PLANBESKRIVNING Dnr: 2013/880 Antagandehandling

Transkript

1

2 Detaljplan för Disa 1, 3 och 4 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne län Antagen av: SAMBN , 180 Laga Kraft: Genomförandetiden slutar: SAMBN arkiv nr: 303 1(20)

3 INNEHÅLL Syfte och bakgrund 3 Sammanfattning/Huvuddrag 3 Planeringsförutsättningar 4 Planförslag 16 Genomförandefrågor 17 Behovsbedömning av miljöbedömning 19 Konsekvenser 20 HANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning Foton Svartvita foton Ystads muséers samlingar Övriga foton - Stadsbyggnad 2(20)

4 SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Detaljplanens syfte är att upphäva gällande tomtindelning och att överföra torget norr om Latinskolan till allmän platsmark samt att införa bevarandebestämmelser för vissa värdefulla byggnader. Bakgrund Ystadbostäder AB kom den 19 december 2013 in med begäran om planbesked för fastigheterna Disa 1, 3 och 4 i Ystad. Ystadbostäder avser att sälja byggnaden som kallas "Latinskolan". För att kunna göra detta behöver stadsplanens tomtindelning upphävas för att "Latinskolan" ska kunna ges en separat tomt. I samband med detta önskar även Ystadbostäder att tomtindelningen för Disa 1 och Disa 3 upphävs för att möjliggöra sammanslagning av dessa båda fastigheter. Planprocessen Planbesked Samråd/ Granskning Antagande Laga kraft Planarbetet bedrivs med så kallat enkelt förfarande eftersom planförslaget är förenligt med översiktsplanen och inte är av stor vikt eller är av principiell betydelse och inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten. Ett enkelt förfarande innebär att samråd- och granskningsskede slås samman till ett skede och att detaljplanen därefter antas i Samhällsbyggnadsnämnden. SAMMANFATTNING/HUVUDDRAG Områdets gestaltning och disposition (allmänt) Föreslagna åtgärder (sammanfattning) Planen innefattar: Kvartersmark för bostäder och centrumverksamhet. Allmän platsmark - torg. Bevarandebestämmelser för befintlig värdefull bebyggelse. Upphävande av tomtindelning. 3(20)

5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdets läge och avgränsning Planområdet är beläget väster om Mariakyrkan i den gamla stadskärnan. Det avgränsas i norr av Klockaregränd, i väster av Lilla Norregatan, i söder av Stora Västergatan/Mattorget. I öster ligger Mariakyrkan. Arealen är ca 2040 kvm. Markägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av AB Ystadbostäder. Markanvändning Marken inom planområdet utgörs av bostäder, butiks- och kontorslokaler samt en torgbildning. 4(20)

6 Tidigare ställningstaganden Översiktsplanen Enligt översiktsplan 2005 för Ystad är området avsett för blandad bebyggelse. Detaljplaner, områdesbestämmelser För området gäller detaljplan Ystad 1, laga kraft-vunnen Enligt denna gäller i norr, väster och söder bostadsändamål i två våningar samt i öster område som får överbyggas till högst 4,5 m. Detaljplanen har inte längre någon genomförandetid. Program, inventeringar m.m. Bevarandeprogram för Ystad 2005 I bevarandeprogram för Ystad 2005 beskrivs olika tidsepoker, från "Medeltidsstaden" till "Det moderna Ystad". I avsnittet "Byggnadsminnen" beskrivs Latinskolan som Ystads första läroverk som uppfördes omkring år 1500, det är nordens äldsta bevarade friliggande skolbyggnad. Byggnaderna i kvarteret Disa har värderats i klass 1 eller 2 när det gäller kulturhistoriskt och miljömässigt värde i den byggnadsinventering som gjordes åren Enligt riktlinjerna ska bebyggelse som värderats i klass 1, 2 och 3 skyddas med bestämmelse i plan. Byggnadernas yttre och inre vårdas så att deras karakteristiska värde består och deras kulturhistoriska värden ska beaktas och vägas mot dagens krav på tillgänglighet, brandskydd, energihushållning, miljö etc. Kulturmiljöprogram för Skåne (länsstyrelsen) I Kulturmiljöprogram för Skåne pekas Ystad ut som särskilt värdefull kulturmiljö och beskrivs som en av de bäst bevarade medeltidsstäderna i landet. Såväl stadsplanen med gatunät och fastighetsindelning som den äldre bebyggelsen samt planteringarna och torgbildningarna har kulturhistoriskt värde. Riksintressen och förordningar Riksintresse för kulturmiljövården (miljöbalken 3 kap. 6 ) Planområdet är beläget inom riksintresseområdet Ystads stadskärna (M167). Ystad beskrivs som en sjöfartsstad som bevarat prägeln av stor och betydande medeltidsoch 1500-talsstad, vilken från 1800-talets slut expanderade som följd av järnvägens och sjöfartens utveckling. Den medeltida stadskärnan har ett välbevarat gatunät och tomtmönster. Riksintresse för kustområdet (miljöbalken 4 kap. 4 ) Planområdet är beläget inom område som enligt 4 kap 1 miljöbalken är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 i 4 kap och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Enligt 4 får fritidsbebyggelse inom kustområdet komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Bestämmelserna i 4 kap utgör inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. 5(20)

7 Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormerna anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), ozon, arsenik, kadmium, nickel och benspyren. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i distriktet. Dessa syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- och grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast 22 december Hälsa och säkerhet Luftföroreningar Kommunen bedriver miljöövervakning av bland annat luftkvaliteten. De mätningar som nu görs av luftkvaliteten påbörjades Innan dess gjordes sporadiska mätningar mellan 1991 och 2002 av kvävedioxid, svaveldioxid och ozon. Nuvarande mätningar är samordnade med Ystad Hamn. Parametrarna är kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), partiklar (PM10 och PM2,5), flyktiga organiska föreningar (VOC) och marknära ozon (O 3 ) under sommarhalvåret. Hitintills visar mätningarna att svaveldioxid ligger mycket under miljökvalitetsnormen och att kvävedioxidhalten varierar. Till exempel är det högre halter i direkt anslutning till större vägar jämfört med urban bakgrundshalt i Ystad, dock har inte miljökvalitetsnormen överskridits. PM10-halten har varit högre än 50 µg/m 3 vid ett flertal tillfällen och vid enstaka tillfällen har halten varit mycket hög, speciellt under vår-vintern. Anledningen är höga bakgrundshalter som har sitt ursprung från luftpaket från kontinenten. Sydsverige har generellt högre halt av partiklar, kvävedioxid och svaveldioxid i luften (bakgrundshalt) jämfört med längre upp i landet. Miljökvalitetsnormen för PM10 har dock inte överskridits, då tillåtet antal dygn över miljökvalitetsnormen inte har överskridits (enligt normen tillåts miljökvalitetsnormen överstiga 50 µg/m 3 35 dygn per år). 6(20)

8 Kulturmiljö Kvarteret Disa Kvarteret Disa har ett nära samband med kyrkan och så sent som vid 1700-talets mitt var området framför kyrkan i bruk som kyrkogård vilken omgärdades av en mur. I anslutning till kyrkogården låg stadens latinskola, en tegelbyggnad i sengotisk stil. Under 1800-talets första hälft revs kyrkogårdsmuren och en gata anlades i nord-sydlig riktning väster om kyrkan. I anslutning till Latinskolan byggdes en tre våningar hög byggnad, denna revs under talet med en ambition att försöka återskapa ett stadsrum som det kan ha tett sig under 1700-talet, samtidigt som resterande bebyggelse i kvarteret restaurerades kraftigt. Beijers stadskarta från 1793 med planområdet markerat På följande sidor beskrivna byggnaders läge inom kvarteret 7(20)

9 Disa 1, Hus A, Stortorget 1 Gussingska huset Byggnaden uppfördes under 1700-talet men är enligt uppgift delvis av medeltida ursprung. Byggnaden som ursprungligen var i en våning har byggts om vid ett flertal tillfällen med varierande användningsområden, bland annat har byggnaden enligt uppgift använts som kyrkans tiondekammare. År 1891 stod stadsarkitekt Peter Boisen för en omfattande ombyggnad med tydliga influenser från Rosenborgs slott i Köpenhamn, ett slott som är byggt under 1600-talet i holländsk renässansstil. Ombygganden utfördes på uppdrag av dåvarande ägarna Hjalmar Gussing och hans hustru Amélia Lenander. Under 1900-talet har därefter följt flera ombyggnader varav den första utfördes under ledning av Karl Eriksson, därefter har ombyggnader ägt rum under ledning av Rune Welin och slutligen av Ulf Söderman. Byggnaden används i dag för affärsändamål och bostäder. Bottenvåningen är utförd i putsrustik med cementputs avsedd att imitera en stengrund, denna är avfärgad i en grå kulör. Grunden i byggnaden utgörs av gråmålad cement. Andra våningen är uppförd i rött tegel med dekorelement i form av lister, hörnkedjor och profilerade gördelband. Fönsteromfattningar med blad och blomstermotiv, dessa dekorationer är utförda i puts som är avfärgad i ljusgrått. Gavlarna och frontespisen mot torget är utformade med voluter, pilastrar, pyramider och klot, allt 8(20)

10 utfört i puts. Vidare finns i fasaden dekorativa ankarjärn. Sadeltaket är klätt med skifferefterliknande grå eternitplattor. I takfall mot öster finns ett nyare takfönster. Frontespis mot torget Pardörr med överljusfönster Dörren in i butikslokalen på bottenvåningen är en rikt snidad pardörr i klassicistisk stil med överljusfönster. Dörrhalvorna är utformade som portaler med pilastrar, kapitäl, facetter och ett tympanon med vapensköld. Sköldarna är märkta med initialerna HG och AL. Som tidigare nämnts representerar dessa initialer ägarna vid ombyggnaden år Innanför ytterdörren finns en fint utformad jugenddörr med fasettslipat glas. Fönstren i bottenvåningen är svagt välvda i den övre delen medan de i övrigt är korsdelade. I sydvästra delen av byggnaden finns ett trapphus med en kopparklädd kupol med spira och flöjel. Över ingången finns en takterrass med ett kraftigt träräcke med svarvade balusterdockor. Sockel och trappa är utförda i prickhuggen granit. Trapphus i sydväst Gussingska huset mot gården 9(20)

11 Byggnadens baksida mot gården är i sin helhet putsad och avfärgad i en grå kulör, här finns också ett par balkonger samt i viss mån en fönstersättning och en typ av fönster som inte gynnar den i övrigt vackra byggnaden i vissa delar som gavlar och frontespis. Här finns också en vinkelbyggnad som i volym och färgsättning liknar byggnaderna i hörnan Klockaregränd Lilla Norregatan. Byggnaden, som är historiskt värdefull, har nyligen, år 2013 genomgått en omfattande renovering som utförts på ett föredömligt sätt. Disa 1 Hus B, Klockaregränd 1 Fasad mot Klockaregränd Fasad mot Lilla Norregatan Byggnaden är till dels daterad till senare delen av 1700-talet, medan andra partier dateras till början av 1800-talet (1826). Byggnaden har blivit ombyggd vid ett flertal tillfällen, som år 1906 av dåvarande stadsarkitekt Peter Boisen, vidare av Karl Eriksson år 1934 och senast år 1961 då stadsarkitekt Rune Welin satte sin prägel på byggnaden. Ursprungligen lär kyrkans tiondelada även ha inrymts i byggnaden. Byggnaden som är i två plan används numera för bostäder. Byggnaden är putsad i cementputs och avfärgad i en gul kulör med brunmålad sockel av betongblock. Sockeln är inte avsatt utan endast markerad genom avvikande färgsättning. Sadeltaket är klätt med svarta eternitplattor avsedda att efterlikna skiffer. Fönsterna är bruna fyrdelade vilka sannolikt är en variant som tillkommit vid den senaste renoveringen, i gavelspetsen mot väster finns ett äldre lunettfönster. Ytterdörren som finns på husets baksida mot gården, är en teakdörr och nås via en ny yttertrapp i kalksten. På andra våningen ovanför ytterdörren finns en balkong Flera skorstenar i tegel finns i takfall mot norr och i takfall mot söder finns ännu en skorsten som är väl tilltagen i storlek/höjd. 10(20)

12 Disa 1 Hus C, Lilla Norregatan 2 Fasad mot Lilla Norregatan Fasad mot gård, med loftgång Även denna byggnad är daterad till 1700-talet, närmare angivet finns år 1768 och har i likhet med ovan beskrivna byggnad genom tiden genomgått flera förändringar. En genomgripande förändring utgör den ombyggnad som leddes av dåvarande stadsarkitekt Rune Welin i början av 1960-talet. Byggnaden som är i två våningar används numera för bostäder. Byggnaden är uppbyggd av nyare korsvirke som idag är rödmålat, facken är fyllda med tegel som slammats och är avfärgade i gult. Sockeln är klädd med grå kalkstensplattor. Byggnaden har sadeltak som är klätt med rött enkupigt taktegel av lera. I takfall mot väster finns en skorsten i tegel. Vita fyrdelade fönster, gröna släta dörrar. In på gården leder två öppna portgenomgångar. För att nå bostäderna på andra våningen finns inne på gården en brunmålad öppen svalgång. Lilla Norregatan, okänt år Lilla Norregatan år (20)

13 Disa 3 och del av Disa 4 Hus A, Mattorget 2 Fasad mot Mattorget Fasad mot Lilla Norregatan Byggnaden har sitt ursprung från 1700-talet. I början av 1960-talet utfördes under ledning av stadsarkitekt Rune Welin en omfattande renovering och rekonstruktion till den förmodade 1700-tals karaktär byggnaden antogs ha haft. Den östra delen av byggnaden är i sin helhet en rekonstruktion. Byggnadsstilen utgörs av korsvirke med röd timra med rött tegel i facken. Byggnaden är i 1½ plan mot gatan och 2 plan mot gården. Mot söder finns en frontespis. Sockeln är klädd med plattor av grå kalksten. Efter renoveringen år 1961 var timran brun och facken var målade med vit plastfärg, därefter har sannolikt fasaden blästrats för att få fram det röda teglet. Följden har blivit att teglets yta har påverkats så att det framstår som vittrat och mindre rester av den vita plastfärgen finns kvar. Taket är ett mansardtak med valmade gavelspetsar, taket är klätt med i huvudsak rött enkupigt taktegel av lera, en del av takteglet utgörs av äldre takpannor. Plåtarbeten och avvattningssystem är utförda i kopparplåt. Fönsterna är fyrdelade vita träfönster, undantag gäller de fönster som finns i byggnadens södra fasad, vilka är aluminiumfönster. Huvudingången är försedd med en nyare pardörr efter äldre snitt. Disa 3 Hus B, Lilla Norregatan 2 Fasad mot Lilla Norregatan Fasad mot gård 12(20)

14 Även denna byggnad genomgick i början av 1960-talet, i likhet med Disa 3 A, en omfattande renovering och rekonstruktion under ledning av stadsarkitekt Rune Welin. Byggnaden är uppförd i korsvirkesteknik med två våningar och in mot gården finns en överkragning, timran är röd med rött tegel i facken. Byggnaden har sadeltak som är klätt med enkupigt rött taktegel av lera, vita fyrdelade fönster, de grönmålade dörrarna är paneldörrar med fiskbensmönster. Mot Norregatan finns en portgång som är försedd med en träport. Sockeln är klädd med plattor av grå kalksten. På gårdsfasaden finns en överkragning. Båda dessa byggnader, Disa 3 och del av Disa 4, betraktas som historiskt intressanta. Byggnaderna används som bostäder. Vy från Mattorget år 1917 Vy från Mattorget, 1950-talet Disa 4 Hus A, Stortorget 16, Latinskolan Latinskolan sedd från gården i norr Gavel mot öster Byggnaden är sannolikt uppförd kring sekelskiftet år 1500 och ligger i anslutning till det som en gång utgjorde S:ta Maria kyrkogård. Stilmässigt är byggnaden uppförd i sengotisk arkitektur och har ett omisskännligt samband med arkitekturen i 13(20)

15 Gråbrödraklostret. Som namnet antyder har byggnaden varit i bruk som skola, detta ända fram till år 1841, då en ny skolbyggnad, Lancasterskolan, togs i bruk. Byggnaden har därefter byggts om vid ett par tillfällen, som år 1892 av Peter Boisen och knappt hundra år senare av Rune Welin, Senaste användningsområdet har varit kontor. Byggnaden är förklarad som byggnadsminne B 445/68 i Riksantikvarieämbetets byggnadsregister, "enär den bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick och med hänsyn härtill är att anse såsom synnerligen märklig". Byggnaden ingår i EU-projektet "Den europeiska tegelgotikens väg". Andrén & Co Jernhandel från slutet av 1960-talet Latinskolan år 1884 Byggnaden är uppförd i rött storstenstegel, där förändringar och kompletteringar är lätt avläsbara genom bruket av nyare storstenstegel som vittnar om de förändringar som skett genom tiderna. Dessa förändringar gäller i synnerhet den södra långsidan, där det också finns stora partier av maskinslaget tegel från 1800-talets slut. Byggnaden har trappade gavelrösten som är försedda med blinderingar och nischer avfärgade i vitt. Den östra gaveln anses vara ursprunglig medan den västra är en rekonstruktion. I fasaden finns ett antal murankare varav de i fasad mot söder är dekorativt utformade. Taket är ett sadeltak klätt med munk- och nunnetegel på norra sidan och enkupigt taktegel på södra sidan. Grunden utgörs av större stenblock som ut mot Mattorget är spritputsade, med mindre slätputsade partier som dekoration. Här framträder i en del putsskador i sockeln, vilket tyder på att den innan den putsades har varit behandlad med någon form av tjärprodukt. Putsningen av grunden kan ha utförts i samband med den renovering som gjordes i slutet av 1800-talet. Under takfoten löper en rundbågsfris, vidare finns två lister med strömskift samt fyra spetsbågiga fönsternischer i vilka det finns monterat mindre fönster, spröjsade och med rundad överbåge. I övre delen av fasaden mot norr finns ytterligare fönsteröppningar, dessa med rundad stickbåge och fönster anpassade därefter. 14(20)

16 De fönster som finns i bottenvåningen i fasad mot söder är större och kan närmast liknas vi skyltfönster. Dessa fönster är i dåligt skick. Andra våningens fönster är så kallade flaggfönster. Interiört har senare tiders verksamhet också satt sin prägel men enligt uppgift är den ursprungliga takstolen bevarad i sin helhet. Kv Disa år 1948 Arkeologi Den medeltida stadskärnan är en fast fornlämning. Kulturlager med bebyggelselämningar kan väntas påträffas från medeltid samt och 1600-tal. Ingrepp i fornlämningen kräver tillstånd från länsstyrelsen. Stads- och landskapsbild Planområdet ingår i det välbevarade gatunätet och tomtmönstret i den medeltida stadskärnan. Service Planområdet ligger i Ystads centrum med ett varierat utbud av butiker och annan service. Det är nära till allmänna kommunikationer och skolor. 15(20)

17 PLANFÖRSLAG Bebyggelse Bostäder Kvarteret Disa utgörs av bebyggelse i 2-3 våningar, huvudsakligen bostäder men även butiks- och kontorslokaler. Detaljplanen reglerar befintliga förhållanden. I bottenvåningen på "Gussingska huset" i nordöstra delen av fastigheten Disa 1 finns en butikslokal och ovanpå denna bostäder. Byggnaden får beteckningen BC, bostäder och centrum. "Latinskolan" på fastigheten Disa 4 har ursprungligen använts som skola. Sedan skolverksamheten flyttade till Lancasterskolan i mitten av 1800-talet har byggnaden använts som bl.a. butik och kontor. Byggnaden, får beteckningen C, centrum, vilket möjliggör t.ex. kontor, butik eller café. Övrig bebyggelse används som bostäder och får beteckningen B. På gården i östra delen av Disa 1 ges möjlighet att bygga uthus och förråd med en högsta totalhöjd på 3 meter, inom tre mindre områden i anslutning till befintliga byggnader. I det nordöstra området finns balkonger, på baksidan av "Gussingska huset". En bestämmelse anger att balkonger får finnas i denna del. Riktlinjer för bevarande Befintlig bebyggelse förses med skyddsbestämmelser (q) med hänsyn till att byggnaderna har kulturhistoriskt värde (se beskrivning i avsnittet Kulturmiljö på sidan 7). Skyddsbestämmelserna reglerar fasad- och takmaterial, fönster, olika byggnadsdetaljer m.m. Underhåll ska ske med material och metoder som är ursprungliga eller traditionella för byggnaden. I Ystads byggnadsordning för stadskärnan finns för olika tidsepoker råd - "Att tänka på" för bebyggelsens olika delar. "Latinskolan" på Disa 4 är byggnadsminne. För byggnaden gäller följande skyddsföreskrifter enligt Riksantikvarieämbetets beslut : 1. Byggnaden må ej utan riksantikvariens samtycke rivas eller till sitt yttre ombygggas eller förändras. 2. Byggnaden må ej utan riksantikvariens samtycke till sitt inre ombyggas, förändras eller genomgripande repareras. 3. Byggnaden skall ägnas för dess bestånd erforderligt löpande underhåll. 16(20)

18 Latinskolan Torg i östra delen av kvarteret Disa Trafik Torg I östra delen av kvarteret Disa finns en öppen plats, som vetter mot Mariakyrkan. Platsen är i gällande detaljplan kvartersmark men uppfattas som allmän. Den föreslås därför bli allmän platsmark TORG i detaljplanen. Lovplikt Bygglov Lovplikten ändras för områden med skyddsbestämmelse, q (befintlig bebyggelse) så att bygglov även krävs för: omfärgning av fasad byte av fasadmaterial byte av takmaterial underhåll av exteriöra delar GENOMFÖRANDEFRÅGOR Huvudmannaskap för allmänna platser Ystads kommun ska vara huvudman för allmän plats inom planområdet. Tidplan Planförslaget ställs ut för samråd/granskning under oktober-november Planen beräknas antas i november Inlösen och ersättningar Ersättning som kompensation för skyddsbestämmelser En fastighetsägare har rätt till ersättning för eventuell skada när skyddsbestämmelser meddelas i en detaljplan, förutsatt att skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Dock ska inte förväntningsvärden beaktas, det vill säga värden som beror på att marknaden förväntar sig att markanvändningen ska förändras. Den 17(20)

19 som kan komma att drabbas av en skada till följd av bestämmelserna ska anmäla sitt anspråk på ersättning till kommunen. Rätten till ersättning kan annars gå förlorad. Allmän platsmark Kommunen får lösa in mark som enligt en detaljplan ska användas för allmän plats (plan- och bygglagen 6 kap.13 ). Kommunen är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det (plan- och bygglagen 14 kap. 14 ). Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen (1972:719) om ingen annan överenskommelse träffas. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 (fem) år, från det datum den vinner laga kraft. En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det, såvida inte ändringen eller upphävandet behövs på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen eller om införande av bestämmelser om fastighetsindelning m.m. behövs. De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång. (4 kap PBL) Fastighetsbildning Den mark inom planområdet som är utlagd som TORG ska genom fastighetsreglering tillföras en av Ystads kommun ägd intilliggande fastighet. Berörda fastigheter är Disa 1 och 4. Avstyckning eller ändrad fastighetsindelning är möjlig. Gemensamhetsanläggningar Gemensamhetsanläggning ska bildas för det område väster om "Latinskolan" på Disa 4 där avfallskärl står uppställda. I gemensamhetsanläggnigen ska de delar av planområdet som har beteckningen B (bostäder) eller BC (bostäder och centrum) i detaljplanen ingå. Ansökan om fastighetsbildning m.m. Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten ansöka om erforderlig fastighetsbildning eller inrättande av gemensamhetsanläggning. Förrättningskostnader ska betalas av den som begär eller ingår i förrättningen. Upphävande av tomtindelning Tomtindelningen för Disa 3 och 4, fastställd , samt Disa 1, av ålder bestående, upphävs. 18(20)

20 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING När en detaljplan upprättas ska kommunen göra en bedömning av behovet att göra en miljöbedömning. Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska en miljöbedömning av planen göras om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömingen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Påverkan Området är ianspråktaget för bebyggelse. Detaljplanen reglerar befintliga förhållanden. Ingen ny bebyggelse föreslås. Behovsbedömning Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning behöver därför inte göras. Behovsbedömningen grundas på följande: Planområdet omfattar endast ett mindre, lokalt område med befintlig bebyggelse. Riksintresset för Ystads medeltida stadskärna stärks genom bevarandebestämmelser och utökad lovplikt. Detaljplanen innebär ingen ändring av befintliga förhållanden och bedöms därför inte medföra någon ökning av trafikbuller och utsläpp. Genomförande av planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. 19(20)

21 KONSEKVENSER Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande påverkan på omgivningen. Ingen ny bebyggelse föreslås. Planen reglerar befintliga förhållanden. Skyddsbestämmelser och utökad lovplikt stärker riksintresset för Ystads medeltida stadskärna. Den öppna platsen i kvarterets östra del upplevs och används idag som allmän plats, vilket bekräftas i detaljplanen genom att den blir allmän plats. Detaljplanen bedöms förenlig med riksintresset högexploaterad kust. Upphävande av tomtindelningen möjliggör avstyckning eller ändrad fastighetsindelning. MEDVERKANDE I planarbetet har från Stadsbyggnadsavdelningen planarkitekt Eva Nygren, stadsarkitekt Leila Ekman, karttekniker Ewa Engström och Elisabeth Hansson samt byggnadsantikvarie Inger Torstensdotter Åhlin medverkat. Stadsbyggnadsavdelningen Leila Ekman Leila Ekman stadsarkitekt Eva Nygren Eva Nygren planarkitekt 20(20)