Medeltida konstverk i uppländska kyrkor
|
|
- Roland Berglund
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medeltida konstverk i uppländska kyrkor PETER TÅNGEBERG De svenska landsortskyrkorna är enastående i Europa. Ingen annanstans har så många medeltida träskulpturer och altarskåp bevarats. Men inte bara vad gäller mängden intar de svenska kyrkorna en ledande position, utan även föremålens förhållandevis oförvanskade skick saknar motstycke. Naturligtvis var de svenska kyrkorna på medeltiden inte rikare än kyrkorna i andra länder. Men olika faktorer gjorde att förstörelsen efter medeltiden blev mindre förödande hos oss. En viktig orsak var att reformationen skonade stora delar av kyrkornas inredning. I andra länder förekom ofta systematisk förstörelse av helgonbilder och altarskåp i samband med reformationens införande, till exempel i England och Holland, som nu nästan helt saknar medeltida konstverk av trä. På grund av de ekonomiska omständigheterna förnyades inte heller inredningen i de svenska kyrkorna i samma omfattning, som kunde vara fallet i andra länder. En särskild typ av förstörelse blev vanlig under 1800-talet, då romantikens medeltidsintresse ofta tog sig uttryck i att de ålderdomliga konstverken målades om. Även detta mode fick förhållandevis ringa utbredning i Sverige. Redan i början av talet formulerades principer för bevarandet av den äldre kyrkokonsten, som alltjämt är giltiga och förebildliga även i ett internationellt perspektiv. Det gällde att bevara så mycket som möjligt och förändra så litet som möjligt. Genom att dessa principer fått stor genomslagskraft har vi också lyckats undvika en förstörelse, som alltjämt är vanlig i flera andra länder, nämligen mer eller mindre fullständig nymålning av de medeltida föremålen (1). Under efterkrigstiden uppstod dock ett nytt hot mot kyrkornas konstföremål, som i många fall var det allvarligaste någonsin: den effektiva uppvärmningen av kyrkorna. På några få år kunde måleri och förgyllning, som bevarats genom flera århundraden förstöras. Uppvärmningen förorsakar stora variationer i rummens fuktighet, vilket för med sig att träet sväller och krymper, vilket i sin tur leder till avflagning och bortfall av färg och förgyllning. Men det var just färg och förgyllning som fulländade dessa konstverk. I utomordentligt förfinade och rikt varierade tekniker gestaltades skulpturerna. Altarskåpens rörliga dörrar eller flyglar var försedda
2 80 P ETER TÅNGEBERG Fig 2. Valö. Mariaskåp, korpus. Tyska Ordenslandet eller Schlesien omkr Fig 1. Valö. Sankt Mikael. Figur från 1200-talet, dorsale med vingar från senmedeltiden; polykromien från senmedeltiden. med tavelmåleri. Skulpturernas måleri var utfört i samma tekniker och med lika hög grad av omsorg. Uppland är det landskap i Sverige som är rikast på medeltida altarskåp och träskulpturer (2). Under perioden utfördes skadeinventering i samtliga kyrkor i Uppland, som är byggda före 1900 (3). Vid dessa inventeringar undersöktes alla målade och förgyllda föremål, alltså förutom de medeltida konstverken också hela det omfattande efterreformatoriska materialet, till exempel predikstolar, altaruppsatser, begravningsvapen och tavlor.
3 M EDELTIDA KONSTVERK I UPPLÄNDSKA KYRKOR 81 Fig 3. D:o, Tavelmåleri. Det sammanlagda konserveringsbehovet ligger på cirka 50-60% av de undersökta föremålen. Konserveringsbehovet för de medeltida föremålen är ännu högre än detta genomsnitt. Men för att göra bilden något mindre dyster är det glädjande att kunna konstatera att konserveringsbehovet, uttryckt i procent, är något lägre i kyrkorna i Uppsala län, som inventerades , än i an-
4 82 PETER Fig 4. Valö. Sakristians altarskåp, korpus. Sannolikt Ostpreussen, 1400-talets första tredjedel. Fig 5. Valö. Triumfkrucifix. Tyska Ordenslandet, 1400-talets första tredjedel. TÅNGEBERG dra delar av landet, som undersökts år tidigare. Detta hänger naturligtvis samman med att omfattande konserveringsarbeten kommit till utförande under de senaste par decennierna. Jag har valt att översiktligt presentera två uppländska landsortskyrkor, Valö och Knutby. Dessa båda medeltidskyrkor är särskilt rika på medeltida inventarier. Församlingarna har redan för uppåt 20 år sedan, när skadorna först påpekades, tagit itu med problemen. Undan för undan har de ohyggligt svårt skadade, världsunika konstverken konserverats. I Valö kyrka i norra Uppland kan vi uppleva konstverk från fyra århundraden av medeltiden och från vitt skilda delar av Europa! De båda äldsta skulpturerna, en sittande madonna och en likaledes sittande Sankt Olof, båda snidade i ek, har tillkommit under 1200-talet. Stilistiskt hör de hemma i ett engelskt-norskt konstområde, men anses vara utförda i Sverige (4). De båda figurerna satt ursprungligen med största sannolikhet i var sitt skåp, som var uppbyggt av sockel, ryggvägg och baldakin i arkitektonisk utformning och försett med dörrar, som kunde slutas helt om bilderna. Som så ofta är fallet har skåpen och dörrarna, som i sin tur var försedda med bilder, antingen snidade eller bara målade som tavlor, gått förlorade. Men ingen annanstans i hela Europa norr om Medelhavsländerna har så många skåp från och 1200-talen bevarats som i Sverige. Det är just tack vare dessa svenska skåp som vi kan dra slutsatsen att de medeltida skulpturerna - med undantag av
5 MEDELTIDA KONSTVERK I UPPLÄNDSKA KYRKOR 83 så kallade polykromi, det vill säga måleri, förgyllning och applikationer. Men trots att de nu bara är fragment har de båda bildverken ännu en förnämlig verkan! Från 1200-talet är också en skulptur av Sankt Mikael. Ärkeängeln, som med lyftad högerarm står på en drake, har kvar sin ar- Fig 6. D:o. Detalj, före konservering. Flagnande och avfallande polykromi. Lappar av tunt rispapper har klistrats över skadade partier för att förhindra ytterligare bortfall i samband med nedtagning och transport. krucifixen - redan från "början" (det finns nästan inga träskulpturer i Europa som är äldre än från 1100-talet) i princip alltid var uppställda i sådana skåp (5). Skåpens viktigaste funktion var att dölja centralmotivet, som bara skulle exponeras i ett kultiskt sammanhang eller för andakt. De båda skulpturerna i Valö har också förlorat så gott som alla rester av sin ursprungliga Fig 7. Valö, högaltarskåpet. Antwerpen, 1500-talets början. Detalj: Maria i korpus mittnisch.
6 84 PETER T ÅNGEBERG Fig 9. Knutby. Triumfkrucifix, 1200-talet, polykromi från 1400-talet. Fig 8. D:o. Detalj: figurer snidade av olika händer. Observera att ansiktena har olika storlek! kitektoniska inramning, även om denna tillkommit senare under medeltiden. Vi har här att göra med en variant av skåpet, ett så kallat dorsalealtare. Dorsale kallas den vägg, som helgonet står framför, i det- ta fall med spetsgavelavslutning uppåt och med strävpelare på sidorna. Dorsalen var aldrig försedd med dörrar. Dorsalealtarena förekom under hela medeltiden, men var inte så vanliga som de egentliga skåpen. Dorsalen målades på traditionellt sätt och vid samma tillfälle, någon gång under 1400-talet eller vid tiden omkring 1500, fick Sankt Mikael själv också en helt ny ytbehandling, förgyllning och måleri. Under medeltiden undvek man att förstöra helgonbilderna, även om de var år gamla. I stället utförde man "under-
7 M EDELTIDA KONSTVERK I UPPLÄNDSKA KYRKOR 85 hållsarbete" genom att förnya måleri och förgyllning. Ibland kunde ålderdomligt verkande konstverk också moderniseras genom att man snidade om vissa delar. Det finns en mycket stor mängd sådana träskulpturer i Sverige, som omarbetats under senmedeltiden. Valö kyrka äger inte mindre än tre altarskåp från senmedeltiden! Två av dessa har med säkerhet tillverkats i östliga delar av Europa, i Baltikum respektive i Preussen eller i Schlesien, det vill säga i nuvarande Polen. Det tredje kommer från Antwerpen i nuvarande Belgien. Mariaaltaret från tiden omkring 1430 är ett av de mest renodlade östeuropeiska altarskåp som finns bevarade i Sverige. Det tillhör en typ som kallas för "Viereraltar" och som utvecklats i Schlesien. Både själva skåpet, dess arkitekturformer, skulpturernas former och tavelmåleriets art visar så fullständiga överensstämmelser med schlesiska skåp, att man kan tänka sig att det exporterats från detta område. Men det kan också ha tillkommit i Preussen, kanske i Danzig, som vid tiden omkring 1400 hade en konstproduktion, som var nära förbunden med den schlesiska (6). Det är konsten i Böhmen som ligger bakom. Det böhmiskt-schlesiskt-preussiska går att känna igen inte bara när det gäller motiv, figurframställning och särskilda stildrag, utan även i material och tekniker. Man använde andra träslag och fogade Fig 10. Knutby. Altarskåp, korpus. Uppländskt arbete från 1400-talets första hälft.
8 86 PETER Fig 11. D:o. Detalj, före konservering. Förgyllningen är bortnött genom dammtorkning. samman skåpen på olika sätt i de östliga delarna av Tyska Riket än i de västliga, till exempel i Liibeck. Man utförde också måleri och förgyllning på ett annat sätt. Ofta kan undersökningarna av material och tekniker fälla det definitiva avgörandet vid bestämningen av ett medeltida konstverks tillkomstort (7). Även sakristians lilla altarskåp har Ma- TÅNGEBERG ria som centralfigur. Gudsmodern är återgiven i sittande ställning, omgiven av två stående helgon på var sida. Altarskåpet har ibland betecknats som "svenskt arbete". En noggrannare undersökning av både motiv, figurtyper, stildrag, material och tekniker talar dock sitt entydiga språk: även detta skåp har införts österifrån, men sannolikt från Ostpreusssen, som vid denna tid - början av 1400-talet - tillhörde Tyska Orden. Det finns ett större altarskåp, som tillkommit i samma verkstad, i Skattunge kyrka i Dalarna (ursprungligen i Orsa kyrka) (8). Märkligt nog finns det ytterligare ett betydande medeltida konstverk i Valö kyrka som härrör från samma böhmiskt-schlesiskt-preussiska konstområde som de båda altarskåpen, nämligen det stora triumfkrucifixet. Det har i början av 1400-talet sannolikt tillkommit någonstans i det område som behärskades av Tyska Orden (9). Alla tre konstverken har det gemensamt, att förgyllningarna inte är utförda med rent guld, utan i en så kallad imitationsförgyllningsteknik. I stället för bladguld använde man bladsilver, som målades med en gul, laserande färg, som gjorde att ytorna ursprungligen såg gyllene ut. Det är en gammal teknik, som var vanlig överallt i Nordeuropa under 1200-talet och 1300-talet, men som kom att leva kvar längre i de östliga delarna av Tyska Riket. Man valde inte denna teknik för att man ville snåla med det rena guldet, utan för att kunna åstadkomma en speciell yteffekt, en mjukare, mindre metalliskt verkande förgyllning. Man ställer sig frågan på vilka vägar dessa östliga konstverk kom till Valö. Sva-
9 M EDELTIDA KONSTVERK l UPPLÄNDSKA KYRKOR 87 ret står nog att finna i att norra Uppland hade egna förbindelser med hamnar i sydöstra delen av Östersjön. Högaltarskåpet kom först på 1600-talet till Valö kyrka. Det är kyrkans tredje Mariaskåp! Att det tillkommit i Antwerpen kan lätt konstateras. Antwerpenarbetena har sin omisskännliga särprägel med ett myller av små figurer i nischer med rik, gotisk arkitekturutformning och med särpräglade mönster och ornament på dräkterna (10). Skulle man ändå ett ögonblick tveka över härkomsten kan man leta efter de små brandstämplarna. Varje figur markerades med en sådan stämpel i form av en utbredd hand. På det sättet godkändes sniderierna innan de fick komponeras in i ett altarskåp och målas och förgyllas. Vi imponeras över konstfärdigheten i de belgiska skåpen från Antwerpen och Briissel. Men att det rör sig om en stor, rationellt organiserad produktion som sysselsatte många händer är särskilt tydligt i Valöskåpet, där i en och samma scen figurer sammanställts, som både i proportioner och utformning är mycket oenhetliga. De sydnederländska altarskåpen bjöd de nordtyska en allvarlig konkurrens under de sista decennierna före reformationen. I Sverige finns det cirka 45 altarskåp från denna del av Europa, flera utav dem representerar det bäst bevarade av denna produktion som överhuvudtaget existerar. I Knutby kyrka möter vi medeltida konstverk av en annan karaktär. Det imponerande triumfkrucifixet har tillkommit på 1200-talet i en sachsiskt påverkad stil. Det synnerligen välbevarade måleriet är dock Fig 12. Knutby. Mariaskåp. Uppland omkring 1500.
10 88 PETER Fig 13. Knutby. Sankt Martin. Uppland omkring TÅNGEBERG utfört på början av 1400-talet, återigen ett exempel på hur man underhöll de åldriga bildverken under medeltiden. Kyrkans altarskåp, som nu är placerat i långhuset mot södra väggen, är säkerligen ett uppländskt arbete, som tillkommit under 1400-talets första hälft. Ett närbesläktat altarskåp finns i Roslagsbro kyrka och ytterligare några altarskåpsfigurer, som kan ha tillkommit i denna verkstad, finns bevarade. En stor mängd skulpturer och framförallt altarskåp importerades till Sverige under senmedeltiden, från nordöstra Tyskland, som vi sett exempel på i Valö, och framförallt från Hansestäderna vid Tysklands västra Östersjökust, där Liibeck var den dominerade staden. Uppland är rikare än något annat landskap på altarskåp från Liibeck och dess grannstäder från 1400-talets sista decennier. Den nederländska exporten har vi också redan mött i Valö. Men framförallt vid tiden omkring 1500 var även den inhemska produktionen rik. Altarskåpet i Knutby är en sällsynthet såtillvida att vi har att göra med en lokal tillverkning från första hälften av 1400-talet. Det är svårt att entydigt karaktärisera skillnaden mellan svensk och tysk produktion under senmedeltiden. I de svenska verkstäderna använde man sig av motiv och former som överensstämde med tyska och man brukade samma material i överensstämmande tekniker. Genom noggranna studier och jämförelser kan man dock särskilja det inhemska. De svenska verken kan kanske verka något naivare, trosskyldigare och mer tafatta än de importerade. Ofta är de mer färgglada och rikare mönstrade! Det kan vi tydligt uppleva hos
11 MEDELTIDA KONSTVERK I UPPLÄNDSKA KYRKOR de båda helgonskåpen med Maria och Sankt Martin i Knutby. De har tillkommit vid tiden omkring 1500, säkerligen i uppländska verkstäder, som kanske var belägna i Uppsala. Mariaskåpet var ursprungligen försett med dörrar, som nu gått förlorade. Martin står i ett dorsalealtare, som aldrig haft dörrar. Båda skåpen har socklar och baldakiner med rik arkitekturutformning. I Mariaskåpet har man till och med framställt valvkappor inuti baldakinen, tillverkade av väv, papper och pergament. De båda skåpen är praktexempel på variationsrikedomen i senmedeltida polykromi, som ingalunda utgörs bara av färger och bladmetaller. Ryggväggen bakom himladrottningen visar solen med förgyllda strålar och himlens stjärnor, som är gjutna i tenn eller bly, förgyllda och limmade på den djupt blåa bottenfärgen. Själv bär Maria mantel och klänning med rika, ädelstensbesatta bårder. Här har man använt snören, som ger bårderna upphöjda linjer och olikformade stenar och pärlor, som skurits i trä och målats i varierande färger. Sankt Martin står mot en röd vägg, som är mönstrad med tätt placerade, gyllene vinrankor och vinblad. I glorian syns stjärnor och upptill, under baldakinen, gyllene rosetter. Alla dessa mönster är utförda med hjälp av schabloner. För måleriet har man inte bara framställt så klara och intensiva färger som möjligt, utan även varierat ytglansen från matt över mjuk glans till högglans. Alla dessa exempel visar med vilken omsorg de medeltida konstverken är utförda. Det är ju också tydligt hur viktig 89 Fig 14. Knutby. Mariaskåp. Detalj, före konservering. Färg och förgyllning flagnar och faller av. den avslutande behandlingen med färger, metaller och olika applikationer är för det slutgiltiga resultatet, för vår upplevelse av bilderna. Det är också uppenbart hur alla delar, alla detaljer har sin betydelse som dokument. Vi kan lära om medeltidsmänniskornas konstnärliga och tekniska färdigheter och om upplänningarnas rika europeiska förbindelser. Uppland var ingen
12 90 PETER T ÅNGEBERG avkrok i Europa! Det i allra högsta grad oroande som skadeinventeringarna visar, är att det är just de yppersta finesserna, konstverkens mest förfinade uttrycksmedel och deras rikaste källmaterial som hotas. I praktiskt taget alla fall är det polykromien som är skadad på konstverken. Dels flagnar och faller färg och förgyllning av som en följd av uttorkning i oförsiktigt uppvärmda rum, dels nöts bladguld och ibland också färg bort på grund av osakkunnig avdamning. Samtliga föremål i de båda upplandskyrkorna (utom de som redan förlorat sin färg) var extremt svårt skadade med flagnande och bortfallande färg och förgyllning i förfärande omfattning. Nu är dessa konstverk konserverade och rengjorda och tills vidare räddade för framtiden. Men de behöver fortsatt vård och tillsyn. Och framförallt finns det fortfarande en stor mängd konstverk i de uppländska kyrkorna - utan motsvarighet i världen - som väntar på konservering. Samtliga bilder: Foto Peter Tångeberg Noter 1. Se Tångeberg, P, Kyrkornas inventarier - en hotad kulturskatt. Kulturmiljövård 3/ Norberg, R, Kyrkoinventeringen Fornvännen 36, Sammanlagt 207 kyrkor. Inventeringarna har utförts av författaren i regi av Stockholms Länsmuseibyrå, Länsstyrelsen i Uppsala län och Upplands Fornminnesförening. Motsvarande inventeringar har utförts i Östergötlands och i Södermanlands län samt i Västerås kyrkliga samfällighet. Artiklar och uppsatser som behandlar inventeringarna är angivna i Tångeberg, a.a (not 1). 4. Andersson, A, English Influence in Norwegian and Swedish Figuresculpture in wood Stockholm Sid 567 f. och Se Tångeberg, P, Mittelalterliche Holzskulpturen und Altarschreine in Schweden. Studien zu form, Material und Technik. Stockholm 1986, sid 32 ff. - Exempel från Italien och Spanien i Kriiger, K, Der Friihe Bildkult des Franziskus in Italien. Berlin Bilderna Tångeberg, P, 1986 (a.a. not 5), sid 192, 196 med flera ställen; Tångeberg, P, Das "Schöne Kruzifix" in Vadstena und Nussbaumholzskulpturen aus dem Deutschordensland. Antikvariskt Arkiv 75, Tångeberg, P, Norddeutscher Export von Holzskulpturen und Altarschreinen nach Schweden. Bestimmung von Herkunftsort und Entstehungsdatum anhand technologischer Untersuchungen. Conservation et restauration des sculptures medieval allemandes. Paris Jämför också: Tångeberg, P, Träskulpturens tekniker. Signums svenska konsthistoria, Den gotiska konsten. Lund Sid Tångeberg, P, a.a (not 5), sid 196 med flera ställen, färgbild nr 9; Tångeberg a.a (not 7), bild 8, sid Tångeberg, P, a.a (not 6), sid Vandamme, E, De polychromie van gotische houtsculptuur in de Zuidelijke Nederlanden. Materialen en techniken. Briissel 1982.
Välkommen till Buttle kyrka
BUTTLE KYRKA Välkommen till Buttle kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har runda
Berg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Kristberg. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg
Kristberg Besiktning av kalkmåleri 2015-04-16 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Sakristian, sammanfattning Smärre sprickor och bom i putsen gör att måleriet behöver en översyn, men behovet är inte akut.
Ny textilförvaring i Harakers kyrka
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:73 Ny textilförvaring i Harakers kyrka Antikvarisk kontroll Harakers prästgård 1:4 Harakers socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Ett fel som avslöjar. Studie av två senmedeltida altarskåp, från Fjällsjö kyrka i Ångermanland och Sättna kyrka i Medelpad
Ett fel som avslöjar Studie av två senmedeltida altarskåp, från Fjällsjö kyrka i Ångermanland och Sättna kyrka i Medelpad Katarzyna Forsberg Antikvarie Murberget, länsmuseet Västernorrland 2009 1 Innehåll
Välkommen till Viklau kyrka
VIKLAU KYRKA Välkommen till Viklau kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har runda
Tyresö kyrka. Antikvarisk medverkan vid konservering av inventarier, Tyresö kyrka, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland
Tyresö kyrka Antikvarisk medverkan vid konservering av inventarier, Tyresö kyrka, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2011:18 2 Tyresö kyrka Antikvarisk medverkan vid konservering
Tuna kyrka. Tuna socken Uppsala kommun. Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck
Tuna kyrka Tuna socken Uppsala kommun Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Tuna kyrka med nylagt plåttak, september 2009, DIG008299.
Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i:
Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: samla.raa.se ETT ORIGINALARBETE AV NOTKE I ÖJA, SÖDERMANLAND
Minneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Sedan hösten 1942 framträder den stora bilden av svartbrödraordens
DOMINICUS-STATYN I SIGTUNA l\1arial(yrka Av CARL R. AF UGGLAS Sedan hösten 1942 framträder den stora bilden av svartbrödraordens grundare i hans egen berömdaste stiftelse inom det medeltida Sverige befriad
Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka
Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka Lindesberg, Lindesbergs socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2014 Charlott Torgén Rapport 2014:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602
Hallsbergs sockenkyrka
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:57 Hallsbergs sockenkyrka Schaktningsövervakning Hallsbergs kyrka Hallsbergs socken Närke Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning...
Bergs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:7 Bergs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Ny textilförvaring
Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Skerike kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Skerike by 4:10 Skerike socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:9 Skerike kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Skerike by 4:10 Skerike socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Genomförda
Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen
Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen 1957(52),s. 78-81 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_078
Frötuna kyrka. Kersti Lilja Rapport 2004:31
Frötuna kyrka Antikvarisk kontroll vid restaurering av altare, altarring, korbänksskärmar, Frötuna kyrka, Frötuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2004:31 Frötuna kyrka Antikvarisk
Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun. Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Rasbokils kyrka efter renovering i augusti 2009
2010:46. Antikvarisk kontrollrapport. Vaksala kyrka. Borttagande av kyrkbänk i Vaksala kyrka, Vaksala sn, Uppsala kn
2010:46 Antikvarisk kontrollrapport Vaksala kyrka Borttagande av kyrkbänk i Vaksala kyrka, Vaksala sn, Uppsala kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Bänkkvarteret efter borttagande av en kyrkbänk Foto:
Sala sockenkyrka. Omläggning av spåntak. Antikvarisk rapport. Sala klockargård 1:2 Sala landsförsamling Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:15 Sala sockenkyrka Omläggning av spåntak Antikvarisk rapport Sala klockargård 1:2 Sala landsförsamling Västmanland Helén Sjökvist Sala sockenkyrka Omläggning av
ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR
2014-06-18 Dnr Ar-353-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 431-2149-14 I samband med
Svedvi kyrka. Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:1 Svedvi kyrka Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring Antikvarisk rapport Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Helén Sjökvist Svedvi
Hogstad. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993.
Hogstad Besiktning av kalkmåleri 2014-07-15 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993. Sammanfattning Hogstad kyrka har varit försedd med kalkmålningar från tiden omkring
Tjällmo. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg
Tjällmo Besiktning av kalkmåleri 2015-04-16 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Tjällmo, besiktning av kalkmåleri 2015-04-16 Måleriets skick, sammanfattning Måleriet är i princip orört sedan det framtogs
Edebo kyrka, vattenavledning
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL Edebo kyrka, vattenavledning Edebo kyrka, Edebo socken, Norrtälje kommun, Uppland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL
Kungsåra kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:22 Kungsåra kyrka Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström Innehåll Inledning...
Uppsala centralstation
Uppsala centralstation Dragarbrunn 31:2 Uppsala stad och kommun Renovering av plåttak Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 2008-06-23 Uppsala centralstation Dragarbrunn 31:2
Om våra paneler för väggar och tak.
Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat
En bekräftad rekonstruktion Wierusz-Wolska, Joanna von Fornvännen s Ingår i:
En bekräftad rekonstruktion Wierusz-Wolska, Joanna von Fornvännen s. 239-241 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1993_239 Ingår i: samla.raa.se Kort meddelande En bekräftad rekonstruktion Den
Pia Bengtsson Melin. Muralmålningarna i Marka kyrka
Pia Bengtsson Melin Muralmålningarna i Marka kyrka Vid en större restaurering av interiören i Marka kyrka under vårvintern 2013 återfanns under putsen rester av muralmålningar från olika perioder. Att
Hilleshögs kyrka. Eva Wallström Rapport 2002:12. Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i
Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i Hilleshögs kyrka Byggnadsantikvarisk kontroll, Hilleshögs kyrka, Hilleshögs socken, Ekerö kommun, Uppland Eva Wallström Rapport 2002:12 Invändig rengöring
Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk
Kullerstad. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: västra triumfbågsmuren med de visa jungfrurna
Kullerstad Besiktning av kalkmåleri 2015-03-06 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Bild 1: västra triumfbågsmuren med de visa jungfrurna Kor och triumfbågsmur, sammanfattning Korvalvets målningar är i nymålade
Edebo kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av fönster i Edebo kyrka, Norrtälje kommun. Lisa Sundström Rapport 2010:40
Edebo kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering av fönster i Edebo kyrka, Norrtälje kommun. Lisa Sundström Rapport 2010:40 2 Edebo kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering av fönster i Edebo kyrka,
Södra Sandby kyrka medeltida träskulpturer
xxx 2014:04 Södra Sandby kyrka medeltida träskulpturer Antikvarisk medverkan 2013 Maria Sträng Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel
byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning
byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö
R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Restaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg
Restaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg Nora socken och kommun, Västmanland Anordnande av uteservering 2010-11 Charlott Torgén Rapport 2011:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO
Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården
UV RAPPORT 2013:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården Östergötland Mjölby kommun Normlösa kyrka och socken Dnr 422-03177-2010 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2013:43
Dendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka Linköpings stift rapport. Gunnar Nordanskog 2010-11-22
Dendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka Linköpings stift rapport Gunnar Nordanskog 2010-11-22 Dendrokronologisk undersökning av S:t Olofskulpturen i Tidersrums kyrka. Linköpings
Altarskåpet i Frösunda kyrka av Svante Berg
Foto: Brita Fromm SVENSKA KYRKAN FRÖSUNDA FÖRSAMLING Altarskåpet i Frösunda kyrka av Svante Berg Materialet är hämtat med tillstånd från författaren, från Vallentuna hembygdsförenings tidning Vallentuna
Urval av utförda uppdrag företaget Konservator Anna Henningsson (KAH) åren 2003-2010
ÅTGÄRDSPROGRAM Gamla Uppsala kyrka, Uppland (2004-2005): Konserveringsprogram (skadeinventering och åtgärdsprogram) för kyrkans medeltida muralmålningar. Älvestads kyrka, Östergötland (2004): Utarbetande
Voxtorps kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift
Voxtorps kyrka Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:51 Margareta Olsson
Medeltida kyrkoskulpturer, trä- och måleritekniker
Medeltida kyrkoskulpturer, trä- och måleritekniker I bildhuggarens verkstad Det skrivna kulturarvet kan identifieras till siffror och bokstäver. Föremålen rymmer däremot en okodad information. Föremålen
Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens
Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder
Bunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län
Antikvarisk rapport Bunkeflo kyrka RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING N Bunkeflo kyrka/malmö kyrkliga samfällighet/bunkeflo socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:11 Helena
Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning
Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005
Lundby kyrka. Nytt styrsystem. Antikvarisk rapport. Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:84 Lundby kyrka Nytt styrsystem Antikvarisk rapport Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Helén Sjökvist Lundby kyrka Nytt
Oxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll Oxie kyrka Nytt läktarräcke Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box
MÅLARMÄSTERLIGT. Historien om ett måleri
MÅLARMÄSTERLIGT Historien om ett måleri Det här var tänkt som en reklambroschyr för vårt företag BW Måleri. Men det blev egentligen mer av en hyllning till ett yrke och ett hantverk. För i tider av allt
Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13
Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala
BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun
BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun SANERING AV HUSSVAMP Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:28 Anette Lund Inledning...3 Beskrivning och historik...3 Bakgrund...... 4 Sammanfattning
Välkommen till Sjonhem kyrka
SJONHEM KYRKA Välkommen till Sjonhem kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har
Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster
Restaurering av tak, klocktorn och fönster Vasatornet Antikvarisk kontroll, Rydboholm 2:1, Östra Ryds socken i Österåkers kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2003:35 Box 6176 102 33 Stockholm Tel 08-690
Lillkyrka kyrka. Anneli Borg Rapport 2014:11. Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel
Lillkyrka kyrka Installation av ny styr- och övervakningsanläggning för klimatförbättrande åtgärder i Lillkyrka kyrka, Lillkyrka socken, Örebro kommun, Närke, 2013. Anneli Borg Rapport 2014:11 Engelbrektsgatan
Säby kyrka. En schaktning för åskledare och dagvattenledning. Antikvarisk kontroll. Säby kyrka Säby socken Västmanland.
Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2004:A65 Säby kyrka En schaktning för åskledare och dagvattenledning Antikvarisk kontroll Säby kyrka Säby socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning
Manbyggnad på Röcklinge 2:25
2010:37 Antikvarisk kontrollrapport Manbyggnad på Röcklinge 2:25 Konservering av väggmålningar i manbyggnad på Röcklinge 2:25, Västerlövsta sn, Heby kn Per Lundgren 2010:37 Omslagsfotografi: Bårder i kammaren
Bromma kyrka. Schaktkontroll vid. Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland
Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Rapport 2012:41 Tove Stjärna Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk
Vinnerstad. Besiktning av kalkmåleri 2015-05-08 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg
Vinnerstad Besiktning av kalkmåleri 2015-05-08 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Sammanfattning Putsen och kalkmålningarna är i gott skick, om än nedsmutsade av gammalt sot, damm och spindelväv. Kyrkan
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING KVARNHOLMEN Kartering av bebyggelselämningar på Kvarnholmen, RAÄ Nacka 287, Sicklaön 38:1, Nacka socken och kommun, Södermanland
Uppsala-Näs kyrka. Utvändiga schaktningsarbeten i samband med ombyggnation i Uppsala-Näs kyrka. Arkeologisk schaktningsövervakning
Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala-Näs kyrka Utvändiga schaktningsarbeten i samband med ombyggnation i Uppsala-Näs kyrka Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Bent Syse 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Tyresö kyrka. Lisa Sundström Rapport 2007:34
Tyresö kyrka Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering etapp 2, Tyresö kyrka, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:34 Tyresö kyrka Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering
Ledningsförläggning vid Enköping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:84 Ledningsförläggning vid Enköping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Vallby 89:1 2, 90:1, 103:1 och 157:1 Vallby socken Enköpings
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Sura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Normlösa. Besiktning av kalkmåleri 2014-07-10 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: norra stigluckan
Normlösa Besiktning av kalkmåleri 2014-07-10 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Bild 1: norra stigluckan Sammanfattning av åtgärdsbehov Långhusväggen vid läktaren I fönsteromfattningen på läktaren finns
Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun
Uppsala domkyrka Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Ljussättning och fasadbelysning 2008 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck December 2008 1 Omslagsbild: Domkyrkan
Länsstyrelsens dnr: VISBY GM dnr: Johan Norderäng Per Widerström
AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY 2018 07 12 GM dnr: 2018 120 Arkeologisk undersökningsrapport efter schaktningsövervakning på fastigheterna Lilla
Dnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2016-10-18 Dnr Ar-100-2015 Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED KOMPLETTERING AV ÅSKSKYDD VID LÖTS
INTERIÖRT MÅLERI I VÄRMLAND
INTERIÖRT MÅLERI I VÄRMLAND När jag började på Värmlands Museum för tretton år sen kom jag efter hand i kontakt med några fantastiska dekormålade interiörer i privatbostäder på landsbygden. Jag, som kommer
Katalog med produkter av två polska konsthantverkare. Beställningssedel på sista sidan. Priser inkl. moms
Katalog med produkter av två polska konsthantverkare Beställningssedel på sista sidan Priser inkl. moms Levereras mot faktura, betalningsvillkor 15 dagar Fraktfritt vid beställning över 1200:- Back Home
Stora gatan i Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:82 Stora gatan i Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Stora gatan 28B, Sigtuna 2:152 Sigtuna stad och kommun
FJÄRRVÄRME I STUREFORS
RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................
2010:38. Antikvarisk kontrollrapport. Kalmar kyrka. Ommålning av tak, Kalmar kyrka, Kalmar sn, Håbo kn
2010:38 Antikvarisk kontrollrapport Kalmar kyrka Ommålning av tak, Kalmar kyrka, Kalmar sn, Håbo kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Kalmar kyrka 2010-10-19 Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet 2010 Upplandsmuseets
Järnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Bergs kyrka. Installation av klimatstyrningsanläggning. Antikvarisk rapport. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:19 Bergs kyrka Installation av klimatstyrningsanläggning Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland Lisa Skanser Innehåll
Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr
Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga
2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM
2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM Johan Dellbeck, November 2008 Omslagsfotografi: Öregrunds kyrka, vy
Skabersjö kyrka. Antikvarisk kontroll. Värby församling, Skabersjö socken i Svedala kommun Skåne län. Invändig restaurering.
Antikvarisk kontroll Skabersjö kyrka Invändig restaurering Värby församling, Skabersjö socken i Svedala kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:013 Jörgen Kling Malmö
Rapport om min historia med Jon Pedersson Lille
Rapport om min historia med Jon Pedersson Lille Denna artikel är skriven av Karin Aspberg år 2012. Med anledning av att jag skriver om Sanda gårds historia letar jag efter det mesta som har, och har haft,
Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:59 Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård Framtagning och konservering Antikvarisk kontroll Kvarteret Hagbard 4 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén
konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet
konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet Bror Hjorth ÅRSKURS 7-GYMNASIET - Mitt liv i konsten Bror Hjorth räknas som en av 1900-talets största svenska konstnärer. I Bror Hjorths Hus lär du
Kulturmiljöförordning (1988:1188) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554).
Import- och exportföreskrifter/kulturföremål m.m. 1 Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554). Allmänna bestämmelser om samråd m.m. 1 [5581] Innan länsstyrelsen fattar beslut
2010:26. Antikvarisk kontrollrapport. Litslena kyrka. Invändig förändring av Litslena kyrka, Litslena sn, Enköpings kn
2010:26 Antikvarisk kontrollrapport Litslena kyrka Invändig förändring av Litslena kyrka, Litslena sn, Enköpings kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Utrymmet under läktaren efter ombyggnad Foto: Per
Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:44 Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Koppardosan 2 Sigtuna socken
2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den
Bli klok på himlen och stjärnorna
Läsnyckel Bli klok på himlen och stjärnorna Text: Michéle Mira Pons Bilder: Robert Barborini Översättning: Johanna Brock Bli klok på himlen och stjärnorna är en lättläst faktabok, skriven på Hegas nivå
Åtvids gamla kyrka. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg
Åtvids gamla kyrka Besiktning av kalkmåleri 2015-08-27 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Sammanfattning I koret i Åtvids gamla kyrka finns målningar från 1600-talet. De har aldrig varit överkalkade och
Husby-Ärlinghundra kyrka
Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport
Norrby kyrka. Antikvarisk kontroll. RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland. Ulf Alström
Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2004:A37 Norrby kyrka Antikvarisk kontroll RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014
Arkeologisk schaktningsövervakning KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 138/13 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2012/1270 Dalarnas museum,