Amerikanska & Franska revolutionerna samt Napoleontiden

Transkript

1 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 1 av 26 Amerikanska & Franska revolutionerna samt Napoleontiden Av Karl Victorin

2 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 2 av 26 Några tips innan ni sätter igång: 1. Häftet ser stort ut, ja. MEN! Detta beror på ett stort typsnitt och många bilder. Det kommer att gå fortare att läsa än vad man först kan tro. 2. Fokusera inte för mycket på årtal och liknande. Det är FÖRSTÅELSEN för hur händelser gick till och hur de utvecklades som är viktig, inte antalet årtal, namn på militära slag osv. som du kan rabbla utantill. Försök därför att få en bra helhetsbild som möjligt. 3. Provet är nu på torsdag. SO-lektionerna innan kommer att användas för att repetera inför det på olika sätt (samt för en del roliga aktiviteter med koppling till tidsperioden). Det är bra om ni börjar läsa på så snart som möjligt det har ni nytta av när ni repeterar! 4. Jag kommer att försöka läsa in häftet som ljudfil (mp3) under början av veckan förhoppningsvis kan jag lägga upp den för nedladdning från min hemsida. Om du tycker att det är mycket text så kan det kanske vara ett alternativ att lyssna på den? 5. Längst bak i häftet finns det en ordlista över de särskilda begrepp som dyker upp i texten (de förklaras även längst ner på varje sida) samt ett antal diskussionsfrågor. Om du känner att du kan begreppen samt kan besvara frågorna så kan du utgå från att det kommer att gå bra på provet. LYCKA TILL!!! /Karl

3 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 3 av 26 Amerikanska Revolutionen Både den amerikanska och franska revolutionen har sin grund i sjuårskriget 1, en stor europeisk konflikt under mitten av 1700-talet. Även om nästan hela Europa drogs med i kriget av olika anledningar så var det i grunden två olika krig; dels en konflikt mellan Österrike och Preussen 2 (ett land som låg i vad som idag är nordöstra Tyskland), men framförallt mellan Frankrike och Storbritannien som slogs om kontrollen över världshandeln och de kolonier 3 som de hade utspridda över hela världen. Frankrike förlorade både kriget och sina kolonier i Nordamerika till britterna, men båda länderna hade enorma skulder på grund av kriget och britterna försökte nu hitta sätt att få in pengar för att kunna betala dem. Dessutom var många brittiska soldater arbetslösa. Många av befälen hade vänner i parlamentet och på grund av detta beslutades det att ca av de brittiska soldaterna skulle förflyttas till de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika som ett skydd mot framtida anfall. Kostnaderna för dessa skulle betalas av kolonisterna genom olika skatter det var ju (enligt det brittiska parlamentet) de som tjänade mest på att ha soldaterna där som beskydd och 1 Sjuårskriget = Ett krig under mitten av 1700-talet som för Storbritannien & Frankrike handlade om vem som skulle styra över kolonierna och världshandeln. 2 Preussen = Ett land som låg i vad som idag är nordöstra Tyskland 3 Kolonier = Ett område som ett land styr över, trots att det befinner sig i en helt annan del av världen. De utnyttjades ofta för att ägaren skulle tjäna pengar på dem.

4 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 4 av 26 dessutom hade de ju fått en massa gratishjälp under kriget med att driva ut de franska soldaterna. Kolonisterna var dock av en HELT annan mening. De hade minsann också ställt upp med milis 4 i kriget och på så vis deltagit i försvaret av sina hem. De var inte heller oroliga för att Frankrike skulle hitta på något dumt, utan var mer oroliga över varför Storbritannien tyckte att de behövde så många engelska soldater för att hålla koll på dem. Skatter och annat jobbigt Kolonisterna misstänkte även att soldaterna var där för att genomdriva ÄNNU hårdare skatter, lagar och andra krav än vad kolonisterna redan levde med. Kolonierna fick till exempel inte: - Bygga upp någon egen industri - Ha någon egen kontakt med andra länder - Handla med andra än Storbritannien - Breda ut sig västerut (där det bara bodde indianer) - Bestämma själva i mer än lokala frågor (Varje koloni hade ett eget litet parlament för sådana frågor) Dessutom var de tvungna att betala en massa olika skatter och tullar som var speciella just för dem, medan engelska köpmän knappt betalade någonting alls i hemlandet. Kolonisterna fick på sätt och vis rätt. För att delvis kunna bekosta kriget och de nuvarande soldaterna införde Storbritannien en hel hög med nya skatter för kolonisterna, varav den allra mest kända var den s.k. Stämpelskatten (Stamp Act) från 1765 som innebar att nästan alla pappersvaror som t.ex. kortlekar, almanackor, kontrakt, tidningar osv. var tvungna att tryckas på papper med en speciell stämpel, vilket var väldigt dyrt att köpa. Motståndet mot skatterna var stort, men det fortsatte bara att dyka upp nya skatter. Till slut, efter en massa protester tog britterna bort alla tullar utom en (den på te) vilket enbart var för att visa kolonisterna vem som faktiskt bestämde Ovan: En annons i en amerikansk tidning som varnade för stämpelskatten 4 Milis, en sorts tillfälligt inkallade soldater som inte hade lika mycket träning som de vanliga utan istället hade vanliga yrken när det inte var krig.

5 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 5 av 26 Som en protest mot detta genomförde en grupp kolonister det s.k. Boston Tea Party 5 där de tog sig ombord på brittiska fartyg i Bostons hamn och kastade lasten med te överbord. (Det brukar sägas att de var utklädda till indianer, men i själva verket gällde det bara ett fåtal.) I de amerikanska städerna blev stämningen allt mer uppretad och de brittiska tulltjänstemännen utsattes för upprepade trakasserier. Många av dem vågade helt enkelt inte arbeta kvar! Det blev ibland till och med direkta våldsamheter mellan de brittiska soldaterna och stadsborna och flera personer dödades. Britterna blev ursinniga, både för oroligheterna och för att kolonisterna vägrade ersätta köpmännen för téet och svarade därför bland annat med att stänga Bostons hamn och lösa upp parlamentet i Massachusetts (kolonin där Boston låg). Amerikanska frihetskriget En dag fick ett av de brittiska befälen i Boston höra talas om att kolonisterna hade börjat samla ihop vapen en bit utanför staden och marscherade därför dit med flera hundra soldater. Kolonisterna fick dock reda på detta tidigt så de hann flytta på vapnen och milissoldaterna fattade posto vid en bro i närheten där till slut de första skotten i vad som skulle bli det amerikanska frihetskriget 6 avlossades. Engelsmännen åkte vid just det här tillfället på stora förluster och fick dra sig tillbaka till Boston. Även om kriget egentligen redan hade brutit ut var det många kolonister som fortfarande ville ha fred med England. De olika parlamenten skrev tillsammans ihop ett brev till den engelske kungen där de (på ett ganska fjäskande sätt ) förklarade att de ville fortsätta vara lojala, men att även Storbritannien i så fall var tvungen att hjälpa till för att stämningen skulle kunna dämpas. Kungen vägrade dock kompromissa och när kolonisterna istället året därpå skrev under den amerikanska självständighetsförklaringen 7 och på det sättet grundade Amerikas förenta stater (USA, alltså!) var kriget ett faktum. Kolonisterna hade ingen stor och erfaren armé på samma sätt som britterna hade, men de hade två andra fördelar; dels var majoriteten av befolkningen på deras sida, vilket försvårade för britterna när de lämnade städerna för att försöka ge sig ut på landsbygden, dels ställde Atlanten till med en hel del problem för Storbritannien, både när det gällde att skeppa över soldater och att skicka meddelanden fram och tillbaka 5 Boston Tea Party = När amerikanska kolonisterna slängde brittiskt te i vattnet i Bostons hamn som en protest mot britternas skatter. 6 Amerikanska frihetskriget = Kriget mellan kolonisterna i det blivande USA och Storbritannien som resulterade i att USA grundades som eget land. 7 Amerikanska självständighetsförklaringen = dokumentet som utropade USA som eget land.

6 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 6 av 26 mellan Amerika och England. En del amerikaner använde sig dessutom av vad européerna ansåg som fula krigsföringsmetoder, t.ex. att lägga sig i bakhåll i skogen, låta krypskyttar skjuta brittiska officerare osv. De förde helt enkelt en sorts gerillakrig. Trots detta gick det dåligt för kolonisterna i början. Britterna hade trots allt en av världens starkaste och mest vältränade arméer och kolonisterna enbart en oerfaren milis. Inte förrän vid slaget vid Saratoga år 1777 när de under general George Washington 8 lyckades besegra och tillfångata en av de två engelska arméerna i Amerika vände krigslyckan, men nu gjorde den det ordentligt! Frankrike, fyllt av revanschlust mot Storbritannien, hade länge hållit ögonen på kriget men inte vågat blanda sig i det innan de fick klart för sig att kolonisterna hade en chans. Nu började de däremot skicka över både vapen och soldater för att hjälpa till och även Spanien hakade på, främst genom att ställa till med problem för den engelska flottan 9. Krigsslutet Ovan:Tillfångatagna brittiska soldater går förbi de amerikanska segrarna efter slaget vid Saratoga. Några år senare (1781) vann kolonisterna och fransmännen slaget vid Yorktown och kriget var i praktiken slut. Storbritannien hade dessutom börjat inse hur dyrt det hela höll på att bli och bad därför 1783 att få förhandla om fred. Amerikanerna insåg att om de bjöd in Frankrike till förhandlingsbordet skulle även de vilja försöka tjäna någonting på freden och genom att istället förhandla med Storbritannien i smyg så kunde de själva få mycket bättre fredsvillkor. Storbritannien gick med på det hela och förhandlingarna ägde dessutom fräckt nog rum i Paris, utan att Frankrike fick reda på det! Resultatet blev att Storbritannien erkände USA som ett självständigt land. Ett nytt land behövde såklart en ny grundlag och därför antogs den amerikanska konstitutionen 10, världens äldsta fortfarande gällande grundlag, år Där bestämdes det att USA skulle vara en demokrati som skulle styras av tre olika personer/organisationer: - Presidenten den verkställande makten (den genomför besluten) - Kongressen (riksdagen) den lagstiftande makten - Domstolarna den dömande makten Genom denna maktdelning försäkrades det att ingen grupp eller person kunde bli så mäktig att den ensamt kunde styra landet. (Maktdelningen hade inspirerats av Montesqieu s idéer se avsnittet om franska revolutionen för mer info om honom.) 8 George Washington USA s militära överbefälhavare och första president 9 Flotta = Som en armé, fast bestående av krigsfartyg 10 Amerikanska konstitutionen = USA s grundlag

7 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 7 av 26 Landet skulle även vara en demokrati, men det var fortfarande bara män som tjänade tillräckligt mycket pengar som hade rösträtt. Kvinnor och fattiga fick alltså inte rösta utsågs George Washington, kolonistarméns överbefälhavare från kriget, till USA s första president. Många ansåg dock inte att konstitutionen var tillräcklig som grundlag och för att förhindra maktmissbruk infördes 1791 därför den s.k. Bill of Rights 11 som gav delstaterna och medborgarna en hel del rättigheter som USA som stat inte fick inkräkta på. Några exempel på detta är: - Yttrandefrihet - Religionsfrihet - Pressfrihet - Medborgarnas rätt att få bära vapen - Bestämmelser om rättssäkerhet Just bestämmelsen om rätten att bära vapen är fortfarande omtvistad idag då en del amerikaner idag (däribland president Obama) vill begränsa tillgången på dessa för att förhindra våld och kriminalitet medan många andra kämpar hårt för att behålla den rätten. USA har nämligen jämfört med många andra länder oerhört många skjutvapen utspridda bland befolkningen och därmed betydligt fler mord och liknande. Samtidigt anser många amerikaner att de behöver vapnen både för att beskydda sig själva, samt för att kunna avsätta landets styre om det skulle missköta sig. Ovan till vänster: Amerikanska flaggan - antalet stjärnor ökade med tiden när delstaterna blev fler. Ovan till höger: Mount Rushmore i Usa. Längst till vänster kan ni se George Washington, kolonisternas militära befälhavare och USA's första president. 11 Bill of rights = Ett tillägg till den amerikanska konstitutionen (grundlagen) som bland annat garanterade yttrandefrihet, pressfrihet och rätten att få bära vapen

8 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 8 av 26

9 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 9 av 26 Franska Revolutionen Situationen i Frankrike var väldigt annorlunda mot den i Nordamerik a. Även om de båda folken lydde under varsin kung så hade amerikanerna fortfarande egna parlament i varje koloni som kunde besluta i en del lokala frågor. Frankrikes kung, Louis XVI 12, var enväldig 13 och kunde därför (i teorin) bestämma allt själv. Riksdagen hade t.ex. inte blivit inkallad på över 150 år! Som person och politiker var han däremot inte så stark utan blev ofta utmanövrerad av politiska rivaler som ändå lyckades driva igenom en hel del saker själva. Louis var gift med drottning Marie Antoinette som var dotter till kejsaren av Österrike. Hon var väldigt opopulär bland folket då hon ansågs slösaktig och bortskämd, samt att det till och med gick rykten om att hon i själva verket var en österrikisk spion! Den största källan till folkets frustration över den bortskämda drottningen kommer från hovet som höll till på slottet Versailles utanför Paris. Slottet var enormt och de som bodde där levde i extrem lyx. Självklart kostade detta också enorma summor 12 Louis XVI = Frankrikes kung vid tiden för revolutionen 13 Enväldig = Allsmäktig, styrde utan att någon annan kunde lägga sig i.

10 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 10 av 26 Finanskrisen och pengar var precis vad Frankrike INTE hade gott om just nu. Frankrike hade förlorat massor av pengar på sjuårskriget och dess deltagande i det amerikanska frihetskriget utan att tjäna ett dugg, med undantag för att britterna fick skämmas lite för att de förlorade mot amerikanerna. Dessutom hade Frankrike en dyr byråkrati som dessutom beskattade landet väldigt ojämnt (både geografiskt och när det gällde de olika samhällsklasserna). Resultatet blev att Frankrike hamnade i en svår finanskris landet gjorde av med betydligt mer pengar än vad det hade råd med. Kungen tyckte då att han behövde hjälp med att lösa situationen och kallade därför in riksdagen år Ståndsriksdagen Frankrikes riksdag var en ståndsriksdag 14, den var alltså uppdelad i flera delar: - Det första ståndet var prästerna. - Adeln utgjorde det andra - Det tredje ståndet representerade resten, d.v.s. ca 90% av befolkningen! De flesta av deras representanter var rikare medlemmar av samhället, som t.ex. advokater & handelsmän Det första och andra stånden hade dessutom en massa privilegier 15 jämfört med det tredje ståndet. Båda var skattebefriade och hade dessutom rätt att kräva in skatt från resten. Det var även adeln som agerade som både polis och domstol, så blev du osams med din lokala adelsman hade du inga stora möjligheter att få någon rättvisa. Även om det tredje ståndet sett till själva antalet hade lika många representanter som adeln och prästerna tillsammans så ville kungen att varje stånd enbart skulle ha en röst var, en lösning som INTE var populär bland det tredje ståndet som hellre ville ha en röst per person. Kungen blev då sur och valde att låsa dem ute från sin möteslokal Tredje ståndet gick däremot inte glatt med på detta utan samlades i en stor inomhushall för tennisspelande. Efter en tids diskussioner där svor de allihop Eden i bollhuset 16, vilket innebar att de vägrade skilja på sig innan landet hade fått en ny grundlag som gav dem mer inflytande. Efterhand anslöt sig nästan alla av prästerna och även en del adelsmän till dem och de grundade då Nationalförsamlingen 17, Frankrikes nya riksdag som denna gång inte var uppdelad i olika stånd. 14 Ståndsriksdagen = Frankrikes riksdag, uppdelad i tre stånd (prästerna, adeln och det tredje ståndet, d.v.s. resterande 90% av befolkningen) 15 Privilegier = Fördelar som andra inte har. 16 Eden i bollhuset = När det tredje ståndet samlades och svor att inte skiljas åt förrän de hade fått en ny grundlag som gav dem mer inflytande. 17 Nationalförsamlingen = Frankrikes nya riksdag, som till skillnad från den gamla inte var uppdelad i olika stånd.

11 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 11 av 26 Upplysningsfilosoferna Hur kom det sig att det tredje ståndet plötsligt inte accepterade att bli bossade runt med hur som helst? En av anledningarna kan ha varit de nya politiska idéer som upplysningsfilosoferna 18 hade kommit med. Några exempel på dessa och deras åsikter är: Voltaire (uttalas Våll-täär) - Kloka och förnuftiga människor bör styra - Kungar är ok, så länge de är vettiga - Demokrati är vansinne; Folket är dumt och barbariskt! - Yttrandefrihet är något av det viktigaste som finns - Voltaire var en adlig författare som ofta drev humoristiskt med det han uppfattade som fel. Han fick tack vare detta fly landet flera gånger och tvingades även skriva under falskt namn. Montesqieu (Månn-tä-skjöö) - Ville ha en maktuppdelning i samhället mellan kung (i USA presidenten), riksdagen och domstolarna för att förhindra att någon eller några kunde missbruka makten) Rousseau (Råssåå) - Alla människor skall kunna känna att de tillhör samhället - Om en härskare styr mot folkets vilja har folket rätt att avsätta denna härskare! Våldsamheterna inleds! Ungefär samtidigt som Nationalförsamlingen sammanträder så får invånarna i Paris höra att en massa soldater har börjat samlas utanför staden och de blir oroliga för att de tänker upplösa Nationalförsamlingen. Mitt uppe i allt detta kom nyheten att kungen hade avsatt den hos folket populära finansministern. Parisborna ser allt detta som ännu ett påhopp på dem och gör uppror! De får snabbt stöd av delar av franska armén (varav flera, inklusive ledaren LaFayette, var med och slogs i amerikanska frihetskriget och där kommit i kontakt med demokratiska och revolutionära idéer). 18 Upplysningsfilosoferna = En grupp personer som redan innan revolutionerna hade suttit och diskuterat med folk och därefter kommit fram till en massa nya idéer om hur samhället borde fungera. Några särskilt kända exempel är Voltaire, Montesqieu och Rousseau.

12 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 12 av 26 Tillsammans stormar de därefter Bastiljen, en gammal medeltidsborg i Paris som tidigare hade fungerat som fängelse för politiska fångar och sågs som en tydlig symbol för kungamakten. I Bastiljen fanns dessutom massor av krut och vapen som folkmassan behövde för att kunna försvara sig mot soldaterna utanför staden. När landsbygdsbefolkningen nås av nyheterna sprider sig upproret snabbt över hela landet. Bönderna anfaller många av adelsmännens herrgårdar och många adliga flyr utomlands. Till slut tvingas kungen inse det hopplösa i situationen och erkänna Nationalförsamlingen. Han förlorar stora delar av sin makt och under sommaren samma år genomför Nationalförsamlingen två stora reformer: De avskaffar de tre stånden från och med nu skall alla fransmän vara jämlika! (Med betoning på fransmän. Kvinnans rättigheter tar de t.ex. inte på lika stort allvar och både kvinnor samt fattigare fransmän blir utan rösträtt ) Symboler för revolutionen Under upproret använder sig folket av ett antal symboler. De mest kända är de tre slagorden Frihet! Jämlikhet! Broderskap!. 19 Betydelsen av dessa är: Frihet: Kungen skulle inte bestämma utan demokrati skulle råda. Jämlikhet: Alla skulle vara lika inför lagen och alla skulle betala skatt. Broderskap: Alla var lika det skulle inte finnas några skillnader mellan de tre stånden. Trikoloren 20, Frankrikes nuvarande flagga i blått, vitt och rött dök också upp nu och var från början en symbol för just själva revolutionen. (Kungariket Frankrikes flagga hade tidigare varit vit med en massa franska liljor i guld.) 19 Frihet! Jämlikhet! Broderskap! = Tre slagord som innebar följande: Frihet demokrati, Jämlikhet likhet inför lagen och att alla skulle betala skatt, Broderskap Alla var lika, det skulle inte finnas några skillnader mellan stånden 20 Trikoloren = Frankrikes nuvarande flagga (i blått, vitt och rött) dök för första gången upp under revolutionen.

13 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 13 av 26 Slutligen började man avbilda en kvinna som döptes till Marianne 21 och som symboliserade Frankrike och kampen för frihet. Det var ingen riktig kvinna utan en utveckling av olika antika gudar och gudinnor (t.ex. den romerska frihetsgudinnan Libertas). Hon avbildas ofta med en fransk flagga och en s.k. frygisk, röd mössa. Det är för övrigt Marianne som är en av inspirationerna till frihetsgudinnan i New York. Hungersnöd och kvinnotåget till Versaille Under det här året drabbades landet av hungersnöd. Priset på bröd ökade enormt och folket svalt. Särskilt de fattiga kvinnorna blev lidande. Till slut får ca av de som bor i Paris nog, tar vapnen från de lokala soldaterna och marcherar mot slottet i Versaille. Den uppskrämda kungen förhandlar med kvinnorna ifråga och går med på att öppna upp sina matförråd. Själv tvingas han följa med dem och bosätta sig inne i själva Paris. Den misslyckade flykten År 1791 försökte kungafamiljen fly utomlands med hjälp av drottningens älskare, svensken Axel von Fersen. Flykten misslyckades dock och de stoppades i Varennes, bara några mil från gränsen! Axel kom undan, men kungafamiljen återfördes till Paris. 21 Marianne = En fiktiv (ickeexisterande) kvinna som fungerade som en sorts frihetsgudinna under revolutionen och även efteråt. Avbildas ofta tillsammans med en röd mössa och trikoloren.

14 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 14 av 26 Krig med Österrike 1792 hade Österrikes kejsare hotat att anfalla Frankrike om kungafamiljen råkade illa ut. Nationalförsamlingen valde dock att sätta hårt mot hårt och förklarade krig mot dem i samförstånd med kung Louis (som i själva verket hoppades att Österrike skulle vinna och hjälpa honom att återfå makten). Kriget gick dock dåligt vid det första stora slaget flydde t.ex. de franska soldaterna. När en av de invaderande fiendegeneralerna uttryckte att de hade för avsikt att avsluta revolutionen och ge tillbaka makten till kungen och hotade alla som satte sig emot med dödsstraff började fransmännen däremot kämpa tillbaka betydligt mer i ren desperation. Marseljäsen MARSELJÄSEN Vers 1: Framåt, ni barn av samma fäder, vår äras dag sin gryning har, emot oss tyranniet träder : och reser upp sitt blodiga standar. : På edra slätter kriget larmar, och råa knektar ropa på att edra kvinnor slakta få och edra barn i edra armar. Refräng: Till vapen, fria män, med sabel och med lod! Framåt! Framåt! Var vi gå fram, skall jorden dricka blod! Vid denna tid skrevs den så kallade Marseljäsen som en kampsång, menad att peppa de franska soldaterna under kriget mot Österrike. Som ni kan se i texten så går budskapet om att göra blodigt uppror mot kungamakten fram väldigt tydligt och sången har därefter växlat fram och tillbaka mellan att vara Frankrikes nationalsång och att inte vara det - eller till och med vara förbjuden, något som Napoleon var först ut med att göra när han kom till makten! Stormningen av Tuilerierna och kungaparets avrättning Den tionde augusti 1792 stormades Tuileripalatset (kungens bostad i Paris) av uppretade och beväpnade folkmassor som massakrerade kungens livvakter. Kungafamiljen själva tog sin tillflykt till Nationalförsamlingen. Dessa insåg dock att det inte längre gick att ha kvar monarkin i Frankrike och kungafamiljen sattes i fängelse i väntan på rättegång som hölls under slutet av året. Louis borde hellre dö än rättfärdiga medborgare. Ludvig måste dö, så att revolutionen får leva! Maximilien Robespierre, i ett tal under kungens rättegång. Rättegången kom fram till att kungen var skyldig och den 21:a januari 1793 avrättades han offentligt med giljotin.

15 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 15 av 26 Robespierre och skräckväldet Maximilien Robespierre 22, medlemmen av Nationalförsamlingen som hade varit så pådrivand e i diskussionerna kring kungens avrättning tog nu tillsammans med sitt parti Jakobinerna makten i landet. Soldater omringade nationalförsamlingen och krävde att de skulle utlämna många av rivalpartiet girondernas medlemmar, något som också skedde. Sedan inleddes en period av kaos och terror. Inbördeskrig bröt ut i landet. Robespierre lät avrätta folk till höger och vänster av rädsla för att de skulle vara förrädare mot revolutionen. Tack vare detta blodiga kaos blev perioden kallad för skräckväldet 23. Totalt människor avrättades efter rättegång i en särskild revolutionsdomstol. Blev du åtalad i en sådan var det förvisso inte något helt hopplöst läge, men du hade bara ungefär en fjärdedels chans att komma undan med huvudet i behåll. Till slut, år 1794 fick folket nog och lät Robespierre smaka på sin egen medicin - giljotinen De följande fem åren ( ) styrdes Frankrike av det så kallade Direktoriet och landet upplevde äntligen en period av relativ stabilitet, även om adeln och prästerna var missnöjda med att behöva betala skatt och bönderna med att revolutionen inte hade gett dem allt de hade velat. Det var fortfarande en stor matbrist och många av de styrande var korrupta. Giljotinen Giljotinen 24 uppfanns av läkaren Joseph Guillotine och var, tvärt emot vad man kanske kan tro, menad att göra de tidigare halshuggningarna betydligt mänskligare. Förr i tiden lyckades inte alltid halshuggningarna på första försöket. Bödeln kunde till och med vara full vid avrättningen och träffade ibland snett så att han behövde flera hugg för att lyckas med sin uppgift! Då giljotinens klinga var sned (så att den skar bättre), betydligt tyngre än en yxa och offrets huvud låstes fast innan det höggs av så lyckades i praktiken samtliga avrättningar den användes vid utan några större incidenter. 22 Robespierre = Ledaren för skräckväldet under revolutionen. Avrättades till slut själv. 23 Skräckväldet = Perioden när Robespierre m.fl. styrde. Uppkallat så efter de ca avrättningar som genomfördes. 24 Giljotin = Ett nytt avrättningsredskap, avsett att förminska offrets lidande.

16 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 16 av 26 Olympe de Gouges År 1790 hade ett par personer försökt få Nationalförsamlingen att rösta igenom ett förslag om att ge kvinnorna samma rättigheter som männen, men det avslogs. En av de som blev väldigt upprörd över detta var pjäsförfattaren och den politiska aktivisten Olympe de Gouges 25. Därför skrev hon år 1791 Deklarationen för kvinnans och medborgarinnans rättigheter, en text som var nästan identisk med Nationalförsamlingens Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, förutom att hon i sin text tog upp att kvinnorna också hade varit förtryckta av männen. Hon ville därför ha samma rättigheter och skyldigheter för kvinnor som för män och ville att människor av båda könen enbart skulle bli bedömda efter sina färdigheter och talanger när de sökte ett arbete och att samtliga yrken skulle vara öppna för dem. Olympe hade gott om belägg för sina åsikter. På den här tiden kunde inte kvinnor bli myndiga de kunde t.ex. inte skriva under avtal eller ha egna bankkonton. Även om vårt samhälle idag fortfarande är långt ifrån jämställt så var det alltså extremt mycket värre på slutet av 1700-talet. T.ex. finns det en berättelse om en Elisa Bernerström som klädde ut sig till man och tog tillsammans med sin make värvning som soldat i svenska armén och utmärkte sig under kriget mot Ryssland. Hon avslöjades sedan och fick en hedersutmärkelse för att hon hade gjort så bra ifrån sig som soldat, men blev ändå avskedad hon var ju ändå kvinna och sådana kunde ju inte vara soldater. Det slutade olyckligt för Olympe. Hon var anhängare av Girondistpartiet, Robespierres motståndare och avrättades därför med giljotin. Många anser dock att hon i själva verket avrättades för att hon hade kämpat för kvinnornas rättigheter. Frankrike fick kvinnlig rösträtt först år 1944, över tjugo år efter de flesta andra stormakterna samt Sverige. Idag anses Olympe vara en av de första stora företrädarna för feminismen. 25 Olympe de Gouges = En tidig förespråkare för kvinnornas rättigheter och ett jämställt samhälle, avrättad av Robespierre & co. Sedd som en av den moderna feminismens första företrädare.

17 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 17 av 26 NAPOLEONTIDEN Historien är bara en uppsättning lögner som de segrande har kommit överrens om! Napoleon Bonaparte ( ) Ursprung Napoleon Bonaparte föddes på Korsika, en ö mellan Frankrike och Italien. Hans föräldrar var adliga men när han så småningom började på militärskola i Frankrike visade det sig snabbt att han inte ansågs lika fin som de andra studenterna utan mer uppfattades som en italiensk barbar. Han utmärkte sig inom bland annat historia, geografi och matematik. Militär karriär Efter sin avslutade utbildning började han arbeta vid ett regemente för artilleri där han dagarna i ända fick lära sig allt han kunde vilja veta om kanoner, ammunition och liknande. Till skillnad från sina jämnåriga festade inte alls och var inte särskilt intresserad av fin mat och dryck utan uppfattades som en väldigt allvarlig person. När revolutionen bröt ut så tyckte visserligen Napoleon om den, men det han verkligen avskydde var kaoset och upploppen som följde. Han steg snabbt i graderna under den här tiden (mycket tack vare att han blev vän med Robespierres bror). Hans första stora militära seger var 1793 när han ledde de franska styrkor som lyckades kasta ut de britter som hade ockuperat staden Toulonne. Ett par år senare slog han ner ett rojalistiskt (kungatroget) uppror i Paris med hjälp av druvhagel, en sorts ammunition för kanonerna som innehöll en massa små blykulor så att kanonen förvandlades till en sorts enorm hagelbössa personer dog i vad som Napoleon själv beskrev som en liten puff med druvhagel Upprorshanteringen gjorde honom dock känd och han fick tack vare detta jobb som general och ansvar för en invasion av Italien, menad att kasta ut Österrikes soldater därifrån, något som han lyckades galant med. När han sedan år 1798 försökte erövra Egypten fick han däremot problem. Engelsmännen hade skickat en flotta under amiral Nelson som förstörde samtliga av Napoleons egna fartyg medan han var upptagen med att slåss mot egyptierna. Armén var isolerad i Egypten och kunde inte komma hem

18 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 18 av statskuppen Napoleon lämnade till slut armén kvar i Egypten och tog sig tillbaka till Frankrike. Väl där höll allt på att gå åt skogen för det styrande direktoratet. Han fick då frågan från en av de styrande Sieyès om han kunde tänka sig att delta i en statskupp. Napoleon gjorde detta, men blåste även Sieyès och tog så småningom själv makten i landet! Både Frankrike och Storbritannien var utmattade av kriget och under något enstaka år var det därför fred, men de klarade inte av det under någon längre tid och därför utbröt år 1803 Napoleonkrigen, en serie krig som skulle komma att blanda in hela Europa i våldsamheter på en skala som folk knappt hade kunnat föreställa sig Napoleon = Kejsare! Till slut hade Napoleons grepp om makten blivit så starkt att han lät kröna sig själv till kejsare, ett tydligt tecken på att själva revolutionen var över. Reformer: Code Napoléon & Metersystemet Napoleon ställde inte bara till med krig, utan även en hel del andra saker varav finns vissa fortfarande faktiskt används. Code Napoléon 26 var t.ex. en ny lagsamling som många andra länder baserar sina nuvarande på idag. Några av nyheterna med lagarna var: - Lagarna fick inte längre vara hemliga utan måste vara tydliga och lättillgängliga så att alla kunde veta vad som gällde! - Lagar fick inte längre stiftas i efterhand. (Till exempel var det förbjudet att stifta en ny lag som förbjöd vatten och samtidigt straffa alla som redan hade druckit.) - ALLA är lika inför lagen, oavsett om man är adel, präst eller bonde. - Yttrandefrihet skulle gälla! (Även om Napoleon själv inte följde detta alls ) - Mannen skulle styra familjen på samma sätt som kejsaren styrde Frankrike. Kvinnor kunde inte bli myndiga. (D.v.s. en tydlig markering mot jämställdhet. Napoleon själv hade en väldigt taskig genussyn som gick ut på att kvinnan enbart skulle ta hand om hem & barn.) Napoleon införde även metersystemet (gram, liter, meter osv) istället för de gamla måtten (pund, tunnor, fot osv). 26 Code Napoléon = en samling lagar, införda av Napoleon Bonaparte

19 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 19 av 26 Napoleonkrigen Napoleon och Frankrike skred snabbt till verket med att erövra stora delar av Europa. Han förlorade visserligen sin flotta vid sjöslaget vid Trafalgar 27 mot britterna under general Nelson (han som krossade den franska flottan när Napoleon var i Egypten om ni minns) och tvingades därefter inse att han inte hade någon chans mot dem till sjöss. På land gick det å andra sidan betydligt bättre och han lyckades besegra stora delar av Europa. Till slut var det i princip bara Storbritannien, Ryssland, Sverige och Portugal kvar som gjorde motstånd resten hade blivit besegrade eller stod på hans sida. Till höger: De mörka områdena är de som antingen blev besegrade eller var allierade med Napoleons Frankrike. Freden med Ryssland Det som särskilt ställde till det för Sverige var när Ryssland och Frankrike år 1807 slöt fred. En del av överenskommelsen var att inget Europeiskt land skulle få handla med Storbritannien. (Om Napoleon inte kunde skeppa över sina trupper dit så fick han väl svälta ut befolkningen istället genom att stoppa deras handel med omvärlden!) Att Sverige vägrade acceptera detta blev ett bra svepskäl för Ryssland att invadera de på den tiden svenska Finland, för att på så vis kunna lägga mer mark mellan den ryska huvudstaden Sankt Petersburg och den gamla fienden Sverige! Men först en kort sammanfattning av läget i Sverige på den här tiden Sverige under Napoleonkrigen Gustav III var kung i Sverige under den amerikanska revolutionen (som han var en stor anhängare av) och början av den franska. Även om han hade genomfört en statskupp som gjort honom till en enväldig kung som inte var beroende av riksdagen så var han samtidigt mån om att vara modern och läste bland annat en hel del texter av upplysningsfilosoferna. Även om han inte var för total yttrandefrihet så mildrade han straffen i rättsväsendet, avskaffade tortyren och ökade religionsfriheten vilket gjorde honom förhållandevis populär hos folket, till skillnad från adeln. De senare blev inte heller direkt glada över de hopplösa krig han försökte föra mot Ryssland. Till slut stod de inte ut längre och sköt därför kungen under en maskeradbal på Operan i Stockholm år Trafalgar = Det stora sjöslag där britterna under Amiral Nelson (som dödades under slaget) besegrade Frankrike och genom att göra slut på dess flotta vann herravälde över världshaven. Torget Trafalgar Square i London är uppkallat efter slaget och Nelson står som staty i mitten av det.

20 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 20 av 26 Sonen Gustaf IV 28 som bara var 14 år när hans pappa mördades och strax därpå fick reda på att den franska kungen hade blivit avrättad blev som en kan förstå väldigt förskräckt över detta och blev en nästan fanatisk motståndare mot Frankrike och sedan även Napoleon. Han fortsatte därför envist att motarbeta denne, även när det tycktes stå klart att de inte hade en chans när Ryssland slöt fred med Napoleon. Finska kriget År 1808 anföll Ryssland Finland. Eftersom att den svenska armén även var tvungen att vakta gränsen mot Danmark och Norge kunde de inte samla ihop tillräckligt många soldater för att försvara Finland utan planen blev istället att lämna en stor styrka på den enorma fästningen Sveaborg utanför Helsingfors medan resten av armén marcherade norrut upp mot Lappland. När våren kom och isen i Östersjön försvann skulle dessa sedan vända om och tillsammans med förstärkningar från Sveaborg och resten av Sverige driva ut ryssarna ur landet. Planen var genomtänkt, men hade en liten svaghet Efter bara någon månads belägring gav kommendanten på Sveaborg, Carl Olof Cronstedt, upp och kapitulerade. (En del hävdar att det var på grund av förräderi, andra inkompetens.) Ryssarna beslagtog fästningen tillsammans med en stor mängd kanoner och hela den finska skärgårdsflottan! Dessutom förlorades nästan 7000 soldater som antingen återvände hem eller blev krigsfångar. Svenska armén uppe i norr tvingades nu till reträtt och efter att ha utkämpat slagen vid Sävar och Ratan inleddes fredsförhandlingar som fick till följd att Sverige gav upp hela Finland och Åland till Ryssland, under villkor att svensk lag och religion fick fortsätta att gälla. Finland lydde alltså under Ryssland, men livet fortsatte ändå ungefär som vanligt för befolkningen. Statskupp och kungaletande Den stora syndabocken för förlusten av kriget blev dock kung Gustav IV som avsattes i en militärkupp där bland annat den västra armén marcherade hela vägen från Karlstad till Stockholm bara för att få reda på att kuppen redan hade ägt rum! 28 Gustav IV = Kung av Sverige som landsförvisades efter förlusten i Finska kriget.

21 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 21 av 26 Ny tillfällig kung blev istället Karl XIII, Gustavs farbror. Han var däremot barnlös, gammal och egentligen bara en marionettkung 29 så arbetet med att hitta en ny kung inleddes direkt. Ett tag var det tänkt att den danske prinsen Karl August skulle få ta över, men han ramlade av hästen under en militärövning i Skåne. Axel von Fersen (adelsmannen som tidigare försökt hjälpa den franska drottningen att fly utomlands) ansågs av många skyldig till dödsfallet och misshandlades till döds på öppen gata i Stockholm av en uppretad folkmassa när han ledde Karl Augusts begravningståg genom staden. Soldaterna från Livgardet stod däremot bara och såg på utan att ingripa. Än en gång stod man alltså utan kronprins när en ung militär vid namn Carl Otto Mörner som egentligen befann sig i Paris för att få Napoleons godkännande av en annan kandidat till tronen själv kom på att marskalk Jean Baptiste Bernadotte 30 (en av Napoleons generaler) säkert skulle bli en bra kung. Utan något godkännande från riksdagen eller liknande traskade han därför upp till Bernadotte och frågade om han ville bli kung av Sverige. Bernadotte var först skeptisk, men efter ett tag kom han fram till att det kanske inte var helt fel ändå och tackade därför ja. När Mörner kom tillbaka till Sverige och berättade vad han gjort tog det hus i helvete! Han förbjöds att lämna Uppsala medan riksdagen träffades i Västerås för att utse den andra kandidaten till kung. Tanken att en kompetent fransk general och dessutom en vän av Napoleon nog skulle vara bra som kung över det utsatta Sverige började dock sprida sig snabbt. (Att Bernadotte och Napoleon hade en väldigt ansträngd relation Bernadotte var t.ex. gift med Napoleons ex Desirée var det ingen som tänkte på ) Mitt under riksdagsmötet när de höll på att välja den andra kandidaten till kronprins kom dessutom nyheten att Napoleon hade dragit tillbaka sin ambassadör (ett tecken på ogillande) och en ditrest fransk köpman berättade att Njae.alltså, Napoleon skulle nog inte ha så mycket emot om ni valde Bernadotte till kung och plötsligt tyckte riksdagen att den där Bernadotte nog skulle kunna bli en bra kronprins Ovan: Jean-Baptiste Bernadotte, även känd som Karl XIV Johan 29 Marionettkung = En kung utan makt som bara är en frontfigur för de som egentligen styr. 30 Jean-Baptiste Bernadotte = En av Napoleons marskalkar (generaler) som valdes till svensk kronprins och är förfader till vårt nuvarande kungahus.

22 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 22 av 26 Jean Baptiste Bernadotte anlände därför till Sverige år 1810 där han utsågs till kronprins och fick det nya, försvenskade namnet Karl XIV Johan. (Vårt nuvarande kungahus har alltså honom som förfader.) Han började i praktiken styra redan innan hans adoptivfar Karl XIII dog. I början trodde folk att han skulle hjälpa Sverige att återta Finland, men han såg det som hopplöst. Istället började han smida planer på att erövra Norge. Invasionen av Ryssland år 1812 Till slut vände krigslyckan för Napoleon. Han invaderade Ryssland med en armé på över soldater, men ryssarna vägrade möta honom i öppen strid. Istället använde de sig av den brända jordens taktik 31, d.v.s. att de brände åkrarna, förgiftade brunnarna och förstörde all mat de kom över när han förföljde dem. En armé brukade på den här tiden leva på den mat de kunde samla ihop från lokalbefolkningen, men nu blev de istället tvungna att frakta all mat långa sträckor med vagn. Till slut kommer de fram till Moskva men upptäcker att staden är tom. Samma natt smyger några ryssar som gömt sig i staden fram och tänder eld på en massa byggnader; staden brinner ner och blir obeboelig för de franska soldaterna, maten börjar ta slut och tillråga på allt är den ryska vintern på väg Napoleon har inget annat val än att ge sig av hem igen. Marscherandes genom snö och bitande kyla så dog soldaterna som flugor. De frös ihjäl, svalt ihjäl eller dödades av ryska anfall. Trots att den franska armén vid inledningen av fälttåget hade varit ungefär tre gånger så stor som den ryska hade den när den återvände minskat från över soldater till bara drygt ! 31 Den brända jordens taktik = En militär taktik som går ut på att i det egna landet bränna sina åkrar, förgifta brunnarna och på så många andra sätt som möjligt göra det omöjligt för en invasionsarmé att komma över någon mat.

23 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 23 av Slutet för Napoleon eller? Nu hade Napoleons gamla fiender en utmärkt chans till att ge igen och de tog den! Utanför den tyska staden Leipzig där fransmän och 700 kanoner kämpade mot en allians av Ryssland, Österrike, Preussen(Tyskland) och Sverige med totalt soldater och 1500 kanoner vann de över fransmännen och började strax därefter förfölja dem in i själva Frankrike. Till slut insåg Napoleon att det var ohållbart och gav upp. Hans motståndare lät honom då slå sig ner på den lilla ön Elba mellan Korsika och Italien som han tillsammans med av sina soldater fick styra som en liten obetydlig småfurste, medan engelska flottan patrullerade runtomkring så att han inte skulle försöka ta sig därifrån. Sveriges sista krig! Kronprins Bernadotte hade varit ledare för den norra armén under slaget vid Leipzig, men han var frustrerad över att han behövde slåss i Tyskland när han egentligen hade tänkt använda sina soldater till att erövra Norge. Han valde därför att spara på sina soldater och låta ryssarna under sitt befäl stå för stridandet. Han lät däremot kanonerna och ett fåtal fotsoldater delta i slaget - däribland de värmländska fältjägarna som utmärkte sig när de stormade stadens stadsportar. När de andra allierade förföljde Napoleon in i Frankrike blev Bernadotte kvar och vände strax därefter om och marscherade mot Danmark söderifrån. Danskarna blev helt tagna på sängen av den svenska armén och insåg att de inte hade någon egentligen chans. En annan sak de insåg var att Bernadotte hade siktet inställt på att erövra Norge och inte skulle acceptera någon fred som inte innebar att Sverige övertog det. Därför valde de att låta Norge bli självständigt! (Då kunde de ju inte ge det till svenskarna ) Norrmännen vägrade att accepterade en svensk kung, men efter att Sverige år 1814 anföll Norge stod det snart klart att de inte hade någon chans mot den svenska armén. Istället ingick Norge i en union 32 med Sverige de skulle ha samma kung och samma utrikespolitik men fick i övrigt sköta sig själva. Även om norrmännen avskydde unionen så höll den ända till år 1905 då den upplöstes fredligt, även om det var nära att den orsakade ett krig. Kriget mot Norge år 1814 blev alltså Sveriges sista krig (borträknat när vi har skickat FN-soldater till olika länder) och den freden har bestått ännu in i våra dagar! Till vänster: Den svensk-norska unionsflaggan 32 Svensk-norska unionen = Sammanslagningen av Sverige och Norge mellan Båda länderna hade gemensam kung och utrikespolitik, men styrde annars sig själva.

24 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 24 av 26 De hundra dagarna 33 Napoleon satt nu uttråkad och isolerad på ön Elba, men hans spioner i Frankrike berättade för honom att invånarna inte var nöjda med den nya kungen som de andra länderna hade tvingat på dem. Han bestämde sig därför för att försöka återta makten. Han och hans soldater lyckades smita igenom den engelska flottans blockad av ön och landsteg år 1815 i södra Frankrike. Kungen skickade flera arméer för att stoppa honom, men de gick istället över på hans sida och till slut var kungen tvungen att fly. Napoleon kom alltså tillbaka till makten, men det varade bara i ungefär 100 dagar. De andra länderna i Europa kom genast överrens om att han var tvungen att stoppas till varje pris och förklarade i praktiken krig mot honom som person, inte Frankrike. Napoleon drog snabbt ihop en armé på soldater och gav sig av till Belgien för att försöka besegra de brittiska och preussiska arméerna var för sig innan de hade hunnit slås ihop. Genom en briljant krigslist lyckas komma åt preussarna först och jagar dem på flykten. En tredjedel av den franska armén skickas att förfölja dem medan resten söker upp britterna som hade ställt upp sig vid byn Waterloo (Vaterlåå) utanför huvudstaden Bryssel. Slaget vid Waterloo blir oerhört blodigt och ser länge ut att gå dåligt för engelsmännen under general Arthur Wellington, men i sista stund dyker preussarna upp och fransmännen förlorar stort. Napoleon blir strax därpå tillfångatagen och får tillbringa resten av sitt liv som fånge hos britterna på ön St. Helena, långt utanför Afrikas västkust, tills han dör år Arvet efter Napoleon Napoleon och revolutionen innan honom orsakade inte bara elände. Vi har redan läst om lagsamlingen Code Napoléon och att han införde metersystemet. Han införde även dagens system för husnummer i följde längs med gatorna, införde nya former av skatter och bestämde att alla barn skulle gå i skola. Revolutionen i Frankrike gav hopp till demokratiförespråkare i andra länder och även om det kom nya kungar i Frankrike förekom det flera mindre revolutioner i landet under 1800-talet. Människorna hade alltså förstått att monarki inte var det enda alternativet till hur ett land kunde styras. Wienkongressen Direkt efter napoleonkrigens slut kallades det till en stor kongress (möte) i Österrikes huvudstad Wien där representanter för Europas länder förhandlade om hur gränserna egentligen skulle se ut nu när det var fred. Napoleonkrigen hade orsakat massiv ödeläggelse. Någonstans mellan tre och sju miljoner människor hade dött! De olika länderna var nu intresserade av att skapa en maktbalans 34, d.v.s. att inget särskilt 33 De hundra dagarna = De ca hundra dagarna mellan Napoleons återkomst från Elba och återtagandet av makten i Frankrike till hans förlust av slaget vid Waterloo och fångenskapen på ön St. Helena. 34 Maktbalans = Att freden i Europa skulle garanteras genom att inget land blev för starkt.

25 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 25 av 26 land (särskilt inte Frankrike) skulle kunna bli för mäktigt igen. På så sätt hoppades man kunna undvika krig. De gamla makthavarna kungarna och adeln försökte även få tillbaka sin gamla makt. De styrande var överlag rädda för flera revolutioner och försökte nu motverka dem så mycket de kunde. Med undantag för det fransk-tyska kriget i mitten av 1800-talet som resulterade i att Tyskland enades som land så höll de här gränserna kvar sig ända till första världskrigets utbrott år Ordlista Om du kan förklara de följande begreppen så har du goda chanser inför provet! 1. Sjuårskriget 2. Preussen 3. Kolonier 4. Milis 5. Boston Tea Party 6. Amerikanska frihetskriget 7. Amerikanska självständighetsförklaringen 8. George Washington 9. Flotta 10. Amerikanska konstitutionen 11. Bill of Rights 12. Louis XVI 13. Enväldig (kung) 14. Ståndsriksdagen 15. Privilegier 16. Eden i bollhuset 17. Nationalförsamlingen 18. Upplysningsfilosoferna 19. "Frihet, jämlikhet, broderskap!" 20. Trikoloren 21. Marianne 22. Robespierre 23. Skräckväldet 24. Giljotin 25. Olympe de Gouges 26. Code Napoléon 27. Trafalgar 28. Gustav IV 29. Marionettkung 30. Jean-Baptiste Bernadotte 31. Den brända jordens taktik 32. Svensk-norska unionen 33. De hundra dagarna 34. Maktbalans Diskussionsfrågor: På vilket sätt skiljde sig samhället i de nordamerikanska kolonierna mot det i Frankrike och vilka olika orsaker hade befolkningarna i de båda länderna för att göra revolution? Vad hände med den franska kungafamiljen under revolutionen? Hur gick Napoleon Bonapartes karriär (från början till slut)? På vilka sätt påverkades Sverige av Napoleonkrigen? Hur kom det sig att Napoleon till slut besegrades? Motivera varför!

26 Revolutionerna och Napoleontiden Sida 26 av 26 Tidslinje för Franska revolutionen och Napoleonkrigen: Riksdagen sammankallas - Eden i bollhuset - Kungen accepterar Nationalförsamlingen - Stormningen av Bastiljen - Kvinnotåget till Versaille - De tre stånden avskaffas - Deklarationen om mänskliga rättigheter Misslyckat försök i Nationalförsamlingen till att förbättra kvinnornas rättigheter Olympe de Gouges skriver "Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter" - Kungafamiljen försöker fly utomlands Frankrike förklarar krig mot Österrike - Marseljäsen skrivs - Stormningen av Tuilerierna - Kungen förlorar sin makt Kung Louis XVI avrättas. - Robespierre tar makten. - Skräckväldet inleds - Allmän värnplikt införs - Napoleon m.fl. jagar ut britterna från staden Toulonne - Marie-Antoinette avrättas Robespierre avrättas. - Skräckväldet slutar. - Direktoratet styr landet Napoleonkrigen bryter ut Napoleon kröner sig själv till kejsare Slaget vid Trafalgar, franska flottan förintas - Napoleon besegrar Österrike & Ryssland vid Austerlitz Napoleon behärskar nästan hela Europa - Frankrike sluter fred med Ryssland Finska kriget: Ryssland anfaller - Sveaborg kapitulerar Slaget vid Sävar och Ratan - Sverige sluter fred och förlorar Finland Karl XIV Johan (Bernadotte) blir kronprins av Sverige Napoleon vinner över Österrike i Italien Napoleon misslyckas med att invadera Ryssland och franska armén utplånas Napoleon misslyckas med att erövra Egypten Napoleon försöker erövra Egypten men får på plats sina skepp förstörda av britten amiral Nelson nästan Slaget vid Leipzig, Napoleon åker på tokstryk från en allians mot honom Sverige invaderar Norge och bildar en union - Napoleon ger upp och hamnar på ön Elba Napoleon tar makten i en statskupp Napoleon flyr från Elba och återtar makten i ca 100 dagar. - Slaget vid Waterloo; Napoleon besegras för andra och sista gången. - Wienkongressen