Plan- och byggnadsväsendet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan- och byggnadsväsendet"

Transkript

1 Plan- och byggnadsväsendet 2013/14:JO1 Uttalanden om tillämpningen av 9 kap. 27 andra stycket planoch bygglagen (2010:900) (Dnr ) I ett beslut den 22 oktober 2012 uttalade JO Lindström följande. Mottagningsbevis I 9 kap. 27 andra stycket PBL finns en upplysning om att bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis finns i 8 lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden. Lagen om tjänster på den inre marknaden innehåller enligt sin 1 allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet) och som syftar till att genomföra direktivet. Lagens 8 har följande lydelse: Behörig myndighet ska sända ett mottagningsbevis till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in. Mottagningsbeviset ska innehålla information om 1. tidsfrist som avses i 7 och, i förekommande fall, följden av att ett beslut inte fattas inom denna tidsfrist, och 2. möjligheterna till rättslig prövning av beslut. Tjänstedirektivets regler syftar till att skapa en gemensam marknad för tjänster. Direktivet är tillämpligt på tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer som är etablerade i en medlemsstat (artikel 2.1). I direktivet ställs bl.a. vissa krav på medlemsstaterna när det gäller de tillstånd som en tjänsteleverantör kan behöva ha för tillträde till och utövande av tjänsteverksamhet. Regler om lov enligt plan- och bygglagen kan påverka utövandet av tjänsteverksamhet. I lagstiftningsförarbetena har det därför ansetts att bestämmelser om bygglov samt mark- och rivningslov får anses falla inom tjänstedirektivets tillämpningsområde och att tillståndsförfarandena därmed måste uppfylla kriterierna i bl.a. tjänstedirektivets artiklar om etableringsfrihet (Ds 2008:75 s. 492). Reglerna om handläggningstid för lovärenden i 9 kap. 27 första stycket PBL har ansetts förenliga med tjänstedirektivet (prop. 2009/10:170 s. 374). De är tillämpliga för alla lovärenden, alltså även dem som inte omfattas av tjänstedirektivet. När det gäller mottagningsbevis har lagstiftaren emellertid valt att i PBL, i stället för att skriva in en regel om mottagningsbevis, hänvisa till regeln om mottagningsbevis i lagen om tjänster på den inre marknaden. Som jag har redovisat i det föregående innehåller emellertid denna lag enbart bestämmelser om tjänster som omfattas av tjänstedirektivet. Det innebär att den lagstadgade skyldigheten att skicka mottagningsbevis bara gäller sådana 529

2 lovärenden som omfattas av tjänstedirektivet, alltså där den som söker lov är en tjänsteleverantör som är etablerad i en medlemsstat och som behöver lovet för tillträde till och utövande av tjänsteverksamhet. Beträffande andra lovärenden exempelvis där den som söker lov är en villaägare som vill bygga ut sin veranda eller en tjänsteleverantör som är bosatt i ett land utanför den inre marknaden finns inga bestämmelser i lag om skyldighet att skicka mottagningsbevis. Jag har noterat att Boverket i en vägledning på sin webbplats ( angett att byggnadsnämnderna ska skicka ett mottagningsbevis i alla lovärenden. Även om, som jag redovisat, nämndernas skyldigheter att skicka mottagningsbevis formellt sett bara gäller vissa av lovärendena, är det min uppfattning att det är lämpligt att nämnderna följer Boverkets rekommendationer och alltså agerar som om regeln om mottagningsbevis gäller generellt. Dels är det en otymplig ordning att särbehandla vissa lovärenden, dels och viktigare är det till fördel för alla enskilda att få klart besked om när en ansökan bedömts som fullständig och när ett beslut således kan förväntas. Enligt min mening bör lagstiftaren överväga att ersätta hänvisningen i 9 kap. 27 andra stycket PBL med en bestämmelse som föreskriver skyldighet för nämnderna att skicka mottagningsbevis i alla ärenden om lov och förhandsbesked. Jag har i ett annat sammanhang underrättat Socialdepartementet om det (JO:s dnr ). Kritik bl.a. mot en länsstyrelse för att den i egenskap av överinstans har överskridit sin behörighet i fråga om rättidsprövning (Dnr ) Anmälan C.F. har i en anmälan framfört klagomål mot Byggnadsnämnden i Mora kommun och Länsstyrelsen i Dalarnas län. Hon har uppgett bl.a. följande. I oktober 2010 överklagade hon byggnadsnämndens beslut meddelat den 8 november 2007 om bygglov för vindkraftverk på Kyrkberget i Venjan. Nämnden beslutade den 4 november 2010 att avvisa överklagandet med motiveringen att det var för sent inkommet. Hon överklagade avvisningsbeslutet till länsstyrelsen som den 22 december 2010 avslog överklagandet. Som fastighetsägare i området var hon drabbad av vindkraftsplanerna. Hon hade dock inte fått någon information eller möjlighet att yttra sig över de aktuella åtgärderna. Hon hade inte heller fått del av bygglovsbeslutet. Det var först under hösten 2010, när hon såg att vindkraftverken började sättas upp på berget, som hon hade möjlighet att reagera. 530

3 Utredning Byggnadsnämndens beslut den 4 november 2010 i ärendet med dnr BYGG 2007/0533 begärdes in. Efter en redogörelse för innehållet i 23 och 24 förvaltningslagen (1986:223), FL, angavs följande som motiv för beslutet. En underrättelse/kungörelse om ansökan om bygglov för vindkraftsverken hade varit införd i lokaltidningar, och skriftliga synpunkter på ansökan skulle ha inkommit senast den 20 september Vid samtal med en jurist på länsstyrelsens rättsenhet hade framkommit att eftersom C.F. ägde en fastighet inom länet och inom tidningarnas spridningsområde så ansågs hon vara hörd som sakägare enligt 8 kap. 22 plan- och bygglagen. Överklagandet hade således kommit in för sent och skulle avvisas. Ärendet remitterades till byggnadsnämnden och länsstyrelsen. Myndigheterna anmodades att lämna upplysningar om vilka överväganden som skett i samband med rättidsprövningen av överklagandet av bygglov (nämndens dnr BYGG 2007/0533) respektive överprövningen av det avvisade överklagandet av bygglov (länsstyrelsens dnr ) och då särskilt tillämpningen av 13 kap. 3 plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, samt 23 andra stycket och 24 förvaltningslagen. Byggnadsnämnden i Mora kommun inkom med ett remissvar, beslutat den 2 februari 2012, och yttrade i huvudsak följande. Byggnadsnämnden beviljar den 8 november 2007, 359, bygglov för uppförande av elva vindkraftverk och transformatorbyggnader vid Kyrkberget i Venjan. Protokollet anslås den 8 november 2007 på kommunens anslagstavla och anslaget tas ner från anslagstavlan den 4 december Beslutet överklagas den 5 oktober 2010 hos Länsstyrelsen Dalarnas län av ägaren av fastigheten [ ]. Byggnadsnämnden avvisar i beslut den 4 november 2010, 393, inlämnat överklagande då överklagandet bedöms ha kommit in för sent. Fastighetsägaren har i en anmälan hos JO framfört klagomål mot Byggnadsnämnden i Mora kommun och Länsstyrelsen i Dalarnas län över handläggningen av ett vindkraftsärende och därtill hörande bygglov. JO ger i remiss den 13 januari 2012 byggnadsnämnden tillfälle att yttra sig över inlämnat klagomål. JO har även begärt upplysningar och yttrande från Länsstyrelsen i Dalarnas län. Underrättelse/kungörelse om ansökan om bygglov för vindkraftverken har varit införd i Dalabygden, Falu Kuriren, Dala Demokraten och Mora Tidning den 17 augusti Skriftliga synpunkter över ansökan skulle ha inkommit senast den 20 september Vid handläggningen av överklagandet kontaktades en jurist på länsstyrelsens rättsenhet som påpekade att eftersom klaganden äger en fastighet inom länet och inom tidningarnas spridningsområde så ska hon anses vara hörd som sakägare enligt 8 kap 22 plan- och bygglagen. Vid byggnadsnämndens ställningstagande i 393/10 beaktades lämnade uppgifter från länsstyrelsens rättsenhet och byggnadsnämnden avvisade överklagandet. Länsstyrelsen avslår i beslut den 22 december 2010 inlämnat överklagande. Klaganden har som grund för sitt överklagande åberopat att hon, boendes i Stockholm, inte har tillgång till anslagstavlor i Mora eller lokala tidningar och av den anledningen inte haft en skälig möjlighet att bl.a. ta del av information kring bygglovet. Länsstyrelsen anser att vad som anförts i överklagandet inte ger skäl att ändra byggnadsnämndens beslut. 531

4 Byggnadsnämnden vidhåller sitt ställningstagande i 393/10 då överklagandet bedöms ha kommit in för sent och nämnden delar i övrigt länsstyrelsens bedömning i ärendet. Länsstyrelsen i Dalarnas län inkom med ett yttrande beslutat den 23 februari 2012 av länsrådet Inger Eriksson. Av yttrandet framgick bl.a. följande. Bakgrund Byggnadsnämnden i Mora kommun beslutade den 8 november 2007 att bevilja bygglov för 11 vindkraftverk och tillhörande transformatorbyggnader. C.F. har i ett överklagande som inkom till stadsarkitektkontoret vid Mora kommun den 5 oktober 2010 klagat på såväl beslutet i sig som handläggningen av ärendet. Byggnadsnämnden överlämnar överklagandet till länsstyrelsen med ett följebrev vari bl.a. meddelas att klagandeskriften får anses ha kommit in till kommunen i rätt tid. Den 7 oktober 2010 återsänder P.W. överklagandet till byggnadsnämnden för ny rättidsprövning och beslutar att ärendet avslutas hos länsstyrelsen. Den 4 november 2010 beslutar byggnadsnämnden att avvisa C.F:s överklagande såsom för sent inkommet. Beslutet motiveras med att underrättelse/kungörelse om ansökan om bygglov för vindkraftverken har varit införd i ett antal olika lokala dagstidningar den 17 augusti Skriftliga synpunkter över ansökan skulle ha inkommit senast den 20 september Eftersom C.F. äger en fastighet inom länet och inom tidningarnas spridningsområde så får hon anses vara hörd som sakägare enligt 8 kap. 22 plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL (den äldre plan- och bygglagen). Överklagandet har således kommit in för sent och ska avvisas. I beslutet hänvisas till telefonsamtal med P.W. C.F. överklagar i rätt tid byggnadsnämndens avvisningsbeslut. Länsstyrelsen beslutade den 22 december 2010 att avslå C.F:s överklagande. Föredragande var P.W. och beslutande var I.S. Länsstyrelsens beslut motiverades, som det får förstås, på följande sätt. Eftersom alla kända sakägare (m.fl. enligt 5 kap. 25 ÄPBL) som berörts av beslutet underättats ansökan om bygglov genom kungörelsedelgivning i lokala dagstidningar så får även C.F. anses vara underrättad. Överklagandet ska därför avslås. Synpunkter på länsstyrelsens beslut den 7 oktober 2010 Av 24 förvaltningslagen (1986:223), FL, framgår att det är byggnadsnämndens uppgift att pröva om överklagandet har skett i rätt tid. Vid rättidsprövningen har byggnadsnämnden att ta ställning till frågan när C.F. fick del av beslutet. Först efter delgivningen börjar ju besvärstiden att löpa. Av byggnadsnämndens beslut den 6 oktober 2010 framgår att C.F:s överklagande får anses ha kommit in i rätt tid varefter överklagandet överlämnades till länsstyrelsen. I egenskap av överprövningsinstans är länsstyrelsen bunden av byggnadsnämndens rättidsbeslut. En telefonkontakt togs trots detta mellan P.W. och tjänsteman vid byggnadsnämnden. Efter telefonsamtalet återsändes överklagandet till byggnadsnämnden för ny rättidsprövning. Länsstyrelsen framhåller i efterhand att såväl byggnadsnämnden som länsstyrelsen varit bunden av rättidsprövningen varför beslutet att återsända handlingarna till byggnadsnämnden var felaktigt. Synpunkter på länsstyrelsens beslut den 22 december 2010 Ett överklagande av ett beslut ska ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Det ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 andra stycket FL). Besvärsfristen vid 532

5 överklagande av beslut om lov beräknas alltså från den dag då klaganden fick del av beslutet. Underrättelse om innehållet i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs ska sändas till sökanden. Även sådana i 8 kap. 22 första stycket ÄPBL omnämnda personer, organisationer eller föreningar som yttrat sig i ärendet, ska underrättas om innehållet i beslutet om det inte är uppenbart obehövligt (8 kap. 27 ÄPBL). Vilka som yttrar sig i ett ärende om lov beror ofta på vilka byggnadsnämnden har berett tillfälle att yttra sig enligt de nämnda i 8 kap. 22 angivna reglerna. De som inkommer med yttrande är alltså byggnadsnämnden skyldig att underrätta om innehållet i beslutet. Däremot framgår det inte av ÄPBL hur de personer som byggnadsnämnden inte är skyldig att underrätta, ska få del av ett bygglovsbeslut. Underrättelse om beslut om lov får ske genom delgivning (8 kap. 27 andra stycket ÄPBL). Här är att märka att uttrycket fått del av inte nödvändigtvis innebär krav på delgivning enligt delgivningslagen. Även på andra sätt än genom formell delgivning kan alltså beslutet komma till klagandens kännedom. Av handlingar i det nu aktuella ärendet framgår att ansökan om bygglov publicerades i lokala dagstidningar. Det framgår däremot inte att bygglovsbeslutet kungjorts i dagstidningar. Vid beslut om bygglov eller förhandsbesked finns alltid en viss risk för att andra än de närmaste grannarna (de som hörts i ärendet) kan komma att överklaga och att beslutet därmed kan upphävas trots att lång tid gått sedan lov eller förhandsbesked beviljats. C.F. ingår inte i den krets av personer som byggnadsnämnden är skyldig att underrätta enligt 8 kap. 22 ÄPBL eftersom hon inte är en för byggnadsnämnden känd sakägare. Av handlingarna i det prövade ärendet framgår inte att C.F. på något sätt fått del av innehållet i det överklagade beslutet. Det kan därför inte fastställas att besvärstiden har börjat löpa för C.F:s del. Hennes överklagande som inkom till Mora kommun den 5 oktober 2010 får därför anses inkommit i rätt tid. Den omständigheten att kända sakägare ska anses vara underrättade ansökan om bygglov genom publiceringen i lokala ortstidningar förändrar inte detta. Länsstyrelsens beslut den 22 december 2010 att avslå C.F:s överklagande var således felaktigt. Länsstyrelsen har inte prövat frågan om talerätt som därför inte omfattas av detta yttrande. C.F. yttrade sig över remissvaren. Ärendeblad i Byggnadsnämndens i Mora kommun ärende med dnr BYGG 2007/0533 begärdes in. Av handlingen framgick bl.a. att en skrivelse kom in från C.F. den 5 oktober 2010 och att det den 6 oktober 2010 avsändes ett meddelande med information till Länsstyrelsen i Dalarnas län. Den 8 oktober 2010 inkom en skrivelse från Länsstyrelsen i Dalarnas län. Den 8 december 2010 inkom ett överklagande från C.F., och den 23 december 2010 erhöll nämnden ett beslut från länsstyrelsen. I ett beslut den 20 december 2012 anförde stf JO Nordenfelt följande. Rättslig reglering Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen (2010:900) i kraft. Av övergångsbestämmelserna (punkten 2) framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för mål och ärenden som påbörjats före den 2 maj Det 533

6 aktuella ärendet påbörjades före lagändringen. Det är således den äldre planoch bygglagen, ÄPBL, som är tillämplig för handläggningen i ärendet. Av 13 kap. 2 och 3 ÄPBL framgår att beslut om bygglov överklagas hos länsstyrelsen. Bestämmelser om överklagande finns i FL. Enligt 23 FL ska ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han eller hon begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Av 24 första stycket FL framgår att den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, ska myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra och tredje stycket. I 25 FL anges att om skrivelsen inte avvisas enligt 24, ska den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som ska pröva överklagandet. Bedömning Det framgår av utredningen att byggnadsnämnden gjorde en rättidsprövning av C.F:s överklagande den 6 oktober 2010 och fann att överklagandet hade kommit in i rätt tid. Handlingarna översändes samma dag till länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutade den 7 oktober 2010 att avsluta ärendet och skicka tillbaka handlingarna till nämnden för ny rättidsprövning. Länsstyrelsen uppger i remissvaret att en jurist vid myndigheten hade varit i kontakt med en tjänsteman vid byggnadsnämnden före beslutet den 7 oktober Vid samtalet diskuterades frågan om överklagandet hade kommit in i rätt tid. Av 24 FL följer att det är beslutsmyndigheten som ska rättidspröva ett överklagande. Om myndigheten finner att skrivelsen har kommit in inom klagotiden behövs det i allmänhet inte något formligt beslut om detta. Det är emellertid lämpligt att det någonstans, t.ex. på skrivelsen, antecknas att den kommit in i rätt tid. Genom att myndigheten sedan överlämnar skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den högre instansen görs det klart för denna att en rättidsprövning har gjorts. Avvisar beslutsmyndigheten skrivelsen ska myndigheten fatta ett formligt beslut om detta på vanligt sätt. Lagstiftaren har förutsatt att sedan beslutsmyndigheten överlämnat handlingarna till den högre instansen ska överklagandet anses ha skett i rätt tid. Överlämnandet ska regelmässigt anses innefatta ett ställningstagande av innebörd att klagandens skrivelse har kommit in i rätt tid, ett ställningstagande som också binder den högre instansen (prop. 1985/86:80 s. 74). Det är klarlagt att byggnadsnämnden den 6 oktober 2010 gjorde bedömningen att C.F:s överklagande hade kommit in i rätt tid. Länsstyrelsen var i egenskap av överprövningsinstans därmed bunden av byggnadsnämndens beslut och den skulle inte, på så sätt som skedde, ha lagt sig i nämndens ställningstagande. Genom sitt agerande har länsstyrelsen överskridit sin behörighet, och handläggningen förtjänar kritik. 534

7 Efter att länsstyrelsen återförvisat ärendet till byggnadsnämnden beslutade nämnden den 4 november 2010 att avvisa överklagandet med motiveringen att det kommit in för sent. Nämnden hänvisade i sitt beslut till den kontakt som förevarit med juristen på länsstyrelsens rättsenhet. Efter att C.F. överklagat avvisningsbeslutet beslutade länsstyrelsen den 22 december 2010 att det inte fanns skäl att ändra byggnadsnämndens beslut. Jag instämmer i vad länsstyrelsen anfört i sitt yttrande om att det vid tidpunkten för prövningen inte framgick när C.F. fått del av innehållet i det överklagade beslutet och att det inte kunde fastställas att besvärsfristen löpt ut för hennes del. Såväl nämnden som länsstyrelsen gjorde enligt min mening därför en felaktig bedömning när de fann att C.F:s överklagande hade kommit in för sent. Vad som i övrigt framkommit föranleder inga ytterligare uttalanden eller åtgärder från min sida. En person anmälde till en miljö- och byggnadsnämnd att störande verksamheter stred mot miljöbalken och detaljplan. Nämnden prövade anmälan enligt byggnadslagstiftningen. Nämnden kritiseras för handläggningen av anmälarens begäran om överklagbara beslut samt för att inte ha handlagt anmälan även enligt miljöbalken. (Dnr ) Anmälan Tomas C. framförde i en anmälan och komplettering till anmälan klagomål mot Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun och två tjänstemän där. Han uppgav bl.a. följande. Han bor i en hyreslägenhet i en fastighet på Minervavägen i Sollentuna. Fastigheten ägs av det kommunala bostadsföretaget AB Sollentunahem. Den 3 april 2011 anmälde han skriftligen till nämnden att han upplevde stora olägenheter och störningar i sin boendemiljö, bl.a. i form av lukt i och ökad biltrafik omkring fastigheten. Dessa olägenheter orsakades av en byggfirma som bedrev verksamhet i en lokal i fastigheten. I anmälan påpekade han även att den aktuella verksamheten stod i strid mot detaljplanen. I efterföljande kontakter med nämnden uppgav bygglovsarkitekten Firooz Azam att ärendet inte hade något diarienummer. Trots att han vid flera tillfällen kontaktade Firooz Azam för att skynda på ärendet hände ingenting. Han anmälde även att några andra verksamheter som bedrevs i området stred mot detaljplanen. När han vände sig till nämnden med en begäran om att få överklagbara beslut i ärendena fick han i e-postmeddelande den 4 januari 2012 följande besked. Hej! Jag har pratat med vår jurist och även bygglovschefen om beslut för de aktuella ärendena. Det är så att kontoret måste debitera dig på minst två arbetstimmar om du vill ha ett beslut som kan överklagas. Kostnaden är kr per ärende vi lägger upp och fattar beslut om. I övrigt är det kost- 535

8 nadsfritt att ta del av information om bygglovsplikten. Om du fortfarande vill ha beslut om alla de ärenden på olika adresser kan du vänligen meddela mig. Mvh Firooz Azam Utredning Sollentuna kommuns taxa för bygglovsverksamhet samt kart- och mätteknisk verksamhet begärdes in och granskades. Muntliga upplysningar inhämtades från miljö- och byggnadsnämnden den 27 januari 2012, varvid det framkom att något ärende enligt miljöbalken avseende fastigheten på Minervavägen inte fanns registrerat hos nämnden. Miljö- och byggnadsnämnden anmodades att lämna upplysningar om handläggningen av ärendet och då främst om uppgiften att det skulle vara förenat med avgift att få klagomålsärenden upprättade och få överklagbara beslut. Vidare anmodades nämnden yttra sig över vilka överväganden som gjorts i anledning av att Tomas C:s skrivelse till nämnden den 3 april 2011 inte resulterat i att något ärende enligt miljöbalken initierats. I sitt svar till JO framförde nämnden bl.a. följande. Den inledande handläggningen på miljö- och byggnadskontoret Den 3 april 2011 kommer en anmälan in till miljö- och byggnadsnämnden via mail från Tomas C. Anmälan riktar sig mot det kommunala bostadsbolaget AB Sollentunahem och en byggfirma som bedriver verksamhet i AB Sollentunahems lokaler på bl.a. Minervavägen. I sin anmälan anger Tomas C. både att verksamheten strider mot miljöbalken då den ger upphov till störningar i boendemiljön samt att verksamheten strider mot detaljplanen. Dessa frågor hanteras inom samma nämnd men på olika enheter, miljöoch hälsoskyddsenheten samt bygglovsenheten. Båda enheterna ingår i miljö- och byggnadskontoret. När anmälan kom in diskuterade enheternas handläggare hur anmälan skulle hanteras. Gemensamt bedömdes att det skulle vara mer effektivt att driva ett ärende utifrån att verksamheten inte följde detaljplanen än utifrån miljöbalken. Vidare skulle verksamheten utredas om den saknade bygglov. Detta eftersom en förutsättning för etableringen av den, enligt anmälaren, störande verksamheten är avhängig vad detaljplanen medger som tillåten användning av lokalerna. Det bedömdes därför som rimligt att till att börja med utreda om verksamheten överhuvudtaget var tillåten enligt detaljplanen. Handläggningen på miljö- och hälsoskyddsenheten Utifrån skrivelsen bedömde miljö- och hälsoskyddsenheten att störningarna i boendemiljön var relativt begränsade. En olägenhet i miljöbalkens mening är en störning som kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 miljöbalken). I skrivelsen anges att lukten av lösningsmedel/målarfärg kändes i trapphuset, och inte i något bostadsutrymme, vilket gör det mindre troligt att den påverkar hälsan menligt. Antalet fordonsrörelser på per vecka är relativt begränsat, men skulle kunna utgöra en olägenhet, bland annat beroende på vilken typ av fordon och vilka tider som fordonsrörelserna sker. 536

9 Handläggningen på bygglovenheten Den 12 april hänvisas Tomas C. till Firooz Azam, bygglovsarkitekt för hantering av frågan om misstanke om verksamhet som strider mot detaljplanen. Firooz tar omgående inledande kontakter med fastighetsägaren Sollentunahem som meddelar att de enligt avtal har de inte gjort några bygglovspliktiga åtgärder och lovar att skicka kopia på avtalet till Firooz Azam. Firooz har vidare telefonkontakt med Tomas C. som också skickar bilder som exemplifierar olika aktiviteter i lokalen, t.ex. bilar som var parkerade på hans gård samt bild på eventuell olovlig ateljé. Vid de påföljande telefonsamtal Firooz Azam har med Tomas C. förklaras att verkstaden inte bedöms som en överträdelse av planbestämmelse med hänvisning till Sollentunahems förklaring och hyresavtalet för lokalen. Har lokalen använts i strid mot detaljplanen och 10 år har förflutit utan ingripande måste användningen tillåtas på grund av preskription. Tomas C. påpekar senare också att en ateljé har sin verksamhet utan bygglov och påtalar att det finns en ugn för keramik där. Även i denna fråga har Firooz givit klaganden muntligt besked om att lokalen använts för ändamålet i mer än 10 år och att den då inte är bygglovspliktig på grund av preskription. Tomas C. nöjer sig inte med kontorets bedömning. Firooz Azam förklarar att misstanke om överträdelse mot plan- och bygglagen inte räcker som bevis för att fatta ett beslut mot fastighetsägaren (bevisbördan är kommunens) och föreslår Tomas C. att begära beslut om bygglovsplikten (menar här ingripandebesked) för alla dessa eventuella olovliga åtgärder, för att få en möjlighet att överklaga. När Tomas C. får förklaringen att sådana beslut förenas med avgifter enligt kommunens taxa och som den sökande av lov måste betala, vill han återkomma. (enl. telefonsamtal med Tomas C. den 17 augusti 2011). Tomas C. lämnar ingen ansökan eller uppgifter för beslut om planenligheten för dessa åtgärder/objekt. I stället skickar Tomas C. ett mail med hot om att JO-anmäla kommunen. En ny fråga om bygglovsplikt på Studievägen 2 ställdes den 30 november Frågan avsåg om en veterinärmottagning i närheten av hans bostad ansågs som planenlig. Efter mailväxling i frågan och utredning av Firooz om vilken hantering verksamheten innebär, får klaganden den 23 januari via mail besked om att även den lokalen bedöms som förenlig med detaljplanen. Tomas C. frågar vid flera tillfällen hur han kan överklaga beskedet. Firooz Azam har vid upprepade tillfällen förklarat processen för att få överklagbara beslut för de bedömningar som kontoret gör avseende lokalerna. Firooz kommunicerar med klaganden för att få klartecken av honom innan kontoret fattar beslut och debiterar. Tomas C. upprepar sina frågor i stället för att acceptera att ansöka om prövningen och då betala avgift för ett beslut i frågorna om bygglovsplikt och kunna överklaga dem (ingripandebesked). Tomas C. gör en anmälan till JO. Miljö- och byggnadskontorets överväganden och åtgärder Kontoret kan i efterhand konstatera att ett ärende enligt miljöbalken skulle ha startats och drivits parallellt med att frågan om verksamhetens tillåtlighet enligt detaljplanen utreddes. Uppgiften att avgift skulle tas ut avser beslut om prövning av planenligheten eller lagligheten av en verksamhet. Detta följer av 10 kap. 2 jämfört med 12 kap. 8 [rätteligen 11 kap. 5, JO:s anmärkning] planoch bygglagen (1987:10) samt vad avser ärende som påbörjats efter den 2 maj 2011 av 11 kap. 7 jämfört med 12 kap. 8 plan- och bygglagen 537

10 (2010:900). Här kan den klagande ses som sakägare enligt plan- och bygglagen och att beslut skulle gälla att få frågan om aktuella verksamheters planenlighet eller laglighet prövad med beslut. I det här fallet att de eventuella olovliga verksamheterna måste tillåtas enligt plan- och bygglagen om liknande verksamhet funnits etablerad i mer än 10 år. Avgifter för handläggning enligt plan- och bygglagens område sker enligt den av kommunfullmäktige fastställda taxan, se utdrag bilaga [bilaga här utelämnad, JO:s anmärkning]. Om beslut i ärendet hade avsett t.ex. att lämna klagomål utan åtgärd med stöd av miljöbalken, utgår ingen avgift. När kontoret lämnar besked om olika frågor som till exempel tolkning av en planbestämmelse eller bygglovsplikt är beskeden avgiftsfria. Däremot tas avgift ut om någon vill ha ett ingripandebesked med stöd av PBL, se ovan. Ett beslut tar enligt praxis minst två timmar x timtaxan (taxa innan första juli 2011, 2 x 750 kronor = kronor och därefter enligt nya taxan 2 x 850 kronor = kronor). Det är miljö- och byggnadskontorets uppfattning att vi förutom i registreringen av ärendet även brustit i kommunikationen gentemot klaganden om varför handläggningen helt gick över från miljöenheten till bygglovenheten. Miljö- och byggnadskontoret konstaterar vidare att vi också borde ha varit tydligare om vilket lagrum som stödjer att avgift kan tas ut för den eventuella prövningen enligt plan- och bygglagen. Handläggningen har i tid varit lång och kan förklaras med bygglovenhetens mycket stora arbetsbelastning under perioden. Bristerna beklagas och kommer att leda till att enheterna får ta del av ärendet och att rutinerna för hantering av klagomålsärenden förbättras, inom hela miljö- och byggnadsnämndens verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsenheten har återupptagit handläggningen av ärendet om olägenhet gällande störande verksamhet för att komma till beslut om avslut alternativt förelägganden mot verksamhet om åtgärder. Miljö- och byggnadskontoret vill understryka att klaganden dock har fått besked om kontorets bedömning av de olika aktuella verksamheternas laglighet enligt PBL. Tomas C. kommenterade remissvaret. I ett beslut den 17 januari 2013 anförde JO Lindström följande. Rättslig reglering Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. Av övergångsbestämmelserna (punkten 2) framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för mål och ärenden som påbörjats före den 2 maj För mål och ärenden som påbörjats före den 2 maj 2011 ska alltså plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, tillämpas. Tomas C:s klagomål avser ärenden som påbörjats såväl före som efter den 2 maj 2011, varför redogörelsen nedan innefattar hänvisningar till både ÄPBL och PBL när så är behövligt. Av 10 kap. 1 ÄPBL framgår att byggnadsnämnden ska ta upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i lagen eller av någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Motsvarande reglering finns i 11 kap. 5 PBL. Enligt 11 kap. 7 PBL är byggnadsnämnden skyldig att på begäran i ett skriftligt ingripandebesked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk 538

11 har vidtagits någon åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt kapitlet. Bestämmelsen ger den som t.ex. står i begrepp att förvärva fast egendom eller bevilja lån mot säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt, möjlighet att få skriftliga upplysningar från byggnadsnämnden i fråga om ett ingripande enligt 11 kap. kan komma att beslutas. Även andra kan begära sådant besked, och det krävs alltså inte att vederbörandes rätt ska vara berörd för att nämnden ska vara upplysningsskyldig (se Didón m.fl., Plan- och bygglagen, 1 juli 2012, Zeteo, kommentaren till 11 kap. 7 ). Paragrafens innehåll överensstämmer i huvudsak med 10 kap. 2 ÄPBL. Av 13 kap. 2 7 PBL framgår att ett ingripandebesked inte får överklagas. Inte heller sådana skriftliga upplysningar som lämnats med stöd av 10 kap. 2 ÄPBL får överklagas (se Didón m..fl., Tidigare Plan- och bygglagen, 1 oktober 2010, Zeteo, kommentaren till 10 kap. 2 ). En byggnadsnämnd får enligt 12 kap. 8 1 PBL ta ut en avgift för ingripandebesked (jfr 11 kap. 5 första stycket ÄPBL). Partsbegreppet är centralt i förvaltningslagen (1986:223). Den som är part har rätt att ta del av det som tillförts ärendet (16 ), att lämna uppgifter muntligt (14 ), att bli kommunicerad (17 ) och att bli underrättad om beslut (21 ). Den som är sökande eller klagande har alltid partsställning. Däremot anses den som tar ett faktiskt initiativ till ett ärende genom en anmälan utan att ha någon närmare anknytning till ärendet inte ha partsställning (SOU 2010:29 s. 246). JO har dock i flera beslut ansett att en person i egenskap av ägare till en grannfastighet har rätt att påfordra prövning i sak av en begäran om ingripande mot en olovlig byggnadsåtgärd (se t.ex. JO 1990/91 s. 337). En sådan person ska alltså anses som part i förvaltningslagens mening. Den som är part har också rätt att överklaga myndighetens beslut, om det gått honom eller henne emot (22 ). I sådana fall där anmälaren inte är ägare till en grannfastighet eller sakägare av annan anledning kan däremot nämnden avsluta ärendet formlöst. Självfallet bör dock nämnden ge anmälaren besked om ärendets utgång eftersom den enskilde annars förtas möjligheten att överklaga beslutet i ingripandefrågan och därmed få partsfrågan och talerätten prövad i högre instans (jfr JO 2012/13 s. 384). Enligt 7 förvaltningslagen ska varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Bedömning Inledning Av utredningen framgår att Tomas C. den 3 april 2011 gjorde en skriftlig anmälan till nämnden om att han upplevde störningar i sin boendemiljö. Störningarna orsakades enligt honom av ett företag som bedrev verksamhet i en lokal i den hyresfastighet som Tomas C. bodde i. Tomas C. påpekade även för nämnden att företagets verksamhet bedrevs i strid med detaljplanen. Nämnden påbörjade dock ingen handläggning enligt miljöbalken eftersom den bedömde att det skulle vara mer effektivt att börja med att utreda om verksamheten var tillåten enligt detaljplanen. Efter utredning i saken bedömde 539

12 nämnden att det saknades skäl att ingripa mot den aktuella verksamheten. Även beträffande ett par ytterligare verksamheter som Tomas C. senare påtalat till nämnden som planstridiga bedömdes på samma sätt av myndigheten. När Tomas C. begärde att få överklagbara beslut av nämnden fick han besked om att detta skulle kosta kronor per ärende. Ett ärende enligt miljöbalken borde ha initierats En kommunal nämnd har att utöva den tillsyn som följer av den eller de författningar som den är satt att tillämpa. Om ett ärende faller under flera av nämndens tillsynsområden, kan den naturligtvis inte själv välja att enbart utreda det inom ett av sina ansvarsområden. Tomas C:s anmälan till nämnden avsåg både en begäran om tillsyn enligt miljöbalken och en begäran om ingripande enligt bygglagstiftningen. Nämnden borde alltså redan när Tomas C:s anmälan kom in till myndigheten även ha påbörjat handläggning enligt miljöbalken. För sin underlåtenhet i detta avseende förtjänar nämnden kritik. Nämndens handläggning av Tomas C:s begäran om överklagbara beslut Av utredningen i ärendet framgår inte uttryckligen om nämnden tagit ställning till om Tomas C. var sakägare och därmed part i de olika ärendena eller inte. Om nämnden gjorde bedömningen att Tomas C. var part i ärendena, hade det i enlighet med det ovan sagda ålegat nämnden att meddela beslut i ärendena. Om besluten hade gått Tomas C. emot, skulle nämnden dessutom ha gett honom besked om hur han skulle göra för att överklaga dem. I sådant fall har nämnden behandlat anmälningarna felaktigt. För det fall nämnden inte ansåg att Tomas C. var part i de aktuella ärendena har myndigheten i enlighet med vad jag redogjort för ovan inte haft någon skyldighet att meddela honom beslut med överklagandehänvisningar i ärendena. I den situationen har nämnden således handlat korrekt genom att enbart tillställa Tomas C. besked i saken. Däremot var det naturligtvis fel av nämnden att besvara hans begäran om beslut med att hänvisa honom till att begära ingripandebesked eftersom syftet med sådana besked är något helt annat och då ingripandebesked inte heller är överklagbara. Nämnden borde i stället ha informerat Tomas C. om att han kunde överklaga myndighetens besked till honom att den inte avsåg att ingripa mot de anmälda verksamheterna. För det fall Tomas C. hade kommit in med överklaganden skulle nämnden enligt 24 förvaltningslagen ha prövat om dessa kommit in i rätt tid och i så fall enligt 25 samma lag ha skickat överklagandena till överinstansen som hade haft att ta ställning till om Tomas C. hade rätt att överklaga nämndens ställningstagande. Vad som i övrigt kommit fram i utredningen ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida. Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan. 540

13 Allvarlig kritik mot en byggnadsnämnd för handläggningstiden i ett bygglovsärende enligt plan- och bygglagen (2010:900) (Dnr ) Beslutet i korthet: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden påbörjade sin handläggning av en ansökan om bygglov först 18 veckor efter det att ansökan kommit in till nämnden. Den totala handläggningstiden från det att den fullständiga ansökan kom in till nämnden uppgick till sex månader. I beslutet konstateras att handläggningstiden strider mot den i 9 kap. 27 plan- och bygglagen föreskrivna tioveckorsfristen för prövning av ansökningar om bygglov och förhandsbesked. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden får allvarlig kritik. Anmälan I en anmälan till JO den 23 mars 2012 framförde Susanne och Mats C. klagomål mot Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun. De anförde i huvudsak följande. De lämnade in en ansökan om bygglov till nämnden den 25 november Trots att den i lagen angivna handläggningstiden för bygglovsärenden inte får överstiga tio veckor hade nämnden inte meddelat något beslut ännu. De hade vid flera tillfällen kontaktat nämnden angående ärendet, och enligt uppgift från handläggaren hade handläggningen inte ens påbörjats. Utredning Dagboksblad i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ärende med dnr begärdes in. Den 4 och 10 maj 2012 inhämtades muntliga upplysningar från bygglovshandläggarna Henrik Axelsson och Anna Klingebratt. De uppgav bl.a. följande. Henrik Axelsson: Han var handläggare i ärendet från det att ansökan om bygglov kom in den 25 november 2011 till början av april Ärendena handlades i turordning, och på grund av personalbrist var arbetsbelastningen under denna period mycket hög. Han hade därför inte möjlighet att granska handlingarna i ärendet. I april 2012 började ny personal, och ärendet omfördelades då till en annan handläggare. Anna Klingebratt: Hon tog över ärendet i början av april 2012 och påbörjade handläggningen direkt. Efter att hon granskat handlingarna bedömde hon att ärendet var komplett. Grannehöranden skickades ut den 3 april Hon begärde också yttrande från Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund angående planerad avloppsanläggning. Sökandena kom på eget initiativ in med en revidering av sin ansökan den 30 april Den krävde inte något ytterligare grannehörande, och ett beslut i ärendet skulle därför kunna meddelas inom kort. 541

14 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anmodades därefter att yttra sig. Yttrandet skulle innehålla en redogörelse för handläggningen i ärendet och nämndens bedömning av denna. Vid ett sammanträde den 14 juni 2012 beslutade nämnden att avge ett yttrande i enlighet med följande förslag från förvaltningen. Redogörelse för handläggning Ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage inkom den 25 november 2011 till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen (förvaltning). Brev med information om längre handläggningstider skickades den 30 november 2011 och meddelande om handläggare skickades den 31 januari 2012 till sökanden. Under februari och mars 2012 har sökanden framfört klagomål på handläggningstiden ett antal gånger via telefon och e-post. Förvaltningen har vid dessa tillfällen meddelat sökanden att handläggaren inte då haft möjlighet att påbörja handläggningen på grund av hög arbetsbelastning. I samband med personalförstärkning omfördelades ärendet till en annan handläggare den 2 april Handläggningen påbörjades nästkommande dag, då förfrågan och information till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund angående planerad avloppsanläggning och brev till berörda grannar för yttrande skickades. Sökanden skickade kompletteringar med reviderade huvudritningar samt situationsplan den 30 april Bygglov med tillhörande delgivning till berörda grannar expedierades den 28 maj Svar på förfrågan om inrättande av avloppsanläggning inkom den 30 maj Förvaltningens bedömning Av utredningen i ärendet framgår att handläggningen har tagit längre tid än maximal handläggningstid enligt 9 kap. 27 plan- och bygglagen (2010:900). Någon förlängning av handläggningstiden enligt samma bestämmelse har inte heller gjorts. Detta är lagstridigt och självfallet oacceptabelt. Den uppkomna situationen kan delvis tillskrivas en hög personalomsättning och en generationsväxling de senaste åren, vilket har påverkat förvaltningens arbetsbelastning och arbetssätt. Oberoende av aktuellt ärende har förvaltningen dock identifierat ett behov av att se över handläggningsrutiner och i övrigt säkerställa en korrekt ärendehantering i bygglovsärenden. Under första kvartalet 2012 har därför en bygglovssamordnare, en administratör och ytterligare en bygglovshandläggare anställts som förstärkning för att komma till rätta med långa handläggningstider. Dessutom har en kurs organiserats för handläggare avseende personlig effektivitet i arbetet. Härutöver har ett arbete med en handlingsplan för bygglovsärenden påbörjats. Fortsatta förbättringar kommer att ske under 2012 med utveckling av såväl rutiner som administrativt stöd för att minimera eventuella kvarstående brister i handläggningen av bygglovsärenden. Det nämnda ursäktar självfallet inte de brister som framkommit i aktuellt ärende. Susanne och Mats C. bereddes tillfälle att yttra sig över nämndens yttrande. I ett beslut den 26 mars 2013 anförde JO Lindström följande. 542

15 Bedömning Av 9 kap. 27 första stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår att byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. Sökanden ska informeras om förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga tidsfristen gått ut. Susanne och Mats C:s ansökan om bygglov kom in till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 25 november Den 30 november 2011 skickade nämnden ett brev till sökandena med information om att ansökan mottagits och att nämnden för närvarande hade längre handläggningstider än vanligt på grund av det stora antalet ärenden som kom in. Något beslut om förlängning av handläggningstiden enligt 9 kap. 27 PBL har, enligt nämnden, emellertid inte fattats. Enligt uppgifter från nämnden påbörjades handläggningen av ansökan i början av april Ansökan bedömdes då vara fullständig. Nämnden expedierade beslut i ärendet den 28 maj Nämnden hade enligt huvudregeln tio veckor på sig att handlägga ärendet. Ärendet borde alltså ha varit avgjort senast den 3 februari Men av utredningen framgår att nämnden inte ens granskade handlingarna i ärendet förrän den 3 april Härigenom blev det naturligtvis omöjligt för nämnden att meddela beslut senast den 3 februari. Det blev också omöjligt att fatta ett beslut om förlängning av tioveckorsfristen eftersom det skulle ha gjorts innan fristen gick ut. Den totala handläggningstiden blev ett halvår. Nämnden har förklarat den långa handläggningstiden med hög personalomsättning och generationsväxling. Det är emellertid ingen tillräcklig ursäkt för en hantering i direkt strid mot lagen. Nämnden förtjänar allvarlig kritik för detta. Jag noterar att nämnden har vidtagit åtgärder för att säkerställa en korrekt hantering i bygglovsärendena och utgår från att det kommer att leda till att hanteringen framöver kommer att ske i enlighet med reglerna i 9 kap. 27 första stycket PBL. Kritik mot en byggnadsnämnd för bristande motivering av ett beslut om bygglov (Dnr ) Initiativet I ett tidigare ärende (JO:s dnr ) framkom bl.a. följande. Byggnadsnämnden Region Gotland beslutade den 20 juni 2012, 129, att bevilja bygglov för uppförande av en byggnad på fastigheten När Hemmor 1:71. Av beslutet framgick att samhällsbyggnadsförvaltningen ansåg att det sökta bygglovet i olika hänseenden stred mot bestämmelserna i gällande detaljplan. 543

16 Vidare framgick att berörda grannar motsatt sig åtgärden och att samhällsbyggnadsförvaltningen föreslog att ansökan om bygglov skulle avslås eftersom förutsättningarna för bygglov enligt 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, inte var uppfyllda. Byggnadsnämnden beviljade bygglovet men någon motivering till beslutet lämnades inte. JO inledde ett initiativärende mot byggnadsnämnden, och nämnden anmodades att yttra sig över hur det aktuella bygglovsbeslutet förhöll sig till 20 förvaltningslagen (1986:223). Utredning Byggnadsnämnden, genom ordföranden Bo Björkman och förvaltningschefen Ethel Forsberg, kom in med ett yttrande enligt följande. Byggnadsnämndens beslut är nu undanröjt efter överklagande. Länsstyrelsen har återförvisat ärendet till byggnadsnämnden för ny handläggning. Byggnadsnämnden medger att rutiner för bearbetning av förslag till beslut med motivering och bemötande av inkomna synpunkter varit bristfälliga eller saknats i vissa fall. Byggnadsnämnden har och tar det fulla ansvaret för dessa brister. Ledamöterna i byggnadsnämnden behöver bättre information avseende tillämpning av lagens princip samt förbättrade rutiner för dokumentering av skäl för beslut som framförs vid nämndens sammanträden. Byggnadsnämndens ambition är att alla typer av ärenden rutinmässigt skall handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Till byggnadsnämndens yttrande bifogades Länsstyrelsens i Gotlands län beslut den 11 oktober 2012 (dnr ) att upphäva byggnadsnämndens beslut och återförvisa ärendet till nämnden för ny handläggning. Av beslutet framgick bl.a. att ansökan om bygglov inkom till byggnadsnämnden den 29 april 2011 och under rubriken Motivering angavs följande. Den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, är tillämplig. I 8 kap. 11 ÄPBL regleras under vilka förutsättningar bygglov får meddelas inom detaljplanelagt område. En sådan förutsättning är att ansökt åtgärd ska vara förenlig med den gällande planen. Mindre avvikelser får godtas om de är förenliga med planens syfte. Ärendet gäller uppförande av en ateljé inom område som omfattas av detaljplan antagen Det är ostridigt att ateljén strider mot planbestämmelserna. Vid sådant förhållande ska byggnadsnämnden ge grannar och andra sakägare tillfälle att yttra sig. Av detta följer rimligen också att byggnadsnämnden när en granne har utnyttjat sin möjlighet att yttra sig och framfört invändningar mot ansökt bebyggelse ska motivera sitt beslut även vid ett bifall till ansökan (jfr 20 förvaltningslagen). I byggnadsnämndens beslutsprotokoll finns inte någon motivering som stöder byggnadsnämndens beslut att meddela bygglov. Där redovisas endast argument för att avslå ansökan. Nämndens beslut är därmed befattat med ett sådant fel som bör föranleda återförvisning, såvida inte det kan antas att bristen saknat betydelse för nämndens avgörande och bristen kan läkas hos länsstyrelsen. I byggnadsnämndens beslut berörs endast frågan om åtgärdens planenlighet. Vid en översiktlig genomgång av aktuella plan- och bygglovsritningar uppkommer ett antal oklarheter som inte tas upp i beslutet. En sådan oklarhet är hur stor yta av prickmarkerat område som ska tas i an- 544

17 språk. En annan oklarhet är om byggrätten för gårdsbyggnad redan har utnyttjats till någon del på fastigheten. Byggnadsnämndens beslut är helt i avsaknad av motivering i dels förhållande till klagandens invändningar om att ateljén kommer att innebära olägenheter för honom och dels i förhållande till att bygghöjd, byggarea med mera överskrids. Länsstyrelsen kan inte ta ställning till den alternativa placeringen utan endast överpröva byggnadsnämndens beslut och det som legat till grund för beslutet. Sammantaget finner länsstyrelsen att det inte är möjligt att uttolka vilka frågeställningar som byggnadsnämnden har beaktat och hur den har resonerat i förhållande till dessa. Vid sådant förhållande bör ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning. Byggnadsnämnden beslutade, efter förnyad handläggning, den 12 december 2012, 254, att avslå ansökan om bygglov. I ett beslut den 6 februari 2013 anförde JO Lindström följande. Bedömning Bestämmelser om motivering av beslut saknas såväl i ÄPBL som i PBL. Vid ett sådant förhållande gäller bestämmelserna i 20 förvaltningslagen. Av dessa framgår, såvitt nu är av intresse, följande. Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Av bestämmelserna följer alltså att motiveringsskyldighet i allmänhet föreligger om myndigheten har avslagit vad sökanden begärt. Om nämnden har beviljat vad sökanden har begärt men beslutet går andra parter emot föreligger också motiveringsskyldighet. För den som berörs av ett beslut är det viktigt att myndigheten redovisar hur den har kommit fram till sitt beslut. Endast om skälen redovisas öppet har den som beslutet rör möjlighet att förstå varför myndigheten har beslutat på ett visst sätt, hur fakta och bevisning värderats och hur gällande bestämmelser har tillämpats. En upplysande motivering kan antingen övertyga den som berörs om att beslutet är riktigt eller ge honom eller henne underlag för ett överklagande. Allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet kräver att myndigheterna kan visa att besluten är väl underbyggda. Kravet på att beslut måste motiveras främjar en noggrann och saklig prövning. Uttrycket de skäl som bestämt utgången markerar att det är de avgörande faktorerna som ska anges. Det är viktigt att understryka att det inte räcker som motivering att bara återge tillämpliga bestämmelser. Den egentliga motiveringen, slutsatsen, ska utgöras av en redovisning av myndighetens bedömning av betydelsefulla fakta i det enskilda fallet med utgångspunkt från rättsläget. I likhet med länsstyrelsen kan jag konstatera att byggnadsnämndens beslut den 20 juni 2012 inte till någon del uppfyller förvaltningslagens krav på motivering, och nämnden förtjänar kritik för denna brist. 545

Inspektion av Miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun den 15 17 februari 2012

Inspektion av Miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun den 15 17 februari 2012 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2012-06-25 Dnr 743-2012 Sid 1 (11) Inspektion av Miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun den 15 17 februari 2012 Närvarande från Riksdagens ombudsmän:

Läs mer

När det gäller klagomålen mot domstolen uppgav GB i huvudsak följande.

När det gäller klagomålen mot domstolen uppgav GB i huvudsak följande. BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2012-03-23 Dnr 222-2011 Sid 1 (6) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt med anledning av agerandet i ett mål om umgänge med barn m.m. Beslutet i korthet:

Läs mer

Till anmälan fogade Tommy E. det aktuella överflyttningsbeslutet.

Till anmälan fogade Tommy E. det aktuella överflyttningsbeslutet. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2010-03-22 Dnr 33-2009 Sid 1 (5) Ett LVM-hem verkställde ett beslut om flyttning av en intagen till ett annat LVM-hem enligt 25 tredje stycket LVM trots

Läs mer

Central statsförvaltning m.m.

Central statsförvaltning m.m. Central statsförvaltning m.m. 2012/13:JO1 Kritik mot STs arbetslöshetskassa, som innehållit ersättning på ett felaktigt sätt (Beslut av JO Axberger den 14 maj 2012, dnr 2367-2011) Beslutet i korthet: STs

Läs mer

Kungl. Tekniska högskolans hantering av överklaganden

Kungl. Tekniska högskolans hantering av överklaganden Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se BESLUT 1(1) Kungl. Tekniska högskolan Universitetsstyrelsen 100 44 Stockholm Kungl. Tekniska högskolans

Läs mer

Överförmyndarnämnder och överförmyndare

Överförmyndarnämnder och överförmyndare Överförmyndarnämnder och överförmyndare Anmälan mot Överförmyndarnämnden i Gotlands kommun angående handläggningen av ett ärende om förvaltarskap m.m. (Dnr 6301-2010) Anmälan I en anmälan, som kom in till

Läs mer

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden.

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2002-05-24 Dnr 809-2000 Sid 1 (5) Fråga om socialnämndens skyldighet att samråda med vårdnadshavaren i frågor som rör ett barn som vårdas enligt LVU I en

Läs mer

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Dnr 5736-2015 Sid 1 (5) Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015 Närvarande från Riksdagens

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Lov- och byggprocessen 4 Vad är bygglov? 5 Intervju med Magnus Olsson 6 Vad är syftet med bygglov? 7 Vad är nyttan med bygglov? 8 Olika typer av ärenden

Läs mer

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolar Förvaltningsdomstolar 2013/14:JO1 Initiativärende med anledning av handläggningen vid Förvaltningsrätten i Falun i samband med meddelande av dom i ett mål om beredande av vård enligt lagen om vård av missbrukare

Läs mer

DOM 2015-11-12 Stockholm

DOM 2015-11-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060105 DOM 2015-11-12 Stockholm Mål nr M 7803-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-18 i mål nr M 3629-15, se

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-06-15 Diarienummer 1363-2738/2014 Process 3.5.1 NN Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Södergatan 20 195 85 MÄRSTA Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Läs mer

DOM 2016-01-29 Stockholm

DOM 2016-01-29 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2016-01-29 Stockholm Mål nr P 8028-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-31 i mål P 601-15, se bilaga

Läs mer

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-04-24 Dnr 5433-2006 Sid 1 (6) Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kristianstad, för långsam

Läs mer

DOM 2016-03-17 Stockholm

DOM 2016-03-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2016-03-17 Stockholm Mål nr P 9993-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-10-23 i mål nr P 3410-15, se

Läs mer

BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 5712-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 18 juni 2015

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är

Läs mer

En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Mehmet Kaplan Magnus Corell (Näringsdepartementet)

Läs mer

DOM 2014-01-08 Stockholm

DOM 2014-01-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2014-01-08 Stockholm Mål nr P 7235-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-07-05 i mål nr P 2493-13, se bilaga KLAGANDE Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 137-2014 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Åklagarkammaren i Luleå 1. SAMMANFATTNING Nämnden konstaterar att det har funnits allvarliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2014 Ö 3119-13 SÖKANDE 1. KA 2. TB 3. PB 4. K-GG 5. BH 6. S-GH 7. BJ 8. KJ 9. HK Dok.Id 90786 HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon

Läs mer

BESLUT. Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig

BESLUT. Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2007-01-15 Dnr 4752-2005 Sid 1 (8) Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var

Läs mer

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Beslut 1(5) Datum 2012-03-28 Diarienummer 1363-4046/2011 N.N. Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser Boverket anser inte att handläggningstiden

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet. Stefan Karlsson. November 2015. Halmstads kommun

Revisionsrapport. Granskning av byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet. Stefan Karlsson. November 2015. Halmstads kommun Revisionsrapport Stefan Karlsson Granskning av byggnadsnämndens servicenivå och effektivitet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund och syfte... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av plan- och byggfrågor vid Miljö- och byggnadsnämnden och Miljö- och byggnadsförvaltningen, Orust kommun

Granskning av plan- och byggfrågor vid Miljö- och byggnadsnämnden och Miljö- och byggnadsförvaltningen, Orust kommun Granskning av plan- och byggfrågor vid Miljö- och byggnadsnämnden och Miljö- och byggnadsförvaltningen, Orust kommun Genomförd på uppdrag av kommunchefen i Orust kommun Datum: 2014-06-16 Advokatfirman

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

DOM 2015-05-22 Stockholm

DOM 2015-05-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-05-22 Stockholm Mål nr P 191-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-10 i mål nr P 5004-13, se

Läs mer

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets

Läs mer

10 Överklagande och omprövning

10 Överklagande och omprövning Överklagande och omprövning, Avsnitt 10 115 10 Överklagande och omprövning Rätt att överklaga Någon emot Överklagbarhet 10.1 Vem får överklaga Enligt ordalydelsen i 22 FL får beslut överklagas av den som

Läs mer

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Plan- och bygglagen i din vardag Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Som medborgare

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060205 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr P 8918-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-09-27 i mål nr P 6001-11, se bilaga KLAGANDE 1. I C

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen.

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Blir det några ändringar kring byggherrens ansvar?...

Läs mer

BESLUT. Datum Dnr Sid

BESLUT. Datum Dnr Sid BESLUT Datum Dnr Sid -JO- 2012-01-30 6154-2011 1(2) Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Kritik mot Liljevalchs Internationella Läroverk i Södertälje kommun för handläggningen av en begäran om utlämnande

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut 1(5) Datum 2013-11-15 Diarienummer 1363-2835/2012 NN Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser 1. Boverket uppmanar

Läs mer

DOM 2013-06-25 Stockholm

DOM 2013-06-25 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2013-06-25 Stockholm Mål nr P 1602-13 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-14 i mål nr P 4571-12, se bilaga A KLAGANDE A-K

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2014 T 5554-13 KLAGANDE 1. EB 2. OB 3. BS 4. CS MOTPARTER 1. Byggnadsnämnden i Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad 2. EV

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 Målnummer: UM2028-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-18 Rubrik: En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1316-2013 Attunda tingsrätt Box 940 191 29 Sollentuna Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

DOM 2013-11-13 Stockholm

DOM 2013-11-13 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2013-11-13 Stockholm Mål nr P 8517-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-08-27 i mål P 1541-13,

Läs mer

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-11-18 Dnr 2144-2014 Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 maj 2015 Ö 5440-13 KLAGANDE DS Ombud: Advokat JH MOTPART Mr Green Ltd C 42360 Tagliaferro Business Centre Level 1, High Street MT-SLM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

RÄTTEN Lagmannen Anita Linder, ordförande Kammarrättsrådet Henrik Jansson, referent Kammarrättsrådet Johan Axelsson

RÄTTEN Lagmannen Anita Linder, ordförande Kammarrättsrådet Henrik Jansson, referent Kammarrättsrådet Johan Axelsson KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 01 PROTOKOLL 2015-03-20 Föredragning i Stockholm 1 RÄTTEN Lagmannen Anita Linder, ordförande Kammarrättsrådet Henrik Jansson, referent Kammarrättsrådet

Läs mer

DOM 2013-09-20 Stockholm

DOM 2013-09-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060108 DOM 2013-09-20 Stockholm Mål nr P 1972-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-08 i mål nr P 115-13, se bilaga KLAGANDE M G MOTPART 1.

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1319-2013 Västmanlands tingsrätt Box 40 721 04 Västerås Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

PBL kunskapsbanken 2013-06-25

PBL kunskapsbanken 2013-06-25 PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbanken enbart om detaljplaner Nerladdat av TUNAFORSNYTT tunaforsnytt.se från Boverket http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/skapa-pdf/ 2013-06-25 Innehåll

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 2313-2015 Sid 1 (8) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 Inledning Den 25 27 maj 2015 genomförde justitieombudsmannen

Läs mer

DOM 2014-05-06 Stockholm

DOM 2014-05-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-05-06 Stockholm Mål nr P 11603-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-11-28 i mål nr P 1609-13, se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. TIDIGARE AVGÖRANDE Svea hovrätts, Miljööverdomstolen, dom 2009-10-09 i mål M 350-09 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

HÖGSTA DOMSTOLENS. TIDIGARE AVGÖRANDE Svea hovrätts, Miljööverdomstolen, dom 2009-10-09 i mål M 350-09 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2011 Ö 517-11 SÖKANDE OCH KLAGANDE Föreningen Bevara Ojnareskogen c/o OS MOTPART Nordkalk AB, 556073-4054 Box 901 731 29

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Ansökan om förhandsbesked för tillbyggnad och takresning Dnr 2009/23

Ansökan om förhandsbesked för tillbyggnad och takresning Dnr 2009/23 1 (20) Plats och tid Kommunförvaltningens sessionssal Karpen, kl 15.00 16.30 Beslutande Marie-Louise Andersson (v) ordförande Patrik Ströbeck (m) viceordförande Ulla-Britt Brandin (kd) ledamot Edvard Galia

Läs mer

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt.

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. HFD 2014 ref 4 Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. Lagrum: 7 och 8 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Läs mer

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-10-03 Innehållsförteckning Ärende 86 Planbesked avseende upprättande av ny detaljplan för fastighet Gunnarsbo 1:62 (Gröne vägen )... 188 87 Lovföreläggande enligt 11 kap. 17

Läs mer

DOM 2016-02-23 Stockholm

DOM 2016-02-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060207 DOM 2016-02-23 Stockholm Mål nr P 7514-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-06 i mål nr P 2632-15, se bilaga A KLAGANDE 1. X 2. Y

Läs mer

Råd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen

Råd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen PM 1(5) Framtagen 2015-10-21 Uppdaterad 2015-11-23 Råd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen Allmänt Basera era beslut på en verksamhetsbeskrivning. Verksamheter

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska

Läs mer

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

K ALLELSE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-08-25. Tid och plats Kl 19.00 Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna. Kallade tjänstemän

K ALLELSE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-08-25. Tid och plats Kl 19.00 Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna. Kallade tjänstemän K ALLELSE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-08-25 Tid och plats Kl 19.00 Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna Kallade tjänstemän Yvonne Fredriksson, avdelningschef bygglov Erik Moelv, avdelningschef

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (8)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (8) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (8) Plats och tid Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna, kl 19.50-20.17 Beslutande närvarande Ej tjänstgörande ersättare Ylva Mozis (L) ordförande, Bengt-Åke Grip

Läs mer

DOM 2016-02-23 Stockholm

DOM 2016-02-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2016-02-23 Stockholm Mål nr P 1948-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-25 i mål nr P 452-15, se bilaga A KLAGANDE X MOTPARTER

Läs mer

DOM 2014-12-17 Stockholm

DOM 2014-12-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-12-17 Stockholm Mål nr P 6026-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-12 i mål nr P 3147-14, se bilaga KLAGANDE 1. P-O B 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2006 Ö 3733-05 KLAGANDE BÅE Ombud: Jur kand OL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2015 T 2895-13 KLAGANDE Europeiska Motor AB, 556406-5448 Box 2097 174 02 Sundbyberg Ombud: Advokat FZ MOTPART Stockholm Yrkesmannen

Läs mer

DOM 2014-12-09 Stockholm

DOM 2014-12-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 2014-12-09 Stockholm Mål nr P 5880-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-05-27 i mål nr P 179-14, se bilaga

Läs mer

DOM 2012-04-27 Stockholm

DOM 2012-04-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2012-04-27 Stockholm Mål nr M 7022-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2011-08-09 i mål nr M 3443-10, se bilaga

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bygg-, trafik- och räddningsnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, kl. 13.30-15.00 Ajournering kl. 14.30-14.40 Beslutande Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C),

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Hälso- och sjukvård. (Dnr 2046-2012)

Hälso- och sjukvård. (Dnr 2046-2012) Hälso- och sjukvård 2013/14:JO1 En rättspsykiatrisk klinik som misstänkte att en patient innehade barnpornografiska bilder har överlämnat en omhändertagen mp3-spelare till åklagarmyndigheten. Fråga bl.a.

Läs mer

Byggnadsnämnden. Nämndplan 2012 2011-10-13

Byggnadsnämnden. Nämndplan 2012 2011-10-13 Byggnadsnämnden Nämndplan 2012 2011-10-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 2.1 Omvärldsanalys 3 2.2 Personal 4 2.3 Ekonomi 4 2.4 Väsentliga verksamhetsförändringar 5 2.5

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, Enhetschef

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, Enhetschef Plats och tid Beslutande Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, Enhetschef Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 2216-2225 Sekreterare Ann-Charlotte

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-09-11 Dnr 156-2014 Granskning av tre inhämtningsärenden vid Polismyndigheten Dalarna 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 Målnummer: UM623-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-17 Rubrik: Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Torsdag den 7 februari 2013, kl 14:00 14:45 i Gruesalen, Bjuv

Torsdag den 7 februari 2013, kl 14:00 14:45 i Gruesalen, Bjuv 1(16) Plats och tid Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Torsdag den 7 februari 2013, kl 14:00 14:45 i Gruesalen, Bjuv Niklas Svalö (S) ordförande Lars Karlsson

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-04-22. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-04-22. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-04-22 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef Plats och tid Beslutande Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 2319-2331 Sekreterare Ann-Charlotte

Läs mer

Ändring av föredragningslistan

Ändring av föredragningslistan 1 (25) Plats och tid Kommunförvaltningens sammanträdesrum, Boken kl.15:15-16:40 Beslutande Helene Norrback (S) ordförande Patrik Ströbeck (M) ledamot Nils-Börje Jönsson (C) ledamot Boel Rosdahl (S) ledamot

Läs mer

Riktlinjer för överklaganden vid Lunds universitet

Riktlinjer för överklaganden vid Lunds universitet BESLUT 1(4) 2010-02-11 LS 2010/103 Rektor Riktlinjer för överklaganden vid Lunds universitet Överklagbara beslut Vissa av de beslut som universitetet fattar kan överklagas. I de flesta fall sker överklaganden

Läs mer

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Femte avdelningen Om rättegången i hovrätt 49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har fått sin

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl. 09.00 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl. 09.00 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (13) Plats och tid Stora sammanträdesrummet, Heby kommun 13.00 14.30 Beslutande Mats Jennische(m), ordförande Olof Nilsson(s), vice ordförande Margaretha Quistberg(s) Anne Öman

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

Datainspektionens beslut

Datainspektionens beslut Beslut 2007-12-20 D n r 998-2007 Datainspektionen Er beteckning 41791-2007 Försäkringskassan 103 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftsiagen (1998:204) Datainspektionens beslut 1. Rutiner

Läs mer

DOM 2013-11-07 Stockholm

DOM 2013-11-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060107 DOM 2013-11-07 Stockholm Mål nr P 519-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-12-21 i mål nr P 675-12, se bilaga A KLAGANDE 1. E K 2. S

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 Målnummer: UM6893-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-12-18 Rubrik: Lagrum: Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen kan göras gällande

Läs mer

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på opartiskhet.

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på opartiskhet. 1/5 BESLUT 2013-03-18 Dnr: 12/02634 SAKEN ABC, SVT1, 2012-10-14, kl. 18.10, inslag om en ansökan om rivning av ett hyreshus på Södermalm; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden Protokoll 2012-09-10. Måndagen den 10 september 2012, Brånasalen, 13:30-15:45

Miljö- och byggnadsnämnden Protokoll 2012-09-10. Måndagen den 10 september 2012, Brånasalen, 13:30-15:45 Miljö- och byggnadsnämnden 202-09-0 Tid och plats Tjänstgörande Ledamöter Måndagen den 0 september 202, Brånasalen, 3:30-5:45 Per Lindholm (M) ordförande Karin Salomonsson (S) vice ordförande Elijah Hamilton

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde för 1 5: SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde för 1 5: SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 2. 3. 4. 5. Ombud och offentligt biträde för 1 5: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,

Läs mer