Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten Forskningsprogram för Gamla testamentets exegetik

Transkript

1 Uppsala Universitet Teologiska institutionen Hösten 2007 Forskningsprogram för Gamla testamentets exegetik 1

2 I Exegetikens identitet Att exegetiken, eller bibelvetenskapen, är en egen akademisk disciplin beror på det enorma inflytande som Bibeln har haft och har i Sverige och globalt. Den spelar en grundläggande roll i all judisk och kristen religionsutövning och har därigenom också kommit att påverka t.ex. lagstiftning, sociala normer och kultur i de samhällen som präglats av dessa religioner. Exegetikens uppgift är att studera olika aspekter på de bibliska texterna, såsom deras bakgrund, form, betydelse, reception och verkan. I uppgiften ingår också hermeneutisk reflektion över vad det innebär att tolka bibeltext. Utgångspunkten är texterna på originalspråket. Hur relaterar då exegetiken till andra akademiska discipliner? Vad är dess särart? Vilka är dess speciella ansvarsområden? I centrum för det exegetiska studiet står de bibliska texterna på originalspråket. Det innebär inte att de skulle vara exegetikens enda legitima forskningsobjekt men väl att det exegetiska studiet alltid på ett eller annat sätt relaterar till dessa texter. Inom exegetiken studeras t.ex. endast historia som kan ge bakgrundsinformation för förståelsen av de bibliska texterna eller de skeenden som beskrivs i dem. För att ta ett annat exempel: om man inom exegetiken studerar reception av bibliska texter, görs det för att på ett eller annat sätt belysa texterna eller deras tolkning i ett visst sammanhang, medan en religionssociolog snarare skulle studera receptionen för att belysa sociala förhållanden i en viss samhällelig kontext. Eftersom studiet av Israels historia och den tidigaste kyrkans historia i så hög grad sammanhänger med studiet av de bibliska texterna, har dessa historiska forskningsfält kommit att hamna inom exegetiken. Utifrån ovanstående skulle man kunna säga att den akademiska exegetiken i allmänhet har kommit att få tre ansvarsområden: 1. Studiet av de bibliska texterna, deras bakgrund, form och betydelse. 2. Studiet av Israels historia och den tidigaste kyrkans historia. 3. Studiet av bibeltolkning och dess verkan i historia och nutid. Hur dessa ansvarsområden avgränsas mot andra discipliner är inte alltid helt klart. Hör t.ex. studiet av det tidiga etthundratalets kristna texter och historia hemma inom exegetiken eller inom kyrkohistorien och den systematiska teologin? Eller var går gränsen mellan exegetik och religionshistoria då det gäller det judiska folkets religiösa historia? När är reception av bibeltext en exegetisk angelägenhet snarare än en systematisk-teologisk eller religionssociologisk? Gränserna mellan de olika akademiska disciplinerna är alltid något oklara. Utöver de vanliga exegetiska ansvarsområdena har på senare år även patristisk forskning legat inom exegetiken på Teologiska fakulteten i Uppsala. Det beror på att Anders Ekenberg väsentligen har varit knuten till forskningsämnet Nya testamentets exegetik. Vad kan då exegetiken bidra med till en teologisk fakultet? Först och främst kan den naturligtvis bidra med ämneskunskaper inom sina ansvarsområden, vilket bland annat 2

3 innefattar kunskaper om framväxten av judisk och kristen religion och om de bibliska skrifternas karaktär och betydelse i olika sammanhang, kunskaper som torde vara av grundläggande betydelse för flertalet andra ämnen vid fakulteten. På det metodiska planet kan den bidra med välutvecklade metoder för texttolkning och litterär analys samt en praktiskt förankrad hermeneutisk reflektion. Dessutom rymmer den kvalificerade språkkunskaper, särskilt i de klassiska språken. Även dessa bidrag borde kunna vara av vikt för flertalet ämnen vid fakulteten. Vilken nytta kan exegetiken i sin tur dra av andra ämnen vid en teologisk fakultet? Ifråga om ämneskunskaper kan man hämta viktig bakgrundsinformation om t.ex. Främre orientens religioner från religionshistorien. Vid studiet av senare reception av bibliska texter kan man hämta bakgrundsinformation även från ämnen som kyrkohistoria, systematisk teologi och religionssociologi. Ifråga om metoder kan exegetiken utan tvekan dra nytta av samtliga ämnen vid teologisk fakultet, eftersom man utöver språk- och litteraturvetenskapliga metoder i viss mån också använder t.ex. beteendevetenskapliga, historiska och systematiska metoder. För vetenskapsteoretisk och hermeneutisk reflektion kan man ha gott stöd av religionsfilosofin. Exegetiken och de andra ämnena vid teologisk fakultet borde således kunna vara till stor nytta för varandra och ömsesidigt kunna stödja och berika varandra. II Tidigare och pågående forskning inom Gamla testamentets exegetik vid Uppsala universitet Forskning inom ämnet Gamla testamentets exegetik bedrivs för att öka kunskapen om och det kritiska tänkandet kring den hebreiska bibelns texter. Dessa texter spelar en oöverskattlig roll för två världsreligioner och har präglat kulturer och samhällen under mer än två tusen år. Som internationellt forskningsfält rymmer Gamla testamentets exegetik en mängd olika teorier, metoder och frågeställningar och den forskning som bedrivs vid Uppsala universitet återspeglar denna bredd. I presentationen som följer delar vi, för överskådlighetens skull, in ämnet i tre inriktningar: Historiskt orienterad exegetik innefattar historiska och arkeologiska undersökningar av bibeltexternas historiska kontext och omvärld, samt studier av texternas tillkomsthistoria. Textorienterad exegetik betraktar texterna som ett resultat och undersöker deras uttrycksform och innehåll. Man fokuserar då på dimensioner som struktur, tema, metaforik, teologi/ideologi, etc. Hit räknas även textkritiska undersökningar samt studier av texternas grundspråk. Receptionsorienterad exegetik beaktar det faktum att texter som lever kvar i bruk bär mening och ingår i nya sammanhang långt bortom sina ursprungliga kontexter. Här fokuserar man på texternas efterverkningar. Det rör sig om studier av bibeltolkningar och effekter av bibelbruk i historia och nutid. Hit räknas även kritiska studier av den egna forskningstraditionen. Emellan inriktningarna finns inga vattentäta skott, utan indelningen sker här i pedagogiskt syfte. Inom Gamla testamentets exegetik vill vi arbeta för en fruktbar växelverkan mellan de 3

4 olika inriktningarna och redan nu spänner de flesta forskningsprojekt över fler än ett av dessa områden. Historiskt orienterad exegetik. Genom fältarbete och textstudier har det i Uppsala utvecklats en särskild kompetens inom Gamla testamentets historia och arkeologi. Tre områden har kommit att stå i fokus: araméerforskning, ny historieskrivning och religionshistoria. Den så kallade Svenska Syrienexpeditionen på Tell es-salihiyeh under 1950-talet utgör fortfarande en av de viktigaste utgrävningarna i det forna Aram-Damaskus kärnområde. Denna följdes under 1990-talet av Magnus Ottossons utgrävning av Tell el-fuchar i norra Jordanien (i samarbete med Köpenhamns universitet). Syftet var att söka efter tecken på araméernas närvaro i området. Aram-temat fick en inriktning mot bibeltexternas teologi och ideologi genom Carl-Johan Axskjölds avhandling Aram as the Enemy Friend (1998). Sigurdur Haftórsson granskade ämnet historiskt i sin avhandling A Passing Power (2006), som behandlar araméerrikets utsträckning i tid och rum utifrån befintligt källmaterial. Haftórssons avhandling utgör också en del av en internationellt framväxande ny historieskrivning, som utmanar såväl de dominerande traditionella teorierna om historien som den nyare och provocerande minimalismen. Resultaten från utgrävningen av Tel Jezreel, där flera uppsalaexegeter medverkade, har spelat en nyckelroll i denna nya förståelse av historien. Dag Oredssons avhandling, Moats in Ancient Palestine (2000), som tog sin utgångspunkt i utgrävningen, har därför präglats av detta nya perspektiv. Oredsson har även i artiklar belyst den nödvändiga omvärderingen av Davids och Salomos enade kungarike. I Uppsala har vi också byggt upp en religionshistorisk kompetens inom Gamla testamentets exegetik, med t.ex. Ringgrens Israels Religion och Magnus Ottossons Temples and Cult Places in Palestine. När det gäller pågående projekt inom detta fält, kan man nämna Helena Riihiahos avhandlingsarbete om främreorientaliska kvinnofiguriner. Stig Norin bedriver forskning kring teofora personnamn som speglar förändringarna i den israelitiska religionen under olika tidsperioder. Norin deltar även i Qumranforskningen, som är ett mycket viktigt fält inom den internationella exegetiken. Textorienterad exegetik. De flesta exegetiska studier är textorienterade i så måtto att de syftar till att belysa och diskutera en eller flera texter i den hebreiska bibeln. Under denna rubrik beskriver vi forskning som är textorienterad på så sätt att den är huvudsakligen inriktad på texten som ett ändamål i sig (till skillnad från redskap eller avstamp). Textorienterad exegetik är naturligt nog ett mycket brett fält som rymmer allt från verbsystem till ideologikritik. En viktig exegetisk uppgift består i att undersöka texternas teologi och ideologi. Mamy Raharimanantsoas avhandling, Mort et espérance selon la Bible hébraïque (2006), som undersöker föreställningar om döden i Gamla Testamentets texter, är ett exempel på denna inriktning. Göran Eidevall, som deltar i ett internationellt nätverk för forskning kring bibliska metaforer, studerar fiendebilder i Jesajaboken (Prophecy and Propaganda, 2009), gudsbilder och självbilder i Psaltaren, samt offerretorik i profetlitteraturen. Malin Ekströms avhandlingsprojekt om texter ur Ruts bok är inriktat på de nya tolkningsmöjligheter som öppnas av ett queerteoretiskt perspektiv. Queerteori som exegetiskt 4

5 redskap handlar om att synliggöra samspelet mellan makt, kön och sexualitet i den hebreiska texten i syfte att beskriva hur bibeln som diskurs, praktik och institution är allt annat än homogen. Hennes arbete är ett tydligt exempel på kombination av olika inriktningar, då hon även arbetar med receptionen av Ruts bok i modern kultur. Till den textorienterade exegetiken hör även Siv Skotts sociolingvistiska avhandlingsarbete om dialogspråket i Gamla Testamentet. Detta arbete berör även genuskonstruktion i de bibliska texterna. Textkritik syftar till att fastställa textens ursprungliga lydelse och är en viktig del av den exegetiska grundforskningen. Textkritik är dessutom en oundgänglig del av arbetet med att översätta hebreisk text. Kjell Hognesius avhandling, The Text of 2 Chronicles 1-16 (2003), är ett exempel på denna forskningsinriktning. Filologiskt och lingvistiskt inriktad forskning är en del av ämnets profil i Uppsala. Därför har ämnet ett väl fungerande samarbete med institutionen för lingvistik och filologi, som förhoppningsvis kan utvecklas ytterligare. I detta sammanhang vill vi nämna Pedro Gonçalves, som arbetar med en brett upplagd avhandling om variationer i skrivsättet av personliga pronomina. Receptionsorienterad exegetik De gammaltestamentliga texternas receptionshistoria spänner över mer än tvåtusen år. Efter sin tillkomst blev de diskuterade och recipierade i rabbinska kretsar och senare i Nya testamentets texter, varefter de omskrevs och debatterades i såväl judisk som kristen historieskrivning och teologi. I de samhällen som präglats av judisk och kristen religiositet har den hebreiska bibelns texter och berättelser omformats och representerats i mängder av konstnärliga uttryck och ännu i vår tid möter vi gammaltestamentliga motiv, texter och berättelser i såväl kulturliv som politisk diskurs. När det gäller den allra tidigaste receptionshistorien analyserade Mikael Sjöberg judiska historieskrivares reception av Jeftamotivet i sin avhandling, Wrestling with Textual Violence (2004), medan Camilla von Heijnes pågående arbete handlar om tolkningar av det bibliska motivet Herrens ängel i tidiga judiska texter. Med början under sent 1990-tal har det i Uppsala utvecklats en särskild kompetens inom området bibeln och samtidskulturen. Det har yttrat sig främst genom en rad doktorsavhandlingar inom såväl Gamla testamentets som Nya testamentets exegetik, som vi här presenterar tillsammans för att ge en rättvisande bild av fältets bredd. Dessa avhandlingar har framför allt fokuserat samspelet mellan bibel och skönlitteratur: Stefan Klint, Romanen och Evangeliet (NT 2001), Mikael Sjöberg, Wrestling with Textual Violence (GT 2004), Lina Sjöberg, Genesis och Jernet (GT 2006), samt inom kort Mattias Huss, (NT 2008). En ansenlig mängd artiklar med denna inriktning har publicerats i såväl vetenskapliga tidskrifter och antologier som dagspress. Dessa arbeten hör hemma inom ett mer vidsträckt bibelvetenskapligt fält, som internationellt sett är på stark frammarsch, och som på svenska kan sammanfattas med begreppet kulturorienterad bibelvetenskap. Detta fält rymmer studier av hur bibliska metaforer, genrer och berättelser används och gestaltas i såväl de sköna konsterna som populärkultur, politik 5

6 och lagstiftning. Ideologikritik, etisk bibeltolkning och feministisk exegetik är viktiga perspektiv som kommer till frekvent användning här. Kulturorienterad bibelvetenskap rymmer också en kritisk reflektion över praktiken i det egna ämnet och dess relation till samhället i övrigt. Vetenskapshistoriskt inriktade avhandlingar som Hanna Stenströms (NT 1999) och Bengt Ericssons (GT 2006) hör hemma här. Arbetet inom detta område har bedrivits tvärvetenskapligt. Samarbete har skett såväl inom fakulteten (med NT:s exegetik och tros- och livsåskådningsvetenskap) som över fakultetsgränserna (främst med forskare inom litteraturvetenskap). Projektet "När religiösa texter blir besvärliga", som finansierades av Vitterhetsakademien, samlade exegeter, systematiker, religionshistoriker, islamologer, filosofer och litteraturvetare till symposium 2006 (konferensvolym 2007). Detta arbete var en uppföljare till projektet "Om tolkning", i samarbete med Svenska Kyrkans forskningsråd (fem volymer ). Det finns goda internationella kontakter, exempelvis med Centre for the Study of the Bible in the Modern World (Sheffield) och International Society for Religion, Literature and Culture. Verksamma forskare inom detta fält har även haft en tydlig ambition och framgång med att kommunicera vetenskaplig fördjupning till det svenska samhället, bl. a. i form av artiklar i dagspressen och föredrag. III Satsningar för framtiden Profilering Ämnet avser att fortsätta bedriva forskning inom de tre nämnda inriktningarna. Det är angeläget att också i framtiden behålla denna bredd: filologi, arkeologi, textkritik, receptionshistoria, narratologi, ideologikritik, m m. Samtidigt tror vi att viss profilering är nödvändig. Under de närmaste åren vill vi göra särskilda satsningar som ibland rör mer avgränsade områden, ibland rör sig över gränserna mellan de tre inriktningarna. Vi presenterar här tre större satsningar som ingår i en gemensam strävan att vitalisera forskningen i GT:s exegetik i Uppsala och att stärka dess ställning i den internationella forskarvärlden. a. Ämnesövergripande satsning på ett Centrum för bibel och kultur Det finns, som framgått ovan, en både bred och djup kompetens i Uppsala inom kulturorienterad exegetik, ett internationellt sett växande och betydelsefullt bibelvetenskapligt fält. Hittills har Uppsalaforskare med denna inriktning framför allt fokuserat på modern litteratur och vetenskapshistoria. I visionerna för ett framtida Centrum ingår att: Vidga denna inriktning till att omfatta fler kulturella uttryck, som film och musik, men också fler samhällsområden och tidsepoker. Utföra fler textuellt inriktade analyser, särskilt på svenskt material, och sträva efter att med utgångspunkt i dessa studier bidra till det internationella fältets breddning. Ta initiativ till tvärvetenskapliga samarbeten med religionspsykologer och religionssociologer för att att utföra empiriska undersökningar av faktiska läsares bibelbruk. 6

7 Bidra till metodutvecklingen inom kulturorienterad bibelvetenskap på den internationella arenan genom att bygga vidare på de metodiska resonemang som redan är en viktig del av de svenska forskarnas arbeten. Delta i och befrämja samtalet om hermeneutiska teorier och frågeställningar genom den särskilda kompetens som övas inom exegetiken. Vidareutveckla den kompetens som finns när det gäller tredje uppgiften så att den kan bli en tillgång för andra forskare och forskarstuderande. Bevara och vidareutveckla den kompetens som finns när det gäller genusvetenskaplig och queerteoretisk exegetik vid institutionen. Med start 2008 vill vi intensifiera arbetet med att skapa organisatoriska former för att utveckla denna kompetens samt fördjupa redan existerande samarbeten nationellt och internationellt. På kort sikt kan det handla om seminarieverksamhet och formulerande av forskningsprojekt. På längre sikt vill vi bygga permanenta strukturer som kan ta form av forskarskola, magisterkurser och bildandet av ett Centrum för bibel och kultur vid Uppsala universitet, en svensk motsvarighet till Sheffields Centre for the Study of the Bible in the Modern World eller Köpenhamns Center för Studiet av Bibelens Brug. En potentiell samarbetspartner är Svenska kyrkans Enhet för forskning och kultur, där Hanna Stenström innehar en forskartjänst inriktad mot just reception och hermeneutik. Som ett första konkret mål vill vi under våren 2008, utöver fördjupandet av existerande kontakter, arbeta fram flera kvalificerade projektansökningar. Vi tror att en forskartjänst knuten till Teologiska institutionen är nödvändig för att kunna förverkliga vår strävan mot ett Centrum för bibel och kultur. b. Ämnesövergripande satsning på den nya historieskrivningen Vi vill vidareutveckla vår särskilda kompetens inom det historisk-arkeologiska området. Med hjälp av nya textfynd, en mer självständig arkeologi och nya sociologiska modeller har vi idag lämnat det stadium där vi enbart reviderar den traditionella bibliska historien, till förmån för en mer djupgående ny historieskrivning som bättre kan förklara den israelitiska religionens och dess textsamlings framväxt. Bibelvetenskapen i Uppsala vill göra en satsning, i samarbete med andra institutioner, för att ligga i frontlinjen av den nya historieskrivningen. Med tanke på araméernas uppenbara stora betydelse för det gamla Israel är det viktigt att utöka vår kunskap inom detta till stor del ännu okända fält. Tidigare arkeologiska undersökningar behöver inventeras och sättas in i den nya historieskrivningen. Vad Israel och Juda beträffar finns det anledning att se över den traditionella synen på den senare historieutvecklingen. Hur kom det sig att en till synes nordlig tradition och teologi kom att adopteras av Juda? Existerande teorier är bristfälligt genomlysta och alternativa förklaringar är möjliga. Vi ser här en möjlighet att utvidga såväl förståelsen av Judas sena historiska utveckling som den begynnande sammanställningen av Gamla testamentet. Detta är en forskning som bör ske i samverkan med andra institutioner vid Uppsala universitet. Det arkeologiska nätverket The Urban Mind är här aktuellt, liksom det pågående samarbetet i det tvärvetenskapliga seminariet för Medelhavsvärlden, Främre orienten och Nordafrika. Internationellt har det tidigare funnits ett samarbete med Tel Aviv University och British School of Archaeology som bör kunna återupptas. c. Ett större projekt kring offer i gammal- och nytestamentlig tradition. Offerterminologin och offermotiv spelar en viktig roll i Gamla och Nya testamentet. Den har också haft stor betydelse i texternas receptions- och verkningshistoria. En stor mängd forskning har förstås 7

8 redan bedrivits på detta område, men mycket är omdebatterat, och det finns anledning att pröva nya grepp och infallsvinklar på materialet. Tyngdpunkten i det här projektet, som är ett samarbetsprojekt mellan åtminstone Gamla och Nya testamentets exegetik, ligger på det metaforiska bruket av terminologin och motiven i poetisk och profetisk gammaltestamentlig litteratur, Dödahavsrullarna, Nya testamentet samt modern skönlitteratur, bildkonst och film. I vilka sammanhang och för vilka syften används offerterminologin och -motiven metaforiskt? Hur fungerar den i dessa sammanhang? Vilka aspekter av offret betonas i de olika materialens metaforiska bruk? Medel för initiering av forskningsprojekt beviljades Det är ännu oklart om och hur ett större projekt kan gestaltas. Men detta framstår som en typ av projekt där vi verkligen skulle kunna utnyttja våra kompetenser och där vi har goda förutsättningar att kunna ge ett substantiellt bidrag på ett mycket centralt forskningsfält. Dessutom kan projektet utformas på ett sådant sätt att det relaterar till alla exegetikens ansvarsområden. Inom projektet skulle kunna rymmas även t.ex. arbeten av mer filologiskt eller religionshistoriskt slag. Forskarutbildning Utbildningen på forskarnivå bör utvecklas i en sådan riktning att den mer får karaktär av en strukturerad utbildning än av ett individuellt arbete som utförs under överinseende av en eller ett par personer med det enda målet att skriva en bok. I enlighet med den ambitionen planerar vi att vidta följande åtgärder, som syftar till att göra forskarutbildningen till en kollektiv angelägenhet i högre grad än nu, göra utbildningen mer strukturerad och systematisk samt utveckla och bredda färdighetsträningen avsevärt: 1 Verka för att alla disputerade lärare är engagerade i handledning av doktorander. På så sätt skulle utbildningen på forskarnivå mer få karaktären av gemensamt angelägenhet än professorns kurs. 2 Sträva efter att i möjligaste mån få med doktorander i större gemensamma projekt. Det skulle också främja integrationen i forskningsgemenskapen. 3 Införa ett mentorssystem för nya doktorander. På så sätt breddas kontaktnätet. Dessutom kan det vara tryggt att kunna vända sig till någon som befinner sig i en liknande situation som man själv och som man inte står i ett beroendeförhållande till. 4 Sträva efter att i möjligaste mån rekrytera flera nya doktorander till utbildningen ungefär samtidigt. Utbildningen blir bättre och mer givande om man kan ta del av den tillsammans med andra doktorander. Dessutom ökar då förutsättningarna för att man skall kunna ge mer undervisning på olika moment. 5 I viss utsträckning även ta in studenter på avancerad nivå i de högre seminarierna och i forskningen. Det skulle öka gruppen utbildningstagare på seminarierna och skulle även kunna spela en positiv roll i rekryteringsprocessen. För att stärka dessa studenters närvaro på seminarierna skulle man kunna låta dem som uppsatsämnen få riktiga forskningsuppgifter i anslutning till pågående projekt inom ämnet. Om uppgifterna genomförs på ett bra sätt, kan de sedan publiceras i en vetenskaplig tidskrift, t.ex. Svensk exegetisk årsbok. 6 Låta alla i seminariet turas om att ha olika roller (ordförande, opponent, respondent, aktiv medlem, föredragande o.s.v.). Det skulle bidra till att alla kände sig delaktiga i och tog ansvar för verksamheten. Men det skulle också kunna bli en del av färdighetsträningen 8

9 för doktoranderna, om man också gav återkoppling på insatserna. Sådan återkoppling skulle också kunna tjäna som ett instrument för utvärdering och vidareutveckling av seminarieverksamheten. 7 Utveckla den pedagogiska och didaktiska träningen på utbildningen. Universitetets pedagogiska kurs bör ingå som ett obligatoriskt moment på utbildningen. Därutöver skulle eventuellt ett poänggivande ämnesdidaktiskt moment kunna införas. Detta moment skulle kunna innehålla viss ämnesdidaktisk utbildning samt undervisningspraktik på kurser på grundutbildningen under handledning av kursernas ordinarie lärare. 8 Införa deltagande i en internationell konferens som ett normalt inslag på utbildningen. 9 Införa som ett inslag på utbildningen att man skriver och publicerar en vetenskaplig eller populärvetenskaplig artikel, alternativt presenterar ett paper på en konferens. Materialet ventileras på först på seminariet och examineras genom publikationen eller presentationen. Förutom att vara en god träning för doktoranden skulle en sådan övning medföra ökad kontakt med omvärlden för vår forskningsmiljö. 10 Utveckla litteraturkursernas utformning, så att de blir mer varierade och får fler inslag av dialog. Litteraturen skulle t.ex. i högre utsträckning än hittills kunna diskuteras på seminarier. Särskilt om relativt nyutkommet material tas upp, skulle diskussionerna kunna bli riktigt givande även för de etablerade forskarna. Examinationen av litteraturkurserna skulle också ibland kunna genomföras av andra än handledarna, t.ex. i anslutning till pågående forskning inom ämnet. 11 Successivt utvärdera utbildningen på forskarnivån på ett systematiskt sätt. Både formativa kursvärderingar och kursvärderingar efter avslutade kurs bör förekomma. De senare skall arkiveras. 9