Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, Blekinge tekniska högskola

Transkript

1 Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad, Blekinge tekniska högskola Utbildningsplan för Medieteknik med inriktning mot interaktiva system, 180 högskolepoäng (Media Technology with Emphasis on Interactive Systems, 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Programmet Medieteknik med inriktning mot interaktiva system består av två inriktningar, som är beroende av varandra i digitala medieproduktioner. Digital visuell teknik och form I den digitala mediebranschen är bilden central. Den digitala tekniken ger nya möjligheter till kombinationer av fotografisk bild, film, målning, teckning och handteckning såväl som datorgenererad grafik och rörliga animationer. Därför ställs nu ännu högre krav på ett precist och välformulerat uttryck när bilder är tillgängliga överallt, alltid i video/tv/film-, webb-, mobil- och spelproduktioner. En bildproducent idag ska besitta kunskaper som spänner över flera olika digitala hantverk och kunskapsområden. Förutom tekniska kunskaper behöver en bildproducent, utifrån en idé, kunna arbeta med teknik, form och produktion i ett team bestående av flera olika digitala hantverkare. Digital infrastruktur för medieproduktion Webbutvecklingen befinner sig i en starkt expansiv utvecklingsfas. Kontrollen över webben har flyttats från experterna till användarna, till communities, bloggare, filmare, ljud- och musikproducenter. Nu är det många som utvecklar system, form och innehåll för att kommunicera med många. Producent och konsument ryms ofta inom samma individ. En professionsutbildning i webbutveckling innehåller därför bl a dessa utmaningar: att arbeta med utveckling av koncept, teknik, form, innehåll för webbapplikationer att utveckla förutsättningarna för uppkopplade medier, för många medieformer att utveckla tjänster som är sammankopplade med varandra och som kan nås av många genom datorer, mobiler, hemmabio med flera distributionsformer att utveckla den mest framtidsinriktade webben som kombinerar interaktivitet, öppenhet, säkerhet och nytta Det handlar lika mycket om att utveckla idéer som att utveckla nya applikationer i hantverks- och produktionskurser. En högskolepoäng motsvarar en poäng i European Credit Transfer System (ECTS). 2. Beslut och riktlinjer Beslut om att inrätta utbildningsprogrammet har fattats av högskolestyrelsen för Blekinge Tekniska Högskola Ansvarig sektion för programmet är sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad. Utbildningsplanen är fastställd av Grundutbildningsnämnden vid Blekinge Tekniska Högskola Utbildningsplanen gäller för studenter antagna från och med hösten Sida 1 av 10 --

2 3. Mål Utöver de nationellt reglerade målen, vilka återfinns i Appendix B, gäller följande mål för utbildningen. Efter genomförd utbildning skall studenten: ge uttryck och form (tekniskt och estetiskt) till ett kunskapsinnehåll för att så starkt som möjligt fånga och vidmakthålla ett intresse hos en tänkt mottagare med sina kunskaper och färdigheter kunna utmana den digitala medieteknikens och estetikens gränser genom innehållet i produktionerna behärska att kommunicera, balansera och förverkliga idéer inom en arbetsgrupp och skapa en produktiv samverkan kunna reflektera över sin egen professionella roll som digital medietekniker vad gäller idé- och teamarbete samt mottagarperspektiv behärska tekniska, estetiska och kommunikativa aspekter inom ramen för digital infrastruktur eller digital interaktiv bildproduktion 4. Lärande och utbildning Programmet är en gestaltande professionsutbildning som förenar digital teknik med det skapande och dramatiska fältet inom digitala medier. För Medieteknik med inriktning mot interaktiva system spelar begreppet gestaltning genom produktion i team en avgörande roll. Studenterna lär sig genom att göra, för att kunna ge form och uttryck åt egna idéer och känslor, och söka tekniska lösningar som förstärker det teamet vill uttrycka. I produktionerna kommer studenterna att arbeta tillsammans med studenter från programmet Digital ljudproduktion, vilka har kunskaper i digital auditiv teknik och form, och programmet Digitala spel, vilka har kunskaper i spelteknik och speldesign. Dessa produktioner skapar också den lust och spänning som är viktig för en professionsutbildning. Med gestaltning menas inom Medieteknik med inriktning mot interaktiva system följande: De uttryck och den form (tekniskt och estetiskt) man ger ett kunskapsinnehåll för att så starkt som möjligt fånga och vidmakthålla ett intresse hos en tänkt mottagare. Detta fordrar en förening av tanke och känsla i planering och genomförande av en produktion där studenten söker kontakt med en önskad mottagare eller användare. Under utbildningen Medieteknik med inriktning mot interaktiva system får studenterna möjlighet att arbeta med och utveckla professionskunskaper. Professionskunskaperna är både de generella som krävs oavsett gestaltningens form och innehåll och de specifika professionskunskaperna som krävs för digital mediegestaltning. De generella professionskunskaperna är idéarbete, teamarbete, produktionskunskap och mottagarkunskap. För att idéarbete och teamarbete ska vara möjligt och för att utveckla mottagarkunskap, krävs kvalificerad analys och reflektion under och efter produktionen. Reflektionen består i en värdering av hur de generella och specifika professionskunskaperna blir gestaltade i produktion. Reflektionen sker i dialog med och med feedback från handledare som har närhet och distans till produktionen. Därigenom kan handledaren fungera som katalysator i osäkra, problematiska situationer, utmana när frågorna ska formuleras och medverka till att de gestaltande läroprocesserna blir synliga. -- Sida 2 av 10 --

3 De specifika professionskunskaperna ryms inom två kunskapsområden: Digital visuell teknik och form Digital infrastruktur för medieproduktion Utbildningen lägger lika stor vikt vid teknisk som estetisk gestaltning. I alla medieformer gäller det att finna berättelser och uttryck för både tanke och starka känslor. Övningarna och produktionerna är därför inriktade på detta. Utbildningen sker i nära samarbete i projektform med företag i branschen, inte minst i examensarbeten, och med institutioner inom digital medieteknikforskning. Progressionen inom programmet garanteras genom att: Gestaltning finns som ett grundvärde i alla kurser för att inte bryta samspelet mellan dem. Det finns en kontinuitet och progression mellan kurserna. Program- och kursansvariga har ett helhetsansvar för alla momenten i linjen från idé planering genomförande examination analys utvärdering. Det finns tydliga examinationskriterier som anger kraven för gestaltningens innehåll och form inom varje kurs, men som också anger progressionen i programmet. Utbildningen bedrivs huvudsakligen på svenska, men föreläsningar på engelska kan förekomma. 5. Huvudsakligt upplägg av utbildningen Den första terminen inleds med en profilkurs för att ge programidentitet. Därefter genomförs höstens kurser tillsammans med övriga utbildningar inom utbildningsämnet medieteknik både för att ge synergieffekter för studenterna och för att de ska kunna utveckla gemensamma kunskapsområden. Andra terminen börjar kurserna i specifika professionskunskaper, Grunder i visuell form, Digital visuell teknik och form och Digital infrastruktur. Det andra året inleds tillsammans med studenterna från övriga utbildningar inom utbildningsämnet medieteknik i en casekurs, för att utveckla generella professionskunskaper. Därefter genomförs fördjupning i specifika professionskunskaper, i digital visuell teknik och form eller i digital infrastruktur. Andra året avslutas med en större och sammanfattande produktionskurs, som förenar generella och specifika professionskunskaper. Tredje året får studenterna möjlighet att fördjupa sig inom de specifika professionskunskaperna som de finner mest intressant inför kandidatarbetet. Tillsammans med handledare utformar de kurser med för tillfället mest relevant innehåll, antingen det handlar om digital visuell teknik och form eller digital infrastruktur för medieproduktion. Vårterminen i årskurs 3 ägnas åt kandidatarbetet. Kurserna på programmet läses enligt nedanstående rekommenderade studieordning. Förkunskapskraven för programmets kurser finns angivna i respektive kursplan. Obligatoriska kurser är markerade med O. Valbara kurser är markerade med V. För en treårsöversikt, se bilaga s Sida 3 av 10 --

4 År 1 Gemensamma introduktionskurser med övriga medieteknikprogram: XXXxxx Grundkurs i digitala medier, 7,5hp O (Medieteknik) Studenten förvärvar grundläggande färdigheter i bild- och ljudteknik, idé-, team- och produktionsarbete inom digitala medier, och därmed introducerar kursen generella och specifika professionskunskaper. ME1106 Grunder i webbproduktion, 7,5hp O (Medieteknik) Studenten tillgodogör sig grundläggande färdigheter i webbteknik och form för publicering av arbetsprov och CV, samt en grund för publicering av digitala medieproduktioner, t ex video och animationer i flashgränssnitt. Introduktionskurser för medieteknik och grundkurser i specifika professionskunskaper: ME1105 Grunder i digital medieteknik, 7,5hp O (Medieteknik) Introduktionskurs för medieteknik, där studenten skaffar sig en övergripande uppfattning om arbetsmetoder och förhållningssätt inom programmet, samt om arbete med gestaltande produktioner inom digital medieteknik genom mindre produktioner och analys. XXXxxx Grunder i visuell form för medieteknik 7,5hp O (Medieteknik) Studenten förvärvar grundläggande färdigheter i färg och form för digitala medier och erhåller därmed grunder i specifika professionskunskaper. XXXxxx Grunder i visuell teknik och form 7,5hp V (Medieteknik) Studenten förvärvar grundläggande färdigheter i digital bildteknik och form, och erhåller därmed grundläggande specifika professionskunskaper. Kursen ger därmed beredskap att välja inriktningen digital visuell teknik och form. XXXxxx Grunder i digital infrastruktur, 7,5hp V (Medieteknik) Studenten förvärvar grundläggande färdigheter i webbaserade system och erhåller därmed grundläggande specifika professionskunskaper. Kursen ger därmed beredskap att välja inriktningen digital infrastruktur för medieproduktion. XXXxxx Implementationsteknik för medieteknik 1, 7,5hp O (Medieteknik) Studenten förvärvar grundläggande produktionsfärdigheter i att skriva script med till exempel php och actionscript. Studenten erhåller därmed en grund för produktioner med där utveckling av interaktivitet genom scriptskrivning blir en bärande del i digitala bild- och ljudproduktioner. XXXxxx Implementationsteknik för medieteknik 2, 7,5hp O (Medieteknik) Studenten förvärvar fördjupade produktionskunskaper i scriptskrivning. Kursen är en fördjupning av XXXxxx Implementationsteknik för medieteknik 1. XXXxxx Produktion i digitala medier 1, 7,5hp O (Medieteknik) Studenten kombinerar sina grundläggande färdigheter i generella och specifika professionskunskaper i team genom produktion i digitala medier. År 2 Gemensamma professionskurser med övriga medieteknikprogram: XXXxxx Case för digitala medier, 7,5hp O (Medieteknik) Studenten erhåller fördjupade färdigheter i koncept- och idéarbete i team med hjälp av externt formulerat case, d v s generella professionskunskaper. -- Sida 4 av 10 --

5 XXXxxx Produktion i digitala medier 2, 15hp O (Medieteknik) Studenten kombinerar erhållna fördjupade färdigheter i generella och specifika professionskunskaper i team, genom produktion i och reflektioner på digitala medier. Fördjupning i specifika professionskunskaper: ME1203 Fördjupning i digital visuell teknik och form 1, 22,5hp V (Medieteknik) Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper inom området digital visuell teknik och form. Kursen är en fördjupning av XXXxxx Grunder i visuell teknik och form. ME1204 Fördjupning i digital visuell teknik och form 2, 15hp V (Medieteknik) Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper inom området digital visuell teknik och form. Kursen är en fördjupning av XXXxxx Fördjupning i digital visuell teknik och form 1. XXXxxx Fördjupning i digital infrastruktur 1, 22,5hp V (Medieteknik) Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper inom området digital infrastruktur för medieproduktion. Kursen är en fördjupning av XXXxxx Grunder i digital infrastruktur. XXXxxx Fördjupning i digital infrastruktur 2, 15hp V (Medieteknik) Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper inom området digital infrastruktur för medieproduktion och är en fördjupning av XXXxxx Fördjupning i digital infrastruktur 1. År 3 Gemensamma fördjupningskurser i specifika professionskunskaper med övriga medieteknikprogram: En av följande fyra kurskombinationer väljes, efter godkännande av handledare: ME1302 Tematisk fördjupning 1, 30hp V (Medieteknik) Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper. Kunskapsområde väljs individuellt av varje student, i samverkan med handledare. ME1303 Tematisk fördjupning 2, 22,5hp V (Medieteknik), samt 7,5p helt valfri kurs Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper. Kunskapsområde väljs individuellt av varje student, i samverkan med handledare. ME1304 Tematisk fördjupning 3, 15hp V (Medieteknik), samt 15hp helt valfria kurser Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper. Kunskapsområde väljs individuellt av varje student, i samverkan med handledare. ME1305 Tematisk fördjupning 4, 7,5hp V (Medieteknik), samt 22,5hp helt valfria kurser Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper. Kunskapsområde väljs individuellt av varje student, i samverkan med handledare. ME1301 Kandidatarbete för medieteknik, 30hp O (Medieteknik) Studenten sammanfattar de tre årens kunskap och erfarenheter inom en gestaltande professionsutbildning i digitala medier. Detta sker genom produktion samt en kvalificerad slutreflektion. -- Sida 5 av 10 --

6 Programmet genomgår kontinuerlig utvärdering. Därför kan kursutbudet och kursernas placering i tiden komma att förändras. Treårsöversikt, Medieteknik, se bilaga 6. Bedömning och examination Utbildningsprogrammets mål uppnås genom de kurser som ingår i examen. Bedömning och examination sker på kursnivå och detaljer rörande examination och betygssättning finns i respektive kursplan. Det finns en linje i kurserna från introduktion till examination. Examinationskraven är kommunicerbara och igenkännbara i den enskilda kursen och i utbildningen som helhet. Examinationen styrs för den enskilda kursen av dess kursplan och sker generellt på två nivåer: 1. Mätbara kunskaper produktionsresultat. 2. Processen personlig utveckling, som kan brytas ner i följande delar: Relevanta frågor vid rätt tillfälle förmågan att hantera resurser i förhållande till idén. Teamarbete förmågan att få sig själv och andra att arbeta ihop maximalt i ett team. Teamet ska gestalta idén och bör därför ge utrymme för olika slags människor och tolkningar. Nätverksarbete förmågan att skapa kontakter utanför utbildningen. Idéarbete förmågan att få idéer/få utrymme för idéer, kommunicera idéer, förverkliga idéer. Förmågan att balansera egna och andras idéer, att hitta bästa kompromissen (avgränsning). Förmågan att hantera motstånd och besvikelser som gestaltande processer ofta innebär i några av dess arbetsfaser. Kvalitén på teknikproduktionen Vem är den till för? Är enkelhet och användbarhet maximerad? Är tekniken framtidsinriktad? Balanspunkten mellan studentens individuella uttrycksbehov och branschens krav i relation till utbildningens mål. Vissa frågor kan processen inte ge svar på och lämnas öppna. Dock ska frågan formuleras. Därför ska programmet ge utrymme för reflektion i kursmoment och examination. 7. Utvärdering Alla studenter uppmanas att delta i utvärderingen av programmet. Under utbildningens gång utvärderas också varje kurs, och program- och kursutvärderingarna ligger som grund för fortsatt utvecklingsarbete. Målet med utvärderingen ur utbildningens perspektiv är Att personal och studenter utvärderar programmets mål och syfte och därigenom kan få ett kritiskt förhållningssätt till det egna arbetet. Detta anger en riktning i förändringsarbetet med enskilda kurser och med programmets utveckling som helhet. -- Sida 6 av 10 --

7 Målet med utvärderingen ur studentens perspektiv är Att utvärdera det gestaltade produktionen Att utvärdera produktionens tillkomsthistoria tid och övriga förutsättningar. Tillkomsthistorien ska utvärderas utifrån bestämda frågor/rubriker en struktur. Frågorna ska utvärdera både vilket stöd utbildningen gett i processen och hur studenterna tagit tillvara sitt ansvar för processen. Utvärderingen kan ske både i grupp och individuellt. 8. Förkunskapskrav För tillträde till utbildningsprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet för högskolestudier, Matematik kurs B med lägst betyget godkänd. 9. Övergångsregler mellan årskurser För tillträde till årskurs två krävs minst 30 högskolepoäng avklarade kurser på programmet. För tillträde till årskurs tre krävs minst 90 högskolepoäng avklarade kurser på programmet. Behörighetskraven för enskilda kurser finns angivna i respektive kursplan. Observera att ovanstående övergångsregler endast gäller övergång mellan årskurser. Det kan innebära att studenten, trots uppflyttning, inte är behörig till vissa kurser om studenten inte har uppfyllt den enskilda kursens förkunskapskrav. Programansvarig kan medge avsteg från ovanstående övergångsregler. Då bör dock studievägledare kontaktas för hjälp med upprättande av individuell studieplan för berörd student. 10. Examen Utbildningen leder fram till en examen på grundnivå med benämningen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet medieteknik. Motsvarande benämning på engelska är Bachelor of Science in Media Technology. Se Appendix B för relevanta utdrag ur examensordningen. -- Sida 7 av 10 --

8 Bilaga: Treårsöversikt Medieteknik -- Sida 8 av 10 --

9 Appendix A: Valbara kurser inom utbildningsprogrammet Se under rubriken Huvudsakligt upplägg av utbildningen. -- Sida 9 av 10 --

10 Appendix B: Utdrag ur nationella examensordningen Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. -- Sida 10 av 10 --