Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Transkript

1 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskap B, Komparativ och främmande rätt: Ursprunget, nutiden och framtiden, 30 högskolepoäng Comparative and Foreign Law: The Origins, Today's World and the Future, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: RV4421 Utbildningsområde: Juridiska området Huvudområde: Rättsvetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Juridik och rättsvetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Studenterna skall vid avslutad kurs kunna demonstrera ett kritiskt förhållningssätt och resonera kring frågor gällande den komparativa rättens roll i en värld av kulturell och religiös mångfald, och av dynamisk rättsutveckling under inflytande av europeisering, amerikanisering och globalisering. Lärandemål för delkurs 1: Komparativ och främmande rätt: den västerländska rättstraditionen, 15 hp Efter avslutad kurs skall studenterna visa: - grundläggande kunskaper om den komparativa rättens funktioner, - grundläggande kunskaper om rättsordningarnas gruppering i s.k. rättsfamiljer, - kunskaper om hur de främsta västerländska rättstraditionerna har utvecklats, - orientering kring vissa fundamentala skillnader mellan civil law, common law och den skandinaviska rättsfamiljen, som till exempel rättskällor, domstolarnas roll, förhållandet mellan privat och offentlig rätt. - insikter om kopplingen mellan den rättsliga utvecklingen och förändringarna inom den allmänna kulturen - orientering i frågor om domsrätt, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av utländska

2 2(5) domar i privaträttsliga mål, samt förmåga att identifiera och lösa enkla internationellprivaträttsliga frågeställningar, - förmåga att analysera skillnaderna mellan de västerländska rättsfamiljerna inom vissa specifika rättsområden: avtalsrätt, skadeståndsrätt, fastighetsrätt. Lärandemål för delkurs 2, Komparativ och främmande rätt: den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 7,5 hp Efter avslutad kurs skall studenterna visa: - grundläggande kunskaper om vissa religiösa rättssystem som den islamska, den hinduiska och den hebreiska, - orientering kring förhållandet mellan västerländska (koloniala) rättssystem och lokala sedvanerättsliga traditioner i Afrika, - kunskaper om den rättsliga utvecklingen i Asien, och då speciellt med hänsyn till Kina och Japan, - grundläggande kunskaper om ämnet rättsantropologi, dess vetenskapliga mål och utveckling, - förmåga att förstå vad som särpräglar den västerländska rättstraditionen. Lärandemål för delkurs 3: Komparativ och främmande rätt: självständiga komparativa studier 7,5 hp - fördjupade insikter om teoretiska och metodologiska problem förknippade med studier av främmande rättssystem och komparativ rätt, - förmåga att självständigt identifiera, formulera och analysera relevanta komparativrättsliga problemställningar, - förmåga att självständigt (under handledning) genomföra en komparativ studie samt presentera och försvara resultatet av denna såväl skriftligt samt muntligt vid ett avslutande seminarium, samt - förmåga att ge konstruktiv kritik och bemöta sådan kritik med utgångspunkt i relevant rättsvetenskaplig doktrin. Färdighet och förmåga Studenterna skall visa förmåga att hitta, värdera och kommunicera relevant juridisk information från centrala utländska rättssystem, samt färdigheter att tillämpa komparativrättslig teori och metod i muntlig argumentation och i skriftliga framställningar. Kursens mål är även att öka förståelsen om samspelet mellan juridiska normer. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1. Komparativ och främmande rätt: den västerländska rättstraditionen, 15 hp (Comparative and Foreign Law: The Western Legal Tradition, 15 ECTS credits): Delkursen ger studenten en bild över den västerländska rättstraditionen. Fokus läggs på skillnaderna mellan common law och civil law- familjerna. Härvid beaktas sådant som rättskällelära och domstolarnas och de andra rättsliga aktörernas roller i respektive system. De perspektiv som härigenom möjliggörs kommer även att behandlas utifrån den skandinaviska rättstraditionen. En diskussion kommer även att föras om de skandinaviska rättssystemen bör anses bilda en egen rättsfamilj. I övrigt kommer framförallt fransk, tysk och engelsk rättstradition att uppmärksammas. Delkurs 2. Komparativ och främmande rätt: den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 7,5 hp (The Legal Development beyond Europe, 7,5 ECTS credits): Denna delkurs behandlar några särskilt intressanta utomeuropeiska rättstraditioner. Fokus kommer att ligga på religiöst baserade rättstraditioner, såsom islamsk, hinduisk och hebreisk rätt, samt rättsutvecklingen i Afrika och i vissa asiatiska länder såsom Japan och Kina. Delkursen kommer även att ge studenterna vissa baskunskaper om ämnet rättsantropologi. I synnerhet kommer delkursen att analysera förhållandet mellan västerländsk (kolonial) rätt, som tillämpas i städerna, och lokal sedvanerätt som tillämpas i byarna. Delkursen kommer att avslutas med en öppen debatt om vilka aspekter präglar den västerländska traditionen gentemot den övriga världen. Delkurs 3. Komparativ och främmande rätt: självständiga komparativa studier 7,5 hp (Independent Comparative Studies 7,5 ECTS credits): I delkurs 3 kommer studenterna att, under handledning, författa en promemoria inom ämnesområdet komparativ rätt. Delkursen kommer därför att introduceras med föreläsningar och seminarier kring komparativ teori och metod. Promemoriorna kommer att diskuteras vid ett särskilt seminarium.

3 Studieformer Kursen ges på engelska. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, en debattpanel och ett förhandlingsspel. Syftet är att komplettera teoretiska kunskaper med praktiska övningar i såväl muntlig som skriftlig framställning. Obligatoriskt deltagande krävs vid vissa seminarier där studenterna presenterar och diskuterar skriftliga uppgifter, vid debattpaneler och i förhandlingsspelet. Studenter förväntas att förbereda och aktivt delta i de olika undervisningsformerna. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Den västerländska rättstraditionen, komparativ rätt:tentamen (Provkod: 0420) Muntlig tentamen. Kan ge max 30 kreditpoäng. Den västerländska rättstraditionen, IP-rätt: Tentamen (Provkod: 0425) Hemtentamen. Kan ge max 10 kreditpoäng. Den västerländska rättstraditionen: obligatoriskt moment 1 (Provkod: 0430) Förhandlingsspel. Kan ge max 10 kreditpoäng. Den västerländska rättstraditionen: obligatoriskt moment 2 (Provkod: 0450) Författande av självständig uppsats med muntlig presentation. Kan ge max 10 kreditpoäng. Den västerländska traditionen, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0460) Resultaten från delmomenten adderas till grund för betyget för hela delkursen. Den rättsliga utvecklingen bortom Europa: tentamen, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0500) Examination sker genom muntlig tentamen. Rättsliga utvecklingen bortom Europa: obligatoriska moment (Provkod: 0510) Aktivt deltagande i seminarier. Självständiga komparativa studier, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0600) Författande av en promemoria med muntlig presentation. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Den västerländska rättstraditionen, komparativ rätt:tentamen Den västerländska rättstraditionen, IP-rätt: Tentamen Den västerländska rättstraditionen: obligatoriskt moment 1 Den västerländska rättstraditionen: obligatoriskt moment 2 Den västerländska traditionen 3(5)

4 4(5) Den rättsliga utvecklingen bortom Europa: tentamen Rättsliga utvecklingen bortom Europa: obligatoriska moment Självständiga komparativa studier För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Rättsvetenskaplig introduktionskurs, 30 högskolepoäng, eller Juridisk introduktionskurs, 15 högskolepoäng och Stats- och förvaltningsrätt A, 15 högskolepoäng alternativt Rättsvetenskap A, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Avseende delkurs 1 "Den västerländska rättstraditionen" beräknas studenternas resultat beräknas i kreditpoäng. Maximalt kan studenten få 60 kreditpoäng för hela delkursen. Av dessa kan erhållas: - max 30 kreditpoäng från muntlig tentamen - max 10 kreditpoäng från hemtentamen - max 10 kreditpoäng från förhandlingsspelet - max 10 kreditpoäng från självständig uppsats inklusive muntlig presentation Resultaten från de tre momenten adderas och läggs till grund för något av betygen: U (Underkänd), G (Godkänd) och VG (väl godkänd). För att erhålla betyget G erfordras 30 kreditpoäng. För att erhålla betyget VG erfordras 45 kreditpoäng. Dessutom krävs att studenten erhållit minst - 15 kreditpoäng från muntlig tentamen - 5 kreditpoäng från hemtentamen - 5 kreditpoäng från förhandlingsspelet - 5 kreditpoäng från självständig uppsats med muntlig presentation. För slutbetyg väl godkänd krävs godkänt resultat på kursen i sin helhet, en väl godkänd uppsats samt väl godkänt resultat på delkurs 1 eller 2. Obligatoriskt deltagande krävs vid vissa seminarier där studenterna presenterar och diskuterar skriftliga uppgifter, vid debattpaneler och i förhandlingsspelet. Studenter förväntas att förbereda och aktivt delta i de olika undervisningsformerna. Rätten till förnyat prov: 1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle i augusti. 2. Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter det att förändringen genomförts. 3. Den som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss kurs eller delkurs har rätt att hos prefekt begära att annan examinator utses att bestämma betyg. 4. Den som har fått betyget godkänd på visst prov har inte rätt att tentera om för att få betyget väl godkänd.

5 5(5) Övergångsbestämmelser Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under "Rätten till förnyat prov". Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Carlson, Laura (2004) American Business Law Uppsala: Iustus, 293 sidor Carothers, Thomas (2006) Promoting the Rule of Law abroad: In search of Knowledge Carnegie Endowment for International Peace, 337 sidor M.A. Glendon- P.G. Carozza-C.B. Picker (2008) Comparative Legal Traditions in a Nutshell West Publ. Co, 360 sidor, 3rd edition, (selected parts of 310 pages) McClean, David and Ruiz, Veronica (2012)/8 edition Morris on The Conflict of Laws Sweet & Maxwell, 589 pages, (selected parts of approx. 270 pages) Wacks, Raymond (2006) The Philosophy of law: A very Short Introduction Oxford, 144 sidor, (selected parts of 50 pages) Wael B. Hallaq (2009) An Introduction to Islamic Law Cambridge University Press, 200 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Sub-course 1 / Delkurs 1: Articles as posted on Blackboard (app. 300 pp) / Artiklar publicerade på Blackboard (cirka 300 sidor) Sub-course 2 / Delkurs 2: Articles as posted on Blackboard (app. 200 pp) / Artiklar publicerade på Blackboard (cirka 200 sidor) Sub-course 3 / Delkurs 3: Reports and references to articles, will be posted on Blackboard (200 pp) / Rapporter och hänvisningar till artiklar publicerade på Blackboard (cirka 200 sidor) The latest edition of the literature should be used. If a later edition of course literature is available but is not listed above, use the later edition. / Senaste versionen av litteraturen skall användas. Om en senare version än den som angetts är tillgänglig skall den senare användas.