Granskningsrapport Långsiktig strålsäkerhet för ett planerat slutförvar för använt kärnbränsle

Transkript

1 Granskningsrapport Datum: Er referens: Diarienr: Klicka här för att skriva datum. Tillståndsberedning: Svensk Kärnbränslehantering AB Slutförvar Ansvarig handläggare: Lena Sonnerfelt (RS) Arbetsgrupp: Pål Andersson (SM), Björn Brickstad (KI), Peter Ekström (KI), Giselle García Roldán (KI), Mikael Kjellberg (KR), Flavio Lanaro (RS), Jan Linder (KI), Georg Lindgren (RS), Jinsong Liu (RS), Maria Nordén (RS), Carl-Henrik Pettersson (RS), Bo Strömberg (RS), Shulan XU (RS) Samråd: Skriv här. Godkänt av: Skriv här. Granskningsrapport Långsiktig strålsäkerhet för ett planerat slutförvar för använt kärnbränsle Sammanvägd bedömning... 2 Inledning... 2 Del 1 Kravuppfyllelse Tillämpningsområde Barriärer och dess funktioner Säkerhetsanalysen Säkerhetsredovisning Bedömning av kravuppfyllelse SSMFS2008: Del 2 Granskning av säkerhetsredovisningen Bedömning av säkerhetsredovisningen Säkerhetsanalysmetodik Initialtillstånd Bedömning av slutförvarets skyddsförmåga upp till år Bedömning av slutförvarets skyddsförmåga mellan år och år Bedömning av slutförvarets skyddsförmåga efter år Konsekvensanalys Restscenarier för mänskliga handlingar Sammanställning av SSM:s övergripande bedömningar om de scenarier som skulle kunna leda till kapselbrott Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (374) Referenser Bilaga 1 Förkortningar Mått och enheter Bilaga 2 Ordlista Sammanvägd bedömning Inledning Den 16 mars 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in en ansökan enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) till att uppföra, inneha och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark (Östhammars kommun). Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har enligt 24 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet berett ansökan och hämtat in de yttranden som behövs för att med ett eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen inför dess tillståndsprövning av ansökan. SSM är även remissinstans till Mark- och Miljödomstolen som bereder ärendet enligt miljöbalken. Denna rapport är ett underlag för SSM:s bedömning av SKB:s ansökan i fråga om det planerade slutförvarets strålsäkerhet efter förslutningen. SKB:s ansökan bygger på slutförvaring enligt KBS-3-konceptet. Detta innebär att det använda kärnbränslet i form av kutsar som är del av bränsleknippen innesluts i en kapsel vars lastbärande element består av gjutjärn. Kapselns korrosionsskyddande hölje består av koppar och har funktionen att innesluta det använda kärnbränslet så att radionuklider inte kan läcka ut. Kopparkapslarna ska deponeras ca 470 m ner i berggrunden på den valda platsen i Forsmark i Östhammars kommun. I så kallade deponeringstunnlar på förvarsdjup borras vertikala hål i vilka kapslarna sänks ner. Kapslarna omges med bentonitlera som sväller när den vattenmättas av grundvattnet. Den svällda bentonitleran ska säkerställa att masstransport till och från kapslarna endast kan ske via diffusion och att ingen betydande mikrobiell aktivitet förekommer. Deponeringstunnlarna fylls med återfyllningsmaterial också bestående av bentonitlera och slutförvaret försluts genom ett system av betongpluggar samt olika återfyllningsmaterial. Det förslutna slutförvaret ska skapa förutsättningar för att kunna hålla det använda kärnbränslet inneslutet under mycket lång tid, hundratusentals år, samtidigt som spridningen av radionuklider som ändå eventuellt skulle läcka ut fördröjs. Övergripande kravbild SKB har ansökt om tillstånd enligt kärntekniklagen att få uppföra, inneha och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle. Förutom kärntekniklagen är strålskyddslagen (1988:220) och delar av miljöbalken (1998:808) tillämpliga vid SSM:s bedömning av slutförvarets strålsäkerhet efter förslutningen. En översiktlig genomgång av det nationella ramverket och lagstiftningen kring kärntekniska anläggningar återfinns i den nationella planen för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige (SSM rapport 2015:31). Kärntekniklagen och strålskyddslagen innehåller övergripande bestämmelser om säkerhet vid kärntekniska anläggningar respektive strålskydd och regeringen har bemyndigat Strålsäkerhetsmyndigheten att utfärda föreskrifter inom vissa områden som lagarna berör.

3 Sida 3 (374) När det gäller den långsiktiga strålsäkerheten för ett slutförvar för använt kärnbränsle är de viktigaste föreskrifterna SSMFS 2008:21 om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavall samt SSMFS 2008:37 om skydd av människors hälsa och miljön vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall SSM har utfärdat allmänna råd för föreskrifternas tillämpning. Dessa föreskrifter detaljerar kraven på slutförvar genom kompletterande bestämmelser till föreskriften SSMFS 2008:1 om säkerhet i kärntekniska anläggningar som gäller samtliga typer av kärntekniska anläggningar. Kärntekniklagen hänvisar till att vissa bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas vid tillståndprövningar enligt lagen. Mer specifikt hänvisas till miljöbalkens 2 kap. om allmänna hänsynsregler, 5 kap. 3 om miljökvalitetsnormer och 6 kap. om miljökonsekvensbeskrivningar. SSM:s bedömning av frågor som avser strålsäkerhet efter förslutning mot dessa miljöbalkskrav återfinns i granskningsrapporten för bedömning av systemövergripande frågor (granskningsrapport systemövergripande frågor). De viktigaste bestämmelserna vid bedömningen av SKB:s ansökan i fråga om strålsäkerhet efter förslutning kan sammanfattas under följande rubriker: Helhetssyn kring skydd av människors hälsa och miljön Barriärsystemets funktioner, konstruktion och utförande Bästa möjliga teknik Säkerhetsanalysens fullständighet och omgivningspåverkan Tidsperioder i säkerhetsanalysen Skydd av människors hälsa Skydd av miljön Säkerhetsanalys och säkerhetsanalysmetodik. I del 1 i denna rapport redogör SSM systematiskt för bedömningen av förutsättningar för kravuppfyllelse i förhållande till alla relevanta krav på slutförvarets långsiktiga strålsäkerhet i SSMFS 2008:21 och SSMFS 2008:37. I de allmänna råden belyser SSM närmare föreskrifternas möjliga tolkning och rekommenderar sätt för att hantera föreskriftkraven. Kraven på helhetssyn kring skydd av människors hälsa och miljön innebär att människors hälsa och miljön ska skyddas under det slutliga omhändertagandet av det använda kärnbränslet samt på lång sikt. Detta gäller för såväl Sverige som utanför landets gränser. Därvid ska hänsyn tas till bästa möjliga teknik och strålskyddsoptimering. Utöver helhetssynen bestäms att risken för skadeverkningar efter förslutning av slutförvaret inte ska överstiga en på miljonen för en representativ individ i den grupp som utsätts för största risken. Även biologisk mångfald och hållbart utnyttjande av biologiska resurser ska skyddas mot skadlig verkan av joniserande strålning. Det ställs krav på en säkerhetsredovisning som sammantaget ska visa hur anläggningens säkerhet är anordnad. En viktig del av säkerhetsredovisningen är en säkerhetsanalys för långsiktig strålsäkerhet som ska omfatta förhållanden, händelser och processer vilka kan leda till spridning av radioaktiva ämnen efter förslutning. Metoderna för analysen ska redovisas med hänsyn till det passiva systemet av barriärer och dess utveckling med tiden. Relevanta scenarier för händelseförlopp och förhållanden som kan påverka den framtida utvecklingen av slutförvaret ska redovisas. Därutöver ska tillämpbarheten för modellerna som används i säkerhetsanalysen redovisas så långt som rimligen möjligt. En betydelsefull del av säkerhetsanalysmetodiken är hanteringen av osäkerheter och därför ska det redovisas hur detta har hanterats. Säkerhetsanalysen ska omfatta beskrivningar av utvecklingen av biosfären, geosfären och slutförvaret för de valda scenarierna för händelseförlopp och förhållanden som kan påverka framtida utvecklingen av slut-förvaret.

4 Sida 4 (374) Det använda kärnbränslets farlighet på grund av dess radioaktivitet består över mycket långa tider samtidigt som radioaktiviteten succesivt klingar av. Detta behöver vid analysen av slutförvarets skyddsförmåga beaktas och särskilda krav gäller för den första tidsperioden fram till 1000 år efter förslutningen för vilken tillämpning av kvantitativa analyser av skadliga effekter av joniserande strålning på människors hälsa och miljön ska genomföras. För tiden efter 1000 år ska bedömningen av slutförvarets skyddsförmåga baseras på olika tänkbara förlopp för utvecklingen av slutförvarets egenskaper, dess omgivning och biosfären. För tider längre än år kan säkerhetsanalysens resultat succesivt betraktas mer som en illustration av slutförvarets skyddsförmåga givet de tillämpade antaganden som beräkningarna av konsekvensen för utsläpp av radioaktiva ämnen baseras på. Resultaten från analyser för dessa långa tider efter förslutningen bör främst utnyttjas för att förbättra slutförvarets skyddsförmåga. Stegvis bedömning av kravuppfyllelse Processen för att medge tillstånd för en komplex kärnteknisk verksamhet följer en stegvis process (SSM STYR ). Utgångspunkten i processen kan beskrivas vara den s.k. säkerhetsredovisningen, som ska redovisa anläggningen som uppförd, analyserad och verifierad. Säkerhetsredovisningen innefattar en säkerhetsanalys för slutförvaret för tiden efter förslutning. Förenklat omfattar processen följande steg: Ett första steg som innebär en principiell prövning för att på en övergripande nivå bedöma om det finns förutsättningar för en sökande att etablera en sökt verksamhet så att den kan förväntas komma att bedrivas på ett sådant sätt att gällande krav på säkerhet och strålskydd kan komma att uppfyllas vid efterföljande steg (innan SSM:s medgivande om uppförande, provdrift, respektive rutinmässig drift) i den stegvisa prövningen. Beslut om att medge tillstånd eller ej fattas av regeringen. Ett andra steg som innebär att ett medgivande från myndigheten att inleda själva uppförandet av en kärnteknisk anläggning baserad på en s.k. preliminär säkerhetsredovisning (PSAR). Redovisningen i PSAR utgör en teoretisk beskrivning/modell av hur gällande krav på säkerhet och strålskydd konkret är tänkta att uppfyllas för verksamheten i rutinmässig drift. Ett tredje steg som innebär ett medgivande från myndigheten att inleda provdrift av anläggningen baserat på en förnyad säkerhetsredovisning (SAR) som innehåller en första version av s.k. säkerhetstekniska driftsförutsättningar (STF). SAR utgör redovisning av faktisk kravuppfyllelse för uppförda konstruktioner och installationssystem samt en teoretisk beskrivning/modell av hur gällande krav på säkerhet och strålskydd konkret är tänkta att uppfyllas för själva driften av anläggningen. Ett fjärde steg som innebär ett medgivande från myndigheten att inleda rutinmässig drift av anläggningen baserad på en redovisning av ny version av SAR som kompletterats med erfarenheterna från provdriften samt uppdaterade säkerhetstekniska driftsförutsättningar (STF). Redovisningen i den kompletterade SAR utgör redovisning av faktisk kravuppfyllnad för såväl konstruktioner och installationssystem som för själva driften av anläggningen. Därutöver är det värt att notera är att en omarbetad av SAR samt prövning och godkännande av SSM behövs inför avvecklingen av anläggningen. För slutförvarsanläggningen omfattar avvecklingsskedet rivning av ovanmarksdelen och av system och komponenter i undermarksdelen samt förslutning av återstående delar av undermarksdelen. Regeringen och SSM kan även ställa villkor vilka kan vara kopplade till något av de beskrivna prövningsstegen.

5 Sida 5 (374) SSM:s bedömning av SKB:s ansökan i föreliggande granskning utgör det första steget i den stegvisa processen enligt ovan. Av ovanstående framgår att någon bedömning av egentlig kravuppfyllnad inte låter sig göras förrän anläggningen uppförts (faktisk kravuppfyllelse för konstruktioner och installationssystem) och efter genomförd provdrift (faktisk kravuppfyllnad för själva driften av anläggningen). Av detta följer att SSM:s granskning syftar till att på en övergripande nivå bedöma om det finns förutsättningar för en sökande att etablera den sökta verksamheten så att den kan förväntas komma att bedrivas på ett sådant sätt att gällande krav på säkerhet och strålskydd kan komma att uppfyllas i senare skeden. Att kravuppfyllnaden inte låter sig göras innan slutförvaret är i drift hänger även ihop med att slutförvarsutformningen kommer att behöva anpassas till de rådande förhållandena i berggrunden. Därutöver krävs information från detaljerade undersökningar av förutsättningarna på förvardjup för att beskriva det tillstånd som råder vid driftsförslutningen av deponeringstunnlarna. Detta tillstånd är utgångspunkten för analysen av slutförvarets strålsäkerhet efter förslutning. Platsanpassningen och den kommande projekteringen av slutförvaret innebär att SKB kommer att vidareutveckla och detaljera konstruktionslösningarna innan slutförvaret tas i rutinmässig drift. SSM har i bedömningen av förutsättningarna för SKB att påvisa kravuppfyllelse i samband med rutinmässig drift beaktat att det finns utrymme för vidareutveckling, optimering och detaljering av KBS-3-konceptets konstruktionslösningar. SKB behöver beakta SSM:s synpunkter i denna rapport för att i relevant skede kunna påvisa uppfyllelse av tillämpliga strålsäkerhetskrav som ställs för att i kommande steg få godkännande av SSM att fortsätta processen för att etablera ett slutförvar. Genomförande av SSM:s granskning Granskningen har genomförts i enlighet med SSM:s ledningssystem och dess genomförandeprocess Tillståndspröva. I synnerhet har granskningsprocessen följt de principer som beskrivs i myndighetens inriktningsdokument Beredning av tillstånd och prövning av tillståndsvillkor gällande kärntekniska anläggningar och andra komplexa anläggningar där strålning används (SSM STYR ). Enligt styrdokumentet är syftet med myn dighetens beredning av ett tillståndsärende att bedöma om verksamheten kan förväntas bli lokaliserad, utformad och bedriven på ett sådant sätt att säkerhets- och strålskyddskraven, kraven på fysiskt skydd samt de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. Granskningen har genomförts i två faser. Den första inledande fasen syftade till att få en överblick över materialet och bedöma huruvida ansökan är tillräckligt komplett för att den ska kunna kungöras. Därutöver tillställdes SKB en rad kompletteringsbegäran. I den inledande fasen har ingått att bereda den remiss som mark- och miljödomstolen skickade till SSM med frågan om synpunkter på fullständigheten av SKB:s ansökan enligt miljöbalken som domstolen bereder. Med utgångspunkt från resultaten från den inledande granskningen detaljerades granskningsuppgifterna för den andra fasen, den så kallade huvudgranskningsfasen. I denna fas har SSM genomfört en detaljerad granskning av underlaget och en bedömning om SKB har förutsättningar att uppfylla tillämpliga författningskrav. SSM har genomfört två breda nationella remissomgångar av SKB:s ansökan enligt kärntekniklagen. I den inledande granskningsfasen låg tyngdpunkten på synpunkter kring ansökans fullständighet. Remissomgången i huvudgranskningsfasen syftade till att inhämta synpunkter kring sakfrågorna som ansökan handlar om och för denna del av granskningen frågor om den långsiktiga strålsäkerheten. Remissvaren har beaktats i

6 Sida 6 (374) granskningen och i underlaget till yttrandet till regeringen redovisas en systematisk sammanställning av SSM:s hantering av inkomna remissynpunkter. Säkerhetsredovisningen SR-Site med stödjande dokumentation och referenser är ett mycket omfattande material. SKB:s utredningar kännetecknas till stor del av en hög grad av specialisering och i många sammanhang tangerar utredningarna det som behandlas inom forskningen. För att granska och bedöma detta material har SSM dels genomfört egna granskningar, dels anlitat externa experter. Experterna har uppdragits att utreda avgränsade granskningsuppgifter som SSM har identifierat utifrån en egen genomgång av ansökansunderlaget samt baserat på tidigare expertutlåtanden. Experterna har givits i uppdrag att bedöma tekniska och vetenskapliga frågor, men däremot inte bedömt ansökansunderlaget i förhållande till författningskraven. Experterna har levererat rapporter till SSM som återger deras granskning och bedömning av det undersökta ämnet. SSM har faktagranskat och kvalitetssäkrat rapporterna, men författarna står för bedömningarna däri. Det är såle-des inte givet att SSM delar författarnas ståndpunkter. Sammanlagt har ett 90- tal expertrapporter publicerats i SSM:s så kallade Technical Note -serie. I upphandlingen av experterna enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling har SSM vinnlagt sig om att undvika jävsituationer i förhållande till SKB:s verksamhet. Externa experternas Technical Notes har varit ett viktigt tekniskt och vetenskapligt underlag för SSM:s bedömningar av ansökan mot författningskraven. I den inledande granskningsfasen identifierade SSM delar av ansökan som behövde kompletteras eller där SSM ansåg att underlaget var otydligt. I dessa fall begärde SSM förtydligande information eller kompletteringar av SKB. Sammanlagt har SSM begärt ett hundratal sådana förtydliganden och kompletteringar till SKB inom ramen för granskningen av SR-Site. I samband med sådana kompletteringsbegäranden har även protokollförda möten hållits med SKB för att tydliggöra vissa frågeställningar eller förklara innebörden för granskningen. SKB har inkommit med svar till alla dessa begäran, i vissa fall kortfattade, i andra fall baserat på omfattande ytterligare utredningar. SSM har bedömt SKB:s förutsättningar att kunna uppfylla författningskraven i relevanta skeden i den stegvisa processen. De allmänna råden till SSM:s föreskrifter har i stor utsträckning tillämpats som bedömningskriterier. SSM har försökt identifiera de kritiska frågorna i säkerhetsanalysen som har betydande påverkan på slutförvarets skyddsförmåga för att kunna inrikta granskningen på dessa. SSM har granskat det tekniska ansökansunderlaget och bedömt ifall analyserna i SR-Site är tillräckliga och trovärdiga. SSM har bedömt möjliga svagheter i systemet enligt KBS-3-konceptet utifrån ett tekniskt och vetenskapligt perspektiv. Eftersom SR-Site utgör en komplex säkerhetsanalys har kopplingarna mellan olika betingelser beaktats och svagheters betydelse utvärderats med hänsyn till deras påverkan på systemet som helhet och i förlängningen till dess betydelse i förhållande till författningskraven. SSM har för betydelsefulla delar av analysen genomfört egna beräkningar och modelleringar. Till viss del har dessa genomförts av SSM:s personal och till större del av de externa experterna. Modelleringarna har syftat till en ökad förståelse för SKB:s beräkningar och till att utvärdera trovärdigheten i SKB:s tolkningar av modelleringsresultaten. Övriga syften har varit att kontrollera att SKB:s beräkningar är korrekta och att bedöma SKB:s hantering av olika former av osäkerheter. I vissa fall har SSM tillämpat alternativa konceptuella modeller för att utreda betydelsen av konceptuella osäkerheter. Eftersom SSM i denna granskning inte bedömer formell kravuppfyllnad utan förutsättningarna för kravuppfyllelse i relevant skede har SSM dels bedömt ansökan givet de antaganden om slutförvarets initialtillstånd som görs i SR-Site, dels bedömt

7 Sida 7 (374) förutsättningarna att uppnå initialtillståndet inklusive de antaganden som det är underbyggt med. Frågor i samband med sådana antaganden är ifall SKB har förutsättningar att realisera den referensutformning som analysen utgår ifrån och om konstruktionsförutsättningarna är väl underbyggda. SSM har beaktat att det finns utrymme för att SKB detaljerar komponenternas utformning och förbättrar det tekniska och vetenskapliga underlaget innan slutförvaret kommer att tas i drift. SSM kan konstatera att SKB behöver se till att de krav som säkerhetsanalysen ställer på slutförvarsanläggningen kan uppfyllas när anläggningen drivs. Förutom själva bedömningen om redovisningarna i SR-Site kan påvisa förut-sättningar för kravuppfyllelse har granskningen resulterat i ett stort antal rekommendationer till SKB för det fortsatta programmet för att etablera ett slutförvar. Rekommendationerna utgår exempelvis från SSM:s bedömningar av vad SKB behöver redovisa i kommande steg för att kunna uppfylla föreskriftskraven. På så sätt kan dessa anses vara SSM:s tolkning av vad föreskriftskraven innebär i det konkreta fallet. I vissa fall bedömer SSM att det krävs villkor för att säkerställa att viktiga strålsäkerhetsaspekter kommer att hanteras på ett tillbörligt sätt. Ett antal aspekter av granskningen av slutförvarets strålsäkerhet efter förslutning kopplar även till de andra delgranskningarna av ansökan, dvs. granskningen av säkerhetsredovisningen för anläggningens uppförande och drift SR-Drift samt av systemövergripande frågor och frågor som kopplar till kraven i miljöbalken. I dessa fall har gemensamma granskningar utförts för att kunna beakta alla relevanta aspekter. Ett exempel är slutförvarets initialtillstånd som är avhängigt driften av anläggningen, eller uppfyllelsen av de allmänna hänsynsreglerna som är avhängig slutförvarets skyddsförmåga efter förslutningen. Kvalitetssäkringen av SSM:s granskningsarbete utgår från myndighetens ledningssystem. I syfte att säkerställa en effektiv ledning och styrning samt ett systematiskt förbättringsoch utvecklingsarbete har SSM certifierat sitt ledningssystem enligt standarderna för kvalitet (ISO 9001), miljö (ISO 14001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001). SSM:s ledningssystem är även utvecklat med hänsyn till de krav som finns i IAEA:s standard The Management System for Facilities and Activities, GS-R-3. Alla myndigheter ska dessutom ha ett ledningssystem för informationssäkerhet. Kvalitetssäkringen i SSM:s granskningsarbete och dess redovisning har utgått dels från egen kontroll på utredarsnivå, dels från intern kontroll inom SSM:s granskningsorganisation inklusive samråd inför fastställande av granskningsdokumentationen och slutligen från kvalitetskontrollinsatser från externa experter anslutna till SSM. Dokumentation av dessa kvalitetskontrollinsatser finns även i arbetsdokumentationen för projektuppföljningen av SSM:s granskningsinsatser. SKB har också bidragit med en faktakoll av innehållet av skrivningarna kring SKB:s redovisning i granskningsrapporten. SSM har också beslutat att offentligöra delar av granskningsdokumentationen i preliminärversion för att insamla eventuella synpunkter från allmänheten inför fastställandet. Versionshantering, kvalitetssäkringssynpunkter och dess bemötande samt backup av SSM:s granskningsdokumentation har genomförts i SSM:s dokumenthanteringssystem. Expertgranskning av OECD NEA På begäran av regeringen genomförde OECD NEA en så kallad internationell peer review av SKB:s redovisning av säkerheten efter förslutning, SR-Site. Enligt överenskommelsen med NEA syftade granskningen till att ge regeringen ett ställningstagande från ett internationellt perspektiv om tillräckligheten och trovärdigheten av SKB:s redovisning av säkerheten efter förlutning. NEA skapade en granskningsgrupp med 10 experter från olika medlemsländer som genomförde granskningsuppdraget. Utgångspunkt var SR-Site huvudrapporten, den platsbeskrivande modelleringen samt ytterligare stödjande

8 Sida 8 (374) dokument. Under granskningen svarade SKB vid flera tillfällen på frågor från gruppen och det anordnades ett möte där experterna kunde ställa frågor till SKB. Experterna hade även möjlighet att delta vid ett fältbesök. OECD NEA har publicerat granskningens resultat i sin rapportserie (OECD NEA, 2012). Expertgruppens övergripande slutsats är att SR-Site är tillräcklig och trovärdig som underlag till tillståndsbeslutet. Gruppen anser att SKB kärnavfallsprogram är moget och i princip anses tillräckligt kompetent att uppfylla de industriella och säkerhetsrelaterade krav som är tillämpliga i kommande steg i etableringen av ett slutförvar. Gruppen framhåller att SKB överlag ger en övertygande illustration av genomförbarheten och den långsiktiga strålsäkerheten av det planerade slutförvaret enligt KBS-3-konceptet. SKB:s argument bedöms trovärdiga och grundade i den rådande vetenskapliga förståelsen. Gruppen anser att analysen kan betraktas som fullständig och att inga viktiga delar saknas. Experterna ser dock förbättringsmöjligheter och gruppen ger därför en rad rekommendationer till SKB. SSM har utnyttjat den internationella granskningens resultat som ett underlag till myndighetens granskning av tekniska och vetenskapliga frågor. NEA:s expertgrupp har inte haft i uppdrag att granska SR-Site i förhållande till kravuppfyllelse gentemot tillämpliga författningskrav. Rapportstruktur Denna rapport om granskning av den långsiktiga strålsäkerheten för ett slutförvar för använt kärnbränsle enligt KBS-3-konceptet i Forsmark består av två delar. I del 1 redogör SSM för bedömningarna av SKB:s förutsättningar att kunna uppfylla föreskriftskraven i relevanta skeden av den stegvisa processen. Redovisningen är strukturerad med hänsyn till tillämpliga krav i SSMFS 2008:21 och SSMFS 2008:37. Bedömningarna baseras på SSM:s omfattande granskning av SKB:s ansökan med hänsyn till säkerhetsanalysen för långsiktig strålsäkerhet efter förslutningen, SR-Site. SSM:s detaljerade granskning av SR-Site och dess underlag är dokumenterad i del 2 i denna rapport. För varje område som har granskats återges kortfattat SKB:s redo-visning följt av SSM:s bedömning med avseende på granskningsområdet. I del 2 redovisas först en sammanvägd översiktlig bedömning av hela säkerhetsanlysen SR-Site. Därefter följer den detaljerade granskningen av metodiken som SKB har använt för SR-Site. Utöver metodiken är slutförvarets planerade initialtillstånd en viktig förutsättning för att kunna utvärdera dess långsiktiga strålsäkerhet. I samband med den detaljerade granskningen av initialtillståndet redovisas i kapitel 3 SSM:s bedömning av genomförbarheten för uppförande med avseende på långsiktig strålsäkerhet efter förslutningen. SSM har strukturerat redovisningen kring utvecklingen av slutförvarets skyddsförmåga med tiden utifrån tre tidsrymder som var för sig har redovisats i ett kapitel. I kapitel 4 behandlas den första tidsrymden som sträcker sig fram till 1000 år efter förslutning av slutförvaret som den redovisas i SR-Site med relevanta underlagsrapporter. Denna tidsperiod ligger i linje med föreskriftskrav på redovisning av kvantitativa analyser som ställs i 11 SSMFS 2008:37. Därutöver kan tidsperioden anses täcka in stora delar av slutförvarets utveckling i samband med att grundvattenet återmättar tunnlarna inklusive buffert och återfyllnadsmaterial. I kapitel 5 redogörs granskningen av SR-Site för den andra tidsperioden som sträcker sig från 1000 år till år. Denna period har härletts från kriteriet för begränsning av individrisk i SSMFS 2008:37. SSM tolkar i enlighet med de allmänna råden till föreskriften att en strikt jämförelse med riskkriteriet främst är meningsfull fram till ca år. Denna tidsrymd täcker i stora drag in en

9 Sida 9 (374) glaciationscykel, motsvarande den föregående s. k. Weichselistiden och kan även kopplas till utvecklingen av avfallets radiotoxicitet som minskar med tiden. I kapitel 6 behandlas granskningen av SR-Site för den tredje tidsperioden som täcker in tiden efter år. För denna tid anser SSM att riskanalysens resultat succesivt bör betraktas som en illustration av slutförvarets skyddsförmåga givet de antagna förutsättningarna och deras osäkerheter. En strikt jämförelse av den beräknade risken med riskkriteriet anses inte meningsfull utan analysen bör utnyttjas för att identifiera möjligheter att förbättra slutförvarets skyddsförmåga. SSM bedömer därefter i kapitel 7 konsekvensanalysen som presenteras i SR-Site med relevanta underlagsrapporter. Därefter följer i kapitel 8 bedömningen av SKB:s redovisning kring oavsiktlig framtida mänsklig påverkan på slutförvaret skyddsförmåga inklusive frågor om informationsbevarande. I kapitel 9 redogör SSM för bedömningen av SKB:s förutsättningar att uppfylla riskkriteriet samt andra författningskrav. Rapporten avslutas med en referenslista och ordlista. För enkelhetens skull har rapporter publicerade av SKB och SSM hänvisats till med rapportnummer i stället för författarnamn, exempelvis SKB TR för att referera till rapporten som behandlar den platsbeskrivande modellen för Forsmark.

10 Sida 10 (374) Del 1 Kravuppfyllelse 1. Tillämpningsområde 1 SSMFS 2008:21 Dessa föreskrifter gäller anläggningar för slutförvaring av kärnämne och kärnavfall (slutförvar). Föreskrifterna gäller inte för anläggningar för markdeponering av lågaktivt kärnavfall enligt 16 förordningen (SSMFS 1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Föreskrifterna innehåller kompletterande bestämmelser till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Föreskrifterna är tillämpliga för SKB:s ansökan om att få uppföra, driva och inneha en slutförvarsanläggning enligt KBS-3 metoden vid Forsmarksplatsen. För att SKB ska kunna få ett tillstånd enligt kärntekniklagen och påbörja konstruktionsarbeten vid Forsmarksplatsen och senare ta ett sådant slutförvar i provdrift behöver SSM fastslå att SKB uppfyller föreskriftskraven. Inom ramen för den innevarande tillståndsprövningen bedömer SSM i första hand baserat på informationen i SKB:s ansökan om det finns förutsättningar för SKB att uppfylla föreskriftskraven. Detta innebär att SSM vid bedömning beaktar SKB:s möjligheter att med rimliga ytterligare utredningar och utvecklingsinsatser kan komplettera information och åtgärda brister kopplat till SKB:s nuvarande förvarsutformning och säkerhetsredovisning som myndigheten har identifierat inom ramen för den föreliggande granskningen. SSM bedömer också om det är möjligt att vida åtgärder för att minimera betydelsen av kvarstående osäkerheter. För vissa av föreskriftskraven bedömer SSM att SKB redan med beaktande av befintlig information har påvisat kravuppfyllelse vilket behöver verifieras i eventuella kommande steg, medan för andra krav redovisar SSM vid detta granskningstillfälle endast om SKB har förutsättningar att uppfylla kraven. Återigen andra föreskriftskrav är i huvudsak inriktade på kommande faser i arbetet med att etablera ett slutförvar för använt kärnbränsle och är därför av begränsad relevans att bedöma vid detta granskningstillfälle. 2. Barriärer och dess funktioner 2 SSMFS 2008:21 Säkerheten efter förslutning av ett slutförvar ska upprätthållas genom ett system av passiva barriärer. 3 SSMFS 2008:21 Varje barriär ska ha till funktion att på ett eller flera sätt medverka till att innesluta, förhindra eller fördröja spridning av radioaktiva ämnen, antingen direkt, eller indirekt genom att skydda andra barriärer i barriärsystemet. 4 SSMFS 2008:21 En brist i någon av slutförvarets barriärfunktioner, som konstateras under tiden slutförvaret är under uppförande eller driftövervakas, och som kan komma att försämra säkerheten efter förslutningen utöver vad som förutsetts i säkerhetsredovisningen2, ska utan onödigt dröjsmål rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Detsamma gäller om det uppstår misstanke om en sådan brist eller om att en sådan brist kan komma att uppstå i framtiden. 5 SSMFS 2008:21 Barriärsystemet ska ha tålighet mot sådana förhållanden, händelser och processer som kan påverka barriärernas funktioner efter förslutningen. Det bör betonas att även om föreskriftskravet avser barriärsystemet och inte varje enskild barriär, så har bedömningen av de enskilda barriärernas tålighet en betydelse för bedömning av även andra föreskriftskrav förutom tålighetskravet så som kravet kopplat

11 Sida 11 (374) till bästa möjliga teknik (6 SSMFS 2008:21; 4 SSMFS 2008:37) och kravet kopplat till skydd av människors hälsa (5 SSMFS 2008:37). 6 SSMFS 2008:21 Barriärsystemet ska konstrueras och utföras med hänsyn till bästa möjliga teknik. 7 SSMFS 2008:21 Barriärsystemet ska innehålla flera barriärer så att så långt det är möjligt nödvändig säkerhet upprätthålls trots enstaka brist i en barriär. 8 SSMFS 2008:21 Inverkan på säkerheten av sådana åtgärder som vidtas för att underlätta övervakning eller återtagning av deponerat kärnämne eller kärnavfall från slutförvaret eller för att försvåra tillträde till slutförvaret ska analyseras och redovisas till strålsäkerhetsmyndigheten. 3. Säkerhetsanalysen 9 SSMFS 2008:21 Utöver bestämmelserna i 4 kap. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar gäller att säkerhetsanalyserna även ska omfatta förhållanden, händelser och processer vilka kan leda till spridning av radioaktiva ämnen efter förslutning och att sådana analyser ska göras innan slutförvaret tas i drift och innan det försluts. 10 SSMFS 2008:21 En säkerhetsanalys ska omfatta så lång tid som barriärfunktioner behövs, dock minst tiotusen år. 4. Säkerhetsredovisning 11 SSMFS 2008:21 Säkerhetsredovisningen för ett slutförvar ska, utöver vad som framgår av bestämmelserna i 4 kap. 2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar innehålla den information som framgår av bilaga 1 till dessa föreskrifter och som avser tiden efter förslutning. Innan slutförvaret försluts ska den slutliga säkerhetsredovisningen förnyas och säkerhetsgranskas i enlighet med 4 kap 3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar samt vara prövad och godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten. Bilaga 1 Följande ska redovisas beträffande analysmetoder: hur en eller flera metoder använts för att beskriva det passiva systemet av barriärer i slutförvaret, dess funktion och utveckling med tiden; metoden eller metoderna ska bidra till att ge en klar bild av de förhållanden, händelser och processer som kan påverka barriärernas funktioner samt de inbördes kopplingarna mellan dessa förhållanden, händelser och processer, hur en eller flera metoder använts för att identifiera och beskriva relevanta scenarier för händelseförlopp och förhållanden som kan påverka den framtida utvecklingen av slutförvaret; bland scenarierna ska finnas ett huvudscenario som tar hänsyn till de mest troliga förändringarna i slutförvaret och dess omgivning, tillämpbarheten hos använda modeller, parametervärden och andra förutsättningar som används för beskrivning och beräkning av slutförvarets funktioner så långt det rimligen är möjligt, hur osäkerheter i beskrivningen av barriärsystemets funktioner, scenarier, beräkningsmodeller och beräkningsparametrar samt variationer i barriärernas egenskaper hanterats i säkerhetsanalysen, inklusive redovisning av en

12 Sida 12 (374) känslighetsanalys som visar hur osäkerheterna inverkar på beskrivningen av barriärernas utveckling och analysen av konsekvenserna för människors hälsa och för miljön. Följande ska redovisas beträffande analys av betingelserna efter förslutning: säkerhetsanalysen enligt 9 omfattande beskrivningar av utvecklingen i biosfär, geosfär och slutförvar för utvalda scenarier; slutförvarets omgivningspåverkan för valda scenarier, inklusive huvudscenariot, med hänsyn till felfunktioner hos tekniska barriärer och övriga identifierade osäkerheter. 5. Bedömning av kravuppfyllelse SSMFS2008:37 1 SSMFS 2008:37 Dessa föreskrifter är tillämpliga på slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall. Föreskrifterna är inte tillämpliga på anläggningar för markdeponering av lågaktivt kärnavfall enligt 19 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Föreskrifterna är tillämpliga för SKB:s ansökan om att få uppföra, driva och inneha en slutförvarsanläggning enligt KBS-3 metoden vid Forsmarksplatsen. För att SKB ska kunna få ett tillstånd enligt kärntekniklagen och påbörja konstruktionsarbeten vid Forsmarksplatsen och senare ta ett sådant slutförvar i provdrift behöver SSM fastslå att SKB uppfyller föreskriftskraven. Inom ramen för den innevarande tillståndsprövningen bedömer SSM i första hand baserat på informationen i SKB:s ansökan om det finns förutsättningar för SKB att uppfylla föreskriftskraven. Detta innebär att SSM vid bedömning beaktar SKB:s möjligheter att med rimliga ytterligare utredningar och utvecklingsinsatser kan komplettera information och åtgärda brister kopplat till SKB:s nuvarande förvarsutformning och säkerhetsredovisning som myndigheten har identifierat inom ramen för den föreliggande granskningen. SSM bedömer också om det är möjligt att vida åtgärder för att minimera betydelsen av kvarstående osäkerheter. För vissa av föreskriftskraven bedömer SSM att SKB redan med beaktande av befintlig information har påvisat kravuppfyllelse vilket behöver verifieras i eventuella kommande steg, medan för andra krav redovisar SSM vid detta granskningstillfälle endast om SKB har förutsättningar att uppfylla kraven. Återigen andra föreskriftskrav är i huvudsak inriktade på kommande faser i arbetet med att etablera ett slutförvar för använt kärnbränsle och är därför av begränsad relevans att bedöma vid detta granskningstillfälle. 3 SSMFS 2008:37 Människors hälsa och miljön ska skyddas från skadlig verkan av joniserande strålning, dels under den tid då de olika stegen i det slutliga omhändertagandet av använt kärnbränsle och kärnavfall genomförs, dels i framtiden. Det slutliga omhändertagandet får inte orsaka svårare effekter på människors hälsa och miljön utanför Sveriges gränser än vad somaccepteras inom Sverige. 4 SSMFS 2008:37 Vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall ska optimering ske och hänsyn tas till bästa möjliga teknik. Kollektivdos på grund av förväntat utläckage av radioaktiva ämnen under 1000 år efter förslutningen av ett slutförvar för använt kärnbränsle eller kärnavfall ska beräknas som summan över år av den årliga kollektivdosen. Beräkningen ska redovisas i enlighet med SSMFS 2008:37 Ett slutförvar för använt kärnbränsle eller kärnavfall ska utformas så att den årliga risken för skadeverkningar efter förslutning blir högst 10-6 förs en representativ individ i den grupp som utsätts för den största risken.

13 Sida 13 (374) 6 SSMFS 2008:37 Slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall ska genomföras så att biologisk mångfald och hållbart nyttjande av biologiska resurser skyddas mot skadlig verkan av joniserande strålning. För bedömningen angående det övergripande kravet på miljöskydd, uttryckt som att biologisk mångfald och hållbart nyttjande av biologiska resurser ska skyddas, är den centrala frågeställningen ifall SKB:s övergripande metodik och utvärderingskriterier är ändamålsenliga för att verifiera kravuppfyllnad, samt om SKB:s tillämpning av dessa är genomförd på ett sådant sätt att slutsatsen från utvärderingen kan anses vara korrekt och tillräckligt underbyggd. SSM:s allmänna råd pekar ut ICRP:s generella vägledning inom området som en möjlig utgångspunkt för bedömning av miljöskydd. I korthet innebär denna vägledning att exponering uppskattas för ett antal referensdjur och -växter samt för några för området representativa arter. Denna exponering jämförs sedan med intervall av exponeringsnivåer framtagna av ICRP för varje referensart. Om exponeringen understiger det lägre värdet i respektive intervall för samtliga referensarter och representativa arter så kan man dra slutsatsen att risken för negativa effekter på populationsnivå är mycket liten. 7 SSMFS 2008:37 Biologiska effekter av joniserande strålning i berörda livsmiljöer och ekosystem ska redovisas. Redovisningen ska bygga på tillgänglig kunskap om berörda ekosystem och ta särskild hänsyn till förekomst av genetiskt särpräglade populationer, såsom isolerade populationer, endemiska arter och utrotningshotade arter samt i övrigt skyddsvärda organismer. 7 utgör i någon mening en precisering av vad kravet på miljöskydd innebär genom att ställa specifika krav på en redovisning av biologiska effekter. Ytterligare vägledning till vad en sådan redovisning bör omfatta finns i de allmänna råden. Där framgår att koncentrationer av radioaktiva ämnen i jord, sediment och vatten bör redovisas, samt att dagens biosfärsförhållanden bör användas även för miljömässiga konsekvenser i ett långtidsperspektiv. För antagna klimat där dagens biosfärsförhållanden är uppenbart orimliga, t.ex. ett kallare klimat med permafrost, är det tillräckligt att göra en översiktlig analys. De allmänna råden förtydligar också aspekter av skyddsvärdhet i form av ekonomiska (t.ex. jakt och fiske), naturvårdmässiga (skyddade arter) och kulturhistoriska värden som bör beaktas vid val av vilka representativa arter som ska ingå i redovisningen. 8 SSMFS 2008:37 Ett slutförvar ska främst utformas med hänsyn till dess skyddsförmåga. Om åtgärder vidtas för att underlätta tillträde eller försvåra intrång ska effekterna på slutförvarets skyddsförmåga redovisas. 9 SSMFS 2008:37 Konsekvenserna av intrång i ett slutförvar ska redovisas för de olika tidsperioder som anges i Slutförvarets skyddsförmåga efter intrång ska beskrivas. 10 SSMFS 2008:37 En bedömning av ett slutförvars skyddsförmåga ska redovisas för två tidsperioder av sådana storleksordningar som framgår av Redovisningen ska innefatta ett fall, som utgår ifrån att de biosfärsförhållanden som råder vid tiden för ansökan om tillstånd för uppförande av slutförvaret inte förändras. Osäkerheter i gjorda antaganden ska redovisas och tas hänsyn till i bedömningen av skyddsförmågan.

14 Sida 14 (374) 11 SSMFS 2008:37 För de första tusen åren efter förslutning ska bedömningen av slutförvarets skyddsförmåga baseras på kvantitativa analyser av effekterna på människors hälsa och miljön. 12 SSMFS 2008:37 För tiden efter tusen år efter förslutning ska bedömningen av slutförvarets skyddsförmåga baseras på olika tänkbara förlopp för utvecklingen av slutförvarets egenskaper, dess omgivning och biosfären.

15 Sida 15 (374) Del 2 Granskning av säkerhetsredovisningen 1. Bedömning av säkerhetsredovisningen 1.1 Säkerhetsanalysens syfte 1.2 Säkerhetsanalysens metodik 1.3 Slutförvarets förläggningsplats och initialtillstånd 1.4 Referensutvecklingen 1.5 Konsekvensanalys och scenarioutvärdering 1.6 Säkerhetsanalysens helhet 2. Säkerhetsanalysmetodik 2.1 Metodik Krav kopplade till säkerhetsanalysmetodiken Kraven på säkerhetsanalysmetodik härstammar i första hand från föreskrifterna och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS2008:1) med fokus på drifttid för en kärnteknisk anläggning. I andra hand från detaljer i föreskrifter och allmänna råd om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall (SSMFS2008:21) samt om skydd av människors hälsa och miljö vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall (SSMFS 2008:37) som har fokus på tiden efter förslutning av slutförvar. Enligt kap. 4 i SSMFS 2008:1 ska en värdering och redovisning av anläggningens säkerhet, den s.k. säkerhetsanalysen, genomföras och redovisas. Innan anläggningen uppförs eller ändras och tas i drift (1 ) ska kapaciteten hos anläggningens barriärer att förebygga och lindra radiologiska konsekvenser (i denna rapport, med fokus på människan och miljön efter förslutning av slutförvaret) analyseras med deterministiska metoder. Förutom deterministiska metoder ska anläggningen även analyseras med probabilistiska metoder för att ge en så allsidig bild som möjligt av säkerheten. Analyserna ska hållas aktuella fram till att tillståndet för anläggningen upphör. Säkerhetsanalyserna ska vara grundade på en systematisk inventering av de händelser, händelseförlopp och förhållanden som kan leda till radiologiska konsekvenser för människan och miljön efter förslutning av slutförvaret. Analyser ska visa att barriärsystemet fungerar så att eventuella radiologiska omgivningskonsekvenser är acceptabla för ett relevant urval av scenarier (allmänna råd till SSMFS2008:21 och 3 SSMFS 2008:37). Genom säkerhetsanalyserna identifieras de specifika kraven på funktion och konstruktion av slutförvaret.

16 Sida 16 (374) Modeller och beräkningsprogram som används för säkerhetsanalyser och för att fastställa konstruktions- och driftsgränser ska vara validerade och verifierade (4 kap. 1 SSMFS 2008:1). Vidare ska osäkerheter vara beaktade och data kvalitetssäkrade. Säkerhetsanalyser ska enligt SSMFS 2008:1 (4 kap.1 ) genomföras och omfatta förhållanden, händelser och processer som kan leda till spridning av radioaktiva ämnen efter förslutning av slutförvaret (9 SSMFS 2008:21). Säkerhetsredovisningen ska innefatta, utöver områden specificerade i SSMFS 2008:1 (4 kap. 2 och 3 ), även områden specificerade i Bilaga 1 SSMFS 2008:21. Dessa är uttryckligen: Redovisning av metoder för att beskriva det passiva barriärsystemet, dess funktion och utveckling med tiden Redovisning av förhållanden, händelser och processer som kan påverka barriärfunktionen och dess ömsesidiga kopplingar Redovisning av identifiering samt beskrivning av relevanta scenarier. Ett huvudscenario tar hänsyn till de mest troliga förändringarna i slutförvaret och dess omgivning Redovisning av tillämpbarhet hos modeller, parametrar, förutsättningar Redovisning av osäkerheter samt variabilitet Redovisning av känslighetsanalys som visar hur osäkerheterna inverkar på beskrivningen av barriärernas utveckling och konsekvensanalys Beskrivning av utvecklingen av biosfär, geosfär och slutförvar för utvalda scenarier Beskrivning av slutförvarets omgivningspåverkan för valda scenarier, inklusive huvudscenariot, med hänsyn till felfunktioner hos tekniska barriärer och övriga identifierade osäkerheter. I de allmänna råden till 1 SSMFS 2008:1 åberopas att kraven på kvalitetssäkring, säkerhetsgranskning, säkerhetsprogram och återkommande säkerhetsgranskning enligt SSMFS 2008:1 ska uppfyllas. Tillståndsinnehavarna bör förvissa sig om att de är tillräckliga med avseende på säkerhet av slutförvaret efter förslutning. Scenarierna bör delas in i olika kategorier baserat på deras sannolikhet i enlighet med de allmänna råden till 9 och bilaga 1 SSMFS 2008:21: Huvudscenariot: bör grunda sig på den troliga utvecklingen av yttre betingelser och realistiska eller där så är motiverat, konservativa antaganden om de inre betingelserna. Mindre sannolika scenarier: bör innefatta varianter av huvudscenariot med alternativ händelse och tidsförlopp, scenarier som beaktar effekter av framtida mänsklig verksamhet samt sådana osäkerheter som inte utvärderas inom ramen för huvudscenariot Övriga scenarier eller restscenarier: bör omfatta händelseförlopp och förhållanden som belyser betydelsen av enskilda barriärer och barriärfunktioner, oberoende av dess sannolikhet. Brist på kunskap och andra ovissheter i beräkningsförutsättningarna (antagande, modeller, data) benämns i allmänna råden till SSMFS 2008:21som osäkerheter. Rumslig variation hos parametrarna som används för att beskriva bergets barriärfunktioner innefattas också av osäkerheter. Modeller och parametervärden bör styrkas genom vetenskaplig litteratur, särskilda utredningar och forskningsresultat, laboratorieexperiment i olika skalor, fältförsök och studier av naturliga fenomen (analogier). Vetenskapligt underlag, liksom gjorda bedömningar av experter, bör dokumenteras på ett spårbart sätt genom att noggrant ange referenser till vetenskaplig litteratur och annat underlag.

17 Sida 17 (374) I de allmänna råden till SSMFS 2008:37 definieras den årliga risken för skadeverkningar efter förslutning som högst 10-6 för en representativ individ i den grupp som utsätts för den största risken. Säkerhetsanalysen ska därför också uppfattas som en riskanalys med syfte att belysa ett slutförvars skyddsförmåga och dess konsekvenser med avseende på miljöpåverkan samt risk för människor. Samma allmänna råd rekommenderar att scenarierna i analyserna ska innefatta: Klimatutveckling: scenarier med några möjliga framtida klimatutvecklingar behöver omfattas. Valet av klimatutvecklingar bör grundas på känslighetsanalyser och expertbedömningar Mänsklig påverkan: ett antal scenarier för framtida oavsiktlig mänsklig påverkan på slutförvaret bör redovisas Särskilda scenarier: en analys av ett tänkt bortfall bör, under de första tusen åren efter förslutning, av någon eller några barriärfunktioner redovisas separat utanför riskanalysen. Säkerhetsanalysen bör även redovisa hur sannolikheten för, och konsekvenserna av, oavsiktlig framtida mänsklig påverkan på slutförvaret begränsas i det tilltänkta slutförvaret (allmänna råden till SSMFS 2008:37 ). Vidare bör olika osäkerheter utvärderas och redovisas på ett systematiskt sätt och värderas med hänsyn till deras betydelse för säkerhetsanalysens resultat (allmänna råden till SSMFS 2008:37). Samtliga beräkningssteg med tillhörande osäkerheter bör redovisas. Oberoende expertbedömningar ( Peer Review ) och formaliserade expertutfrågningar ( Expert Panel Elicitation ) kan, i de fall dataunderlaget är otillräckligt, användas för att stärka trovärdigheten i bedömningar av osäkerheter SKB:s säkerhetsanalysmetodik i elva steg Enligt SKB har säkerhetsanalysen för slutförvaret för använt kärnbränsle i huvudsak två syften: Att undersöka om förvaret kan betraktas som radiologiskt säkert över tid samt hur väl de relevanta föreskrifterna om långsiktig strålsäkerhet kommer att uppfyllas Att ge återkoppling till slutförvarsutformning, till forskning- och utvecklingsprogram samt till fortsatta undersökningar på den valda platsen i Forsmark. Metodiken som SKB har använt för säkerhetsanalysen SR-Site bygger vidare på den senaste fullständiga säkerhetsanalysen SR-Can (SKB TR-06-09) och tar hänsyn till synpunkterna från myndighetsgranskningen av SR-Can (SKI Report 2008:19). Slutförvaret enligt KBS-3-metoden, som ska vara tekniskt möjligt att bygga, har tagits fram genom tillämpning av följande säkerhetsprinciper: isolering av det använda kärnbränslet på djupet i en långsiktigt stabil geologisk miljö risken för mänskligt intrång minskar genom valet av ett kandidatområde med försumbar naturresurspotential flera tekniska och naturliga säkerhetsbarriärer omger det använda kärnbränslet barriärernas primära säkerhetsfunktion är att innesluta det använda kärnbränslet barriärernas sekundära säkerhetsfunktion är att fördröja ett eventuellt utsläpp av radionuklider material till de tekniska barriärerna är stabila på lång sikt i slutförvarsmiljön utformning av slutförvaret minskar effekten av temperaturer på barriärernas långsiktiga funktion utformning och konstruktion av slutförvaret begränsar skadlig effekt från strålningsinducerade processer på barriärernas funktion