Skrivuppgift mottagarorientering, m.m.

Transkript

1 Skrivuppgift mottagarorientering, m.m. Uppgiften har som syfte att du ska öva dig bearbeta och stiltransponera text på olika sätt, och öva dig i att analysera hur original och bearbetning skiljer sig åt stilistiskt. När du beskriver stildrag i de olika texterna, använda dig av begrepp som tagits upp i kursen och litteraturen. Du ska utgå från Lagerholm (2008), framför allt kap. 3, 6 och 8, Pinker (2015), kap. 1-3, och Ehrenberg-Sundin m.fl. (2014). Den 14/10 är du klar med en första genomarbetad och korrekturläst version av uppgiften. Du tar med din lösning utskriven till lektionen. Där arbetar vi i responsgrupper, och ni ger feedback på varandras texter. Ta med dig synpunkterna från gruppen, bearbeta, och lämna in för bedömning den 16/10. Uppgift 1: Från radioinslag till tidningsnotis Följande är en grov transkription från en utsändning från Sveriges radio Jönköping den 13 mars Det är alltså ett muntligt radioinslag som nedtecknats i skrift. Din uppgift är att arbeta om texten till en tidningsnotis. Jag har alldeles nyss här fått ett telegram. Det är på engelska från Reuter, som är det allra senaste, och dom, dom berättar om den här historien då, där alltså 13 barn mellan fem och sex år som dödades då när den här mannen beväpnad med nån, nått maskingevär eller var det var liknande började skjuta omkring sig på skolgården i den skotska staden som heter Dunblane. Och nu det har hänt nångång vid 9.30-tiden i förmiddags, engelsk tid tror jag. Två vuxna människor är döda, också, den ene är mannen själv, som sköt sig själv och en lärare. Nio barn är skadade, och det här inträffade alltså då precis alldeles efter det att barnen hade kommit till skolan, och den här mannen, gärningsmannen som dök upp på skolgården och började skjuta omkring sig, tros nu vara en man från orten. Och han är alltså en av dom döda här då. Den här skolan är, har totalt 720 barn och dom är mellan tre till tolv år. Och nu efter några timmar så är hela skolgården och omgivningen av skolan alldeles belamrad med media, TV-journalister och en massa poliser. Några av dom skadade barnen har flugits i helikoptrar då till sjukhus i, på andra orter i Skottland och den här orten ligger alltså två och en halv mil från, ja norr om Glasgow. Beskriv med ord de viktigaste skillnaderna mellan taltranskriptionen och din notis. Uppgift 2: Stiltransponera Ekorrn satt i granen Här är en lekfull uppgift, som utmanar din kreativitet, stilkänsla och genrekompetens. Du ska utgå den kända barnvisan Ekorrn satt i granen och skriva om den i tre andra genrer: tidningsnotis, veckobrev och fackartikel eller lagtext. 1

2 Exempel från genrerna ligger sist i detta häfte. Studera dessa, och försök att göra Ekorrn satt i granen så stilistiskt lik de relevanta genrerna som möjligt. Detta kommer antagligen att kräva vissa innehållsliga anpassningar och kanske vissa tillägg eller tolkningar, och det är du fri att göra. Flera av textexemplen är mer tesdrivande än vad barnvisan är, så då får ni välja en tes. Det viktigaste är alltså inte strikt trohet mot originalinnehållet i barnvisan, utan att er omskrivning blir en så bra genreträff som möjligt. Beskriv med ord hur du tänkt i din stiltransponering och vilka typiska genredrag du har försökt att fånga. Uppgift 3: Bearbeta en kallelse från kvinnokliniken Betrakta nedanstående kallelse som skickats från en kvinnoklinik till en patient: Din uppgift är att skriva om och förbättra kallelsebrevet. Ta gärna hjälp av råden i Ehrenberg-Sundin m.fl. (2014) och Pinker (2015). Du behöver inte lämna in någon skriftlig beskrivning av de omarbetningar du gjort, men var beredd på att kunna motivera varför du arbetat om texten på det sätt du gjort. Uppgift 4: Dispositionsprinciper Några vanliga dispositionsprinciper är följande: tematisk olika aspekter av samma ämne tas upp i tur och ordning kronologisk tidslig ordning. Typisk för berättelser 2

3 emfatisk det viktigaste först. Typisk för nyheter kontrastiv två saker ställs mot varandra och jämförs logisk från utgångsförutsättningar till slutsatser specificerande från det generella till det specifika generaliserande från det specifika till det generella. Fundera över hur olika dispositionsprinciper kan och bör tillämpas. Här är exempel på olika texter som ska skrivas. Fundera över vilka dispositionsmodeller som är möjliga för respektive text, och vilka för- och nackdelar det finns med alternativen. 1. En bruksanvisning för ett datorprogram 2. En turistguide till Sverige 3. Ett beslutsbrev från en myndighet 4. Ett lärobokskapitel 5. En akademisk uppsats 6. En populärvetenskaplig artikel 7. En argumenterande insändare 8. Ett recept Skriv ord om dispositionsprinciper och genrer. 3

4 Exempeltexter Lagtext 1 Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast in-för laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. I överensstämmelse med de i första stycket angivna grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter. Vidare skall envar äga rätt att, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke. Lag (1976:955). Veckobrev Hej igen! Tack alla för ett trevligt föräldramöte. Tack Catt för att du skrev anteckningar under mötet, de ligger kopierade och klara i hallen till alla. I måndags fick barnen skriva om sina gosedjur. Syftet var att beskriva något. Barnen började med att göra en tankekarta. Därefter skrev de en text med hjälp av tankekartan. De var oerhört flitiga! I tisdags fick vi lov att ändra om lite, även några av oss vuxna blev sjuka, så utflykten till Björkhagen blev istället till Blecktornsparken! Förra fredagen var vår första leksaksfredag som barnen önskat... Alla tyckte det var så roligt att få ta med sig saker hit. Men tråkigt var att Emma hade med sig sina Petshops-djur och 6 st försvann ur hennes väska innan hon hade tagit ur dem för att leka!!!! Så vi undrar nu om ni föräldrar kan hjälpa till med att titta hemma om det är så att ert barn har råkat få med sig för många hem? Vi har försökt här på alla sätt att komma tillrätta med detta!! 4

5 Vi önskar er alla en skön helg/ AL på Trädet Fackartikel OECD-rapporten konstaterar att Sverige fram till 1960 låg ungefär på normalnivån bland OECD:s medlemsländer i frågan om skattetryck men att vi 1965 skaffat oss en tätposition som sedan behållits. Mätt i relation till bruttonationalprodukten låg skatteintäkterna i vårt land vid 50 procent 1980 medan genomsnittet för OECD-länderna samma år var endast 37 procent. Det är höga arbetsgivaravgifter och hög personlig in-komstskatt som ger oss vår toppnotering medan varubeskattningen ligger på en mer normal nivå. OECD-rapporten pekar särskilt på de höga marginalskatterna för hel-tidsarbetande som dessutom i många fall förstärks genom inkomstberoende bostads-bidrag och daghemsavgifter. I rapporten beskrivs de olika negativa effekter som det höga skattetrycket och speciellt de höga marginaleffekterna gett upphov till: sänkt rörlighet på arbetsmarknaden, minskat intresse för övertids- och skiftarbete, inflationsdrivande skattekompensationssträvanden i löneförhandlingarna och kraftiga störningar på kreditmarknaden. Vi-dare berörs den s k svarta eller dolda ekonomin och OECD-experterna gör därvid det viktiga påpekandet att denna inte bara sammanhänger med höga marginalskatter utan med ett högt totalt skattetryck. Den dolda ekonomin undandrar sig ju inte bara inkomstskatt utan också indirekta skatter och arbetsgivaravgifter. 5