Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten Forskningsprogram för Nya testamentets exegetik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten 2009. Forskningsprogram för Nya testamentets exegetik"

Transkript

1 Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten 2009 Forskningsprogram för Nya testamentets exegetik 1

2 2

3 Inledning Det här forskningsprogrammet består av tre delar. Den första delen utgörs av en reflektion över exegetikämnets identitet. Den reflektionen har gjorts tillsammans med forskarkollegerna inom ämnet Gamla testamentets exegetik. Därefter följer en redovisning av vilken forskning som har bedrivits inom ämnet Nya testamentets exegetik under de senaste tio åren vid Uppsala Universitet och var ämnet forskningsmässigt befinner sig idag. Dessa båda delar är tänkta som en presentation av olika förutsättningar för de strategier som sedan formuleras i den tredje delen. Exegetikens identitet Att exegetiken, eller bibelvetenskapen, är en egen akademisk disciplin beror på det enorma inflytande som Bibeln har haft och har i Sverige och globalt. Den spelar en grundläggande roll i all judisk och kristen religionsutövning och har därigenom också kommit att påverka t.ex. lagstiftning, sociala normer och kultur i de samhällen som präglats av dessa religioner. Exegetikens uppgift är att studera olika aspekter av de bibliska texterna, såsom deras bakgrund, form, betydelse, reception och verkan. I uppgiften ingår också hermeneutisk reflektion över vad det innebär att tolka bibeltext. Utgångspunkten är texterna på originalspråket. Exegetiken växte fram som vetenskaplig disciplin under och 1800-talet. I kristna och judiska sammanhang hade de bibliska texterna under århundraden betraktats som religiösa urkunder och tolkats utifrån mottagarnas andliga och existentiella behov men också utifrån olika religiösa och politiska aktörers maktintressen. Delvis i opposition mot en sådan starkt mottagarorienterad läsning kom den tidiga exegetiken att framhålla texternas historiska karaktär. Som historiska dokument kunde de studeras på ett vetenskapligt sätt med hjälp av historisk-kritiska metoder. Därmed hamnade grundtexten i fokus. Perspektivet var företrädesvis diakront, och särskilt intresse riktades mot texternas bakgrund och tillkomst och mot de historiska förhållanden som texterna relaterade till. Etableringen av exegetiken som vetenskaplig disciplin genererade också en intensiv hermeneutisk debatt. Den tidiga exegetikens starka betoning av historiska frågeställningar kan alltså delvis förstås som en reaktion mot etablerade religiösa läsningar. Men den historiska inriktningen kunde också motiveras utifrån ett kristet eller judiskt perspektiv. Om de bibliska texterna uppfattades som vittnesbörd om Guds handlande i historien, måste rimligen texternas ursprungliga betydelse och den bakomliggande historien vara av stort intresse. Detta förhållande lär också ha bidragit till att den framväxande exegetiken fick en utpräglat historisk inriktning. Det diakrona historisk-kritiska studiet dominerade stort inom exegetiken fram till mitten av 1900-talet, då det kom att kompletteras med olika typer av synkrona analyser, mer eller mindre inspirerade av tidens strukturalistiska tänkande. En del av dem var inriktade mot grundtext och originalspråk och behöll därmed den historiska inriktningen. Andra tog fasta på mer allmänmänskliga tankestrukturer och lämnade det historiskt partikulära. I samband med denna nyorientering inom exegetiken tilltog åter den hermeneutiska debatten. Sedan och 1980-talet har allt mer uppmärksamhet kommit att ägnas åt själva bibeltolkningen och dess verkan. Det gäller inte minst receptionen av texterna i nutiden. Denna utveckling torde delvis ha att göra med den moderna hermeneutikens ökade betoning av det tolkande subjektets roll i tolkningsprocessen, men den har 3

4 antagligen också gynnats av poststrukturalismens avvisande av möjligheten att nå exakt och systematiskt uppbyggd kunskap om människan och historien. Det kan också hända att en mer varierad reception av de bibliska texterna i ett sekulariserat samhällsklimat har bidragit till att öka intresset för detta forskningsfält. Denna mottagarorienterade forskning har kommit att bli ett viktigt komplement till mer produktionseller textorienterade studier. Bland annat har den bidragit med att sätta fokus på maktaspekter i samband med texternas såväl produktion som reception. Hur relaterar då exegetiken till andra akademiska discipliner? Vad är dess särart? Vilka är dess speciella ansvarsområden? I centrum för det exegetiska studiet står de bibliska texterna på originalspråket. Det innebär inte att de skulle vara exegetikens enda legitima forskningsobjekt men väl att det exegetiska studiet alltid på ett eller annat sätt relaterar till dessa texter. Inom exegetiken studeras t.ex. endast historia som kan ge bakgrundsinformation för förståelsen av de bibliska texterna eller de skeenden som beskrivs i dem. För att ta ett annat exempel: om man inom exegetiken studerar reception av bibliska texter, görs det för att på ett eller annat sätt belysa texterna eller deras tolkning i ett visst sammanhang, medan en religionssociolog snarare skulle studera receptionen för att belysa sociala förhållanden i en viss samhällelig kontext. Eftersom studiet av Israels historia och den tidigaste kyrkans historia i så hög grad sammanhänger med studiet av de bibliska texterna, har dessa historiska forskningsfält kommit att hamna inom exegetiken. Utifrån ovanstående skulle man kunna säga att den akademiska exegetiken i allmänhet har kommit att få tre ansvarsområden: 1. Studiet av de bibliska texterna, deras bakgrund, form och betydelse. 2. Studiet av Israels historia och den tidigaste kyrkans historia. 3. Studiet av bibeltolkning och dess verkan i historia och nutid. Hur dessa ansvarsområden avgränsas mot andra discipliner är inte alltid helt klart. Hör t.ex. studiet av det tidiga etthundratalets kristna texter och historia hemma inom exegetiken eller inom kyrkohistorien och den systematiska teologin? Eller var går gränsen mellan exegetik och religionshistoria då det gäller det judiska folkets religiösa historia? När är reception av bibeltext en exegetisk angelägenhet snarare än en systematisk-teologisk eller religionssociologisk? Gränserna mellan de olika akademiska disciplinerna är alltid något oklara. Utöver de vanliga exegetiska ansvarsområdena har på senare år även patristisk forskning legat inom exegetiken på Teologiska fakulteten i Uppsala. Det beror på att Anders Ekenberg väsentligen har varit knuten till forskningsämnet Nya testamentets exegetik. Vad kan då exegetiken bidra med till en teologisk fakultet? Först och främst kan den naturligtvis bidra med ämneskunskaper inom sina ansvarsområden, vilket bland annat innefattar kunskaper om framväxten av judisk och kristen religion och om de bibliska skrifternas karaktär och betydelse i olika sammanhang, kunskaper som torde vara av grundläggande betydelse för flertalet andra ämnen vid fakulteten. På det metodiska planet kan den bidra med välutvecklade metoder för texttolkning och litterär analys samt en praktiskt förankrad hermeneutisk reflektion. Dessutom rymmer den kvalificerade språkkunskaper, särskilt i de klassiska språken. Även dessa bidrag borde kunna vara av vikt för flertalet ämnen vid fakulteten. 4

5 Vilken nytta kan exegetiken i sin tur dra av andra ämnen vid en teologisk fakultet? Ifråga om ämneskunskaper kan man hämta viktig bakgrundsinformation om t.ex. Främre orientens religioner från religionshistorien. Vid studiet av senare reception av bibliska texter kan man hämta bakgrundsinformation även från ämnen som kyrkohistoria, systematisk teologi och religionssociologi. Ifråga om metoder kan exegetiken utan tvekan dra nytta av samtliga ämnen vid teologisk fakultet, eftersom man utöver språk- och litteraturvetenskapliga metoder i viss mån också använder t.ex. beteendevetenskapliga, historiska och systematiska metoder. För vetenskapsteoretisk och hermeneutisk reflektion kan man ha gott stöd av religionsfilosofin. Exegetiken och de andra ämnena vid teologisk fakultet borde således kunna vara till stor nytta för varandra och ömsesidigt kunna stödja och berika varandra. Tidigare och pågående forskning Här följer en kortfattad och allmän beskrivning av den forskning som har bedrivits under de senaste tio åren inom ämnet Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet och en kort redovisning av forskarkollegiet under samma tid. Beskrivningen av forskningen har organiserats efter de tre exegetiska ansvarsområdena som nämndes ovan. Studiet av Israels historia och den tidigaste kyrkans historia En tydligt historisk frågeställning har Thomas Kazens avhandling Jesus and Purity Halakhah. Was Jesus Indifferent to Impurity? (2002). Det finns en hel del pågående forskning med idéhistorisk inriktning, som också kan föras hit. Kazen genomför t.ex. för närvarande undersökningar kring föreställningarna om människosonen i äldsta kristen tid. Nämnas kan också Jonas Holmstrands pågående riksbanksfinansierade projekt om trosbegreppet i äldsta kristen tid, ett projekt som planeras resultera i en två vetenskapliga artiklar och en monografi Idéhistoriskt inriktat var också Stefan Nordensons avhandlingsprojekt kring logosteologins bakgrund i Johannesevangeliet och hos Paulus, ett projekt som tillfälligt avbrutits. Cecilia Wasséns pågående forskning om våld inom den apokalyptiska litteraturen som finansieras av Nathan Söderblom-Sällskapet handlar om våldets funktion i Uppenbarelseboken och judiska pseudepigrafer. Även Mathias Sånglöfs avhandlingsprojekt kan tas upp här. I det jämförs föreställningarna om Anden i den johanneiska traditionen och i den paulinska, och utifrån den jämförelsen görs sedan reflektioner kring relationen mellan de två traditionerna. Studiet av de bibliska texterna, deras bakgrund, form och betydelse Inom denna forskning kan man urskilja två olika inriktningar: 1. forskning som diskuterar texterna utifrån deras idéhistoriska bakgrund och sammanhang; 2. forskning som diskuterar texterna utifrån deras språkliga och litterära egenskaper. Gränsen mellan de två inriktningarna är inte skarp. Till den förra typen kan man räkna Anders Gerdmars avhandling Rethinking the Judaism-Hellenism Dichotomy. A Historiographical Case Study of Second Peter and Jude från Hit hör också t.ex. en artikel av Jonas Holmstrand om den gammaltestamentliga bakgrunden till Fil 3:2 (2004), en artikel av Kari Syreeni om 5

6 relationen mellan Bergspredikan och läran om de två vägarna (2005) samt en artikel av Thomas Kazen om berättelsen om den barmhärtige samariern mot bakgrund av judiska renhetsföreskrifter (2006). Kanske bör också ett par artiklar av Kari Syreeni om evangelierna (och i synnerhet Johannesevangeliet) som uttryck för bearbetning av sorg över Jesu död ( ) nämnas här. Vidare publicerade Cecilia Wassén en artikel som analyserar berättelsen om Jesus och den blödarsjuka kvinnan utifrån judiska renhetslagar i Dödahavsrullarna (2008) samt artiklar om änglar och demoner (2008) och om bruket av famlilje-metaforer i Dödahavsrullarna (2009). En studie över Paulus syn på änglar och kvinnor i 1 Kor i ljuset av Dödahasvrullarna kommer ut nästa år i samlingvolym från en konferens i Wien. Till den senare typen av textorienterad forskning hör Jonas Holmstrands avhandling om övergångsmarkörer i Paulusbreven (Markers and Meaning in Paul. An Analysis of 1 Thessalonians, Philippians and Galatians, 1997), Sven Hillerts avhandling Limited and Universal Salvation. A Text-Oriented and Hermeneutical Study of Two Perspectives in Paul (1999) och Mikael Isacsons avhandling To Each Their Own Letter. Structure, Themes, and Rhetorical Strategies in the Letters of Ignatius of Antioch (2004), vilka alla använder sig av en likartad textlingvistisk metod, som för övrigt också inspirerat Jörgen Magnusson i hans religionshistoriska avhandling Rethinking the Gospel of Truth. A Study of its eastern Valentinian setting (2006). Samma metodiska grepp använde också Jonas Holmstrand i en artikel om Första Johannesbrevets karaktär, en artikel som tillkom och publicerades inom ramen för ett större nordiskt samarbetsprojekt kring tidig kristen parenes (Early Christian Paraenesis in Context, 2004). Ett annat metodiskt grepp men fortfarande med inriktning mot textens språkliga och litterära egenskaper använder Håkan Bengtsson sig av i sin avhandling What s in a Name? A Study of Sobriquets in the Pesharim (2000). En sådan inriktning får nog också tillskrivas ett par artiklar av Syreeni från , vilka behandlar den symboliska funktionen hos Jesu kroppslighet i Johannesevangeliet respektive hos Petrus i Matteusevangeliet. Här bör också nämnas att Lis Carlander för närvarande söker medel för ett doktorandprojekt kring olika språkliga och retoriska aspekter på dialogerna i Johannesevangeliet. Utöver dessa mer renodlade forskningsprojekt har även en del textorienterade arbeten av mer allmän karaktär gjorts, arbeten som i praktiken inbegripit en hel del forskning kom Tord Fornberg med andra delen av sin kommentar till Matteusevangeliet i serien Kommentar till Nya testamentet kom hans bok Det trovärdiga vittnet. En bok om Nya testamentet. I läroboken Jesus och de första kristna (red. D. Mitternacht och A. Runesson), som kom 2006, medverkade bl.a. Håkan Bengtsson, Jonas Holmstrand, Thomas Kazen, Hanna Stenström, Kari Syreeni och Cecilia Wassén gjorde Jonas Holmstrand och Lina Sjöberg en nyöversättning av Brevet till Diognetos. Året därefter, 2008, publicerade Jonas Holmstrand också en översättning till svenska av den lilla koptiska texten Paulus bön, som inleder Nag Hammadi codex I ( Codex Jung ). Dessuom har både Cecilia Wassén och Tord Fornberg översatt flera texter för en nyöversättning av Dödahavsrullarna på svenska (red. M.Winninge) som skall publiceras under Studiet av bibeltolkning och dess verkan i historia och nutid Under de senaste tio åren har forskningsämnet Nya testamentets exegetik också varit engagerat i en hel del forskningsprojekt som på olika sätt har varit inriktade mot reception av bibeltext. Flera av projekten har genomförts i samarbete med forskare från andra forskningsämnen. Även inom denna forskning kan man urskilja olika 6

7 inriktningar, nämligen mot: 1. forskningshistoria; 2. exegetisk metod, allmän tolkningsteori och forskningsetik; 3. Bibeln och skönlitteratur; 4. Bibelns roll i religionsdialogen; 5. reception i den tidiga kyrkan. Ett arbete av det första slaget är Hanna Stenströms avhandling, The Book of Revelation: A Vision of the Ultimate Liberation or the Ultimate Backlash? A study in 20th century interpretations of Rev 14:1-5, with special emphasis on feminist exegesis (1999). Stenström har sedan dess också skrivit artiklar med forskningshistorisk inriktning, t.ex. en om Lydia Wahlströms bruk av forskning kring Bibeln och den tidiga kyrkan. På det här fältet har vi också en hel del pågående forskning. Anders Gerdmar och Håkan Bengtsson arbetar sedan början av 2000-talet med ett HSFRfinansierat projekt om antisemitiska inslag i den exegetiska forskningshistorien, främst under första hälften av 1900-talet. I anslutning till projektet har redan flera artiklar publicerats. Ett annat pågående projekt är Åsa Mikas avhandlingsarbete kring begreppet kärlekspatriarkat som omdebatterad analysterm i den nytestamentliga forskningen för att beskriva förhållanden i den tidiga kristna rörelsen. På samma tema har också Kari Syreeni skrivit en artikel (2003). Dessutom har Hanna Stenström artiklar på gång om bruket av bibelargument och exegetiska argument i svensk debatten om prästvigning av kvinnor 1958 och om nordisk exegetik på 1900-talet, nu och i framtiden. Forskning av den andra typen har resulterat i fem sex artiklar av Kari Syreeni, där han på ett mer allmänt sätt behandlar exegetisk metod och tolkningsteori. Några av dem är från slutet av 90-talet och framställer hans hermeneutiska trevärldsmodell. I andra, senare artiklar reflekterar han kring förhållandet mellan kyrklig och akademisk bibeltolkning. Till denna typ av forskning hör också ett pågående forskningsprojekt som Hanna Stenström för närvarande är sysselsatt med kring etiska dimensioner i den exegetiska praktiken. Hanna Stenström är numera anställd som forskare vid Enheten för forskning och kultur i Svenska kyrkan men deltar kontinuerligt i högra seminariet. Ett projekt av det tredje slaget var det tvärvetenskapliga projekt som Kari Syreeni och Stefan Klint var engagerade i kring millenieskiftet. Projektet, som var finansierat av HSFR, benämndes Bibeln och den svenska 1900-talslitteraturen och genomfördes i samarbete med en gammaltestamentlig exeget (Lina Sjöberg), tre litteraturvetare och fyra forskare från ämnet tros- och livsåskådningsvetenskap. Projektet resulterade bl.a. i antologin Speglingar. Svensk 1900-talslitteratur i möte med biblisk tradition (red. S. Klint och K. Syreeni), som kom 2001, och Stefan Klints avhandling Romanen och evangeliet. Former för Jesusgestaltning i Pär Lagerkvists prosa (2001). Ytterligare ett projekt med inriktning mot Bibeln och skönlitteraturen var Mattias Huss avhandlingsarbete om hur kenosisföreställningar hos Paulus och framför allt i Johannesevangeliet har influerat Fjodor Dostojevskijs författarskap. Arbetet resulterade i avhandlingen Vetekornets väg: utblottelse hos Dostojevskij och i romanen Bröderna Karamazov, vilken kom Nämnas i det här sammanhanget kan också att Nya testamentets exegetik under flera år ingick tillsammans med litteraturvetenskapen och tros- och livsåskådningsvetenskapen vid Uppsala Universitet i det samarbete kring tolkningsfrågor som har kallats Engelska parkens tolkningsforum. Forskning av det fjärde slaget har bedrivits av Tord Fornberg, som under den senaste tioårsperioden har skrivit ett tjugotal artiklar som alla på olika sätt rör Bibelns roll i religionsdialogen. En del av dessa finns samlade i artikelsamlingen The Bible in a World of Many Faiths från

8 Den femte och sista typen forskning representeras av en artikel av Kari Syreeni kring tidig reception av Paulustradition (2006). Som framgår av ovanstående presentation av tidigare och pågående forskning har forskningsämnet Nya testamentets exegetik i Uppsala under de senaste tio åren bedrivit och bedriver en ganska omfattande forskningsverksamhet, som spänner över samtliga av exegetikens tre ansvarsområden. Under den här perioden har ämnet haft tre fleråriga externfinansierade projekt, ett historieorienterat och två receptionsorienterade. Vidare kan man notera att den historieorienterade forskningen har förstärkts de senaste åren, delvis på bekostnad av det textorienterade studiet, även om det fortfarande bedrivs aktiv forskning också på det fältet. Det är också märkbart att intresset för den johanneiska traditionen har tilltagit. Inom den receptionsorienterade forskningen är det framför allt inriktningarna mot forskningshistoria, Bibeln och skönlitteraturen och Bibelns roll i religionsdialogen som har varit starka. Ifråga om internationellt samarbete har ämnet alltså deltagit i ett stort nordiskt samarbetsprojekt. Därutöver har gemensamma seminarier hållits med kolleger i Åbo och Helsingfors upprepade gånger. Vidare har enskilda forskare regelbundet deltagit i såväl nordiska som stora internationella konferenser i Nya testamentets exegetik. Forskarkollegiet Under de senaste tio åren har de forskande lärarna inom ämnet Nya testamentets exegetik vid Teologiska institutionen i stort sett varit professor Kari Syreeni, docent Anders Ekenberg, docent Tord Fornberg, universitetslektor Jonas Holmstrand, universitetslektor Hanna Stenström och universitetslektor Cecilia Wassén. Därutöver har Håkan Bengtsson haft flera olika uppdrag vid institutionen, och Anders Gerdmar har under några år varit knuten till institutionen som externfinansierad forskare. Doktorander under denna tid har varit Hanna Stenström, Sven Hillert, Anders Gerdmar, Håkan Bengtsson, Thomas Kazen, Mikael Isacson, Petter Sundelius, Mattias Huss, Stefan Nordenson, Åsa Mika och Mathias Sånglöf. Därutöver finns ett antal personer som i olika omfattning har deltagit i högre seminariet, bland andra universitetslektor Mikael Winninge, universitetslektor James Starr, professor Lars Hartman och professor Edvin Larsson. För flera av de forskande lärarna har anställnings- och tjänstgöringsformerna varierat under den aktuella tiden. Tord Fornberg var t.ex. tjänstledig under drygt tre år kring millenieskiftet och Jonas Holmstrand tjänstgjorde vid Göteborgs universitet under ett par år i slutet av 90-talet. Tord Fornberg, Anders Ekenberg och Jonas Holmstrand har också haft uppdrag som prefekt eller studierektor under den aktuella tiden, och Jonas Holmstrand hade under cirka tre år dessutom ett tjugoprocentigt förordnande centralt på Universitetet. Omfattningen av Hanna Stenströms tjänstgöring har varierat. Under våren och sommaren 2007 lämnade Håkan Bengtsson, Anders Ekenberg, Hanna Stenström och Kari Syreeni sina anställningar vid institutionen. Dessutom gick Tord Fornberg i halvtidspension vid samma tid. Sedan hösten 2008 innehar Cecilia Wassén ett vikariat som universitetslektor vid institutionen. Hon tjänstgjorde under flera år på Wilfrid Laurier University i Waterloo, Kanada efter avlagd doktorsexamen vid McMaster University (avhandlingen Women in the Damascus Document är publicerad av Brill, 2005). Aktiva doktorander är för närvarande Åsa Mika och Mathias Sånglöf. Till våren 2010 kommer ytterligare en doktorand i Nya testamentets exegetik att antas. 8

9 Strategier inför framtiden Mot bakgrund av reflektionerna kring ämnets identitet och redovisningen av tidigare och pågående forskning har vi lagt upp följande strategier för framtiden. Strategierna presenteras under tre olika rubriker: Organisation och resurser, profilering och utbildning på forskarnivå. Under varje rubrik görs först några inledande kommentarer. Sedan listas i punktform de konkreta åtgärder som vi planerar. Organisation och resurser Antalet aktiva i högre seminariet i Nya testamentets exegetik har sjunkit påtagligt på senare år. Orsakerna till det är flera. Thamreformen, som genomfördes 1997/98, har medfört en kontinuerlig minskning av antalet forskarstuderande i ämnet. Vid ungefär samma tid halverades dessutom antalet anställda lärare i ämnet på institutionen. Dessutom delades seminariet i ett postdoktoralt seminarium och ett doktorandseminarium. Det senare kom att uppfattas som i första hand den forskarutbildningsansvariga professorns angelägenhet. Till detta kommer att flera av lärarna fick tidsödande prefekt- och studierektorsuppdrag och delvis ersattes av vikarier med deltidsförordnanden av olika omfattning. För att åter öka aktiviteten i forskningsverksamheten och bryta isoleringen planerar vi att vidta följande åtgärder: 1. Satsa offensivare på att få till stånd fler och gärna större forskningsprojekt i ämnet. Om vi kunde öka antalet externfinansierade forskningsprojekt, skulle vi kunna knyta fler personer till både forsknings- och undervisningsverksamheten. Ett ideal vore att ytterligare ett par forskare/lärare kunde knytas till dessa verksamheter och att alla växlade mellan perioder med mer forskning och perioder med mer undervisning. Fler större gemensamma projekt skulle också ge en bas för forskningen i ämnet, stärka samarbetet inom forskningen och bidra till att utveckla ett gemensamt ansvarstagande för verksamheten. 2. Öka samarbetet kring projektansökningar. För att få till stånd fler och större gemensamma forskningsprojekt skulle vi i betydligt större utsträckning än hittills behöva hjälpas åt att ta fram riktigt bra ansökningar, både för små, individuella projekt och för större, gemensamma projekt. En del av seminarieverksamheten borde användas till att dela erfarenheter med varandra, kläcka goda idéer och slipa på bra ansökningstexter. 3. Arbeta mer aktivt med att rekrytera doktorander och ge dem bättre stöd i deras arbete med att skriva forskningsbeskrivningar och söka finansiering. Vi bör vara mer uppmärksamma på intresserade och engagerade studenter med forskarbegåvning och uppmuntra dem på olika sätt att gå vidare, t.ex. genom att inbjuda dem till högre seminariet och låta dem få ta del i den verksamheten på ett aktivt sätt. Vidare kan vi mer aktivt försöka få med doktorander i större gemensamma forskningsprojekt samt ge dem bättre handledning och återkoppling i arbetet med att skriva forskningsbeskrivningar. Vi kan också hjälpa dem genom att övervaka olika möjligheter till finansiering. 4. Hjälpa nydisputerade till fortsatt forsknings- och undervisningsverksamhet. Det kan t.ex. ske genom att planera in dem i gemensamma forskningsprojekt, informera dem om olika möjligheter till projektfinansiering och vikariat samt stödja dem i författandet av projektbeskrivningar. 9

10 5. Frigöra mer effektiv forskningstid för de undervisande lärarna genom en bättre undervisningsplanering. Ett mål skulle kunna vara att i möjligaste mån se till att alla lärare har första modulen på hösten eller sista modulen på våren undervisningsfri. 6. Etablera en fastare forskningsgemenskap med nytestamentliga forskare på andra högskolor och universitet i vår region. Under de senaste åren har vi träffat forskare från Umeå Universitet, Teologiska högskolan i Stockholm, Johannelunds teologiska högskola och i viss mån Örebro teologiska högskola en gång per termin under en så kallad studiedag, på vilken vi har diskuterat gemensamma angelägenheter ifråga om forskning och haft gemensamma seminarier. I vår skall vi pröva att istället träffas ungefär en gång per månad för ett dubbelseminarium. I anslutning till seminarierna anordnas postseminarier. Dessa seminarier har hittills syftat till att öka den kritiska massan, etablera samarbete kring forskningsprojekt och hjälpa doktorander och doktorandaspiranter att få ett bredare kontaktnät och bättre projektbeskrivningar. Detta samarbete skulle vi vilja utveckla och formalisera genom samarbetsavtal med berörda högskolor och universitet. I så fall skulle forskarna från dem på ett annat sätt kunna få in verksamheten i sin tjänstgöring, eventuellt kunna utverka mer medel för doktorandstöd och eventuellt kunna ta mer aktiv del i utbildningen på forskarnivå hos oss. Vi bör också överväga om denna forskningsgemenskap bör utvidgas ytterligare med t.ex. Linköpings universitet. 7. Åter slå ihop det postdoktorala seminariet och doktorandseminariet. Den kritiska massan är för liten för två seminarieserier. Dessutom vinner både doktorander och etablerade forskare på att ha gemensamma seminarier. Doktoranderna blir mindre beroende av handledarens och deras synpunkter, och de etablerade forskarna har nytta av att nya ögon och tankebanor kommer in i seminariet. 8. Få fler att känna sig delaktiga i och ta ansvar för seminarieverksamheten och utbildningen på forskarnivå. Det skulle kunna ske genom att alla i seminariet turas om att ha olika roller på seminarierna (ordförande, opponent, respondent, aktiv medlem, föredragande o.s.v.). Eventuellt skulle också en modell för samtal och reflektion kring utförandet av dessa olika roller kunna utvecklas. Det vore också bra om alla disputerade lärare har uppdrag som handledare inom utbildningen på forskarnivå. 9. Öka samarbetet inom forskarkollegiet kring forskningsbevakning och internationella kontakter. Det kan t.ex. handla om att gemensamt planera deltagande i konferenser, så att vi som grupp täcker in de fält som är av intresse för oss, att efter deltagande rapportera till varandra och att dela med oss av kontakter som knutits. Det kan också handla om att hjälpas åt att övervaka nya publikationer genom att tipsa, redovisa och diskutera nya böcker och artiklar. Detta skulle med fördel kunna ske i anslutning till utbildningen på forskarnivå. 10. Hjälpas åt för att bättre kunna nå ut med vår forskning internationellt. Vi skulle t.ex. kunna ha gemensamma strategier för var och hur vi publicerar oss, var och hur vi lägger fram papers och föreläser o.s.v. Men vi skulle också kunna hjälpas åt att anordna konferenser med internationella gäster i anslutning till våra forskningsprojekt. Detta bör tänkas in redan i planeringen av projekten. I det här sammanhanget finns också anledning att tänka igenom hur vi skulle kunna utnyttja SALT bättre. 10

11 11. Använda Svenska exegetiska sällskapet och Svensk exegetisk årsbok till att stärka nytestamentligt forskningsutbyte och forskningssamarbete på såväl nationell som internationell nivå. Genom omvandlingen av Uppsala exegetiska sällskap till Svenska exegetiska sällskapet kan vi förhoppningsvis förbättra rekryteringen av nya medlemmar till sällskapet samt ge de exegetiska dagarna större genomslag. Förhoppningsvis kan på så sätt även intresset för Svensk exegetisk årsbok höjas. 12. Ta initiativ till fler samnordiska projekt. Vi har redan goda kontakter inom Norden. Men vi skulle utnyttja dessa bättre genom att t.ex. söka pengar för gemensamma arrangemang hos NordForsk. I planeringen av nya projekt bör dessa kontakter (och andra internationella kontakter) tänkas in redan från början. Under Kari Syreenis tid som professor vid institutionen etablerades kontakt och ett fortgående utbyte med universiteten i Helsingfors och Åbo. Vi bör överväga hur vi bäst följer upp detta utbyte framöver. 13. Verka för ett ökat gästforskarutbyte. Det gäller utbyte åt båda hållen, både att få hit lämpliga gästforskare och att själva försöka komma iväg som gästforskare till lämpliga platser. Även detta är något som bör övervägas redan i planeringen av nya projekt. 14. Knyta närmare kontakt med Svenska bibelsällskapet. Det vore önskvärt att etablera ett närmare samarbete, så att vi i större utsträckning än hittills kunde ta del i varandras verksamheter och ta vara på varandras resurser. 15. Ta fler initiativ till samarbete med andra forskningsämnen inom och utom fakulteten. Det kan ske t.ex. genom att vi anordnar fler gemensamma seminarier med andra ämnen, att vi oftare bjuder in gäster från andra ämnen till våra seminarier eller att vi tar initiativ till ämnesöverskridande forskningsprojekt. 16. Öka samarbetet inom forskarkollegiet kring tredje uppgiften. Här skulle man i större utsträckning än hittills kunna agera som grupp, t.ex. genom att gemensamt planera verksamhet av detta slag och åtminstone ibland hjälpas åt med föredrag, debattartiklar, populärvetenskapliga artiklar o.s.v. På så sätt skulle vi också kunna bli mer offensiva på det här fältet. Profilering Hitintills har det nytestamentliga forskarkollegiet i Uppsala inte fattat beslut om en gemensam forskningsprofil, utan forskningens inriktning har fått bestämmas av de enskilda forskarnas och doktorandaspiranternas intressen från tid till tid. Även så utvecklas med tiden i viss mån en profil t.ex. genom att medlemmarna i kollegiet inspirerar varandra samt genom att doktorandaspiranter med liknande intressen som de etablerade forskarna söker sig hit för att få god handledning på det tänkta området. Dessutom påverkas naturligtvis doktorandaspiranterna av den tilltänkta handledarens tankar och idéer. Ändå kan man konstatera då man läser redovisningen av tidigare och pågående forskning ovan att forskningen inom ämnet hittills har varit tämligen brokig. Därför tror vi att det kunde vara klokt att i högre grad än hittills profilera forskningen i Nya testamentets exegetik vid fakulteten. Det kan dock finnas skäl att inte styra forskningens inriktning alltför hårt. Det vore olyckligt om riktigt goda och lovande forskningsprojekt inte kunde realiseras i Sverige bara för att projektet inte tillräckligt lätt kunde inordnas i en viss forskningsprofil, eller om vi skulle tvingas avböja erbjudanden om medverkan i internationella projekt av samma skäl. En profil 11

12 kan också medföra stagnation, om allt sker i samma hjulspår under alltför lång tid. Även själva profilen behöver kunna utvecklas och förändras. Därför vill vi i första hand profilera oss genom att göra gemensamma satsningar på vissa forskningsprojekt, vilka kan utgöra en bas för forskningsverksamheten under de år som projektet varar. När det blir dags för nya projekt, får man sedan avgöra om man vill fortsätta med samma inriktning eller om man skall profilera sig åt ett delvis nytt håll. Samtidigt är vi öppna för att även enskilda forskningsprojekt av annan karaktär kan finnas parallellt med de gemensamma satsningarna. Vad gäller de gemensamma satsningarna är det angeläget att vi inte begränsar forskningen till ett av de ansvarsområden som angavs ovan utan behåller och utvecklar kompetensen på alla områdena. På fakulteten bedrivs för närvarande relativt lite historiska forskning med inriktning mot tiden före modern tid. Samtidigt tycks intresset för historia öka i samhället i stort. Dessutom finns det, som påpekades ovan, ett teologiskt motiverat intresse för den äldsta kristna tiden och för de nytestamentliga texterna som historiska dokument. I det läget vore det olyckligt att helt släppa den historiskt orienterade forskningen inom ämnet. Att fortsätta forskningen kring texterna på originalspråket är också viktigt för att behålla och utveckla kompetensen inom de klassiska språken på fakulteten. Detta är också en kompetens som kommer att efterfrågas om vi utvecklar samarbetet med Svenska bibelsällskapet. Samtidigt är det receptionsorienterade forskningsfältet ett fält som för närvarande växer internationellt och som vi under det senaste decenniet utvecklat en betydande kompetens på, vilket vi borde utnyttja. Dessutom är det vår övertygelse att forskningen på vart och ett av dessa fält vinner på att kombineras med forskning på de övriga. Utifrån dessa övervägningar planerar vi för närvarande att profilera oss genom att göra följande större satsningar: 1. Ett större projekt kring offer i gammal- och nytestamentlig tradition. Offerterminologin spelar en viktig roll i Gamla och Nya testamentet. Den har också haft stor betydelse i texternas receptions- och verkningshistoria. Mycket forskning har förstås redan bedrivits kring denna terminologi, men mycket är omdebatterat, och det finns anledning att pröva nya grepp och infallsvinklar på materialet. Tyngdpunkten i det här projektet, som är ett samarbetsprojekt mellan åtminstone Gamla och Nya testamentets exegetik, ligger på det metaforiska bruket av terminologin i t.ex. poetisk och profetisk gammaltestamentlig litteratur, Dödahavsrullarna, Nya testamentet samt modern skönlitteratur, bildkonst och film. I vilka sammanhang och för vilka syften används offerterminologin metaforiskt? Hur fungerar den i dessa sammanhang? Vilka aspekter av offret tar det metaforiska bruket fasta på i de olika fallen? Tankarna kring projektet är fortfarande ganska tentativa. Men det är klart att detta är ett projekt där vi verkligen skulle kunna utnyttja våra kompetenser och där vi har goda förutsättningar att kunna ge ett substantiellt bidrag på ett mycket centralt forskningsfält. Dessutom kan projektet utformas på ett sådant sätt att det relaterar till alla exegetikens ansvarsområden. Inom projektet skulle kunna rymmas även t.ex. arbeten av mer filologiskt eller religionshistoriskt slag. Om Nya testamentets exegetik skall ta ansvar för patristiken eller delar av den, kan man överväga att även rikta särskild uppmärksamhet mot det metaforiska bruket av offerterminologin hos fäderna. Under hösten 2009 har ett halvdussin gammaltestamentliga och nytestamentliga forskare arbetat med att arbeta fram projektansökningar med denna inriktning. Under hösten 2009 fick en av dem, Göran Eidevall, besked om att han tilldelats projektmedel för sitt planerade delprojekt. 12

13 2. Centrum för Bibel och kultur. Det finns, som framgått ovan, en både bred och djup kompetens i Uppsala inom kulturorienterad exegetik, ett internationellt sett växande och betydelsefullt bibelvetenskapligt fält. Hittills har Uppsalaforskare med denna inriktning framför allt fokuserat på modern litteratur och vetenskapshistoria. I visionerna för ett framtida Centrum ingår att: Vidga denna inriktning till att omfatta fler kulturella uttryck, som film och musik, men också fler samhällsområden och tidsepoker. Utföra fler textuellt inriktade analyser, särskilt på svenskt material, och sträva efter att med utgångspunkt i dessa studier bidra till det internationella fältets breddning. Ta initiativ till tvärvetenskapliga samarbeten med religionspsykologer och religionssociologer för att utföra empiriska undersökningar av faktiska läsares bibelbruk. Bidra till metodutvecklingen inom kulturorienterad bibelvetenskap på den internationella arenan genom att bygga vidare på de metodiska resonemang som redan är en viktig del av de svenska forskarnas arbeten. Delta i och befrämja samtalet om hermeneutiska teorier och frågeställningar genom den särskilda kompetens som övas inom exegetiken. Vidareutveckla den kompetens som finns när det gäller tredje uppgiften så att den kan bli en tillgång för andra forskare och forskarstuderande. Bevara och vidareutveckla den kompetens som finns när det gäller genusvetenskaplig och queerteoretisk exegetik vid institutionen. Vi vill intensifiera arbetet med att skapa organisatoriska former för att utveckla denna kompetens samt fördjupa redan existerande samarbeten nationellt och internationellt. På kort sikt kan det handla om seminarieverksamhet och formulerande av forskningsprojekt. På längre sikt vill vi bygga permanenta strukturer som kan ta form av forskarskola, magisterkurser och bildandet av ett Centrum för bibel och kultur vid Uppsala universitet, en svensk motsvarighet till Sheffields Centre for the Study of the Bible in the Modern World eller Köpenhamns Center för Studiet av Bibelens Brug. En potentiell samarbetspartner är Svenska kyrkans Enhet för forskning och kultur, där Hanna Stenström innehar en forskartjänst inriktad mot just reception och hermeneutik. Som ett första steg har en grupp på ett halvdussin forskare träffats under hösten 2009 för att förbereda en gemensam projektansökan. 3. Samarbete med Svenska bibelsällskapet. Vår ambition att knyta närmare kontakt med Svenska bibelsällskapet inbegriper en beredskap att gå in i översättningsprojekt tillsammans med Svenska bibelsällskapet. Vilka översättningsprojekt som kan bli aktuella för sådant samarbete är ännu inte klart. Eventuellt skall De apostoliska fäderna nyöversättas. Översättning av vissa pseudepigrafer, såsom Första Henoksboken, har också diskuterats. Utbildning på forskarnivå Utbildningen på forskarnivå bör utvecklas i en sådan riktning att den mer får karaktär av en strukturerad utbildning än av ett individuellt arbete som utförs under överinseende av en eller ett par personer med det enda målet att skriva en bok. I enlighet med den ambitionen planerar vi att vidta följande åtgärder, som syftar till att göra forskarutbildningen till en kollektiv angelägenhet i högre grad än nu, göra 13

14 utbildningen mer strukturerad och systematisk samt utveckla och bredda färdighetsträningen avsevärt (en del av åtgärderna har redan nämnts en gång under rubriken Organisation och resurser ovan): 1. Verka för att alla disputerade lärare är engagerade i handledning av doktorander. På så sätt skulle utbildningen på forskarnivå mer få karaktären av vår utbildning än professorns kurs. 2. Slå ihop det postdoktorala seminariet och doktorandseminariet. Det skulle medföra att doktoranderna blir mindre beroende av handledarna och deras synpunkter samt att de integreras bättre i ämnets forskningsgemenskap, vilket i sig kan ses som ett inslag i utbildningen. 3. Sträva efter att i möjligaste mån få med doktorander i större gemensamma projekt. Det skulle också främja integrationen i forskningsgemenskapen. 4. Införa ett mentorssystem för nya doktorander. På så sätt breddas kontaktnätet. Dessutom kan det vara tryggt att kunna vända sig till någon som befinner sig i en liknande situation som man själv och som man inte står i ett beroendeförhållande till. 5. Sträva efter att i möjligaste mån rekrytera flera nya doktorander till utbildningen ungefär samtidigt. Utbildningen blir bättre och mer givande om man kan ta del av den tillsammans med andra doktorander. Dessutom ökar då förutsättningarna för att man skall kunna ge mer undervisning på olika moment. 6. I viss utsträckning även ta in studenter på avancerad nivå i de högre seminarierna och i forskningen. Det skulle öka gruppen utbildningstagare på seminarierna och skulle även kunna spela en positiv roll i rekryteringsprocessen. För att stärka dessa studenters närvaro på seminarierna skulle man kunna låta dem som uppsatsämnen få riktiga forskningsuppgifter i anslutning till pågående projekt inom ämnet. Om uppgifterna genomförs på ett bra sätt, kan de sedan publiceras i en vetenskaplig tidskrift, t.ex. Svensk exegetisk årsbok. 7. Låta alla i seminariet turas om att ha olika roller (ordförande, opponent, respondent, aktiv medlem, föredragande o.s.v.). Det skulle bidra till att alla kände sig delaktiga i och tog ansvar för verksamheten. Men det skulle också kunna bli en del av färdighetsträningen för doktoranderna, om man också gav återkoppling på insatserna. Sådan återkoppling skulle också kunna tjäna som ett instrument för utvärdering och vidareutveckling av seminarieverksamheten. 8. Utveckla den pedagogiska och didaktiska träningen på utbildningen. Universitets pedagogiska kurs bör ingå som ett obligatoriskt moment i utbildningen. Därutöver skulle eventuellt ett poänggivande ämnesdidaktiskt moment kunna införas. Detta moment skulle kunna innehålla viss ämnesdidaktisk utbildning samt undervisningspraktik på kurser på grundutbildningen under handledning av kursernas ordinarie lärare. 9. Införa deltagande i en internationell konferens som ett normalt inslag i utbildningen. 10. Införa som ett inslag på utbildningen att man skriver och publicerar en vetenskaplig eller populärvetenskaplig artikel, alternativt presenterar ett paper på en konferens. Materialet ventileras först på seminariet och examineras genom publikationen eller presentationen. Förutom att vara en god träning för 14

15 doktoranden skulle en sådan övning medföra ökad kontakt med omvärlden för vår forskningsmiljö. 11. Utveckla litteraturkursernas utformning, så att de blir mer varierade och får fler inslag av dialog. Litteraturen skulle t.ex. i högre utsträckning än hittills kunna diskuteras på seminarier. Särskilt om relativt nyutkommet material tas upp, skulle diskussionerna kunna bli givande även för de etablerade forskarna. Examinationen av litteraturkurserna skulle också ibland kunna ske av andra än handledarna, t.ex. i anslutning till pågående forskning inom ämnet. 12. Successivt utvärdera utbildningen på forskarnivå på ett systematiskt sätt. Både formativa och summativa kursvärderingar bör förekomma. Åtminstone de senare arkiveras. / Jonas Holmstrand 15

Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten 2007. Forskningsprogram för Gamla testamentets exegetik

Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten 2007. Forskningsprogram för Gamla testamentets exegetik Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten 2007 Forskningsprogram för Gamla testamentets exegetik 1 I Exegetikens identitet Att exegetiken, eller bibelvetenskapen, är en egen akademisk disciplin

Läs mer

Predikaren 1, 12. Sidanvisningar anges på momentschemat, särskilt vilka sidor som hör ihop med de olika föreläsningarna.

Predikaren 1, 12. Sidanvisningar anges på momentschemat, särskilt vilka sidor som hör ihop med de olika föreläsningarna. Bibelvetenskaplig introduktion (7,5 hp) 790G01, 92RE21, 92RE27, 93RE27 Ansvarig lärare Carl-Magnus (Kalle) Carlstein, carl-magnus.carlstein@liu.se. Kurslitteratur LarsOlov Eriksson och Åke Viberg (red.),

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna Humanistiska och teologiska fakulteterna BIVR11, Bibelvetenskap: Avancerad kurs I, 15 högskolepoäng Biblical Studies: Master (Two Years) Degree Course, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Grundläggande nivå Ockultism, satanism, new age och annan esoterism i västerländsk historia och nutid, 7,5hp (kurskod 790G11) Studenten övar sig i att

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

Regeringen Utbildningsdepartementet

Regeringen Utbildningsdepartementet Regeringen Utbildningsdepartementet Utvärderingsavdelningen Lars Geschwind YTTRANDE 2003-04-29 Reg.nr 641-1641-02 Yttrande angående Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om rätt att utfärda högskoleexamen

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi. 2. Behörighet för tillträde till forskarutbildningen

Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi. 2. Behörighet för tillträde till forskarutbildningen Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi Licentiatexamen, 80 poäng och Doktorsexamen, 160 poäng Studieplanen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet och fastställd

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 1. Mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå i kriminologi syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

ALLMÄN TEOLOGI 1. Nedan presenteras varje delkurs som hör till de olika nivåerna inom allmän teologi.

ALLMÄN TEOLOGI 1. Nedan presenteras varje delkurs som hör till de olika nivåerna inom allmän teologi. 1 Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi har ett examensämne som kallas Allmän teologi. Studiehelheten är ämnad för dem som avlägger fristående kurser eller vitsord, för dem som önskar studera vid det öppna

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1

REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1 REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1 ALLMÄNNA STUDIER Kommunikation E826.0 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) ÅK 1 / Praktiskt teologi 41 9102.0 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ÅK 2 / Språktjänst 41 Det

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning.

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning. Kompetensförsörjning vid SPL ( 11-15) Institutionsstyrelsen har under flera sammanträden sedan institutionsstyrelsens strategidag diskuterat och överlagt om behoven av strategiska rekryteringar med anledning

Läs mer

Kursutbud i religionsvetenskap hösten 2016

Kursutbud i religionsvetenskap hösten 2016 Kursutbud i religionsvetenskap hösten 2016 Fristående kurser på grundnivå: Religionsvetenskap, grundkurs (790G01), 30hp (helfart) Grundkursen består av fyra delkurser om 7,5hp: a) Religionshistorisk introduktion

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Studieplan för licentiatexamen i spanska

Studieplan för licentiatexamen i spanska = Studieplan för licentiatexamen i spanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängliga

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i spanska

Allmän studieplan för licentiatexamen i spanska Allmän studieplan för licentiatexamen i spanska Dr U 2013/40 Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den XX-XX-2013. Studieplanen kompletteras med följande

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset

UPPSALA UNIVERSITET PROTOKOLL Nr 2. Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Tid 09.15 12.20 Plats Teologiska fakultetsrummet, Universitetshuset Närvarande Carl Reinhold Bråkenhielm professor, dekanus, ordförande ledamöter: Ruth Franzén professor Eberhard Herrmann professor Stig

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STATISTIK VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 070531. 1. Mål för utbildningen Den nya examensordningens krav för doktorsexamen

Läs mer

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp Välkommen till en annorlunda och inspirerande kurs här på Cemus! Universitetsutbildningar och

Läs mer

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV Mall för ansökan (utdrag ur Kompletterande riktlinjer Anställningsordning) Detta avsnitt är en anvisning till sökande för anställning som professor, lektor, postdoktor och adjunkt. Bilagan gäller även

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Dnr U 2013/26 Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 21 februari 2013. Studieplanen kompletteras med

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp.

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp. Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMLVO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2013-11-27 Ändrad: 2014-11-26

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Anvisningar för sökande avseende universitetslektor vid HT-fakulteterna

Anvisningar för sökande avseende universitetslektor vid HT-fakulteterna PM 2012-04-11 m. ändr. 2015-02-12 Dnr HT 2012/200 A 10 1 Fakultetsstyrelsens arbetsutskott Anvisningar för sökande avseende universitetslektor vid HT-fakulteterna Observera att ansökningar endast tas emot

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Till Rektor FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Ett flertal samtal har förts inom det vi valt att kalla Visionsgruppen för Lärarutbildning vid Mittuniversitetet (VLM). Utgångspunkterna

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Biologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Biologi Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Biologi (Doctoral studies in Biology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Umeå Institute of Design www.uid.umu.se Dnr FS 4.1.1-365-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007,

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature)

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature) Dnr HS2015/331 Studieplan för utbildning på forskarnivå i Litteraturvetenskap (Doctoral studies in Comparative Literature) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd 2007-06-07 av Estetisk-filosofiska

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer