Civilingenjörsprogram i Materialdesign 300 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan Civilingenjörsprogram i Materialdesign 300 högskolepoäng Master of Science in Materials Design 300 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden Gäller fr.o.m *) 1 Higher Education Credit = 1 ECTS-credit (European Credit Transfer System)

2 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.(lag 2006:173) 1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2: För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

3 - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 1.3 Utbildningsprogrammets mål Utöver de mål som anges i högskoleförordningen (se 1.2 ovan) ska en civilingenjör som utexamineras från civilingenjörsprogrammet i materialdesign ha följande kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor. Kunskap och förståelse - Ha breda kunskaper i Materialdesign för att kunna utveckla och tillverka nya material baserade på metaller, keramer, polymerer och cellulosamaterial. - Ha djupa kunskaper inom området genom att kunskaperna byggs på en materialvetenskaplig grund som omfattar samband mellan materialens framställning, struktur, egenskaper och användning. Det vetenskapliga betraktelsesättet ska kunna innefatta alla längdskalor från nanometernivå över mikrometernivå till komponentnivå i den färdiga produkten. Färdigheter och förmågor - Besitta experimentella färdigheter som tränas i materialsyntes och materialanalys samt analytisk förmåga, och systemtänkande som tränas i materialval samt design av nya material och processer. - Ha en helhetssyn vid materialval, materialutveckling och materialutnyttjande baserad

4 på ett industriellt ekologiskt synsätt. Det innebär ett systemtänkande där funktion, prestanda, tillförlitlighet och ekonomi vävs samman med ekologiska aspekter såsom miljöbelastning, kretsloppsanpassning och tillgänglighet. - Besitta individuella och professionella färdigheter som språk, ledarskap, projektledning och kommunikation för ett arbete som ingenjör i ledande befattning eller som ledare i teknikintensiva företag. Värderingsförmåga och förhållningssätt - Ha förståelse för att ingenjörsmässiga problem, betraktade i ett systemperspektiv, ofta är komplexa, kan vara ofullständigt definierade, och ibland innehålla motstridiga villkor. - ha ett reflekterande förhållningssätt till ansvarstagande och till etiska frågor inom tekniska, organisatoriska, ekonomiska, ekologiska och samhälleliga system 2. Huvudsaklig uppläggning Utbildningen består dels av en grundläggande nivå årskurs 1-3 dels av en master på avancerad nivå, årskurs 4 till och 5, som avslutas med ett examensarbete på 30 högskolepoäng. Utbildningen är organiserad kring kurser i de naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga och tekniska tillämpningsämnena. Undervisning i och användning av yrkesmässiga färdigheter och förmågor av stor betydelse för en civilingenjör, t.ex. muntlig och skriftlig kommunikation, är integrerad i kurserna. Årskurs 1-3, studier på grundnivå Undervisningen i årskurserna 1 och 2 samt delar av årskurs 3 är gemensam för alla studerande vid programmet. Denna del av utbildningen är förlagd till HDa. Inför den avslutande delen av utbildningen väljer den studerande ett masterprogram. Inom den valda mastern studeras ett begränsat område av tillämpad karaktär inom materialområdet. Den avslutande utbildningen sker antingen vid HDa eller vid KTH. Utbildningen är uppbyggd på ett sådant sätt att teknologen efter tre årskurser ska ha möjlighet att ta ut en teknisk kandidatexamen. Detta för att öka rörligheten och göra det lättare för teknologen att fortsätta sina studier vid ett annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Matematiskt naturvetenskapliga kurser Blocket innehåller grundläggande kurser i matematik och naturvetenskap och har sin huvudsakliga placering i årskurs 1. Resterande kurser ges i årskurs 2. Teknikkurser I detta block ingår grundläggande teknikvetenskapliga kurser inom materialområdet, t.ex. hållfasthetslära, termodynamik, materiallära och tillverkningsprocesser för metaller, keramer, polymerer och fiberbaserade material. Blocket inleds i årskurs 1 och avslutas under årskurs 3. De första 3 åren avslutas med ett examensarbete på grundnivå omfattande 15 högskolepoäng inom ett valt teknikområde. Efter fullföljda 180 högskolepoäng kan teknologen ansöka om tekniska kandidatexamen om examenskraven är uppfyllda. Årskurs 4-5, studier på avancerad nivå

5 Ämnesfördjupningen består i huvudsak av fortsättningskurser och examensarbete inom ett och samma ämnesområde. Teknologer på Materialdesignprogrammet kan välja bland ett brett utbud av masterprogram med i förväg fastställda studieplaner. En avsikt med mastern är att teknologen ska få nära kontakt med den institution där examensarbetet ska utföras, och en forskargrupp där. Förutom tidigare nämnda yrkesmässiga färdigheter och förmågor integreras kunskap om entreprenörskap i kurserna under årskurs 4 och 5. Teknolog som påbörjat studier inom ett teknikvetenskapligt basprogram kan avsluta med en master inom ett annat teknikområde. Detta kräver att vissa behörighetsgivande kurser lästs. Vid Högskolan Dalarna ges en fördjupning inom Bearbetningsteknik som utbildar civilingenjörer inom plastisk bearbetning av metalliska material, såsom valsning och smidning. Vid KTH finns följande valbara masterprogram som leder till en civilingenjörsexamen i Materialdesign: Teknisk materialvetenskap (spåret Industriella material) Makromolekylära material Nanoteknik Teknik och hållbar utveckling Teknisk mekanik Hållbar energiteknik Flyg och rymdteknik (spåret Lättkonstruktioner) Industriell ekonomi Examensarbete Utbildningen avslutas med ett examensarbete på avancerad nivå som omfattar 30 högskolepoäng, vilket motsvarar ca 20 veckor heltidsstudier. 3. Programmets kurser Årskurs 1 Algebra och geometri: 7,5hp Matematik Perspektiv på materialdesign: 9hp Materialvetenskap Materialkemi: 12hp Kemi Envariabelanalys: 7,5hp Matematik Flervariabelanalys: 7,5hp Matematik Mekanik I: 9hp Fysik Fysik: 7,5 hp - Fysik Årskurs 2 Numeriska metoder och grundläggande programmering: 9hp Matematik Hållfasthetslära: 9hp Materialvetenskap Profilering inom materialdesign: 8hp Materialvetenskap Materiallära: 7hp Materialvetenskap Materialfysik: 5hp Materialvetenskap

6 Materials termodynamik: 9hp Materialvetenskap Differentialekvationer I: 6hp Matematik Polymera material: 7hp - Kemi Årskurs 3 Materialens mekaniska egenskaper: 7hp Materialvetenskap Mikro- och nanostrukturer: 5hp Materialvetenskap Framställningsprocesser med ekonomisk processanalys: 12hp Materialvetenskap Transportfenomen: 6hp Materialvetenskap Tillämpad materialmekanik: 7,5hp Materialvetenskap Fördjupningsarbete bearbetningsteknik: 15hp Materialvetenskap Villkorligt valfri kurs (en av nedanstående kurser läses): 7,5hp Svepelektronmikroskopi och röntgenanalys (7,5hp) Materialvetenskap Kvalitet (7,5hp) Maskinteknik Pulvermetallurgi (7,5hp) Materialvetenskap Årskurs 4-5 Analytiska beräkningsmetoder: 6hp Materialvetenskap Materialbeteende vid plastisk bearbetning av metalliska material: 6hp Materialvetenskap Tillämpad plastisk bearbetning: 6hp Materialvetenskap FEM, grundkurs: 6hp Materialvetenskap Vetenskapsteori: 7,5hp Villkorligt valfria kurser: minst 30hp Avancerade formningsmetoder: 7,5hp Materialvetenskap Material och ytkarakterisering: 7,5hp Materialvetenskap Mikrostrukturutveckling i samband med plastisk deformation (projekt): 7,5hp Materialvetenskap Tribologi: 7,5hp Materialvetenskap Svepelektronmikroskopi och röntgenanalys (7,5hp) Materialvetenskap FEM, simulering av formning av metaller: 7,5hp Materialvetenskap Valfria kurser: 30hp Beror av kursvalet. Teknologen kan välja att fördjupa sig ytterligare inom ämnet, eller bredda sina kunskaper genom att läsa kurser inom entrepenörskap, ekonomi, språk etc. Rekommenderade kurser Värmebehandling och ugnsteknik: 6hp Materialvetenskap Fogningsteknik: 7,5hp Materialvetenskap Industriell ytteknik och korrosion: 7,5hp Materialvetenskap Produktions- och anläggningsteknik: 6hp Materialvetenskap Tillämpad metallurgi och gjutning: 6hp Materialvetenskap Reglerteknik MT: 6hp Elektroteknik Avancerade formningsmetoder för höghållfasta material (projekt): 7,5hp Materialvetenskap Examensarbete: 30hp Materialvetenskap 4. Examensbenämning

7 Civilingenjör materialdesign Master of Science in Materials Design and Engineering 5. Behörighetskrav Områdesbehörighet 9/A9 eller motsvarande kunskaper För studier i årskurs 2 krävs: Minst 45 högskolepoäng ur årskurs 1 ska vara avklarade t.o.m. augustiperioden. Teknologer som inte uppfyller detta krav ska i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan. För studier i årskurs 3 krävs: Minst 90 högskolepoäng ur årskurs 1 och 2 ska vara avklarade t.o.m. augustiperioden. Teknologer som inte uppfyller detta krav ska i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan. För studier i årskurs 4 krävs: Minst 150 högskolepoäng ur årskurs 1, 2 och 3 ska vara avklarade t.o.m. augustiperioden. Teknologer som inte uppfyller detta krav ska i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan. 6. Övrigt Civilingenjörsutbildningen i Materialdesign med fördjupning Bearbetningsteknik sker i samarbete mellan HDa och KTH, med KTH som huvudman. Examensbevis utfärdas av KTH i Stockholm.