Arkeologisk utredning Omläggning av skogsmark 4ll åker

Transkript

1 Arkeologisk utredning Omläggning av skogsmark 4ll åker RÅGÅKRE 1:14, HEJDE SOCKEN, REGION GOTLAND Lst.dnr Rapport Arendus 2013:14 Dan Carlsson

2 Omslagsbild. Storskiftet över Rågåkre gård Källa Lantmäteristyrelsens arkiv.

3 3 Arkeologisk utredning, Rågåkre 1:14, Hejde socken, Gotland Typ av undersökning: Särskild arkeologisk utredning RAÄ-nr: Hejde 149:1 Undersökande institution: Arendus Socken: Hejde Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning: Inom fastigheten Rågåkre 1:14, Hejde socken, planeras en omläggning av skogsmark till åkermark. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det krävs en särskild arkeologisk utredning i området inför planerad uppodling av skogsmark till åkermark. Det aktuella ski et har lång kontinuitet som trädbärande mark och en rest av ett större sammanhängande, numera uppodlat, hagmarksområde. På kartor från sent 1600-tal/tidigt 1700-tal är marken hagmark. På kartan från 1930-talet är det glest bevuxen hagmark. Strax söder om aktuellt markområde är fyndplats för en bronsdosa från vendeltid (RAÄ Hejde 149:1). Det aktuella området utgörs av ett tämligen låglänt, skogbeväxt markstycke i kanten av den forna Smissmyr, nu utdikat till åkermark. Genomgången av äldre kartor följdes upp med en fältinventering av området. Spår av äldre verksamhet inom området var ringa. Det rör sig om en liten åkeryta från sannolikt sent 1800-tal centralt belägen i området, omgiven av diken. I norr finns ett kra igt dike som löper tvärs genom området. Den västra delen är djup och kantas av jordvallar. Därtill finns ett från söder mot norr löpande dike/äldre åsträckning. Fornlämning RAÄ Hejde 149:1 är troligen felutmärkt i FMIS Arendus Färjeleden Visby Tel

4 4

5 5 Innehåll Bakgrund 7 Områdesbeskrivning 7 Fältinventering 8 Fornlämning RAÄ Hejde 149:1 9 Anläggningar/objekt 7 Analys och tolkning 8 Fyndlista 9 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Bilaga: En gotländsk bronsdosa från sen vendeltid 13

6 6

7 7 Bakgrund Inom fastigheten Rågåkre 1:14, Hejde socken, planeras en omläggning av skogsmark till åkermark. Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenheten (kulturmiljövård) har fått ärendet för kännedom från Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsens diarienummer A ). Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det krävs en särskild arkeologisk utredning i området inför planerad uppodling av skogsmark till åkermark. Det aktuella ski et har lång kontinuitet som trädbärande mark och en rest av ett större sammanhängande, numera uppodlat, hagmarksområde. På kartor från sent 1600-tal/tidigt 1700-tal är marken hagmark. På kartan från 1930-talet är det glest bevuxen hagmark. RAÄ Hejde 149:1 Strax söder om aktuellt markområde är enligt fornminnesregistret fyndplats för en bronsdosa från vendeltid (RAÄ Hejde 149:1). Sy et med undersökningen är att utreda om eventuella fornlämningar finns inom området och som kan beröras av en omläggning av skogsmarken till åkermark. Områdesbeskrivning Det aktuella området utgörs av ett tämligen låglänt, skogbeväxt markstycke i kanten av den forna Smissmyr, nu utdikat till åkermark. En överföring av det aktuella området till storski eskartan över Rågåkre gård, upprättad år 1809 och fastställd år 1810, visar att det aktuella markområdet utgörs vid den tiden av hagmark i södra delen och i norr av skogsmark och till en del av myrmark i form av den forna Smiss myr, idag helt utdikad och uppodlad. Ett vattendrag löper strax sydöst om området och har, Storskifteskartan över Rågåkre gård, upprättad Omläggningsmarken är markerad med röd linje. Gårdens produktionsmark är koncentrerad till områdena öster om bebyggelsen. Här finns också ett flertal fornlämningar i form av husgrunder, gravar, sliprännor och en silverskatt. Väster om bebyggelsen är utmark. Arendus AB Färjeleden 5, Visby. Org. nr: Tel Plusgiro info@arendus.se

8 8 utan att det är markerat i kartan, säkerligen fortsatt mot norr, korsat nu aktuell äga och mynnat ut i Smiss myr. I söder finns en såg markerad i kartan intill ån och strax öster ut, i anslutning till en mindre väg, finns en sojde (tjärdal). Sågen är inte noterad i fornminnesregistret, sojden är dock noterad och har nummer Hejde 49:1 i fornminnesregistret. En uppföljning av området i den ekonomiska kartan från 1939 (något laga ski e från slutet av talet finns inte över gården) ger vid handen att området även fortsättningsvis utgörs av skogsmark. Ett par ljusa stråk löper genom området, vilket visar på de stråk av sanka partier som löper från syväst mot nordost i området. Inga noteringar i kartan indikerar någon sentida verksamhet i området. Den äldre ekonomiska kartan sammanlagd med omläggningsområdet, markerat med röd linje. Fältinventering Genomgången av äldre kartor följdes upp med en fältinventering av området. Som underlag för fältstudien användes en laserkarterad karta via Lantmäteriets höjddatabas. Karteringen har en mycket hög upplösning, vilket gör att markformer med en höjdskillnad på 0,4-0,5 meter kan urskiljas i kartbilden. På följande sida visas ett utdrag ur denna höjddatabas över Hejde, där den översta bilden visar vissa spår i landskapet och den undre är verifierad via fältinventeringen. Det rör sig om en liten åkeryta centralt i området, omgiven av diken. I norr finns ett kra igt dike som löper tvärs genom området. Den västra delen är djup och kantas av jordvallar. Arendus AB Färjeleden 5, Visby. Org. nr: Tel Plusgiro info@arendus.se

9 9 Lasernivelleringskarta över aktuell fastighet. I den övre bilden syns ett antal linjer, som vid fältinventeringen visar sig bestå av ett kraftigt dike i norr, en mindre åkeryta i söder och en äldre åränna/dike som går från söder mot norr. Källa Lantmäteriet. Genom området från söder mot norr löper ett närmast dikesliknande före detta vattendrag. I övrigt finns inga spår av några fornlämningar. Åkern måste ha tillkommit och övergivits mellan 1810 och Troligen rör det sig om en mycket kortvarig odling under slutet av 1800-talet. Fornlämning RAÄ Hejde 149:1 Strax söder om omläggningsområdet är RAÄ 149:1. Beskrivningen till fornlämningen lyder enligt följande; Fyndplats för 1 bronsdosa, inventarie nr C 7192, enl, B. Nerman funnen på 60 cm djup vid dikesgrävning i gammal åker efter uppgift, från snickaren B. Pettersson. Ej bes av fornm. inv Om fyndplatsen nämns att den är funnen ca 400 meter NÖ om troligen den V gården. Den västra gården i sammanhanget bör vara Smiss, då det är den gård som ligger närmast den utpekade fyndplatsen. Arendus AB Färjeleden 5, Visby. Org. nr: Tel Plusgiro info@arendus.se

10 10 Dosan är beskriven i en artikel av Birger Nerman i Fornvännen 1962 (se appendix). Här nämns följande om fyndet och dess lokalisering, att dosan förvärvades år 1930 av Gotlands Fornsal samtidigt med 98 pärlor, och inventariet innehåller endast att fyndet är påträffat: enligt uppgift av snickaren B. Pettersson, Muntsarve, Hejde, funnen vid Hägleips, Hejde, under dikesgrävning i gammal åker i kanten av Smitts myr på 60 cm djup och ca 400 meter N.O. om gården (inv. nr. C 7192). Norr om gården, som det uttrycks, måste anspela på Hägleips gård, inte Smiss. Därtill sägs att den är påträffad vid kanten av Smiss myr. Den enda rimliga tolkningen är att det rör sig om den norra parten av Hägleips gård. Beräknar man avståndet från den gården till ungefär var myrkanten gick, är det ca 400 meter. Det mest troliga med andra ord är att fornlämning RAÄ 149:1 är felutmärkt och skall registreras längre mot väster, i enlighet med kartan, figuren nedan. Fornlämning raä 149:1 är enligt fornlämningsregistret belägen i sydväst, intill en kanaliserad å. Uppgifterna ur arkiven, tillsammans med den studie som Birger Nerman gjorde vid publiceringen av fyndet, pekar på att platsen med stor sannolikhet är att finna 400 meter norr om den norra parten till Hägleips gård, belägen i västra delen av bilden, i kanten av den forna myren. Den lila linjen, utgående från den norra parten av gården Hägleips, är 411 meter lång och ändpunkten i nordöst indikerar ungefär var fyndet bör ha påträffats. Doc. Dan Carlsson Arendus Arendus AB Färjeleden 5, Visby. Org. nr: Tel Plusgiro info@arendus.se

11 11 Tekniska och administrativa uppgifter Arendus projektnr Länsstyrelsens diarienr: Uppdragsgivare: Typ av undersökning: Utförandetid, fältarbete: RAÄ Län: Landskap: Kommun: Socken: Fastighet: Fastighetskartans blad: Koordinatsystem: Höjdsystem: Projektledare: Fältarkeologer: Rapportansvarig: Kartor & Layout: Kvalitetssäkring: Underkonsulter: 2013: Erik Mattsson, Rågåkre, Hejde Arkeologisk utredning Juni 2013, 1 fältdag Hejde 149:1 Gotland Gotland Gotland Hejde Rågåkre 1:14 6J3a NV SWEREF RH 00 Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson, Amanda Karn Inga

12 12

13 En gotländsk bronsdosa från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen Ingår i: samla.raa.se

14 SMÄRRE MEDDELANDEN EN GOTLÄNDSK BRONSDOSA FRÅN SEN VENDELTID På gravfältel vid Norre Sandegaard, Osterlarsker sogn, Bornholm, på vilket redan E. Vedel gjort utgrävningar och där även sedermera sådana ägt rum, undersökte C. J. Becker 1951 två obrända kvinnogravar ifrån 600-talet e. Kr., nr 397 och 426, vilka han publicerat i Acta archaeologica XXIV, 1953, sid. 127 ff. Han gjorde därvid i den senare graven bl. a. fyndet av en liten med lock försedd bronsdosa. Denna har tydligen tillsammans med några toaleltsaker. bland vilka kunna urskiljas en pincett och en örslev av brons, varit upphängd på en liten järnkedja, som med en järnnål varit fästad i dräkten, enligt Becker troligen nära högra axeln. Dosan innehöll rester av garn, såväl av ull som av nässla, och Becker uppfattade den därför som cn "syask". Den är rikt ornerad i Salins stil II. Redan året därpå följde fyndel av en liknande bronsdosa, belagd med vitmelall och försedd med geometriska ornament och bandflälning: den upptogs av Mogens Orsncs-Chrislensen i en grav vid Kyndby på norra Själland och publiceras av Becker samtidigt som dosan från Norre Sandegaard. Även denna dosa kan genom ornamentiken daleras lill 600-lalet. Dosorna avbildas av Becker i hans uppsats, den förra i fig. 9, 10, 14, 15, trådarna i fig. 11, den senare i fig. 16. Becker betecknar dessa dosor som en ny form för Vendeltiden, och tidigare har heller icke formen varit publicerad. Emellertid känner jag sedan länge en liknande dosa, vilken kan daleras till 700-lalet, ifrån Gotland. Den tillhör Gotlands Fornsal i Visby, där jag redan 1937 upptecknat den under förberedelserna för milt arbete om Gotlands Veudellid, avsett att bli av samma art som Almgren Nerman, Die ältere Eisenzeit Gotlands, , och Nerman, Die Vendelzeit Gotlands, 1935 (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens monografiseric nr 4 och 21). Dä jag på senare år återupptagit arbetet med Vcndeltidspublikalionen. har jag på nytt studerat dosan och funnit del lämpligt att publicera den som cn parallell till de danska. Dosan, vars bevarade delar avbildas i fig. 1 och av vilken en av Harald Failh-Ell efter diskussion med mig gjord teekningsrekonslruklion återges i fig. 2 a. förvärvades år 1930 av Gotlands Fornsal samtidigt med 98 pärlor, och inventariet innehåller endast följande: "E. u. av snickaren B. Pettersson, Munlsarve, Hejde f. vid Hägleips. Hejde. under dikesgrävning i gammal åker i kanten av Stnittl myr på 60 cm djup och c:a 400 m N. O. om gården" (inv.-nr C 7192). Uppgifterna tyda icke på grav; snarast får man räkna med 41

15 S M A 11 II E M E I) I) E I. A N I) i: N Fig. l. Fragment au brontdota. De öure lidopartier, de undre locket ovanifrån oeb bottnen inifrån. Enligt uppgift funna vid Häglelp» i Hejde socken. Gotland. 3/4. Fragment» of a bronze eatket: the upper sides. the under lid from aboue and lhe bottom from inside. Reporled to have been diseouered ut Häglelp» in Hejde parith, Gotland. iii depotfynd, kanske del av etl offer. Dosan bar också ilen typiska bruna mosspatinan. Men möjligt kan ju vara, all den lappals i myren. Dosan, som iir rund, liar en diam. av Ii..'! C). I cm och en höjd av ca 3,2 cm. Bottnen, lig. 2 b, iir plan. medan locket, lig. 2 c. iir någol välvt, l.ängs överoch underkant liar varil fastnitat ell ca 5 nun brett, uu-cl tredubbla parallella linjer ornerat band. På etl ställe utvidgar detta sig till ett tvärgående, genom brutet ornament, upptill bevarat, men för övrigt bloit förefintligt i etl t mil understa lager. Antagligen har väl pa motstående sida funnits ett liknande ornament. Locket iir försett med en rad nithål med i de flesta ännu kvarsittande rester av järnnitar, Två vid kanten, nu blott nithål, ha suttit på var sin sida om lo,kels gångjärn, lill vilket hört en något längre iii mellan dessa belägen smal med periferien parallell öppning; på motsatta sidans periferi ses två nithål, men med längre avstånd från varandra. Framför nämnda öppning sitta 2 nitar och milt emot ungefär symmetriskt i förhållande till dem Ivå undra. 1 mitten ses även cn nit och etl stycke ifrån par- 42

16 S M Ä II R K M B I) I) V. LANDEN Fig. 2 a c. a. Rekonstruktion nu bronsdosan fig, 1. b. bottnen underifrån. c. locket seit ovanifrån. Teckningar au II. Faith-Ell. 1/1. a, Recomtruction of lhe bronze easkel in Fig. 1. b. Bottom seen from bdoiu. c. The lid of lhe easkel seen from above. 43

17 s M A R K B M E I) DELANDEN Fig, 3. Förgylld bronsfibula. Rikuide, Närs socken, Gotland. 1/1. Gilded bronze fibula. nitarna på var sin sida om nilparen något längre ut mot periferien än dessa en nit (av cn blott håll, vilka 4 nitar bilda en rektangel. För övrigt ett nithål osymmelriskt framför den ena av gångjärnssidans nitpar. Bottnen har 5 nilhål korresponderande med lockels millnit och reklangelslällda nitar. Hur dessa nitar fungerat kan icke siigas. Såväl lock som bollen ha fyrdubbla kantlinjer. Dosan kan mycket väl daleras. På runda spännen frän 700-talet har den nedgående kanten omväxlande slora och små fält, och de små ha, siirskilt på spännena från århundradets förra hälft, ofta tvärgående geometrisk ornering. Man kan t. ex. jämföra de fyra små filten på spännet fig. 3 1 från cn icke sakkunnigt undersökt grav från Rikvide i Närs socken; spännets överyta är ornerad med djur i Salins tidiga stil III, medan sidorna ha mera avancerad sådan. På vår dosa ses på det ifrågavarande partiet utgående ifrån överkanten två symmetriskt ställda nedåt vettande enkla djurhuvuden, sådana som ofla förekomma i stil III; på motsvarande ställe nedtill I. h. ses ett liknande huvud. Med denna datering överensstämmer mycket väl sammansättningen av pärlorna. Mot slutet av stil II och under äldre stil III, d. v. s. framemot år 1 Nerman. B., Gravfynden på Golland under liden e. Kr. (= Antikvarisk Tidskrift för Sverige 22:4), 1919, fig

18 SMÄRRE MEDDELANDEN 700 och under förra hälften av 700-talet, äro pärlorna ännu övervägande rätt små I omkring år 700 bli dock stora ganska vanliga), färgerna äro ganska omväxlande de röda äro dock i motsats till under större delen av 600-talet fåtaliga och nu bli mosaikpärlor talrikare än tidigare; sådant är just det pärlinventarium, som åtföljer vår bronsdosa. Denna bör därför dateras till förra hälften av 700-talet. Kanske har dosan varit en "nipperask". Huruvida pärlorna haft sin plats i dosan, när den offrades eller lappades, är emellertid ovisst; utrymmet synes vara i knappaste laget härför. Birger Nerman TVÅ SÖRMLÄNDSKA STORMANSGRAVAR Sommaren 1959 undersöktes tvä gravhögar på gården Husby södra 5 1 i Trosa-Vagnhärads kommun i Södermanland. Högarna har nr 177: 1 och 177: 3 i riksantikvarieämbetets förteckning över fasta fornlämningar i Trosa- Vagnhärads kommun. Högarna ingick i elt höggravfäll, beläget på ömse sidor om Trosaån med fem högar på åns ena sida och tre på dess andra. Området är odlat sedan ca 100 år och jordmånen iir lera. Högarna, som är uppbyggda av lera, är ca 20 m i diameter och ca 1,5 m höga. Hög nr 177: 1. Högen, som enligt uppgift planats ut något, varvid stenar påträffats och avlägsnats, hade en höjd av 0,7 m över ursprunglig markyta och en diameter av 22 m. 0,3 0,7 m under högens yta låg ett 0,02 0,08 m tjockt kolblandat lager bränd lera, ca 16x21 m. I leran ovanför detta lager förekom strimmor och fläckar av bränd lera. Gränsen för det sammanhängande brända lerlagret sammanföll inte helt med högens ylterkontur. Ca 2 m ö om högens centrum framkom Ivå stenpackningar i ett lager med 0,1 0,4 m slora stenar, den ena 2.5 xä ra och den andra 1x2 m. Dessa stenpackningar utgör sannolikt resterna av det kärnröse, som en gång täckt själva gravgömman. Under den större stenpackiiingens N del fanns en rundad, ca 0,2 m tjock koncentration av sot, kol och brända ben med 2,4 m diameter. I denna sot- och kolkonccnlralion och i dess omedelbara närhet påträffades samtliga föremål. Under sot- och kolhögen fanns ett 0,06 m tjockt lager lera och därunder vidtog det brända lerlagret. Nägra av stenarna ovanför kol- och sothögen var skörbrända. Följande föremal påträffades: av guld: 1 pärla, 2 fingerringar, 1 len, 5 smala band, 17 trådar och 1 litet sammanböjt guldbleck, av brons: 1 liten skålla och ca 15 klumpar och fragment av olika slag, av Järn: 9 nitar, nithuvuden och fragment av sådana, ca 20 klumpar och andra fragment, av ben: 8 kamfragment och 1 fragmentarisk spelbricka, 45