SKOLJURIDIK FÖRTROENDEVALDA UPPLÄGG FÖR

Transkript

1 SKOLJURIDIK FÖR FÖRTROENDEVALDA Strömstad Oktober 2019 Lars Werner 1 UPPLÄGG Konstitutionella grunder Aktuell lagstiftning Rättssäkerhetsgarantier Rollfördelningen Det kompensatoriska uppdraget Systematiskt kvalitetsarbete 2

2 REGERINGSFORMEN 1 kap. 1 : All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 3 KOMMUNALA UPPGIFTER Kommunallagstiftningen skiljer mellan: - Obligatoriska uppgifter - Frivilliga uppgifter Det mesta på skolområdet är obligatoriskt, dvs. tvingande Olika utformning av reglerna Förändringar över tiden 4

3 HUVUDMANNASKAPET Kommunerna är huvudmän för 8 skolformer: -Förskola - Förskoleklass - Grundskola - Grundsärskola (inkl. träningsskolan) - Gymnasieskola (nationella program och introduktionsprogram) - Gymnasiesärskola (nationella och individuella program) - Komvux (grundläggande och gymnasial nivå samt SFI) - Särvux (grundläggande och gymnasial nivå) Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med författningarna 5 LAGSTIFTNING SOM STYR SKOLAN Exempel: Föräldrarätten Socialrätten Straffrätten Skadeståndsrätten Arbetsrätten Arbetsmiljörätten Kommunalrätten Associationsrätten Förvaltningsrätten: - offentlighet o sekretess -GDPR - arkivering Skollagstiftningen 6

4 SKOLLAGSTIFTNINGEN Hierarkiskt system ( Skollagen Förordningar, t.ex. - Skolförordningen - Gymnasieförordningen - Vuxenutbildningsförordningen - Läroplaner m.m. Föreskrifter från Skolverket och Skolinspektionen Allmänna råd från Skolverket är inte tvingande författningar 7 GRUNDER FÖR SKOLLAGEN Syfte: Fostrans- och kunskapsuppdrag Tvingande regler: - nationell likriktning (värdegrund och innehåll) - lika tillgång till likvärdig utbildning (elevens rätt till utbildning) - kompensatoriskt uppdrag (stöd till den som behöver) Målutformning när det gäller innehållet i undervisningen 8

5 MYNDIGHETSUTÖVNING Stor omfattning särskilt i de obligatoriska skolformerna Rättssäkerhetskrav -formella regler - skärpt tillsyn -ökade möjligheter överklaga beslut (bl.a. åtgärdsprogram och skolplaceringar) Straffansvar 9 TILLSYN och ÖVERKLAGANDE Tillsyn För all kommunal skolverksamhet: Skolinspektionen Kommunen har tillsyn över fristående förskolor Åtgärder: -Påpekande - Anmärkning - Föreläggande - Vitesföreläggande - Statlig rättelse (indraget godkännande för fristående) Tillfälligt verksamhetsförbud Överklagande Till förvaltningsdomstol eller Skolväsendets överklagandenämnd 10

6 SKOLCHEF Varför? Bakgrunden till detta är problem med kvalitetsbrister inom den svenska skolan. Som angetts i avsnitt 4.4 har Statens skolinspektion och Statens skolverk bl.a. konstaterat att kommuner i vissa fall tolkar nationella krav och mål mer som ambitiösa visioner än som direkt styrande förutsättningar för sin skolverksamhet. I praktisk handling riskerar de statliga kraven då att underordnas den kommunala prioriteringen. (Prop. 2017/18:182, s. 36) 11 SKOLCHEF Uppdragets fokus: Regelefterlevnad Inte förringa huvudmannens absoluta och yttersta ansvar Biträda huvudmannen med att se till att bindande statliga normer följs Inte införa en ny ansvarsnivå (inte rubba de tre befintliga) Åtgärda bristerna inom ramen för sina befogenheter Informera den del av huvudmannen som är ytterst ansvarig Systematiska kvalitetsarbetet Värna ansvarsfördelningen (Prop. 2017/18:182) 12

7 Olika adressater för bestämmelserna Tre olika typer: Hemkommunen Normalt den kommun där eleven är folkbokförd Huvudmannen Den som anordnar den aktuella utbildningen (kommun eller enskild) Utpekad befattning Rektor eller lärare 13 STYRSYSTEMET -ROLLFÖRDELNINGEN Fullmäktige Rektor Nämnd Anställd i kommunen (t.ex. rektor) (Delegering + återanmälan enl. kommunallagen) Delegering otillåten i vissa fall När kommunen pekas ut eller inget särskilt föreskrivs Anställd på enheten (Delegering enligt skollagen) Delegering otillåten i vissa fall Den egna enhetens inre organisation När rektor pekas ut i bestämmelsen 14

8 Exempel på rollfördelningen Huvudmannen Omfattning och inriktning Fördela resurser mellan enheter Anställa personal, placera på enhet Fördela förstelärartjänster och lönelyftspengar på enheter Fortbildning av personal Organisation som inte rör enheternas inre Systematiskt kvalitetsarbete Klagomålsrutiner Skolpliktsrapportering och -bevakning Ta emot elever, placera elever på enhet Åtgärder mot kränkningar Ingripande disciplinära åtgärder Rektor Enhetens inre organisation Fördela resurser inom enheten Klassindelning + arbetsfördelning Utformning av forum för samråd Särskilt stöd, åtgärdsprogram Ledighet + befrielse Ordningsregler Många disciplinära åtgärder Inte flytta upp elever Vilka som ska erbjudas lovskola 15 SKOLANS KOMPENSATORISKA UPPDRAG I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (1 kap. 4 andra stycket skollagen) 16

9 RESURSFÖRDELNING Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. (2 kap. 8 b skollagen) Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. (2 kap. 10 skollagen) 17 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE (SKA) Kontinuerligt och systematiskt Följa upp, analysera, planera och utveckla verksamheten - huvudmannanivå - enhetsnivå För att nå de nationella målen för utbildningen Ska dokumenteras 18

10 SKA: Mål som ska uppfyllas Finns i styrdokumenten, t.ex. skollagen, läroplanerna, ämnes-och kursplanerna. Allmänna, t.ex. det kompensatoriska uppdraget, fostransuppdraget, lika tillgång till utbildning, icke diskriminering Specifika, t.ex. krav på kunskaper och färdigheter kopplade till olika utbildningar 19 SKA: Dokumentation Arbetet ska dokumenteras Inte längre krav på skolplan (för planering) och skriftlig kvalitetsredovisning (för analysen) Huvudmannen måste: - Se till att det finns dokumentation för alla verksamheter som är tillräcklig för att kunna ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. - Inte bara resultat utan även underlag som visar hur förutsättningarna (ekonomiska, materiella, personella och organisatoriska) för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. - Skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete. 20

11 SKA: Analys Utifrån uppföljningen analysera vad som påverkar resultaten och måluppfyllelsen. Behövs fördjupning eller komplettering? Utifrån analysen diskutera med enheterna om utvecklingsbehov. Med analysen som grund identifiera utvecklingsområden och besluta insatser. 21 CENTRALA UPPGIFTER FÖR NÄMNDEN Organisationen i stort (vilka enheter, lokal-och personalförsörjning, fortbildning) Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå Resursfördelning till enheterna Mottagande av elever och inplacering på enheter Skolskjuts Bidrag till fristående verksamheter Vissa ingripande elevbeslut 22

12 Hur tar jag reda på? Läs i lagen! De olika kapitlen i skollagen: 1 kap. Grundläggande regler (portalparagraferna) 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 4 kap. Kvalitet och inflytande 5 kap. Trygghet och studiero(disciplinära åtgärder) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning 8-21 kap. De olika skolformerna kap. Övrigt (bl.a. entreprenad, överklagande och tystnadsplikt) 23