Mirjam.3/08. Musik som berör. Man skall hänföras av musiken Jul och nyår i kyrkan Annika, George och Ingrid - med musik som uppdrag

Transkript

1 Mirjam.3/08 Information från Svenska kyrkan i Ljungskilebygden Musik som berör Man skall hänföras av musiken Jul och nyår i kyrkan Annika, George och Ingrid - med musik som uppdrag 1

2 innehåll Helgernas verkliga värde Man skall hänföras av musiken Mirjam - kalendern Jul & nyår i kyrkan Vardagsnära Kyrkomusiker och musik tillsammans Vad betyder musiken i kyrkan för dig? Mirjam. 3/08 Tidskrift för s, Resteröds, Ljungs & Grinneröds församlingar. Årgång 27 Redaktion: Berit Henriksson och Arne Olsson Framsidans bild: Ingrid Dillner, Annika Daläng, George Keczan, församlingens musiker. Foto Arne Olsson Utgivet av kyrkliga samfällighet, Vällebergsvägen 24, Ljungskile, Tel Fax forshalla.pastorat@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Stefan Hiller. Tryck: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla 2008 forshälla, ljung, grinneröd, resteröd ingång Helgernas verkliga värde Det är adventstid. Ett nytt kyrkoår har börjat när det första adventsljuset tänds. Något nytt har tagit gestalt och visar vägen mot framtiden. Mitt i det gamla växer det nya fram, så förkunnar Bibelns profeter. Vad kommer detta nya år med? I finanskrisens spår har många av oss blivit oroliga och bekymrade. Tryggheten i ekonomin är hotad när räntorna stiger och företag varslar anställda i tusentals. Men är trygghet och framtidstro enbart beroende av världsekonomins utveckling och tillväxten i vårt lilla land? Är det inte lika viktigt att se livet i sin helhet och se dess värde på flera sätt än de ekonomiska? I fattigdom och ringhet kom Guds son till världen, så berättar julevangeliet. Glädjen över Guds ankomst fanns i denna födelsenatt och fick änglarna att jubla högt. Fred på jord, kärlek och frid bland människorna och hela Guds skapelse. Också om höga skatter och dyra råvaror och bostadsbrist hör vi. Mitt i allt detta kommer Guds son - med glädjen, kärleken och de goda relationerna! Dessa värden skall vi söka och ge vidare, värna om mänskligheten och om hela skapelsens överlevnad. Adventstid är förberedelsetid. Under flera veckor laddas det med planering och inköp, med julpyssel och julpynt, med repetitioner och avslutningar. Hur ska det bli i år? När jag pratade med en småbarnsmamma häromdagen gruvade hon sig för firandet på julafton, eftersom så många besök och julklappsutdelningar skulle hinnas med, vilket ledde till ett närmast påfrestande program. Julhelgen är längre än julaftonen. Hela tre dagar lång är själva julhelgen, sen kommer fler söndagar och nyårshelg och Trettonhelg, då den ortodoxa kyrkan sätter igång sitt julfirande. Jag önskar mig att vi kunde ta vara på alla dessa helgdagar, inte bara den laddade kvällen inför själva juldagen. Ta tid på oss och sprida ut besöken. Dela upp julbordet och andra läckerheter och njuta av dem ända till trettonhelgen. Inköpsrundan kan vänta, bytesrätten finns kvar i flera dagar till, några fotbollscuper eller träningar finns inte att skjutsa till. Låt det bli jul! Ta vara på helgen som det livsviktiga avbrottet i vardagen. Låt det bli ett tillfälle att rikta blicken mot det som annars är skymt. Under året som kommer blir det också kyrkoval. Vill du vara med och engagera dig i det spännande och angelägna uppdraget att ta ansvar för din församling och din kyrka? Alla goda krafter behövs. Redan nu pågår det ett intensivt arbete med att utreda våra församlingars framtida organisation. Skall fyra bli en? Hur kan detta se ut? En god organisation tar vara på medlemmarnas engagemang och behöver därför ändamålsenliga strukturer. Också kyrkan behöver förnyas, både till det inre och till det yttre. Tillsammans formar vi dess framtid. Välkommen till kyrkan i advent och jul. En fridfull och glad och god jul önskar jag er och ett välsignat gott nytt år 2009! Stefan Hiller Kyrkoherde stefan.hiller@svenskakyrkan.se Foto: popfoto.se 2

3 reportage Man skall hänföras av musiken Intervju med Gunnar Eriksson - kördirigent från Restenäs med stort arbetsfält När vi möts i Gunnar Erikssons röda villa regnar det. Den vackra utsikten mot Restenäsön sveps in i dis. I höst är Gunnar Eriksson åter tillbaka på folkhögskolan i Ljungskile denna gång bara för ett vikariat. Annars är hans arbetsfält vidsträckt och han reser mycket. I år är det 45 år sedan han bildade Göteborgs kammarkör. Vi skulle ju egentligen haft jubileumsfirande, men det har vi glömt. Undrar om jag kommer att fortsätta så jag får vara med om 50-årsfirandet? Hur är det möjligt att leda en kör som fortfarande är vital och utvecklas efter 45 år? Nyckeln är att jag håller mig själv levande genom att alltid arbeta med musik som engagerar mig själv i första hand. Jag hittar på saker för att motverka rutin och tristess som nöter på både mig och kören. Gunnar har alltid haft en lust till att hitta på egen musik. Han undviker att tala om att komponera. Det låter alltför pretentiöst. Vi har en hög ambition: Det räcker inte med att det är bra, eller ens mycket bra. Man skall hänföras! Gunnar berättar att skapandet går i vågor. En dag kan han känna att han nog gjort sitt. Det kan vara en kamp att komma vidare. Samtidigt vet han att det kan växla snabbt: Nästa dag känner jag mig suverän! säger han och ler. Skapandet och musiken handlar nästan helt om känslor. Det går inte att fejka. När glädjen finns där, kan han förmedla den till kören, som förnyas. Vi har en hög ambition: Det räcker inte med att det är bra, eller ens mycket bra. Man skall hänföras! Jag arrangerar så att jag själv finner det spännande. Kören är ett instrument för mina egna idéer. Det handlar mycket om texter, att sätta samman program tillsammans med poeter som t.ex. Göran Tunström. Gunnar Eriksson vid sitt keyboard 3

4 reportage forts. Man skall hänföras av musiken Gunnar reser mycket och besöker många olika länder för att inspirera körer och körledare. Han har samma attityd där: Om det inte hände att det kom människor som fick sitt livs upplevelse skulle jag hellre stanna hemma och glädjas åt den vackra utsikten från vårt hus. Vi kommer in på hans frikyrkobakgrund som gör att han ser världen utifrån perspektivet av de enkla väckelsesångerna: att kunna förändra världen underifrån, att vi behöver måla upp utopier, bilder av paradiset. Det måste finnas ett mänskligt sätt att leva som är gott för alla. Mycket av det som växer fram kommer ur kombinationen av den bibelvärld som jag levt i hela mitt liv och det politiska uppvaknande som kom 1968 med ett nytt sätt att uttrycka ett rättvisepatos. En del av den musik Gunnar Eriksson Gunnar Eriksson föddes 1936, är uppväxt i Dingle och bor på Restenäs sedan Gunnar Eriksson grundade Göteborgs kammarkör 1963 och har blivit en förgrundgestalt i svenskt körliv. Han har berikat den svenska körrepertoaren genom många arrangemang och skivinspelningar, som visar upp hans stora intresse för vitt skilda kulturområden: klassisk körmusik, svensk visa, nutida konstmusik och andra kulturers musik. Gunnar Eriksson har varit verksam som lärare vid Ljungskile folkhögskola och Musikhögskolan i Göteborg. Han är professor i kördirigering och ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och utsågs 1988 till Årets körledare fick han Olle Adolphsons Minnespris. som vi då gjorde under 70-talet känns idag nästan komisk, men stämmer den egentligen ändå bättre idag, i vårt samhälle, 30 år senare. Om det inte hände att det kom människor som fick sitt livs upplevelse skulle jag hellre stanna hemma och glädjas åt den vackra utsikten från vårt hus. Fortfarande fungerar det så att när det dyker upp fenomen som jag inte förstår måste jag göra ett körprogram och leka med fenomenet. Borde vi göra så mer i kyrkorna, använda musiken på det sättet? Det pratas så mycket i våra kyrkor. Det fragmenterar musiken och minskar dess betydelse. Musik och poesi i synnerhet (dit räknar jag även en del Göteborgs kammarkör Göteborgs Kammarkör bildades 1963 av Gunnar Eriksson. Gunnar är tillsammans med kören en viktig förnyare av svensk körsång. Kören har under åren producerat en rad skivor samt gjort ett oräkneligt antal turnéer i Sverige och utomlands. Den har samarbetat med ledande nordiska tonsättare, vissångare, jazzmusiker m.fl. Göteborgs Kammarkör har under sina drygt fyrtio verksamhetsår varit en mötesplats mellan våra svenska och den övriga världens musiktraditioner. Kören har besökt en rad länder, däribland Kuba, Israel/Palestina, Makedonien, Island, Färöarna och Frankrike. Under senare år har kören gjort konserter med nordiska, rumänska, iranska, egyptiska, palestinska, latinamerikanska och georgiska musiker, kompositörer och sångare. 4 bibeltexter) når djupare ner i människosjälen än prat och åsikter om det ena eller andra. Jag får ibland vittnesbörd om hur människors liv bokstavligen räddats av detta. Lovsång, som sånger från Taize, är ett av få exempel på musik i kyrkan som man kan hänföras av. Gunnar tilltalas mer av jazzen, främst 60- och 70-talsjazzen, men både i lovsång och i jazz får musiken ta lång tid på sig att växa fram. Något Gunnar funderar på är att forma en kyrklig mässa - kanske mytisk mässa - som bygger på det vi verkligen har upplevt och kan stå för och där vi erkänner att mycket av bibelns historier verkligen är myter i god mening, något vi behöver för att orientera oss i livet. När vi träffas håller Gunnar Eriksson på att planera för en konsert i Ljungs kyrka tillsammans med församlingen och jazzklubben. Där vill han använda gamla koraler som Av himmelens höjd och Var hälsad sköna morgonstund, på ett personligt sätt. Detta samarbete är han väldigt glad över. Det är befriande att få göra en riktig jazzkonsert i juletid och i kyrkan! I min barndoms Bengtsfors var jazzen inte helt rumsren ens utanför kyrkan, men under studietiden i Stockholm fick jag mitt första uppdrag att göra en skiva. Uppdraget var att göra något som ungdomarna skulle gilla, likt Elvis Presley. Det blev inte Elvis som blev förebilden, utan snarare musiker som Bengt Hallberg. Resultatet blev en soft jazzplatta med andliga sånger. Den väckte mycket rabalder. Vad har du för tankar inför framtiden som skulle kunna beröra våra kyrkor? Jag skulle gärna vilja göra ett program med medeltida musik i Resteröds kyrka. Text och bild Arne Olsson

5 Månadens kollekter 1 jan. Rikskollekt, Liv &fredinstitut 50% Kristna fredsrörelsen 50% 4 jan. Församlingskollekt, Grinneröd:Norea Radio 6 jan. Rikskollekt, Svenska kyrkans internationella arbete 11 jan. Församlingskollekt, Grinneröd: Nordisk östmission 18 jan. Stiftskollekt, S:t Andrews Church och Lutherska utlandsförsamlingar i Göteborg 50% Ortodoxa samarbetskommittén i Göteborg 50% 25 jan. Rikskollekt, Svenska bibelsällskapet Välkommen till sopplunch eller 11-kaffe Sopplunch varannan vecka i församlingshem och en gång i månaden i Hemgården, Ljungskile. 11-kaffe varannan vecka i Hemgården. Se baksidan i Mirjam - kalendern eller särskilt informationsblad! kalendern Mirjam. Information från Svenska kyrkans församlingar i, Resteröd, Ljung och Grinneröd Januari 2009 Ljungskilebygden Skrik för livet! Torsdag 29 januari börjar repetitionerna av mässan skrik för livet av Ingemar Olsson. Välkommen att vara med och sjunga! För mer info ring Annika Daläng eller George Keczan Kyrkoherde Stefan Hiller , Komminister Sven Lindberg , Diakon Marie Nurman , Diakon Ulrika Svensson , Församlingssekr Arne Olsson , Pastors- och kyrkogårdsexpeditionen: Vällebergsvägen 24, Ljungskile Expeditionstid mån-fre 9-12 Telefon: Fax: Hemsida: E-post: forshalla.pastorat@svenskakyrkan.se Adresser, telefonnummer 5 Prenumeration kan beställas för leverans med e-post. Ring eller e-post: forshalla.pastorat@ svenskakyrkan.se Mirjam. Information från Svenska kyrkans församlingar i, Resteröd, Ljung och Grinneröd kalendern Fredagar Kyrkans ungdom, Hemgården Torsdagar Vuxen-barn, Hemgården Pysselkväll för gammal och ung, fr 13 år, församlingshem (f.n. fullsatt) Onsdagar Kyrkans ungdom, församlingshem Veckomässa i Stillhetens kapell, Folkhögskolan Tisdagar Sång på gång i Hemgården Det händer varje vecka: (Vissa aktiviteter har uppehåll vecka 51 - vecka 3) Måndagar Pyssel, liten och stor, församlingshem Sport, Folkhögskolan

6 Församlingarnas gudstjänster med mera: januari Se även i Det händer varje vecka! ¾1/1 Nyårsdagen I Jesu namn Grinneröd 11:00 Gudstjänst, Sven Lindberg Resteröd 16:00 Gudstjänst, Sven Lindberg ¾4/1 Söndagen efter nyår Guds hus Ljung 11:00 Gudstjänst med nattvard, Lotta Haettner-Sandberg 16:00 Gudstjänst, Lotta Haettner-Sandberg 18:00 Fyrtiofem minuter lovsång ¾6/1 Trettondag jul Guds härlighet i Kristus Resteröd 11:00 Gudstjänst med nattvard, Sven Lindberg Grinneröd 16:00 Gudstjänst, Sven Lindberg ¾ 20/1 Tisdag Ljungskile 10:30 11-kaffe i Hemgården 12:00 Sopplunch med middagsbön i församlingshemmet ¾25/1 Tredje söndagen efter trettondag Jesus skapar tro Grinneröd 09:30 Gudstjänst, Joakim Selin Ljung Resteröd ¾ 27/1 Tisdag 11:00 Gudstjänst, Joakim Selin. Konfirmander medverkar 11:00 Gudstjänst med nattvard, Stefan Hiller. Kyrkkaffe. 16:00 Gudstjänst, Stefan Hiller 12:00 Tisdagskväll i församlingshemmet ¾11/1 Första söndagen efter trettondag Jesu dop Grinneröd 09:30 Gudstjänst med nattvard, Stefan Hiller Ljung Resteröd 11:00 Gudstjänst, Sven Lindberg 11:00 Gudstjänst, Stefan Hiller 16:00 Gudstjänst, Sven Lindberg. Konfirmander medverkar. ¾ 13/1 Tisdag Ljungskile 12:00 Sopplunch i Hemgården ¾18/1 Andra söndagen efter trettondag Livets källa Grinneröd 09:30 Gudstjänst, Sven LIndberg Ljung Resteröd 11:00 Gudstjänst med nattvard, Sven Lindberg 11:00 Gudstjänst med nattvard, Joakim Selin 16:00 Gudstjänst, Joakim Selin 18:00 Fyrtiofem minuter lovsång Gammal och ung möts i kyrkan. Bilden är från Ljungs kyrka. 6

7 Riv ur och dela! Vårterminen 2009 hälsar vi dig välkommen! Var med i en smågrupp I den lilla gruppen finner man vänner som man kan dela sina tankar och intressen med. I församlingarna finns många olika sorters smågrupper som möts i församlingshemmen eller hemma hos varandra: - Gudstjänstgrupper som förbereder gudstjänsterna - Bibelstudiegrupper - Smågrupper för gemenskap och bön - Volontärarbete, t.ex. värd vid café eller sopplunch, besök. - Försångargrupper för sång i gudstjänster - Vuxendialog och Alpha Du är varmt välkommen att höra av dig till expeditionen eller någon av de anställda om du vill vara med i en smågrupp. Bibliska figurer Var med och tillverka bibliska figurer jan i Hemgården Figurerna kommer att användas i gudstjänst och verksamhet. Anmäl ditt intresse till Annika Daläng annika.dalang@svenskakyrkan.se Skrik för livet Gospelkören tillsammans med barn och ungdomar sätter upp musikmässan Skrik för livet 29 mars, 16.00, i Ljungs kyrka. Repetitionerna börjar 29 januari. För mer info kontakta George Keczan eller Annika Daläng, Fyrtiofem minuter lovsång till att hämta ny kraft inför kommande vecka och få tid till återhämtning och reflexion. Söndagar 18.00, varannan vecka - 4/1, 18/1, 1/2, etc. (udda veckor) i kyrka. Jul & nyår Svenska kyrkan - Ljungskile 7

8 Musik i advent Julspelsgudstjänst i Ljungs kyrka söndag 14 december Hemgårdens fritids och Bubbel medverkar Strålande jul! i Resteröds kyrka onsdag 17 december Julsång- och spel med rna Julens sånger och psalmer i Ljungs kyrka lördag 20 december Julhelgens gudstjänster Grinneröd 11:00 Julbön, Sven Lindberg ¾24/12 Julafton. Den heliga natten 16:00 Julbön, Sven Lindberg Ljung 17:00 Julbön, Joakim Selin Resteröd 17:00 Julbön, Sven Lindberg Ljung 23:30 Midnattsmässa, Stefan Hiller ¾25/12 Juldagen. Jesu födelse 07:00 Julotta, Joakim Selin Grinneröd 07:00 Julotta, Sven Lindberg Resteröd 08:30 Julotta, Joakim Selin ¾26/12 Annandag Jul Grinneröd 11:00 Gudstjänst, Joakim Selin Julspelsgudstjänst i kyrka söndag 21 december Barngrupper, konfirmanderna, sångkör, mfl. ¾28/12 Söndagen efter jul Grinneröd 09:30 Gudstjänst, Joakim Selin 11:00 Gudstjänst, nattvard, Joakim Selin ¾31/12 Nyårsafton 16:00 Nyårsbön, Joakim Selin Ljung 18:00 Nyårsbön, Joakim Selin Församlingarna, Resteröd, Ljung och Grinneröd önskar er alla EN VÄLSIGNAD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR 8

9 reflexion Vardagsnära Änglar den sjöngo först för markens herdar Den första julnatten ljöd änglasången, tonen från himlen nådde jorden. En lovsång framsprungen ur det glada budskapet: En Frälsare är född! Ära vare Gud i höjden och frid på jorden! Lovsången ljuder allt sedan dess på nytt i varje generation med litet olika uttryckssätt. Sång och glädje hör ihop! Sången föder glädje och glädjen föder sång. Dessa fenomen befruktar varandra. Lovsång kan uttryckas på många olika sätt. Den kan t. ex. vara en hyllning till Jesus för vad han har gjort för oss människor, ett uttryck för tacksamhet till Skaparen för naturens förunderliga rikedom och skönhet, en bön eller allt på en gång. Det finns många lovsånger i Bibeln t.ex i Psaltaren och i vår psalmbok. Lovsången kan vara stark, men den kan också vara lågmäld och kanske helt ohörbar en hjärtats lovsång. Det är önskvärt att sången får stöd av ett eller helst flera instrument. Ibland kan en enda gitarr sjunga lovsång eller varför inte en flöjt. I himlen ska den bli stark som bruset från stora vatten berättas det i Bibelns sista bok. Där ges ytterligare många bilder av och exempel på lovsången inför Guds tron. Den första julnatten ljöd änglasången: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden! Det är roligt att sjunga tillsammans! Det ger en speciell meningsfylld gemenskap att sjunga lovsång tillsammans! Vi gör det varje söndag i våra gudstjänster, i sånggrupper och körer. Dessutom erbjuds ett speciellt tillfälle att delta i lovsång i kyrka varannan söndagskväll. Så ofta jag har möjlighet är jag med där. Det ger hela tiden mersmak och jag känner glädje, trygghet och gemenskap, en kraftsamling inför uppgifter som väntar. Jag tror att vi är många som längtar efter mera av lovsång av olika slag och jag hoppas att fler skulle upptäcka glädjen i och vikten av att sjunga lovsång tillsammans. Kom med och pröva 45 minuter lovsång i kyrka! Berit Henriksson Lovsång bär från mörker till ljus, under sorg och glädje. Den skapar förväntan och hopp. Bild: Gunilla Wagersten 9

10 reportage Kyrkomusiker och... Med musik på orgel och kajun, från Bach till Elvis Det jag går igång på är att jag ser att folk blir glada och engagerade, säger Annika. Man kan göra så mycket med musiken. Deras uppdrag är att engagera och entusiasmera andra. Men hur såddes musiken i dem? När jag var liten åkte kantorn hem till barnen och spelade med dem, berättar Ingrid Dillner. Min syster fick lektioner och jag lyssnade. Sedan spelade jag hennes melodier på gehör. Musiken fanns med väldigt tidigt i mitt hem och jag började spela i åttaårsåldern, säger George. Efter en tid frågade mina föräldrar läraren hur det gick för mig nu. Han sa att det gick sämre än när jag började. Jag tyckte inte om noter utan ville spela på gehör. Jag var väldigt aktiv på många områden, men har alltid plinkat på pianot. Annika berättar att hon inte bestämde sig för att ägna sig åt musik förrän hon gick på gymnasiet. Hon tyckte inte om att traggla musik, ens när hon gick på musikhögskolan. Det blev roligt först när musiken kom in i ett sammanhang, som när hon spelade och sjöng med barn. Att vara musiker i kyrkan är mycket mer än att bara sitta vid orgeln och spela. Det handlar om att entusiasmera andra och då behöver man själv vara berörd av musiken. Ingrid kan känna sig entusiastisk när hon hittar körnoter som hon tror skall passa till kören. Man undrar om kören skall klara det och så gör den det! Då kan man bli överväldigad. Om man har något att säga med musiken kan man bli berörd när som helst, säger George. Det är speciellt att jobba med ungdomar när de utvecklas och blir bättre än man själv är, säger Annika. Jag trivs med att vara som en spindel i nätet som engagerar andra. Att få engagera andra tycker också Ingrid är roligt. I Grinnerödskören får hon arbeta med både sångare och instrumentalister på t.ex. flöjt och saxofon. Annika jobbar gärna med att kombinera musiken med drama och rörelse. Man undrar om kören skall klara det och så gör de det! Då kan man bli överväldigad. Annika önskar att musiken mer och mer skall fängsla och engagera barnen och ungdomarna att deras musik skall få plats i församlingarna, även om vi inte alltid kan hänga på det senaste. Tänk om det skulle bli så att människor stod i kö för att få vara med att spela och sjunga, visionerar George. Annika Daläng, musikpedagog, George Keczan, organist och Ingrid Dillner, kantor, arbetar med musiken i våra kyrkor. Det skulle vara spännande att ha lite fler projekt som engagerar många medverkande, säger Annika. De skulle vilja se mycket mer av tillfällen då folk strömmar till och gläds över musiken och allt annat som händer i kyrkan. Samtidigt gläds de över allt det fina som pågår: barn och ungdomar som spelar och sjunger och musikresurser i varje konfirmandgrupp. Musikutbudet är omfattande i församlingarna: musikgudstjänster, Julens sånger och psalmer som fyller kyrkan varje år, försångargrupper i gudstjänsterna, Sång på gång. Vilken musik ryms då i kyrkan? De ser inga gränser när det gäller genrer som passar i kyrkan: från orgel till kajun, från Bach till Elvis. Det viktiga är tycker alla tre, att musiken får vara ett redskap till att bygga upp församlingen, skapa intresse och ge smittande glädje. Arne Olsson 10

11 ... musik tillsammans Delaktighet genom musiken Vi jobbar mycket med att skapa delaktighet i våra gudstjänster. På olika sätt bidrar människor med sina kunskaper och erfarenheter. Genom gudstjänstgrupper som förbereder gudstjänsten tillsammans med präst och musiker speglas gudstjänsten av flera människors tankar och frågor kring livet och tron. Ett annat sätt att vara delaktig är genom musiken. I våra gudstjänster jobbar vi mycket med att förstärka musiken med hjälp av kompgrupper och försångare. Sångarna och musikerna träffas i veckan före en gudstjänst, eller någon timma innan gudstjänsten börjar på söndag och repeterar. Psalmerna och sångerna arrangeras och övas igenom. Försångarnas uppgift är att leda och förstärka församlingssången. Ofta framför också försångarna någon solosång eller något körstycke. Vill du vara med och spela eller sjunga i vår gudstjänst är du jättevälkommen att höra av dig till någon av musikerna. Annika Daläng Musikpedagog Kontakt med: Musikpedagog: Annika Daläng, Kantor: Ingrid Dillner, Organist: George Keczan, Försångar- och kompgruppen i Ljungs kyrka 16/11. Foto: Erica Tamm Volontärcafé i Hemgården Tillsammans med andra föreningar startar Svenska kyrkan i Ljungskile den 26 januari ett volontärcafé i Hemgården. Volontärcaféet är tänkt som en mötesplats för människor, volontärer (frivilliga) och verksamheter i behov av volontärer. Caféet är öppet varje måndagseftermiddag mellan 14 och 17. Caféet är ett samarbete mellan Svenska Kyrkan, Frivilligcentrum Uddevalla, Bräcke Diakoni och föreningar i Ljungskile. Alla är välkomna för en stunds social samvaro. Anette Moberg Bräcke Diakoni Temamässa Graceland Söndagen den 9 november hölls i kyrka en välbesökt musiktemamässa, Graceland, där musiken bestod av sånger som Elvis sjöng och blev känd för. sångkör medverkade tillsammans med Eva Erlandsson på kontrabas och Peter Winsnes som spelade piano och sjöng flera av sångerna solo i tonläge och klang som påminde om Elvis. Bland andra sjöngs sångerna Take my hand precious Lord, How great Thou art och Amazing graze. 11

12 POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSER forshälla, resteröd, ljung, grinneröd Vad betyder musiken i kyrkan för dig? Jakob Lindkvist, komp- och försångargrupp På bilden repeterar Kicki, Mimmi, Jakob och George inför söndagens gudstjänst. Varför är du med och spelar elbas i Ljungs kyrka, Jakob? Delaktighet är viktigt - att många får bidra i gudstjänsterna. Musiken betyder mycket för mig. Jag tror att jag kan tillföra något till den. Jag brukar vara med c:a en gång i månaden och då repar vi en stund veckan innan. Vilken musik berör dig mest? Det är mest innehållet som avgör om jag berörs och det beror också på vilken stämning jag är i. En lugn låt eller en lovsång kan beröra vissa känslor, liksom en glad och snabb låt kan ge mig energi vid andra tillfällen. Det är en utmaning för kyrkan att kunna använda musiken för att uttrycka tro och liv och försöka hitta musik som gudstjänstdelatagarna känner sig hemma med. Maria Andersson, gospelkören Varför är du med i gospelkören, Maria? Jag tycker om att sjunga. Det är ett kul sätt att ha en kristen gemenskap på. Man blir glad av att sjunga gospel det är roligt. Jag har sjungit gospel jättelänge. Så är det ett så gott gäng att vara med i. Hur mycket tid lägger du på gospelkören? Vi brukar öva varannan vecka, två timmar. Vi sjunger på en gudstjänst eller konsert två gånger per termin. Vilken musik tycker du om att lyssna till utom gospel förstås? Jag tycker om det mesta, men lyssnar gärna till Uno Svenningsson eller annan svensk pop. Lisa, Jolene, Maria och Sofia som tillsammans med ett 20-tal gospelsångare repeterade i Hemgården en torsdagskväll i november. Anna, Aron och Anna Bubbel Gud har kontroll, sjöng barnen och utförde drama om att Gud tycker om oss även om vi är bråkiga, slåss eller kissar i sängen (och då fnissade alla barnen så ledarna fick hyssja). Anna Lagerlöv, Aron och Anna Salomonsson (bilden) var med. Det är roliga rörelser till den sången. Det är kul att göra teater till sångerna. Vilka sånger tycker ni om? Det strömmar glädje, Höstlöven faller och Alla tjejer kom och sjung. Söndagen efter sjöng de just de sångerna i gudstjänsten i Ljung. Intervjuer och foto på denna sida: Arne Olsson 12