Nationell rapport Uppdrag 39 enligt länsstyrelsernas regleringsbrev för 2016.

Transkript

1 Rapport Sida 1/ Justitiedepartementet Nationell rapport Uppdrag 39 enligt länsstyrelsernas regleringsbrev för Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Länsstyrelserna ska verka för långsiktighet och hållbarhet i mottagandet. Uppdraget ska genomföras under ledning av Migrationsverket och ha sin utgångspunkt i Migrationsverkets bedömningar av platsbehov. Av uppdraget följer att länsstyrelserna har det operativa ansvaret att överlägga med kommuner om mottagande av ensamkommande barn och tillgången till platser. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska enligt uppdraget ansvara för att särskilt redovisa länsstyrelsernas insatser och samarbetet med Migrationsverket och andra berörda aktörer på nationell nivå. Sammanfattning Året innehöll flera stora förändringar vad gäller beredskap och kapacitet i mottagandet av ensamkommande barn. Antalet barn som sökte asyl minskade från barn år 2015 till barn under Orsaken till ett betydligt lägre mottagande var införandet av gränsbevakning samt olika lagförändringar. Länsstyrelserna redovisar genomgående en positiv bild av kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av ensamkommande barn trots att förutsättningarna under 2016 har präglats av stor osäkerhet och snabba omställningar. Kommunerna har under året fått ställa om sina verksamheter inom bland annat boende, personal, skola, hälsa då antalet ensamkommande barn minskade drastiskt samt att kommunerna började förbereda sig för de kommande ersättningsnivåerna. Annat som har påverkat arbetet är uppskrivning av ålder, avvisningar, överflyttningar till Migrationsverket boenden och ökad psykisk ohälsa bland barnen. Länsstyrelserna har genomfört ett flertal informations- och utbildningsinsatser i länen vad gäller ny anvisningsmodell, barn- och jämställdhetsperspektiven, lagförändringar etc.

2 Sida 2/9 Länsstyrelsernas arbete för ett långsiktigt och hållbart mottagande av ensamkommande barn i kommunerna har påverkats av de strukturella förändringarna som har skett på mycket kort tid. För att kommunerna ska kunna tillgodose barnens rättigheter och ingen fråga ska hamna mellan stolarna är det viktigt att länsstyrelserna kan medverka till att det finns en helhetsbild av mottagandet. Mottagandet av ensamkommande barn är uppdelat på en rad sakområden som faller under olika departement, så som justitie-,utbildnings- socialdepartementet och en rad myndigheter. Här behövs en samordning så sakområden överlappar varandra, vilket inte alltid sker i nuläget. Förutsättningar i länen för att upprätthålla god beredskap och kapacitet Beredskap och kapacitet Länen gör genomgående en positiv bedömning av möjligheten att upprätthålla en beredskap och kapacitet för ett mottagande av asylsökande ensamkommande barn trots att förutsättningarna under 2016 har präglats av stor osäkerhet och snabba omställningar. Det långsiktiga arbete för ökad kvalitet har blivit lidande när många strukturella förändringar skett under kort tid exempelvis övergång till en ny anvisningsmodell, uppsägning av överenskommelser, minskat antal asylsökande ensamkommande barn, övergång till andra placeringsformer och väntan på ett nytt ersättningsystem. Nya utmaningarna har tillkommit såsom den nya tillfälliga lagstiftningen, barn som hinner fylla 18 år innan beslut, åldersuppskrivningar samt avvisningar. En positiv faktor i mottagandet är samarbetsklimatet och organiseringen genom regionala överenskommelser samt nära samarbete med kommun och övriga samverkansparter som har utvecklats. Det finns efterdyningar i kommunerna av det höga mottagandet från 2015 av bland annat erbjudande av en adekvat hälsovård, inom socialtjänst, utbildning och överförmyndare. Nya utmaningar kommer med anledning av förändringar i inresetal, lagstiftning m.m. Boende Det saknas flexibla lösningar för att hantera boendefrågan när antalet barn ökar och minskar på kort tid. Kommunerna har tecknat långa kontrakt och har svårt att göra snabba omställningar. Exempelvis omställning från HVB till en ny placeringsform (i.e. stödboende). Socialtjänst bristen på utbildad och kompetent personal är fortfarande aktuell. En förbättring har skett vilket flera län redovisar. Skola här finns fortfarande variationer i landets kommuner från att det råder brist på utbildad personal till att kommunerna klarar verksamheten. Den nya lagstiftningen och uppskrivningar av ålder

3 Sida 3/9 har skapat oro då en så stor andel av barnen finns i det högre åldersspannet år. Huruvida barn som fått sin ålder uppskriven, eller av andra anledningar har bytt kommun ska/kan fortsätta sin skolgång är just nu en mycket aktuell fråga. Hälsa ett område som länsstyrelserna har lyft under flera år i sina rapporter. Den påtagliga ökningen av psykisk ohälsa liksom ökningen av alkohol- och narkotikaanvändning kräver ökade resurser för skolhälsovård och primärvård. Det behövs bred kunskap för att möta de ensamkommandes behov av stöd. Överförmyndare under 2016 har fler gode män tillkommit och flera länsstyrelser har medverkat i utbildningsinsatser för gode män. Kultur och fritid de ensamkommande barnen syns tydligt i samhällsbilden. Det behövs fler insatser med föreningslivet för att fånga upp dem så deras fritid blir en del i deras etablering i samhället Mottagandet i landet varierar och är inte enhetligt. Det finns regionala och lokala skillnader vilket gör att individer som bott i olika kommuner upplever mottagandet ibland som godtyckligt och lite oklart vilka rättigheter de har. Åtgärder som har genomförts på nationell och regional nivå för att stödja kommunernas beredskap samt förbättra långsiktigheten och hållbarheten i kommunernas mottagande Under året har länsstyrelserna haft ett gott och nära samarbete med IVO, Migrationsverket, Socialstyrelsen och SKL. Dialogen och samarbetet har fungerat bra, vilket ger styrka för en fortsatt utveckling mot ett mer hållbart mottagande av ensamkommande barn. Den nationella strukturen för samverkan mellan myndigheter och SKL behöver kompletteras med fler aktörer för att skapa en överlappning mellan sakområden. Nationella kunskapsmyndigheter kan använda länsstyrelsens struktur för implementering av metoder och kunskapsstöd, länsstyrelsen är länken mellan nationell och regional/lokal nivå På regional nivå varierar samarbetet mellan myndigheterna. Där finns ett behov och fler myndigheter bör få i uppdrag att samverka regionalt för att tillvarata barns rättigheter samt verka för ett långsiktigt och hållbart mottagande. Nationella strukturer för arbetet Arbetsgrupp för EKB med representation från länsstyrelserna. Gruppen samordnar länens behov av information och kunskapsbehov. Ansvarig för gruppen: Länsstyrelsen

4 Sida 4/9 Arbetsgrupp för EKB med representation från länsstyrelserna och Migrationsverket. Övriga myndigheter och SKL ska vara adjungerade. Ansvarig för gruppen: Migrationsverket Syfte med gruppen: informationsöverföring mellan myndigheterna utveckla mottagandet kompetensutbildning/utveckling Samordningsgrupp med representation från samverkansmyndigheterna och SKL Ansvarig för gruppen: SKL Syfte med gruppen: att ge snabb och korrekt information till de samverkande parterna (myndigheterna) att sprida korrekt information till olika parter exempelvis kommuner, civila samhället Övrig samverkan på nationell nivå: Regeringsuppdraget Ensamkommande barn som försvinner (Regeringsbeslut , S2016/00634/FST). Arbetet leds av länsstyrelsen Stockholms län. En nationell kartläggning publicerades i november Nationella åtgärdsförslag kommer att överlämnas till Regeringen i februari Åtgärdsförslagen är framtagna av en nationell åtgärdsgrupp med en bred representation av myndigheter. Regeringsuppdraget Nationellt kunskapscentrum för ensamkommande barn Arbetet leds av Socialstyrelsen. Regeringen avser att vid Socialstyrelsen inrätta ett nationellt kunskapscentrum för frågor kring ensamkommande barn. Länsstyrelsen har deltagit i förberedelsearbetet. Utveckling av anvisningsmodellen för mottagande av ensamkommande barn i samverkan med Migrationsverket och SKL. Samt samordning mellan länstal och andelstal i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn. Migrationsverket samordnar uppdraget. Fortsatt utveckling av webbportalen informationssverige 1 för bland annat målgruppen ensamkommande barn. Länsstyrelsen Västra Götaland ansvarar för webben. Resultat av samverkan mellan myndigheterna: framtagandet av ny anvisningsmodell i mottagandet av ensamkommande barn nationell kartläggning av Ensamkommande barn som försvinner nationella åtgärdsförslag till regeringen om Ensamkommande barn som försvinner (kommer februari 2017) 1

5 Sida 5/9 kompetensutvecklingsinsatser för personal inom det statliga området Länsstyrelsen bedömer att det aktiva samarbete som pågår mellan de nationella aktörerna har ökat samsynen och skapat ett större förtroende för varandra och för staten i kommunerna. Regionala strukturer och samverkan Länsstyrelsen har som samordnande aktör i länen en kunskapsbärande roll, dels förmedling av en nationell lägesbild samt som en aktör på den regionala arenan. Insatser i länen: lägesbilder till bland annat MSB över de kommunala verksamheter, såsom socialtjänst, överförmyndare med flera, som påverkades under flyktingsituationen. Uppdraget startade under hösten 2015 men med en fortsättning under 2016 fortsatt samordning, information och utbildningsinsatser i länen dialoger med kommunerna och samverkande aktörer om ny anvisningsmodell, ny placeringsordning, statsbidrag utveckling av folkhögskolespåret som ett utbildningsalternativ avveckling av platser för ensamkommande barn samverkan med civila samhället fördelning av medel (förordning 2010:1122; 37) till insatser för ensamkommande barn Länsledningar har på olika sätt engagerat sig i mottagandet av ensamkommande barn. Resultat på regional nivå: lägesbilderna till bland annat MSB av den kommunala verksamheten har gett god information till länsstyrelserna för samverkan med kommun i mottagandet av ensamkommande barn information- och utbildningsinsatser för ökad kunskap till olika yrkesgrupper i mottagandet ex: inom ANDT, jämställdhet informationsinsatserna av bland annat den nya anvisningsmodellen har inneburit att den har tagits emot väl av kommunerna folkhögskolor har startat sommarskolor uppdragsutbildningar för HVB-personal med flera i samverkan med högskolor fördelning av medel ( 37) för insatser inom bland annat jämställdhetsområdet, ensamkommande barn som försvinner, utbildningsinsats för boendepersonal på HVB/Stödboende för ensamkommande barn traumamedveten omsorg och förbyggande krishantering under en asylprocess

6 Sida 6/9 Hur har arbetet genomförts med utgångspunkt i flickor och pojkars behov och förutsättningar Barnperspektivet och jämställdperspektivet utgör de grundläggande perspektiven i uppdraget om mottagandet av ensamkommande barn. Det kan konstateras att barnkonsekvensanalyser i beslut och processer som rör ensamkommande barn överlag saknas på alla nivåer. Barnkonsekvensanalyser bör vara vägledande i hur beslut fattas på nationell, regional och lokal nivå samt hur lagstiftningar utformas. Antalet flickor som kommer till Sverige är betydligt färre än antalet pojkar. Flickor blir ofta placerade i familje- eller släktinghem. Ett flertal kommuner har etablerat boende för enbart flickor medans andra kommuner har blandade boenden. Länsstyrelserna arbetar för att alla barn, oavsett placeringsform, ska ha rätt till stöd efter individuella behov och ges förutsättningar till etablering i samhället. Det sker vid dialoger med kommunerna, vid granskning av ansökningar av medel ( 37). I fördelning och uppföljning av medel enligt 37 ska kommuner/ kommunalförbund ange hur de beaktar barn- och jämställdhetsperspektivet i sina insatser. Resultat Kort återblick av Mottagandet gick från ett rekord år med över ensamkommande barn i mottagandet till ett år med ett mottagande av år Införandet av nytt anvisningssystem, avveckling av överenskommelserna, en ny placeringsform, ny tillfällig lagstiftning och åldersuppskrivningar har påverkat mottagandet. Senare även aviseringen om ett nytt ersättningsystem. Länsstyrelserna har uppdrag att informera om olika förändringar och ser att det finns ett utökat behov av information till olika målgrupper. För det krävs ett fortsatt mandat och resurser för arbetet då länsstyrelserna har goda förutsättningar att nå olika målgrupper i länen inklusive de ensamkommande barnen. På nationell nivå har länsstyrelserna samverkat med departement, statliga myndigheter och SKL för ett långsiktigt och hållbart mottagande av ensamkommande barn. Arbetet har bland annat resulterat i strategidagar kring ny anvisningsmodell, uppdraget barn som försvinner, nya kommande ersättningsförordningen med mera. Länsstyrelsen har bidragit med information om kommunernas beredskap och kapacitet till Migrationsverkets prognoser vid tre tillfällen under året. På regional nivå har kommunerna gått från en exceptionell ökning i mottagandet av ensamkommande barn till en kraftig minskning. Det har varit

7 Sida 7/9 en utmaning att ställa om mottagandet och avveckla boenden, personal m.m. Samtidigt som ett stort antal barn finns kvar i mottagandet och den psykiska ohälsan ökar bland de kvarvarande. Länsstyrelserna har genom sin regionala närvaro kunnat ge kommunerna information, lotsa dem i arbetet med olika information- och utbildningsinsatser för att bidra med kunskap och utveckling. Utvecklingsområden Länsstyrelsen har vid sina tidigare redovisningar de senaste åren lämnat en lista på olika utvecklingsbehov. Punkter för året: Inrätta en Nationell barnrättsfunktion inom regeringskansliet med ansvar för samordning av de olika departementens arbete med frågor som rör barn. Utse en Nationell samordningsansvarig med uppdrag att samla de statliga myndigheterna för en nationell samsyn, samordning och strategisk planering för att säkra och utveckla mottagandet av ensamkommande barn och barn. SKL bör ingå i en sådan samverkan. Nationell uppföljning och utvärdering av effekterna av nya anvisningssystemet samt framtagande av en barnkonsekvensanalys av den förändrad lagstiftning. Ett lågt mottagande, begränsad möjlighet att specificera målgrupp samt en eventuell begränsning för kommunerna att få ersättning för tomma platser innebär svårigheter att hålla en beredskap för mottagande. Hälsoperspektivet behov av kartläggning av ensamkommande barns behov av stöd och vård inom elevhälsa, socialtjänst och vård. Det saknas en fungerande vårdkedja för ensamkommande barn med psykisk ohälsa. Ensamkommande barn behöver dessutom stöd i kontakten med vården då föräldrar eller vårdnadshavare saknas. Skola behov av samverkan och samordning kring ensamkommande barns möjligheter till studier. Regeringen lämnar i Lagrådsremissen Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå förslag på möjligheten att genom studier få ett uppehållstillstånd med en längre giltighet. Utbildningsinsatser för personal som möter de ensamkommande barnen. Ge relevanta myndigheter (exempelvis Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen, Migrationsverket och länsstyrelserna) i uppdrag att i samverkan med SKL genomföra en nationell kompetenshöjande satsning för personal och frivilliga som möter de ensamkommande barnen. Uppföljning och utvärdering av nya placeringsformen (stödboende), nya lagstiftningen och effekterna av åldersuppskrivningar är andra områden. Barnens egna upplevelser av mottagandet samt hur det går för barnen.

8 Sida 8/9 Kvarvarande punkter från tidigare är: Boende alternativa boendeformer, behov av lägenheter för gruppen som har fått uppehållstillstånd. Civila samhället en utökad samverkan för att möta ensamkommande barns behov på sin fritid Hälsa det råder brist på generell kompetens om målgruppen och dess behov inom både primärvården, specialistvården och skolhälsovården. Det finns ett regionalt behov av en samverkan med landsting/region. Kompetensutveckling för boende och socialtjänstpersonal, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare Motverka främlingsfientlighet - bidra till attitydförändring Avslutande kommentar Införandet av nytt anvisningssystem, avveckling av överenskommelserna, en ny placeringsform, ny tillfällig lagstiftning, åldersuppskrivningar samt förslag på ett nytt ersättningsystem har påverkat mottagandet i kommunerna under året. Länsstyrelsen har som samordnande aktör i länen vidareutvecklat stödet till kommunerna, ökat den nationella och regionala samverkan mellan berörda parter. För att upprätthålla ett långsiktigt och hållbart mottagande av ensamkommande barn behövs en nationell samordning mellan de statliga myndigheterna och SKL. Det finns behov av informations- och utbildningsinsatser för olika målgrupper. För att möta den psykiska ohälsan och problemen kring alkohol och droganvändning bland barn och unga behövs insatser inom hälso- och sjukvård. Det krävs regional samverkan för att undvika att barn försvinner och utnyttjas i människohandel av olika slag. Ärendet har handlagts av länsrådet Anneli Wirtén, beslutande och Margaretha Johnsson, föredragande. Anneli Wirtén Länsråd

9 Sida 9/9 BILAGOR 1. Rapport Länsstyrelsen Stockholm 2. Rapport Länsstyrelsen Uppsala 3. Rapport Länsstyrelsen Södermanland 4. Rapport Länsstyrelsen Östergötland 5. Rapport Länsstyrelsen Jönköping 6. Rapport Länsstyrelsen Kronoberg 7. Rapport Länsstyrelsen Kalmar 8. Rapport Länsstyrelsen Gotland 9. Rapport Länsstyrelsen Blekinge 10. Rapport Länsstyrelsen Skåne 11. Rapport Länsstyrelsen Halland 12. Rapport Länsstyrelsen Västra Götaland 13. Rapport Länsstyrelsen Värmland 14. Rapport Länsstyrelsen Örebro 15. Rapport Länsstyrelsen Västmanland 16. Rapport Länsstyrelsen Dalarna 17. Rapport Länsstyrelsen Gävleborg 18. Rapport Länsstyrelsen Västernorrland 19. Rapport Länsstyrelsen Jämtland 20. Rapport Länsstyrelsen Västerbotten 21. Rapport Länsstyrelsen Norrbotten