Investeringar i krigsmateriel bland Sveriges kommuner

Transkript

1 yd Eda Eskilstuna Eslöv Falun Filipstad Gagnef Gällivare Hab d Haparanda Boeing Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Hö kk Järfälla Kalmar Karlstad Klippan Kumla Laholm Ericsso d Lessebo Lidingö Lidköping Linköping Ljungby Lomma Lyc lung Malå Markaryd Mark Munkedal Nynäshamn Nässjö Osb er Oxelösund Partille Salem Skinnskatteberg Solna Sorse lm Strömstad Svedala General Electric Säter Tibro Tidahol ppvidinge Vilhelmina Vimmerby Vännäs Västerås Årjäng Öreb neå Ale Alingsås Arboga Arvidsjaur Avesta Bjurholm Bode gd Bromölla Dals-Ed Degerfors Dorotea Eksjö Essunga Fagers ng Finspång Kanonkommuner Forshaga Färgelanda Gislaved Gnosjö Gotlan p Volvo Gävle Göteborg Hallsberg Hallstahammar Haninge H Investeringar i krigsmateriel bland Sveriges kommuner Hofors Huddinge Håbo Hällefors Härjedalen Härryda Höganä ng Karlsborg Karlskoga Karlskrona Kiruna Kungsbacka Kung gälv Landskrona Lilla Edet Lindesberg Ljusdal Ljusnarsber Lysekil Malmö Mariestad Mjölby Mullsjö Munkfors Mölnd Nora Norberg Nordmaling Norsjö Nybro Lockheed Martin Nyk ofström Orust Pajala Saab Perstorp Piteå Ragunda Robertsfo Sandviken Sigtuna Skara Skellefteå Skurup Skövde Sotenä sund Strängnäs Sundsvall Svenljunga Sävsjö Söderhamn S ng Södertälje Sölvesborg Tierp Tingsryd Torsby Trollhättan Tr Raytheon Tyresö Upplands-Bro Uppsala Valdemarsvik Valle xholm Vetlanda Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Värmd o Västervik Ydre Ystad Ånge Åsele Åtvidaberg Älmhult Öcke dsvik Österåker Östhammar Överkalix Aneby BAe System nd Bengtsfors Berg Bjuv Bollnäs Borgholm Borås Burlöv Eke oda Enköping Falkenberg Flen Gnesta Grums Gullspång Göten Hammarö Heby Herrljunga Hjo Hultsfred Hylte Härnösan Hörby Kalix Karlshamn Katrineholm Kil Kinda Kramfors Kris Kristinehamn Krokom Kävlinge Köping Laxå Lekeberg Leru und Mellerud Mora General Dynamics Motala Mönsterås Mörb ordanstig Norrköping Norrtälje Nykvarn Ockelbo Orsa Oskar onneby Sala Simrishamn Sjöbo Smedjebacken Sollefteå Solle affanstorp Storfors Storuman Strömsund Sundbyberg Northro an Sunne Surahammar Svalöv Säffle Tanum Tjörn Torsås Tranå rg Trosa Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Uppland 1 Vadstena Vaggeryd Vansbro Vara Varberg Vellinge Växjö Åm orp Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Ödeshög Örke

2 Kanonkommuner Investeringar i krigsmateriel bland Sveriges kommuner Rolf Lindahl Research och förarbete: Svenska Freds vapenexportgrupp bestående av: Björn Kullander, Rolf Lindahl, Fredrik Lundkvist, Sofie Renemar, Anja Skeppstedt, Sara Olsson och Karin Öhman. Utgiven av PAX Förlag Sverige, Stockholm, december 2002 Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Box 4134, Stockholm Tel: , Fax: , E-post: info@svenska-freds.se ISBN

3 3

4 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...6 Syfte, metod, avgränsningar...8 Riktlinjerna...10 Investerarna...13 Företagen...16 Bilagor Bilaga 1: Investerande kommuner...20 Bilaga 2: Kommuner som ej placerar i aktier...33 Bilaga 3: Kommuner som ej besvarat enkäten...34 Bilaga 4: SIPRI:s lista över världens 100 största krigsindustrier

5 Sammanfattning I denna undersökning granskar Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen vilka av Sveriges kommuner som innehar aktier i krigsmaterielproducerande företag samt huruvida de har etiska riktlinjer för sina placeringar. Resultatet visar att ett antal kommuner investerar i flera av världens största krigsindustrier. Det är få av kommunerna som har etiska riktlinjer och de som berör krigsmateriel är ofta urvattnade. Av de 186 kommuner som besvarat enkäten har 118 inte placeringar i aktier vid sidan av egna kommunala bolag. Svenska Freds har valt att särskilt granska de resterande 68 kommuner som meddelat att de investerar i aktier. Svenska Freds har jämfört kommunernas placeringar med de största svenska krigsindistrierna samt Stockholms internationella fredsforskningsinstituts lista över världens hundra största krigsmaterielföretag. Resultatet visar att 48 kommuner (drygt 70 procent av de som har aktieplaceringar) investerar i krigsmaterielföretag. De 48 kommuner som investerar i krigsmaterielföretag investerar i 24 olika krigsindustrier. Kommunerna investerar i tre av de fem största svenska krigsindustrierna samt samtliga av världens sex största krigsindustrier. Flera kommuner investerar i gigantiska vapenindustrier. Arvika, Markaryd och Lomma är exempel på kommuner som via direkt aktieplacering, eller indirekt via fonder, investerar i flera av världens största krigsindustrier. Ett annat exempel är Nässjö som investerar i fyra av världens sex största krigsmaterielproducenter. Tre av dessa investeringar bryter mot kommunens egna riktlinjer då de har mer än hälften av sin omsättning inom krigsmaterielområdet. 71% av kommunerna skriver att de saknar etiska riktlinjer för sina placeringar. Av de som har etiska riktlinjer innebär den vanligaste utformningen när det gäller krigsmateriel att placeringar inte medges i företag som har sin huvudsakliga produktion eller försäljning inom krigsmaterielområdet. 22 kommuner investerar i krigsmaterielföretag utan att ha några som helst etiska riktlinjer för sina placeringar. 5

6 Inledning Världen spenderar mer än 800 miljarder dollar varje år på militär verksamhet. Samtidigt dör miljontals människor årligen av sjukdomar relaterade till brist på näring, vatten, sanitet och hälsovård. En förutsättning för att nivån på militärutgifterna ska kunna bibehållas är att det finns företag som utvecklar ny krigsmateriel. En förutsättning för att dessa företag i sin tur ska kunna överleva är att det finns investerare som köper aktieandelar av dem. Denna rapport handlar om några av dessa investerare svenska kommuner. I denna rapport presenterar Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen resultatet av en undersökning över var Sveriges kommuner placerar sitt kapital och om man har etiska kriterier för sina placeringar. De senaste åren har investeringar på börsen blivit vanligare än tidigare. Detta blev inte minst alla svenska pensionssparare påminda om hösten 2000 då det nya premiepensionssystemet lanserades. Svenska Freds gjorde inför premiepensionsvalet en granskning av premiepensionsfondernas innehav av krigsmaterielaktier. Slutsatserna samlades i rapporten Kanonfonder ( Av undersökningen framgick att så många som 78% av de undersökta fonderna investerade i krigsmaterielföretag. Dessutom visade undersökningen att tre av de fyra undersökta etiska fondförvaltarna placerade minst lika mycket i krigsmateriel som övriga fondförvaltare. I takt med det allt större aktiesparandet har diskussionen om etiska kriterier för aktieplaceringar blivit mer aktuell. Idag är det inte endast målet om hög avkastning som styr investerarna. Många tar även hänsyn till företagets påverkan på miljön och om man tar mänskliga rättigheter och andra etiska aspekter i beaktande för hur man placerar. Det finns idag ett visst konsumenttryck mot att investerare ska ta ett aktivt ansvar för penningplaceringarna och därigenom styra utvecklingen i en positiv riktning. Till följd av denna ökade efterfrågan bland konsumenterna har därför många fondförvaltare idag ett eller flera etiska alternativ att välja bland. Vissa förvaltare har gått ett steg längre och renodlat sin profil och lanserat sig som etiska fondförvaltare. Många företag är känsliga för den allmänna opinionen. Det har därför idag blivit en del av marknadsföringen för företag att vara etiskt korrekt. Denna utveckling måste ses som något positivt arbetade Svenska Freds fram riktlinjer för sin egen kapitalplacering. I underlaget till Svenska Freds policy för kapitalplacering står följande att läsa: Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i näringslivet via aktier eller banker påverkar sysselsättning, arbetsvillkor och resursfördelning i Sverige och utomlands. De kan komma att bidra till miljöförstörande industri, vapenhandel, orättvisa handelsrelationer, förtryck och ekonomisk misär. Att vi befinner oss långt från det konkreta skeendet, att vi "bara" satsat pengar, 6

7 betyder inte att vi slipper undan ansvar för hur våra pengar används. Å andra sidan kan ansvarsfullt förvaltade pengar också bidra till verksamheter som skapar ekonomisk och social utveckling, minskar fattigdom, leder till förbättrad miljö osv. En etisk hållning för Svenska Freds beträffande kapitalförvaltning borde innebära att vi har en helhetssyn på konsekvenserna av olika investeringsalternativ. Vi måste se både till vilka ekonomiska risker olika förhållningssätt innebär för föreningen och till konsekvenserna av den näringsverksamhet som gynnas genom en investering. För Svenska Freds del har kapitaltillväxt i sig inget egenvärde. Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte ekonomin i sig. Fredsmålet utgör det kärnvärde som måste vara styrande för ekonomiska beslut likaväl som för beslut om politik och verksamhet. Svenska Freds får inte genom ekonomiska investeringar bidra till verksamhet som motverkar föreningens syften. Samtidigt som vi sett denna utveckling mot ett större ansvarstagande har begreppet etik ifrågasatts allt mer i dessa samanhang. Detta är naturligt eftersom ingen kan anses äga definitionsrätten på begreppet. Dessutom uppstår det ofta en gränsdragningsproblematik för vad som är etiskt acceptabelt eller ej. Ett exempel på detta är att flera etiska fondförvaltare använder sig av en viss procentsats av ett företags omsättning för att urskilja vad som är etiskt och inte. I och med att Sjunde AP-fonden sommaren 2001 lanserade sina nya så kallade etiska riktlinjer har begreppet urholkats betänkligt. Sjunde AP-fonden har lanserat en slags etik som kort och gott går ut på att allt som är lagligt är etiskt. Eftersom krigsmaterielproduktion mestadels är helt laglig innebär detta för Sjunde APfondens del att investeringar i flera av världens största krigsmaterielproducenter är helt förenligt med deras etiska kriterier. Detta är naturligtvis helt befängt. Etik och lag är inte samma sak. Förvisso kan inte vad som är etiskt slås fast en gång för alla. Det kommer alltid vara ett begrepp som vi prövar mot de gängse normer och värden som dagens samhälle vilar på. I landets kommuner pågår på många håll en livaktig diskussion om vad begreppet bör innebära i praktiken. Förhoppningen är att denna skrift ska vara ett bidrag till denna diskussion. 7

8 Syfte, metod och avgränsningar Svenska Freds vill med denna rapport bidra till en aktiv diskussion om hur Sveriges kommuner bör placera eventuellt kapital. Vårt fokus är på etiska ställningstaganden och då särskilt när det gäller krigsmaterielproducerande företag. Huruvida det överhuvudtaget är rätt att kommuner spekulerar på börsen är inte en fråga för denna undersökning. Undersökningen gjordes sommaren 2002 och gick tillväga så att ett e-post skickades till samtliga kommuners kontaktadresser. De ombads skicka en fullständig förteckning över kommunens samtliga aktieinnehav per senaste bokslut. Dessutom frågade vi om de har några etiska riktlinjer som de utgår ifrån när det gäller placering av pengar. Om de har det ombads de förtydliga dessa och om inte frågade vi om de planerar att införa etiska riktlinjer. Det huvudsakliga resultatet vi fått gäller alltså placeringar per senaste årsbokslut, dvs Vi vill därför reservera oss för att vissa kommuner kan ha ändrat sina placeringar sedan dess. Några kan givetvis även ha ändrat sin placeringspolicy på ena eller andra sättet. Vi har valt att särskilt granska de som äger aktier direkt eller indirekt via placeringar i fonder. Vi har endast granskat de som investerar i externa bolag, dvs ej kommunägda. Vi har i undersökningen endast granskat kommunens egna kapital, förvärvat via skatter. Kommunala stiftelser som upprättats till följd av donationer eller liknande har inte granskats närmare. Det kan mycket väl vara så att några kommuner via sina stiftelser investerar i krigsmaterielföretag. Detta ligger emellertid utanför denna studie. Undersökningsgruppen har inte påmint de som inte besvarat enkäten. Dessa kommuner finns alltså inte med i urvalet. När det gäller urvalet har vi alltså endast granskat de kommuner som 1) besvarat enkäten och som 2) placerar sitt kapital i externa bolag, antingen direkt eller via fonder. De kommuner som inte besvarat enkäten finns i en särskild förteckning i bilaga 3. Att en kommun inte finns med i vår granskning innebär alltså inte att kommunen inte investerar i krigsmaterielföretag. Det kan mycket väl vara så att flera av de kommuner som vi inte granskat placerar stora mängder kapital i svenska och utländska krigsmaterielproducenter. När det gäller krigsmaterielproducerande företag har ett urval gjorts. Vi har för detta ändamål utgått från Stockholms internationella fredsforskningsinstituts lista över världens 100 största krigsindustrier år 2000 (listan för 2001 redovisas i SI- PRI:s nästkommande årsbok som utkommer våren 2003). Dessutom har vi granskat eventuellt innehav i de största svenska krigsmaterielproducenterna: (i ordning) Saab, Bofors Defence, Hägglunds, Ericsson, Volvo, Kockums. Dessa sålde var och en krigsmateriel för över 300 miljoner kronor år 2001 enligt Försvarsindustriföreningen. Av dessa företag är det endast Saab, Ericsson och Volvo som är aktuella av den anledningen att de är de enda börsnoterade företagen av ovanstående. 8

9 Ett företag som inte är en krigsmaterielproducent men som ändå inkluderats är Investor. Anledningen är att Investor är största ägare i Saab, vilket i sin tur är Sveriges största krigsmaterielproducent. I redovisningen (bilaga 1) är Investor inkluderat, men med en parentes runtom. Vi har i undersökningen inte granskat hur stort värdet av placeringarna är. Delvis beror detta på att det skulle öka granskningens omfattning betydligt då det ibland kan vara svårt att få tag i dessa uppgifter. Men framförallt beror det på att vi inte anser att det är någon principiell skillnad mellan en stor investering och en liten. Det har upplevts väsentligare att ta reda på om en kommun investerar i krigsindustrier än hur mycket de i så fall investerar. 9

10 Riktlinjerna Av de 186 kommuner som besvarat Svenska Freds enkät svarade 163 på frågan om de har etiska riktlinjer. 115 kommuner av dessa 163 (71%) skriver att de saknar etiska riktlinjer för sina placeringar. Resterande 48 (29%) har etiska riktlinjer. Av förklarliga skäl är andelen som har etiska riktlinjer betydligt högre av de 68 kommuner som investerar i aktier. 31 av dessa (46%) har någon form av etiska riktlinjer för sina placeringar. Endast 26 (54%) av de 48 kommuner som i sin tur investerar i krigsmateriel har etiska riktlinjer. Om en kommun har etiska riktlinjer berör dessa oftast krigsmateriel. Av de 31 kommuner som har etiska riktlinjer skriver 25 att de har riktlinjer som berör krigsmateriel. Av de 37 kommuner som inte har etiska riktlinjer svarade 28 på frågan om de idag planerar att införa etiska riktlinjer. Endast 4 planerar detta, resterande 24 har inga sådana planer. Av de kommuner som investerar i krigsmateriel är det två som på ett flagrant sätt bryter mot sina egna etiska riktlinjer, nämligen Partille och Nässjö. Båda kommunerna har riktlinjer som inte medger placeringar i företag som har krigsmaterieltillverkning som sin huvudsakliga verksamhet. Partille har dessutom specificerat en 10-procentsgräns för omsättningen. Partille investerar ändå i världens största krigsmaterielproducent Lockheed Martin som har 73% av sin omsättning i krigsmaterielproduktion. Nässjö investerar i fyra av världens sex största krigsmaterielproducenter. Tre av dessa investeringar bryter mot kommunens riktlinjer då de har sin huvudsakliga verksamhet inom vapentillverkning. Det föreligger ett definitionsproblem när det gäller skillnaden mellan vapen och krigsmateriel. Det som vi i folkmun kallar vapenexport heter i regeringens terminologi krigsmaterielexport. Vapen är här en betydligt smalare term än krigsmateriel. 15 av kommunerna använder termen krigsmateriel medan 10 använder vapen. Det är inte säkert att detta är ett medvetet val. Eller så är det mycket medvetet. Det har exempelvis förekommit en diskussion (bland annat bland etiska fondförvaltare) att man kan tillåta investeringar i Ericsson även om man har vapenkriteriet eftersom de inte tillverkar det som brukar klassas som vapen. Alvesta och Vännas är två kommuner som använder termen vapen istället för krigsmateriel och som samtidigt investerar i Ericsson. Att utveckla etiska riktlinjer är åtminstone ett första steg. Det är naturligtvis mycket problematiskt om man sedan bryter mot sina egna riktlinjer. Men, det är lätt att klaga på de som bryter mot sina egna riktlinjer och samtidigt glömma de som inte bryr sig ett skvatt om att ens försöka utveckla riktlinjer. 22 kommuner investerar i krigsmaterielföretag utan att ha några som helst etiska riktlinjer för sina placeringar. 10

11 Gällivare, Lomma och Lycksele är kommuner som varken har etiska riktlinjer eller som planerar att införa det och som samtidigt investerar i flera av världens största krigsmaterielproducenter. Lomma investerar exempelvis i 4 av världens 6 största krigsindustrier och 7 av de 20 största. Exempel på riktlinjer Av de 115 kommuner som skriver att de saknar etiska riktlinjer beror detta i några av fallen på att de inte har några medel att placera. En ekonomichef uttryckte sig så här: Enkelt uttryckt kan man säga att saknas det pengar att placera, behöver man inte heller ha några riktlinjer. De kommuner som har etiska riktlinjer har oftast särskilda riktlinjer som berör krigsmateriel. Bollnäs är ett typexempel: "Placeringar medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet." Skrivningen förhindrar placeringar i ett företag som Saab där försäljningen av krigsmateriel utgör drygt 60 procent av omsättningen (avser år 2000 enligt Sipri Yearbook 2002). Ändå blir riktlinjerna mest ett slag i luften eftersom de inte stoppar placeringar i exempelvis två av Sveriges största krigsmaterielproducenter: Ericsson och Volvo. Betydligt mindre än hälften av deras försäljning utgörs av krigsmateriel. Faktum är att mer än hälften av världens hundra största vapentillverkare slinker igenom nätet om man har en sådan skrivning som Bollnäs och andra kommuner. Flera av vapenföretagen har, liksom Ericsson och Volvo, även en stor andel civil produktion. Ett striktare kriterium är att en viss procentsats av omsättningen inte får vara krigsmaterielproduktion. "Placeringar medges inte i företag som har sin produktion eller försäljning av krigsmaterial, tobaks- och alkoholvaror eller pornografi i sin huvudsakliga verksamhet motsvarande minst 10 procent av koncernens omsättning." (Munkedal) Placering efter krigsmaterielomsättning på Sipris lista över de 100 största vapenföretagen Arms sales Plats 1-25 Plats Plats Plats Summa 50% % % % % Tabellen ovan illustrerar problematiken med att sätta en viss procentsats som gräns för investeringar. Tabellen visar exempelvis att av de företag som har en krigsmaterielomsättning lika med eller understigande 50% tillhör 14 de 25 största i världen och 52 företag de 100 största. I Munkedals fall kan de i enlighet med nuvarande riktlinjer investera i 21 av världens 100 största krigsmaterielproducenter. 11

12 Munkedal har också ett intressant tillägg: "Placeringar medges ej heller i investmentbolag som genom sitt innehav har en dominerande andel av rösterna i företag som driver verksamhet inom något av de områden som enligt placeringspolicyn inte är förenlig med kommunens etiska krav." Detta innebär att Sveriges största investmentbolag, Investor, inte kan komma i fråga eftersom de äger omkring en tredjedel av aktierna i Saab. Av de kommuner som har etiska riktlinjer har endast ett fåtal en officiell policy som helt utesluter krigsmaterielföretag. En av dem är Lindesberg: "En del av Lindesbergs kommuns policy är att inte ha några placeringar i krigsmaterielproducerande företag." Den 25 juni 2001 lanserade Sjunde AP-fondens vd Peter Norman nya etiska regler för sin aktieplacering. Dessa nya etiska regler kan sägas ha devalverat begreppet etik högst väsentligt. Kortfattat går Sjunde AP-fondens så kallade etik ut på att man utesluter företag som bryter mot viktiga internationella konventioner som barnkonventionen och internationella miljökonventioner. Att ta etiska hänsyn går naturligtvis betydligt längre än att bara hålla sig till internationella konventioner. Att företag ska lyda dessa konventioner är en självklarhet. Eftersom det inte finns några konventioner som förbjuder produktion eller export av krigsmateriel är det enligt dess riktlinjer alltså tillåtet med investeringar i krigsindustrier. Detta kan få intressanta konsekvenser. För att ta ett exempel. Arvika använder Sjunde AP-fondens placeringskriterier. I enlighet med dessa placeringskriterier investerar man sedan i fyra av världens sex största krigsmaterielproducenter. Kommuner i Sverige tjänar pengar på vapenhandeln 12

13 Investerarna Av de 186 kommuner som besvarat vår enkät investerar 68 (37%) i aktier. Av dessa investerar 48 (71%) i krigsmaterielföretag. Först några ord om de som inte investerar i aktier. Majoriteten (63%) av kommunerna investerar alltså inte i aktier. Skälen för detta är främst två. Kommunen har mer skulder än tillgångar så frågan om placering är tyvärr inte aktuell. Kommunen har med andra ord för närvarande inte medel som tillåter detta. Man är kanske skuldtyngd och väljer att betala av sina lån istället för att spekulera på börsen. Det är alltså mycket möjligt att man framöver kommer att investera i aktier, om ekonomin så tillåter. "Kommunens finanspolicy förbjuder placering i aktier eller aktierelaterade instrument." Ovanstående citat från Mölndals kommun är ett exempel på en kommun av den andra kategorin, som av princip inte placerar pengar på börsen. Dessa kommuner placerar ofta in eventuellt likviditetsöverskott på bank eller i räntebärande papper. De 48 kommuner som investerar i krigsmaterielföretag investerar i 24 olika krigsindustrier. Kommunerna investerar i tre av de fem största svenska krigsindustrierna samt samtliga av världens sex största krigsindustrier. Följande 24 krigsindustrier investerar kommunerna i: Alcoa Babcock Borsig BAe Systems Boeing Bombardier Electronic Data Systems Ericsson General Dynamics General Electric General Motors GKN L-3 Communications Lockheed Martin Marconi Mitsubishi Electric Motorola NEC Nissan Motor Northrop Grumman Raytheon Saab Toshiba United Technologies Volvo De 24 företag bland de 100 största utländska och de tre största (börsnoterade) svenska krigsindustrierna som kommunerna investerar i. 13

14 Kommunernas innehav i krigsindustrierna I nedanstående tabell redovisas den procentuella andel av kommunerna som investerar i de vanligaste krigsindustrierna. De kommuner som avses är de 48 kommuner som investerar i krigsindustrier. Av tabellen framgår således att General Electric är det mest populära företaget. Nästan hälften, eller 48% (d.v.s. 23st) av dessa kommuner investerar i General Electric General Electric 48 De populäraste företagen Procent av kommunerna som innehar aktier i de vanligaste utländska krigsmaterielproducenterna Motorola 31 Toshiba Boeing United Technologies NEC BAe Systems Northrop Grumman General Dynamics General Motors Av de svenska företagen är Ericsson dominerande. Samtliga av de kommuner som investerar i krigsindustrier investerar i Ericsson. Sifforna för Volvo och Investor är 90% respektive 81%. Endast 3 kommuner (6%) investerar i Saab Sveriges största krigsmaterielproducent. Värdet av investeringarna Som tidigare nämnts har Svenska Freds inte granskat värdet av investeringarna. En anledning är att det skulle utöka studiens omfattning högst väsentligt. Det huvudsakliga skälet är emellertid att Svenska Freds anser det vara av underordnad betydelse hur stor den eventuella summan är. Det väsentliga är om man överhuvudtaget investerar i krigsindustrierna eller inte, inte värdet i sig. Men, för att ge en liten fingervisning så kan nämnas att av de kommuner som investerar i de sex största krigsindustrierna i världen (se tabell nästa sida) har åtminstone fyra kommuner investeringar i fonder för mellan 70 och 400 miljoner kronor: Lomma (70 mkr), Partille och Arvika (ca 100 mkr) och Botkyrka (ca 400 mkr). För att ta ett exempel, så investerar Arvika drygt en miljon kronor ( ) i tio utländska krigsindustrier via deras två utlandsfonder. Vidare investerar de direkt i Ericsson, Volvo och Investor för drygt tio miljoner kronor. 14

15 Världens största krigsindustrier Av de 48 kommuner som investerar i krigsindustrier investerar nedanstående i något eller några av de sex största krigsmaterielproducenterna i världen. De kommuner som har flest (4st) investeringar i dessa företag är Arvika, Lomma, Markaryd och Nässjö. Följande kommuner investerar i världens sex största krigsmaterielproducenter Världsranking Företag Investerande kommun 1 Lockheed Martin Lomma Markaryd Partille 2 Boeing Arvika Botkyrka Haparanda Hässleholm Kalmar Markaryd Nässjö Osby Vimmerby 3 BAe Systems Arvika Gällivare Lycksele Nässjö 4 Raytheon Lomma 5 Northrop Grumman Arvika Lomma Markaryd Nässjö 6 General Dynamics Arvika Lomma Markaryd Nässjö 15

16 Företagen Svensk vapenexport Sedan slutet av första världskriget har Sverige haft ett principiellt förbud mot produktion och export av krigsmateriel. Undantag från det generella förbudet kan erhållas förutsatt att ett antal riktlinjer uppfylls. Enligt riktlinjerna bör det inte medges krigsmaterielexport till: stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt stat som har inre väpnade oroligheter eller till stat där omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer. Krigsmaterielbegreppet är uppdelat i två kategorier; krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Ovanstående fyra kriterier gäller endast kategorin krigsmateriel för strid. För kategorin övrig krigsmateriel gäller att tillstånd bör ges om landet inte bryter mot kriteriet om mänskliga rättigheter, har inre väpnade oroligheter eller befinner sig i en väpnad konflikt med annan stat. De sex största utländska företagen i världen Nedan följer några verksamhetsexempel från de sex största krigsmaterielproducenterna i världen som flera svenska kommuner investerar i. Källa för världsranking, krigsmaterielförsäljning och andel krigsmateriel är Sipri Yearbook För kännedom har vi även inkluderat en kommentar om deras verksamhet skulle tillåtas av svenska myndigheter enligt Svenska Freds bedömning. Företag: Lockheed Martin Världsranking 2000: 1 Krigsmaterielförsäljning 2000: miljoner USD Andel krigsmateriel: 73% Investerande kommuner: Lomma, Markaryd, Partille Exempel ur verksamheten: Varande världens största krigsmaterielproducent innehar Lockheed Martin ett enormt utbud av krigsmateriel som avancerade och kärnvapenbärande stridsflygplan, missilsystem mm. Ca 70% av produktionen utgörs av krigsmateriel. Lockheed Martin skrev 1999 kontrakt på 50 stycken F16 stridsflygplan till Israel. 200I spädde man på med ytterligare 50 plan. Detta är Israels största militära investering någonsin, värd över 4 miljarder dollar. Israel är helt stängt för svensk krigsmaterielexport 16

17 Företag: Boeing Världsranking 2000: 2 Krigsmaterielförsäljning 2000: miljoner USD Andel krigsmateriel: 33% Investerande kommuner: Arvika, Botkyrka, Haparanda, Hässleholm, Kalmar, Markaryd, Nässjö, Osby, Vimmerby Exempel ur verksamheten: Boeing gör bland annat motorer och hela stridsflygflygplan som F/A-18 Hornet som användes i Kosovokriget slutlevererade Boeing det sista av 40 beställda F/A-18 Hornet till Kuwait. F/A-18 Hornet är utvecklad för att bära bland annat kärnvapen. Kuwait är stängt för export av krigsmateriel för strid från Sverige Företag: BAe Systems Världsranking 2000: 3 Krigsmaterielförsäljning 2000: miljoner USD Andel krigsmateriel: 78% Investerande kommuner: Arvika, Gällivare, Lycksele, Nässjö Exempel ur verksamheten: BAe Systems äger 35% av Sveriges största krigsmaterielproducent SAAB. Man samverkar bland annat i försäljning av JAS. Välkända och väl spridda stridsflygplan från BAe Systems är Tornado och Hawk. Hawk är ett av världens mest spridda flygplan och finns i bland annat Brunei, Indonesien, Kenya, Kuwait, Oman, Saudiarabien, Sydkorea och Förenade Arabemiraten. Sverige har en mycket restriktiv krigsmaterielexport till samtliga av dessa länder Företag: Raytheon Världsranking 2000: 4 Krigsmaterielförsäljning 2000: miljoner USD Andel krigsmateriel: 60% Investerande kommuner: Lomma Exempel ur verksamheten: Raytheon gör bland annat radarutrustning och missiler som Tomahawk och Patriot. Företaget är med och utvecklar USA:s nya missilförsvar. Under Gulf-kriget avfyrades över 300 Tomahawk-missiler. Andra krig missilen använts i är Bosnien, Irak och Kosovo. Över 1000 Tomahawk-missiler har använts i krig i världen sedan Gulf-kriget. Enligt riksdagens riktlinjer bör inte krigsmaterielexport medges till länder som är inblandade i en väpnad konflikt 17

18 Företag: Northrop Grumman Världsranking 2000: 5 Krigsmaterielförsäljning 2000: miljoner USD Andel krigsmateriel: 87% Investerande kommuner: Arvika, Lomma, Markaryd, Nässjö Exempel ur verksamheten: Northrop Grumman gör bland mycket annat olika slags krigsfartyg. En annan produkt är det superavancerade och kärnvapenbärande stridsflygplanet B-2 stealth bomber som användes i kriget mot Jugoslavien. I mitten av april 2001 godkände USA:s president George Bush export av åtta ubåtar till Taiwan och Northrop Grumman är optimistiska om att man vinner kontraktet. Enligt riksdagens riktlinjer bör inte krigsmaterielexport medges till stat som är invecklad i konflikt som befaras leda till en väpnad konflikt Företag: General Dynamics Världsranking 2000: 6 Krigsmaterielförsäljning 2000: miljoner USD Andel krigsmateriel: 63% Investerande kommuner: Arvika, Lomma, Markaryd, Nässjö Exempel ur verksamheten: General Dynamics gör bland annat olika slags stridsfartyg och stridsfordon. Företaget gör dessutom olika slags vapensystem för dessa samt för stridsflygplan. En omstrid produkt man utvecklar delar till är s.k. klusterbomber (bomber som vid explosion just ovan marken sprider mängder av mindre bombkapslar). Just klusterbomber har utrikesminister Anna Lindh argumenterat för i FN att det borde begränsas. Sverige verkar aktivt i FN för ett tilläggsprotokoll till konventionen om särskilt inhumana vapen som ska begränsa användningen av klusterbomber 18

19 De största svenska företagen Enligt försvarsindustriföreningen tillhörde Saab, Ericsson och Volvo de fem största krigsmaterielproducenterna i Sverige år Saab och Ericsson var dessutom de två största krigsmaterielexportörerna. Företag (miljoner kronor) Total försäljning Försäljning krigsmateriel Export krigsmateriel Antal anställda Saab Group Bofors Defence Hägglunds Vehicle Ericsson Microwave Systems Volvo Aero Kockums Källa: Försvarsindustriföreningen Några blir kanske tveksamma till att äga en Saab eller Volvo med anledning av ovanstående tabell. De bör veta att Saab Automobile inte ingår i Saab utan är ett helägt dotterbolag till General Motors (som för övrigt också är en stor krigsmaterielproducent) och att samma förhållande gäller Volvo Personvagnar som ägs av Ford. Trots att de alltså är separata bolag har de behållit samma varumärke. Övriga kommentarer gällande ägarstrukturen är att Kockums ägs till 100 procent av det tyska varvet HDW, samma gäller Bofors Defence som ägs till 100 procent av amerikanska United Defense samt för Hägglunds Vehicle (numera Alvis Hägglunds) som ägs till 100 procent av brittiska Alvis. Saab ägs dessutom till 35 procent av brittiska BAe Systems. Ericsson Microwave Systems ägs till 100 procent av Ericsson och Volvo Aero ägs till 100 procent av Volvo. Saab Med en försäljning på mer än 5 miljarder kronor 2001 är Saab Sveriges ojämförligt största krigsmaterielproducent. Det är det enda svenska företag som platsar på listan över de 100 största krigsindustrierna i världen. Vid sidan av JAS producerar Saab ett brett batteri av krigsmateriel från elektroniksystem till granatgevär och luftvärnsmissiler. Granatgeväret Carl-Gustaf har exporterats till mer än 40 länder och har använts i flera krig runt om i världen. Ericsson Med en export på nära 500 miljoner kronor var Ericsson Microwave Systems Sveriges andra största krigsmaterielexportör förra året. Ericsson är medutvecklare till JAS, där man står för radar och dator. Dessutom gör Ericsson olika slags eldledningssystem (d.v.s. system som riktar exempelvis artillerield). Ericsson har sålt radarövervakningssystem till bland annat Brasilien och Mexico. Volvo Volvos dotterbolag Volvo Aero var år 2001 Sveriges femte största krigsmaterielproducent. Volvo Aero gör motorer till ubåtar och stridsflygplan, däribland JAS och det amerikanska stridsflygplanet F18. 19

20 Bilagor Bilaga 1: Investerande kommuner Följande 68 kommuner investerar i aktier. De understrukna är de 48 kommuner (71%) som investerar i krigsmaterielföretag. Alvesta Arjeplog Arvika Borlänge Botkyrka Boxholm Bräcke Båstad Danderyd Eda Eskilstuna Eslöv Falun Filipstad Gagnef Gällivare Habo Halmstad Haparanda Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Höör Jokkmokk Järfälla Kalmar Karlstad Klippan Kumla Laholm Leksand Lessebo Lidingö Lidköping Linköping Ljungby Lomma Lycksele Malung Malå Markaryd Mark Munkedal Nynäshamn Nässjö Osby Ovanåker Oxelösund Partille Salem Skinnskatteberg Solna Sorsele Stockholm Strömstad Svedala Säter Tibro Tidaholm Timrå Uppvidinge Vilhelmina Vimmerby Vännäs Västerås Årjäng Örebro Övertorneå Alvesta Kapitalet ska inte investeras i företag som producerar vapen, alkohol, tobak eller spel i någon större omfattning." Ericsson, Volvo, (Investor) Med en försäljning på drygt 800 miljoner kronor 2001 var Ericsson Sveriges fjärde största krigsmaterielproducent. Arjeplog Nej Nej Arvika Sjunde AP-fondens placeringskriterier är vägledande. Ericsson, Volvo, (Investor), Boeing, BAe Systems, Northrop Grumman, General Dynamics, United Technologies, Bombardier, General Electric, NEC, General Motors, Nissan Motor Investerar i fyra av världens sex största krigsindustrier. 20

21 Borlänge Kommunen ställer särskilda etiska krav på sina placeringar - flera krav följer de konventioner och andra överenskommelser som gemensamt fastställts i Förenta Nationerna. Placeringar medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmaterial, tobaks- och alkoholvaror eller pornografi i sin huvudsakliga verksamhet motsvarande minst 1 procent av koncernens omsättningen. Ericsson, Volvo, (Investor), General Electric, Motorola, Toshiba Botkyrka Placering medges ej i företag som har en väsentlig del av sin verksamhet inom områdena hasardspel, alkohol, tobak eller vapentillverkning. Ericsson, Volvo, (Investor), Boeing, United Technologies, Motorola, Toshiba, Alcoa, Electronic Data Systems, General Electric, General Motors Investerar i flera av världens största krigsindustrier Boxholm Nej Nej Planerar ej att införa etiska riktlinjer. Bräcke Nej Nej Båstad Nej Nej Danderyd Nej Ericsson, Volvo, (Investor), General Electric, Motorola, NEC, Toshiba, L-3 Communications 21

22 Eda Nej Nej Planerar ej att införa etiska riktlinjer Eskilstuna Riktlinjerna säger att placeringar "skall undvikas i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak eller krigsmaterieltillverkning." Ericsson, (Investor) Förvaltar inte pensionsmedel. Aktieplaceringar är en följd av gåvor Eslöv "Av etiska skäl ska placeringar undvikas i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak och vapentillverkning." Ericsson, Volvo, (Investor), Motorola, Toshiba Falun Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer. Nej Filipstad Nej Nej Under 2003 kommer kommunen att se över sin placeringspolicy. Det kan då bli aktuellt med etiska riktlinjer. Gagnef Nej Nej Kommunen placerar normalt inte i aktier. Pensionsmedel placeras hos KPA. Gällivare Nej, planerar inte heller att införa det. Ericsson, Volvo, (Investor), BAe Systems, General Electric, Motorola BAe Systems är världens tredje största krigsmaterielproducent. 22

23 Habo, men inte specifikt gällande krigsmateriel. Nej Habo kommuns placeringar skall kännetecknas av en etisk grundsyn där utmärkande drag skall vara långsiktig positiv påverkan på människa och miljö." Halmstad Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer heller. Ericsson, Volvo, (Investor) Haparanda Nej Saab, Ericsson, Volvo, Boeing, General Electric Saab är Sveriges största krigsmaterielproducent och Boeing är världens näst största. Helsingborgs stad Kapitalförvaltningen skall avstå från att placera i företag som bedriver miljöförstörande verksamhet eller som har betydande verksamhet inom alkohol-, tobaks- eller vapenindustri. Ericsson, Volvo Hudiksvall Nej Ericsson, Volvo, (Investor), Motorola Nya regler ska snart beslutas om. Dessa innehåller etiska hänsyn som innebär att placeringar ska undvikas i företag som har sin huvudsakliga verksamhet, produktion eller försäljning inom krigsmateriel, tobak- eller alkoholvaror. Hässleholm "Kapitalförvaltare ska undvika placeringar i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak eller vapentillverkning. Aktieplaceringar får ej ske i företag som uppenbarligen bedriver verksamhet i länder som omfattas av Förenta Nationernas sanktioner." Ericsson, Volvo, (Investor), Boeing, General Electric, Toshiba, Motorola Boeing är världens näst största krigsmaterielproducent. 23

24 Höör "Av etiska skäl skall placeringar undvikas i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak och vapentillverkning." Ericsson, Volvo, (Investor), Motorola, Toshiba Jokkmokk Nej. Det finns inte heller några planer på att införa etiska riktlinjer. Ericsson, Volvo Järfälla Nej, inga planer finns på att införa etiska riktlinjer heller. Ericsson, Volvo, (Investor) Kalmar Nej Ericsson, Boeing, General Electric Boeing är världens näst största krigsmaterielproducent. Karlstad Nej, inga planer finns heller på att införa etiska riktlinjer. Ericsson, Volvo, (Investor), General Electric, United Technologies Klippan Nej Nej Kommunen håller för närvarande på att ta fram en ny finanspolicy där placering i aktier i princip inte kommer att vara tillåtet Kumla, men inte specifikt gällande krigsmateriel. "Vid placering i aktier skall etiska och miljömässiga hänsyn tas". Nej Kommunen har bara aktier i kommunala bolag samt SEB och föreningssparbanken. 24

25 Laholm Nej. Ericsson, Volvo, (Investor), Motorola, Toshiba Man kommer sannolikt att revidera placeringskriterierna inför nästkommande år. Det är möjligt att man vid detta tillfälle kommer att ta någon form av beslut om etiska riktlinjer. Leksand Nej och eftersom inga placeringar är aktuella är det inte aktuellt att se över placeringspolicyn enligt kommunen. Nej Lessebo Portföljens placering skall ske hos företag som i sin verksamhet och tillverkning följer intentionerna i FN:s barnkonvention. Vidare får ej placering ske hos företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom krigsmaterial/- materiel. Ericsson, Volvo, (Investor), Motorola, Toshiba Lidingö Placeringar medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmateriel eller tobaks och alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet" Ericsson, Volvo, General Electric, United Technologies Lidköping Placeringar medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmateriel eller tobaks och alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet" Ericsson, Volvo, (Investor) Linköping Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer heller. Ericsson, Volvo, (Investor) 25

26 Ljungby, men inte gällande krigsmateriel. Ericsson, Volvo, (Investor) Lomma Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer heller. Saab, Ericsson, Volvo, (Investor), Lockheed Martin, Raytheon, Northrop Grumman, General Dynamics, United Technologies, GKN, General Electric, Babcock Borsig, Mitsubishi Electric, Motorola, Marconi Investerar både i Sveriges och världens största krigsmaterielproducenter. Lycksele Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer heller. Ericsson, Volvo, (Investor), BAe Systems, Motorola, General Electric Investerar i världens tredje största krigsmaterielproducent. Malung Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer heller. Nej Malå Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer heller. Nej Markaryd, dock ej vad gäller krigsmateriel Placeringar ska ej ske i företag som kan förknippas med oacceptabla arbetsförhållanden, barnarbete, våld, narkotika, prostitution eller kriminell verksamhet. Saab, Ericsson, Volvo, (Investor), Lockheed Martin, Boeing, Northrop Grumman, General Dynamics, General Electric, Mitsubishi Electric, Investerar i Sveriges största krigsmaterielproducent samt fyra av världens sex största krigsmaterielproducenter. 26

27 Mark Nej Nej Munkedal "Placeringar medges ej i företag som har sin produktion eller försäljning av krigsmaterial, tobaks- och alkoholvaror eller pornografi i sin huvudsakliga verksamhet motsvarande minst 1 procent av koncernens omsättning. /.../ Placeringar medges ej heller i investmentbolag som genom sitt innehav har en dominerande andel av rösterna i företag som driver verksamhet inom något av de områden som enligt placeringspolicyn inte är förenlig med kommunens etiska krav." Nej Riktlinjerna utesluter Investor. Nynäshamn Nej, planerar ej att införa etiska riktlinjer heller. Ericsson, Volvo, (Investor), NEC, Toshiba, General Electric, L-3 Communications Nässjö Av etiska skäl skall placeringar undvikas i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak och vapentillverkning." Volvo, Ericsson, (Investor), Boeing, BAe Systems, Northrop Grumman, General Dynamics, United Technologies, Bombardier, General Electric, NEC, General Motors, Nissan Motor Nässjö kommun investerar i fyra av världens sex största krigsmaterielproducenter. Tre av dessa investeringar bryter mot kommunens egna riktlinjer då de har mer än 50% av sin omsättning inom krigsmaterielområdet. 27

28 Osby Placeringar bör ej ske i företag som har sin huvudsakliga verksamhet, produktion eller försäljning inom krigsmateriel, eller tobaks- och alkoholvaror." Ericsson, Volvo, (Investor), Boeing, United Technologies, General Electric, General Motors, Motorola, Toshiba, Alcoa, Electronic Data Systems, Osby investerar i flera stora krigsindustrier. Ovanåker "Placering medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet / / Aktieplaceringarna får ej ske i företag som uppenbarligen bedriver verksamhet av någon omfattning i länder som omfattas av Förenta Nationernas sanktioner." Ericsson, Volvo, (Investor), Motorola, Toshiba Oxelösund Av etiska skäl skall placeringar ej förekomma i företag som har sin huvudsakliga verksamhet, produktion eller försäljning inom krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror eller utnyttjar barn i produktionen. Ericsson, Volvo, (Investor), Motorola, Toshiba Partille "Placeringar medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmaterial, tobaks- och alkoholvaror eller pornografi i sin huvudsakliga verksamhet motsvarande minst 10 procent av omsättningen. Ericsson, Volvo, (Investor), Lockheed Martin, General Electric, Mitsubish Electric, Bombardier Investerar bland annat i världens största krigsmaterielproducent (Lockheed Martin) som har 73 % av sin omsättning i krigsmaterielproduktion. Därmed bryter kommunen mot sina egna placeringskriterier. 28

29 Salem Nej, planerar inte att införa det heller. Vet ej Ericsson, Volvo, (Investor) Skinnskatteberg "Kommunen skall undvika placeringar i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol-, tobak- eller vapentillverkning samt företag som saknar tydlig miljöprofil." Nej Maximalt 4% får placeras i aktier enligt riktlinjerna. Solna Placeringar får ej ske i företag som har produktion eller försäljning eller på annat sätt huvudsaklig verksamhet inom följande områden: vapen och/eller vapenmaterial, pornografi, tobaksvaror, alkoholhaltiga drycker, miljöfarlig verksamhet. Nej Sorsele Nej, planerar ej att införa det heller. Nej Stockholm Nej. Ericsson, Volvo, (Investor) Staden har som huvudprincip att ej ägna sig åt finansiell spekulativ verksamhet" 29

30 Strömstad Placeringar medges enligt riktlinjerna inte i företag som har produktion eller försäljning av krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet. Ericsson, Volvo, (Investor) Svedala, men ej för krigsmateriel I vår placeringspolicy har vi etiska regler och de är hämtade från LO:s etiska regler. Det innebär att barnarbete, prostitution, narkotika etc inte får förekomma i de företag vi placerar. Ericsson, Volvo, (Investor), NEC, Toshiba, General Electric, L-3 Communication Säter Nej, planerar ej att införa det heller. Ericsson, Volvo, (Investor) Tibro Nej Ericsson, Volvo, (Investor), General Electric, United Technologies Tidaholm Placeringar i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom, produktion eller försäljning av krigsmateriel, tobak och alkohol är ej tillåtna. Placeringar i fonder som investerar i miljövänliga och rättvisa verksamheter skall gynnas. Ericsson, General Electric 30

31 Timrå Nej Nej Uppvidinge Ericsson, Volvo, General Electric, Nissan Motor Vilhelmina Nej Ericsson Vimmerby Nej, planerar inte att införa heller. Volvo, Ericsson, General Electric, Boeing Boeing är världens andra största krigsmaterielproducent. Vännäs "Placeringar skall undvikas i bolag som innehåller produkter som betraktas tveksamma ur etisk synpunkt. Som exempel på detta är bolag som sysslar med vapenhandel, tobakshandel, barnarbete, alkohol samt pornografi." Ericsson, (Investor) Med en export på 484 miljoner kronor var Ericsson Sveriges andra största krigsmaterielexportör år Västerås "Av etiska skäl bör placeringar undvikas i företag som har sin huvudsakliga verksamhet, produktion eller försäljning inom krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror." Ericsson, Volvo, (Investor) 31

32 Årjäng Nej, planerar inte att införa det heller. Ericsson, Volvo, (Investor) Örebro Placeringar skall undvikas i företag som huvudsakligen har sin verksamhet, produktion eller försäljning inom områdena krigsmateriel... Ericsson, Volvo, (Investor) Övertårneå Nej, planerar inte att införa det heller. Ericsson, Volvo, (Investor), General Electric 32

33 Bilaga 2: Kommuner som ej placerar i aktier Följande 118 kommuner placerar ej i externa aktier och investerar därmed inte på detta sätt i krigsmaterielföretag. Vissa av kommunerna placerar emellertid donationsmedel i aktier där investeringar i krigsindustrier kan förekomma. Detta ligger dock utanför ramarna för denna undersökning. Ale Alingsås Arboga Arvidsjaur Avesta Bjurholm Boden Bollebygd Bromölla Dals-Ed Degerfors Dorotea Eksjö Essunga Fagersta Falköping Finspång Forshaga Färgelanda Gislaved Gnosjö Gotland Grästorp Gävle Göteborg Hallsberg Hallstahammar Haninge Hedemora Hofors Huddinge Håbo Hällefors Härjedalen Härryda Höganäs Jönköping Karlsborg Karlskoga Karlskrona Kiruna Kungsbacka Kungsör Kungälv Landskrona Lilla Edet Lindesberg Ljusdal Ljusnarsberg Ludvika Lysekil Malmö Mariestad Mjölby Mullsjö Munkfors Mölndal Nacka Nora Norberg Nordmaling Norsjö Nybro Nyköping Olofström Orust Pajala Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Rättvik Sandviken Sigtuna Skara Skellefteå Skurup Skövde Sotenäs Stenungsund Strängnäs Sundsvall Svenljunga Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tierp Tingsryd Torsby Tranemo Trollhättan Tyresö Upplands-Bro Uppsala Valdemarsvik Vallentuna Vaxholm Vetlanda Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Värmdö Värnamo Västervik Ydre Ystad Ånge Åsele Åtvidaberg Älmhult Öckerö Örnsköldsvik Österåker Östhammar Överkalix 33

34 Bilaga 3: Kommuner som ej besvarat enkäten Följande 103 kommuner har ej besvarat enkäten eller lämnat ofullständigt svar. Trots att de inte ingår i resultatet av denna undersökning kan dessa alltså mycket väl investera i krigsmaterielföretag. Aneby Askersund Bengtsfors Berg Bjuv Bollnäs Borgholm Borås Burlöv Ekerö Emmaboda Enköping Falkenberg Flen Gnesta Grums Gullspång Götene Hagfors Hammarö Heby Herrljunga Hjo Hultsfred Hylte Härnösand Högsby Hörby Kalix Karlshamn Katrineholm Kil Kinda Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kävlinge Köping Laxå Lekeberg Lerum Luleå Lund Mellerud Mora Motala Mönsterås Mörbylånga Nordanstig Norrköping Norrtälje Nykvarn Ockelbo Orsa Oskarshamn Ronneby Sala Simrishamn Sjöbo Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Staffanstorp Storfors Storuman Strömsund Sundbyberg Sunne Surahammar Svalöv Säffle Tanum Tjörn Tomelilla Torsås Tranås Trelleborg Trosa Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Vadstena Vaggeryd Vansbro Vara Varberg Vellinge Växjö Åmål Åre Åstorp Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Ödeshög Örkelljunga Östersund Östra Göinge 34

35 Bilaga 4: SIPRI:s lista över världens 100 största krigsindustrier Nedanstående lista redovisar de 100 största krigsindustrierna år 2000 enligt SIPRI Yearbook Rank Företag Krigsmaterielförsäljning SIPRI År 2000, Miljoner US Dollar 1 Lockheed Martin Boeing BAe Systems Raytheon Northrop Grumman General Dynamics EADS Thales Litton TRW United Technologies Mitsubishi Heavy Industries Finmeccanica Rolls Royce Newport News Science Applications GKN Computer Sciences Corp DCN General Electric Honeywell International Rheinmetall Israel Aircraft Industries L-3 Communications ITT Industries Saab Textron United Defense Ordnance Factories Mitsubishi Electric CEA SNECMA Groupe EDS Dassault Aviation Groupe Kawasaki Heavy Industries Alliant Tech Systems SAGEM Groupe Dyncorp Titan Singapore Technologies, ST Elbit Systems Rockwell International Rafael Fiat Krauss-Maffei Wegmann Marconi

36 47 Harris Veridian.. 49 General Motors Smiths Group Diehl GIAT Industries Hunting Israel Military Industries Ishikawajima-Harima Gencorp Hindustan Aeronautics RUAG SUISSE Devonport Management.. 60 NEC Babcock Borsig Primex Technologies Anteon Toshiba Cobham Vosper Thornycroft.. 67 DRS Technologies Tenix Mitre Thyssen Krupp.. 71 SEPI Silicon Graphics BFGoodrich Mitsui Shipbuilding TI Group.. 76 Bombardier Komatsu Denel Alcoa IRI Alvis AM General Corporation Engineered Support Systems Bharat Electronics EG&G Stewart & Stevenson MKEK Babcock International Group Motorola CAE Koor Industries Oshkosh Truck Cubic Corporation pan Electronic Computer Ultra Electronics CACI International Teledyne Technologies United States Marine Repair.. 99 Nissan Motor Indra

37 Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen verkar för att konflikter ska lösas utan våld och att krig ska undvikas genom samarbete, handel och diplomati. Vi tar fram fakta, bildar opinion och påverkar politiker. Svenska Freds är partipolitiskt och religiöst obundet. Vi bildades 1883 och är världens äldsta fredsförening. Svenska Freds har cirka medlemmar och ett tjugotal lokalföreningar. Engagemang ger resulltat!! Svenska Freds arbete visar att vanliga människor kan åstadkomma något utöver det vanliga: Svenska Freds krävde och fick igenom rätten till vapenfri tjänst som ett alternativ till militärtjänst på 1920-talet. Svenska Freds var med och stoppade militärens försök att skaffa kärnvapen under och 1960-talet. Svenska Freds avslöjade i mitten av 1980-talet Bofors systematiska vapensmuggling, vilket ledde till att antalet köpare reducerades med en tredjedel. Svenska Freds tog initiativ till den svenska kampanjen mot minor. Vårt arbete bidrog till att Sverige avskaffade personminor i sin krigsmakt Läs mer och bli medlem via 37