Södra Årby. Arkeologisk förundersökning av ett gravfält med intilliggande härdar

Transkript

1 Södra Årby Arkeologisk förundersökning av ett gravfält med intilliggande härdar Kärnbo 191:1-3 & Kärnbo 260, Åkers Järsta 10:4, Kärnbo socken, Strängnäs kommun, Södermanland, Södermanlands Län SAU rapport 2015:21 Susanna Eklund

2 Södra Årby Arkeologisk förundersökning av ett gravfält med intilliggande härdar Kärnbo 191:1-3 & Kärnbo 260, Åkers Järsta 10:4, Kärnbo socken, Strängnäs kommun, Södermanland, Södermanlands Län SAU rapport 2015:21 Susanna Eklund

3 SAU rapporter 2015:21 ISSN SAU 2015 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: SAU:s projektbeteckning: Södra Årby 2190 Uppdragsgivare: Strängnäs kommun Belägenhet LANDSKAP: Södermanland LÄN: Södermanlands län KOMMUN: Strängnäs SOCKEN: Kärnbo FASTIGHET: Åkers Järsta 10:4 RAÄ: Kärnbo 191:1-3, Kärnbo 260 FASTIGHETSKARTBLAD: 65G 7c SV KOORDINATER: x623550, y HÖJD: 7 15 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Förundersökning DATUM I FÄLT: UNDERSÖKT YTA: 3000 m 2 KOORDINATSYSTEM: Sweref 99 TM HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: Rtk-GPS Personal: Susanna Eklund (projektledare), Kerstin Westrin, Peter Berg Fynd förvaras: På SAU i väntan på fyndfördelning Arkivmaterial: På SAU Omslagsbild: Susanna Eklund Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS 2007/04080 Digitala planer: Susanna Eklund, Lea Martinelle Lektör: Jonas Wikborg Layout: ord & form, Gudbrand Klæstad Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala

4 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 6 Undersökningen 8 Metod och genomförande 8 Undersökningsresultat 10 Fornlämning Kärnbo 191: Anläggningar 10 Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Fynd 26 Keramik 26 Metall 26 Glaspärlor 26 Spelpjäser 27 Kamfragment 27 Analyser 28 Vedartsanalys 28 Datering 28 Osteologisk analys 28 Fornlämning Kärnbo Slutsats och utvärdering 29 Referenser 30 Bilagor 31 Bilaga 1. Anläggningslista 32 Bilaga 2. Fyndtabell 33 Bilaga 3. Schakttabell 34 Bilaga 4. Osteologisk analys 35 Bilaga 5. Vedartsanalys 48 Bilaga 6. C Bilaga 7. Konserveringsrapport 54

5 Sammanfattning Under några veckor på sensommaren 2015 genomförde SAU en arkeologisk förundersökning i närheten av Läggesta station, sydväst om Mariefred. Orsaken till undersökningen var att Strängnäs Kommun har för avsikt bebygga ett större område här. De berörda fornlämningarna var Kärnbo 191:1-3 samt Kärnbo 260. Syftet med förundersökningen var att bedöma fornlämningarnas karaktär och utbredning, samt att om möjligt att tidsfästa dem. Utöver de tre redan kända gravarna Kärnbo 191:1-3 påträffades ytterligare nio stensättningar på moränryggen som således bör betraktas som ett gravfält. Två av stensättningarna undersöktes. De innehöll brända ben samt fynd i form av keramik, nitar, pärlor, och spelpjäser av horn/ben. Utifrån de påträffade föremålen och en 14 C datering dateras begravningarna till vendel- och vikingatid., I den intilliggande åkermarken påträffades två härdar. En av härdarna daterades med 14 C till folkvandringstid. riksberg Sjövreten erget Sibirien Strängnäs Järnslund Bostället Kyrkoruin Starrängen Pitatorp Ärja 18 Skogkvarn Holmtorp Furudal Fredrikaberg Bergtäkt Årbylund Larslund 40 Råcksta å Broby soldattorp Forsa Sörtorp 50 E20 1: Ökna Gustavsborg Kristiansborg Ugglehult Johanneslund 35 St. Sundby Björnnäs 50 Jättberget Fornborg Travtr.b. Årby 18 Sörmlandsleden Mörtsjön Gertre Fågelstatorpet Trekanten Läggesta värdshus Bondkroken 55 Ådals kvarn 15 L. Sundby Gustavsberg Oskarsberg Katrinelund Karlby Furukulla Fredrikshall Källslätten Eka Fredriksborg Svansta Fridhäll FIGUR 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1: Lantmäteriet 22 Klaralund 223 Liljelund Slottsbrinken Golfbana Ekeby Ekensberg Dammkärr Sommarro Lobjörnberget 68 Viggeby Gripsholm Hjorthagen Marielund Naturreservat Gripsnäs Djurpark Marielundsfjärden 15 St. Skallaholmen Karlsborg Fäbodhagen Ekudden 25 Läggesta Bergåsa Museijärnväg Västeräng Nybo Kungsladugården Lotorp Johannesdal Meters Hammaren Harby Lill-H Fatburen Ek Mariefr Hedlan 55 4 SAU RAPPORT 2015:21

6 Inledning Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län (dnr ) utfört en arkeo logisk förundersökning av fornlämningarna Kärnbo 191:1-3 och Kärnbo 260. Orsaken till uppdraget var att Strängnäs kommun har för avsikt att bebygga ett större markområde i närheten av Läggesta station. Syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningarnas omfattning och karaktär, samt bedöma deras potential för fördjupad kunskap. Inom ramen för förundersökningen skulle två stensättningar undersökas och tas bort. Fältarbetet skedde under perioden och utfördes av Susanna Eklund, Kerstin Westrin och Peter Berg. SAU RAPPORT 2015:21 5

7 Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Lokalen ligger i ett kuperat jordbrukslandskap med skogsbeklädda moränkullar. Undersökningsområdet är beläget mellan 7 och 15 meter över havet. I närområdet finns flera bebyggelseenheter med äldre skriftliga belägg. Både Fågelsta och Läggesta/Oppgården har medeltida belägg. De omnämns 1346, respektive Lilla Sundby förekommer på en karta från 1719, men skriftliga belägg finns från mitten av 1600-talet. Gustav Vasa förvärvade byn Sundby samt granngården Fogelsta och del and ra gårdar i trakten ca år 1530 (Clemedson 1973). Fornlämningarna i närområdet utgörs främst av ensamliggande gravar och gravfält. Den relativt låga höjden över havet visar att området varit möjligt att bebygga först från och med den äldre järnåldern, någonstans mellan 2000 BP (Before Present) och 1500 BP d v s mellan 60 f.v.t (före vår tidräkning) och 650 AD (Anno Domini). Tidigare undersökningar Området fornminnesinventerades för första gången 1957 och kompletterande inventeringar har ägt rum mellan 1999 och Undersökningar i närområdet har gjorts i samband med Svealandsbanan och väg E20 på 1990-talet (se bland annat Franzén 1993 & Luthander 1993). Den aktuella förundersökningen föregicks av en utredning etapp 1 och 2 (Bondesson & Runesson 2009:11) elstatorpet et 25 Kärnbo 93:1 Kärnbo 56:1 Parken Strängnäs 1:23 1:26 Kärnbo 179:1 Kärnbo 258 1:24 Kärnbo 184:1 Kärnbo 42:2 1:3 1:25 1 Kärnbo 252Kärnbo 253 1:21 Kärnbo 183:1Fornåker 1:22 GER Kärnbo 185:1 Gertre Fågelsta ÅKERS-JÄRSTA Kärnbo 178:1 gamla tomt 2:1 10:4 Kärnbo 192:1 Trekanten 3:1 MARIELUND Kärnbo 262 Kärnbo 255 4:2 Oppgården Kärnbo 261 Kärnbo 260 Kärnbo 257 Kärnbo 191:3 LÄGGESTA Kärnbo 91:1 Kärnbo 191:2 Kärnbo 90:1 Kärnbo 191:1 Kärnbo 259 Skola Kärnbo 4:3 1:67 Kärnbo 4:1 Kärnbo 57:2 Kärnbo 4:2 Marielund Kärnbo 57:1 Kärnbo 188:2Kärnbo 188:1 1: Kärnbo 187:1 Kärnbo 187:2 Lilla SundbyKärnbo 195:1 1:186 Jagbacken Kärnbo 5:1 Kärnbo 198:1 Kärnbo 199:1 1:8 3 10:2 Ekba Kärnbo 58:1 18 1:3 EKUDDE 2 Kärnbo 164:3 1:1 MARIELUND Kärnbo 164:1 1:4 HAGA- 12 Kärnbo 164:2 LUND 1 1:4 Kärnbo 161:11:3 1:13 Kärnbo 98: :12 1:7 Anderslund 1:6 Kärnbo 163:1 Kärnbo 97:1 1:10 1:15 1 Kärnbo 99:2 Kärnbo 97:3 Kärnbo 100:1 1:18 Bygget 1:19 Kärnbo 99:1 Kärnbo 100:2 1:17 Grindstugan Kärnbo 175:1 GERTRE 1:4 4:1 3:2 5 Läggesta Kärnbo 1:1 Kärnbo 0165:3 200Kärnbo 59:1 400 m Kärnbo 171:1Kärnbo 1:10 171:1000 Återvinningsanl. Kärnbo 174:1 ÅKERS F åk FIGUR 2. Utdrag ur Fastighetskartan med fornlämningar i närområdet. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1: :8 1 6 SAU RAPPORT 2015:21

8 1: FIGUR 3. Figuren visar strandlinjen vid 2000 BP (mörkblått) och 1500 BP (ljusblått). Undersökningsområdet markerat med en röd punkt. Strandlinjekurvorna publiceras med tillstånd från SGU. SAU RAPPORT 2015:21 7

9 Undersökningen Metod och genomförande Sökschakt drogs på impedimentet för att kontrollera om det fanns fler anläggningar utöver de redan kända. Sammanlagt drogs nio schakt som omfattade 245 m 2. Den södra delen av moränkullen var svårtillgänglig för grävmaskinen på grund av branta sluttningar och tät växtlighet. Vår bedömning är dock att de branta partiernas lutning är allt för stor för att man skulle ha anlagt stensättningar där. Där vi inte kunde komma fram med maskinen provstack vi med jordsond för att kontrollera om det fanns sten under torven. De framrensade ytorna avsöktes med metalldetektor. Flera nya stensättningar framkom i schakten. Alla anläggningar och konstruktioner mättes in i plan och dokumenterades med foto och en kort beskrivning efter okulär besiktning. Enligt kravspecifikationen skulle de två mindre gravarna, vilka var registrerade i FMIS, grävas ut. Då den ena av dessa, Kärnbo 191:3 visade sig vara betydligt större än den beskrivits i FMIS, med en diameter på drygt 7 meter, 0,5 m hög och med flera skikt sten, så beslöts i samråd med Länsstyrelsen att vi istället skulle gräva ut stensättningen Kärnbo 191:2 samt en av de nyupptäckta stensättningarna. Gravarna undersöktes kontextuellt. Större koncentrationer :500 Stensättning m Schakt Härd FIGUR 4. Samtliga schakt som grävdes vid förundersökningen. Skala 1: SAU RAPPORT 2015:21

10 av ben och fynd liksom fynd av särskild dignitet mättes in. Brandlager sållades till 100 %, och minst 30% av den övriga fyllningen sållades. Flera sökschakt drogs även ute i den intilliggande åkern vid Kärnbo 260, sammanlagt schaktades här en yta som omfattade 280 m 2. Syftet med sökschakten var att försöka återfinna en härd som enligt FMIS skulle ha påträffats här vid en tidigare utredning samt att avgränsa fornlämningen. SAU RAPPORT 2015:21 9

11 Undersökningsresultat Fornlämning Kärnbo 191:1-3 Anläggningar I schakten framkom 12 stensättningar (inklusive de redan kända), varav 6 rensades fram i sin helhet och de övriga endast delvis. Stensättningarnas storlek varierade mellan 1,5 och 8,5 meter i diameter. Vissa syntes väl före avtorvning då större stenar stack upp, andra var inte alls synliga före avtorvningen. I flera av stensättningarna påträffades brända ben i samband med avtorvningen och framrensningen. Två av stensättningarna, A300 och A325 (Kärnbo 191:2) grävdes ut i sin helhet. Samtliga stensättningar beskrivs nedan : m Utgrävd stensättning Stensättning med ben Stensättning Härd FIGUR 5. Plan över undersökningsområdet med samtliga framkomna anläggningar. Skala 1: SAU RAPPORT 2015:21

12 Anläggning 225 Tolkning Stensättning. (fig. 6) Yttre formelement Rundad högliknande stensättning, 7,5 x 7 meter och 0,5 m hög. Belägenhet Anläggningen var belägen mellan 11,5 och 12,3 m ö h på krönet av moränryggens norra del. Beskrivning Rundad stensättning (stenar 0,2 0,5 m). Endast delar av stensättningen avtorvad. Stenpackning troligen i flera lager. Kantkedja kan anas i norr. FIGUR 6. A225 från öster. Foto: Susanna Eklund. SAU RAPPORT 2015:21 11

13 Anläggning 300 Tolkning Stensättning, undersökt och bortagen. (fig. 7, 8, 9) Yttre formelement Rundoval stensättning, 4 x 2,5 m i diameter. Gravskick Brandlager (L955) samt enstaka spridda brända ben. Datering Spelpjäser, typologiskt daterade till senare delen av vendeltid / tidig vikingatid Keramik typologiskt daterad till yngre järnålder. Ben från hund har 14 C-daterats till vikingatid AD / 28 BP Belägenhet Anläggningen låg på moränryggens nordvästra del, i sluttningen ned mot åkern ,5 m ö h. Beskrivning Framkom som en oval ca 4 x 2,5m (NV SÖ) stor stensättning utan yttre kantkedja. I den SÖ övre delen framkom en mindre kantkedja runt ett svart brunt, fett och fyndförande brandlager L955. Lagret överlagrades av en gles stenpackning I det fyndförande lagret (L955) fanns ca 15 liter skärvig sten där majoriteten av stenarna var omkring 0,5 dm stora. Två mindre koncentrationer av sot mättes (L578 och L805, båda under stenar) in mot botten av L955. Längst ned, NV, ett stort antal mindre, men jämnstora stenar (0,1 0,2 m stora) i en liten röselik anläggning. Fyllningen bestod av mörkbrun, fet jord. Inga fynd. Utgrävningsmetodik En profil lades över stensättningen. All fyllning i brandlagren torrsållades med 4 mm:s såll. All övrig fyllning sållades till 30%. Lagerbeskrivning Lager 1. (L955) Svartbrun ngt sotig silt med inslag av brända ben och fynd. Lager 2. (L200062) Ljust brun, sandig morän, enstaka brända ben och keramik. Lager 3. Orört underlag, orangebrunt morängrus. Fynd: Osteologi Spelpjäser, F14,15. Nitar, F16,17. Keramik (från 2 kärl), F2; ett finare, keramik från ett tunt röd-gult gods som är sekundärbränt. F3 & F4; keramik från ett medelstort kärl med grov magring. Ben från människa (35 50 år). Ben från hund, får/get, nöt, fågel (sannolikt tamhöns.) FIGUR 7. A300 från väster. Foto: Kerstin Westrin. 12 SAU RAPPORT 2015:21

14 SO NV Svartbrun silt, L Brun silt, enstaka brända ben. L Orange morängrus. (orört underlag) 1:20 0 0,5 m FIGUR 8. Profil av A300. Digitalisering: Lea Martinelle. SAU RAPPORT 2015:21 13

15 Sotfläck Brandlager Sten Stensättning sektion m :40 FIGUR 9. A300 i plan. 14 SAU RAPPORT 2015:21

16 Anläggning 315 Tolkning Stensättning. Yttre formelement Rundad stensättning, 1,8 x 1,5 m stor. Belägenhet Anläggningen var belägen i sluttningen strax nordväst om grav A225, 11,5 m ö h. Beskrivning Hela stensättningen rensades fram. I mitten låg ett ngt större stenblock 0,4 0,5 m som omgärdas av en kantkedja med mindre stenar, 0,2 0,3. Innanför kantkedjan fanns en möjlig stenpackning av mindre stenar. FIGUR 10. A315 från nordväst. Foto Susanna Eklund. SAU RAPPORT 2015:21 15

17 Anläggning 325 Tolkning Stensättning med begravning. Undersökt och borttagen. (fig. 11, 12 och 13) Yttre formelement I plan rektangulär med rundade hörn, 2,9 x 2,7 meter stor. Sedan framträdde en inre kantkedja, mer rundad. Gravskick I gravens östra del påträffades ett brandlager nästan direkt under torven. A547,med sot och kol och brända ben. Under brandlagret i stensättningens östra del, fanns en nedgrävd grop, brandgrop A962, som innehöll rikligt med keramik, troligen en gravurna, brända ben och flera pärlor. En separat bengömma, A200059, i A547 låg i brandlagrets utkant mellan 4 stenar. Datering Utifrån pärlor och kamfragment, troligen 700-talet efter Kristus. Belägenhet Anläggningen låg centralt på moränryggen, 13,1 13,5 m ö h. Beskrivning Anläggning med tydlig kantkedja, stenstorlek. Utgrävningsmetodik En profil lades över stensättningen. 100% av brandlagret sållades, resten av fyllningen sållades till 30 %. Fynd Osteologi: Bränd lera, F13 Kamfragment, F18 Keramik, F9,F19 Nitar, F21 Pärlor; F1, F11,F20 Människa (medelålders vuxen). Hund, mellanstort däggdjur. FIGUR 11. A325 från norr. Foto: Susanna Eklund.Figur 12. A325 i plan. 16 SAU RAPPORT 2015:21

18 A A Sotfläck Brandlager Sten Stensättning sektion 1: m FIGUR 12. A325 i plan. A325 A 337 Ö V L547 A L962 L962. brandgrop, Grå- gråsvart sotig silt. Riklingt med ben &f ynd L547. Brandlager. grå sotig silt. Rikligt med ben & fynd L Ljust grå till gråbrun sandig grus. Enstaka brända ben och fynd. 1: m FIGUR 13. A325 I profil. Digitalisering: Lea Martinelle. SAU RAPPORT 2015:21 17

19 Anläggning 337 Tolkning Stensättning, helt framtagen. Yttre formelement Rundad stensättning, 1,5 x 1,3 m. Belägenhet Anläggningen ligger på krönet av moränryggen, 13,3 13,5 m ö h. strax väster om A325. Beskrivning Liten stensättning med tydliga kantkedjestenar 0,2 0,4 m stora. Fynd Brända ben påträffades ytligt vid rensning. Osteologi: Människa. FIGUR 14. A337 i plan. Foto från norr. Foto: Susanna Eklund. 18 SAU RAPPORT 2015:21

20 Anläggning 345 Tolkning Stensättning, halva framtagen. Yttre formelement Rundad stensättning, 2,6 m i diameter. Belägenhet Anläggningen ligger på moränryggen i en svag sluttning upp mot A354, 13,2 13,8 m ö h. Beskrivning Anläggning med tydlig kantkedja, stenstorlek mellan, 0,15 0,4 Fynd Keramik, F7 och brända ben påträffades ytligt vid rensning. Osteologi: Människa, mellanstort däggdjur. FIGUR 15. A345 från norr. Foto: Susanna Eklund SAU RAPPORT 2015:21 19

21 Anläggning 354 Tolkning Stensättning, endast små rutor avtorvade. Yttre formelement Rundad stensättning, 6 7 m i diameter. Belägenhet Anläggningen ligger på den högsta delen av moränryggen, längst i söder, 14,3 14,6 m ö h. Beskrivning Högliknande stensättning, tendens till inre kantkedja. Fynd Brända ben påträffades ytligt vid rensning. Osteologi: Människa. FIGUR 16. A354 från öster. Foto: Susanna Eklund. 20 SAU RAPPORT 2015:21

22 Anläggning 374 Tolkning Stensättning. Yttre formelement Rundad stensättning, minst 3 m i diameter. Belägenhet Anläggningen var belägen på moränryggen, 12,1 12,6 m ö h. Beskrivning Den största delen av stensättningen rensades fram. I gravens västra hörn växer en stor gran. Anläggningen har en tydlig kantkedja i öster. FIGUR 17. A374, foto från öster. Foto: Susanna Eklund. SAU RAPPORT 2015:21 21

23 Anläggning 838 Tolkning Stensättning, ngt osäker. Yttre formelement Rundad stensättning, ngt oregelbunden. 1,6 cx 2,4 m i diameter. Belägenhet Anläggningen ligger i sluttningen på den västra sidan av moränryggen, 11,6 12,6 m ö h. Beskrivning Hela stensättnigen rensade fram. Stenpackningen var uppbyggd av 0,3 0,5 m stora stenar. Fynd Obrända ben påträffades ytligt vid rensning. Oklart om dessa hör till anläggningen eller ej. Osteologi Älg, obränt tåben. FIGUR 18. A838, foto från nordost. Foto: Susanna Eklund. 22 SAU RAPPORT 2015:21

24 Anläggning 847 Tolkning Stensättning, ej avtorvad, endast delar av kantkedjan i västra delen framme. Yttre formelement Rundad stensättning, ca 3 m i diameter. Belägenhet Anläggningen ligger på moränrggen 13, 7 14,1 m ö h. Beskrivning Syns som en välvd övertorvad förhöjning, kantkedjestenar 0,3 0,4 m stora. FIGUR 19. A847, från norr. Foto: Susanna Eklund. SAU RAPPORT 2015:21 23

25 Anläggning 850 Tolkning Stensättning endast den norra delen av kantkedjan framtagen. Yttre formelement Rundad stensättning, ca 2,8 m i diameter. Belägenhet Anläggningen ligger på krönet av möränhöjden, 13,1 13,3 m ö h. Beskrivning Syns som en välvd övertorvad förhöjning, bevuxen med slån och lönn. Tydlig kantkedja. Kantkedje stenarna 0.2 0,4 m stora. FIGUR 20. A850, foto från norr. Foto: Susana Eklund. 24 SAU RAPPORT 2015:21

26 Anläggning 942 Tolkning Stensättning. Yttre formelement Rundad stensättning, 2,7 m i diameter. Belägenhet Anläggningen är belägen längst ut på moränryggens norra del, 10,8 11,2 m ö h. Beskrivning Endast delar av stensättningen avtorvad. Stenpackning, troligen i flera lager. Kantkedja i öster. Anläg gningen överlagras av ett sentida odlingsröse A384. Fynd Brända ben och keramik, F8, påträffades ytligt vid rensning. Osteologi Människa (vuxen), hund, mellanstort däggdjur. FIGUR 21. A942 foto från sydost. Foto: Susanna Eklund. SAU RAPPORT 2015:21 25

27 Fynd Keramik Vid undersökningen påträffades keramik från fyra olika stensättningar. Keramiken har specialregistrerats av Torbjörn Brorsson. Skärvorna har sannolikt tillhört sex olika kärl varav flertalet av skärvorna har tillhört fyra kärl i de utgrävda gravarna A300 och A325. Enstaka fragment framkom också vid rensning av A942 och A345. Samtliga skärvor var glättade och oornerade och fem av de sex kärlen var relativt grovmagrade med krossad bergart. Det sjätte kärlet, som framkom i A300, hade en något finare magring och detta kärl var tunnväggigt. Flera skärvor från detta kärl var sekundärt brända och dessa hade varit utsatta för en relativt hög värme med hög tillgång på syre. En teori är att detta kärl har legat med på gravbålet. Utifrån mynningsformen på keramiken, godset och i viss mån de övriga kärlformerna bör keramiken från gravfältet i Södra Årby dateras till senare delen av folkvandringstid och vendeltid. Metall Flera nitar, nitplattor och spikar påträffades i stensättningen A300 och en nit och en spik framkom i A325 Nitarna hade varierande dimensioner., Plattorna var mellan 1 och 2,5 cm stora och längden på skaftet, mellan1,5 och 3,5 cm. Flera av nitarna hade rombiskt huvud Nitarna kan tänkas härstamma från exempelvis ett träskrin eller en kista. Glaspärlor I stensättningen A325 tillvaratogs sammanlagt 15 stycken glaspärlor De var tillverkade i blått, vitt, gult och rött glas. Sex av pärlorna hade intrikat dekor. Två av pärlorna var tunnformade blå pärlor med rundlar med röda vita streck. Liknande pärlor har hittats bland annat vid stadsvallen på Birka (Hackelberg 2007:26). Pärlorna påminner också om Callmers B5050:1 som dateras till e Kr (Callmer 1977). En annan polykrom pärla var en vit opak med rött kryssmönster av pålagda trådar. Denna typ av pärla är Kärl Fnr Antal Typ av kärl Storlek Anl 1 9,19 40 Glättat, oornerat, grovmagrat Litet 325/ Glättat, oornerat, grovmagrat ,4 64 Glättat, oornerat, grovmagrat Mellanstort Glättat, oornerat, grovmagrat Glättat, oornerat, grovmagrat ,6 30 Tunnväggigt, finmagrat. Sekundärbränt 300 FIGUR 22. Tabell över den påträffade keramiken i Södra Årby. FIGUR 23. Bottenbit av keramik från brandgropen A962, i stensättningen A 325. Foto Susanna Eklund. 26 SAU RAPPORT 2015:21

28 FIGUR 24. En hel pärluppsättning från stensättningen A325. Foto: Susanna Eklund. FIGUR 25. Närbild på de polykroma pärlorna. Foto: Max Jahrehorn. atypisk för Mälardalen, men är vanlig på Bornholm. Liknande pärlor har hittats bland annat i två stensättningar i Ultuna. De båda Ultunagravarna har utifrån fyndkombination daterats till vendeltid period 3 och 4 ( e Kr). (Hulth 2014:75, 89). Spelpjäser I stensättningen A300 påträffades tre spelpjäser, två av ben och en av sten. Spelpjäser ses sällan som en ledartefakt men rent typologiskt kan de delas in i tre kronologiska skikt. Formerna på spelpjäserna är enligt Petersens gamla typologi av typ A, vendeltyp (se figur 25). Folkvandringstidens pjäser är generellt små och har en flack förhöjning. Under vendeltid är de större med högre och rundare förhöjning. Under vikingatid blir spelpjäserna närmast klotformade med en platt bas. Spelpjäserna i ben hade ett hål på undersidan, troligen efter monteringen i svarven. Att de har ett hål istället för två är vanligt under sen vendeltid och vikingatid (Ljungkvist 2002, Ljungkvist muntligen). Den sammantagna bedömningen är att spelpjäserna från Södra Årby bör kunna dateras till sen vendeltid/tidig vikingatid. Spelpjäserna i ben har en väldigt speciell struktur med ett grovt nästan trådlikt nätverk av spongiös benvävnad och har bedömts vara av valben. Liknande förekommer även i gravar bland annat vid Vendel, Valsgärde och Gamla Uppsala. Valben har troligen varit ett mycket mera vanligt material än vi föreställt oss, och detta indikerar en handel med valbensprodukter under vendel- och vikingatid. Spelpjäserna är svarvade och mer eller mindre massproducerade (Gustafsson muntligen, Gustafsson et al 2014). Kamfragment I A325 påträffades två mycket små kamfragment i brandlagret. Kammen har tre kantföljande linjer (L3/ L5) vilket är ett typiskt vendeltida element som dominerar under hela FIGUR 26. Petersens typologi över spelpjäser från yngre järnålder (Petersen 1914). SAU RAPPORT 2015:21 27

29 FIGUR 27. Foto på spelpjäserna från A300, två i valben och en i sten. Foto: Susanna Eklund och 700 talet, men det förekommer dock redan i folkvandringstid. Mot slutet av vendeltid ersätts de tre linjerna av en eller två (Petré 1984:70f). Analyser Vedartsanalys Ett prov från härd A743 har skickats på vedartsanalys. Provet bestod av kol från tall (se bilaga 5). Tall är ett trädslag med bra brännvärde som är lätt att få att brinna om den har torkat ut ordenligt. Däremot är otorkad tall så gott som omöjlig att få fyr på. Tallved ger en stor låga med mycket ljus, och har därför använts i eldstäder för att skapa bra arbetsljus. Tallved som mättas med hartsämnen kallas för tjärved och kan användas till facklor (Mytting 2012:53). Datering Datering har gjorts dels utifrån jämförande fyndanalys, men även genom 14 C. En av härdarna i åkern samt ett ben från stensättningen A300, graven med spelpjäserna, har daterats. Benet från stensättningen är vikingatida och härden folkvandringstida. Osteologisk analys Sammanlagt analyserades ca 600 gram brända ben (se bilaga 4). De undersökta stensättningarna A300 och A325 innehöll vardera ca 350 gram respektive ca 236 gram brända ben, vilket är en relativt liten mängd ben för att vara yng- re järnålder I båda dessa identifierades människa. Människoben identifierades även i samtliga övriga stensättningar med brända ben i: A337, A345, A354 och A942. Benen från dessa stensättningar framkom ytligt vid rensning. I A838 framkom- ett obränt tåben från älg. Det är dock inte troligt att benet kan kopplas till stensättningen. Djur som bränts på gravbålet bör ses som gravgåvor likvärdiga med andra föremål som den gravlagda fått med sig i graven (Sten & Vretmark 1988). Hunden är den vanligaste följeslagaren på bålet och om endast ett djur förekommer är det oftast just hunden. I de två stensättningarna som grävdes ut har ben från såväl hund, får/get, nöt samt fågel kunnat identifieras. Den genomgående gråvita till vita färgen på de brända benen antyder att förbränningsgraden generellt har varit hög. Fornlämning Kärnbo 260 Syftet med sökschakten var att försöka återfinna en härd som enligt FMIS skulle ha påträffats här vid en tidigare utredning samt att avgränsa fornlämningen. Ingen härd framkom på den i FMIS angivna koordinatan. Däremot påträffades en härd omkring 5 meter söder om den angivna platsen. Ytterliggare en härd framkom i sydost. Inga andra anläggningar framkom. I ett av schakten fanns dock ett modernt lager med tegel och porslin. En av härdarna har daterats till folkvandringstid. 28 SAU RAPPORT 2015:21

30 Slutsats och utvärdering Förundersökningens uppgift var att klargöra gravgruppens totala omfattning samt, ta reda på om ytterligare gravar eller andra typer av lämningar förekom på platsen. Vi kunde snart konstatera att det fanns många fler gravar på platsen än de kända tre, och att det i själva verket var ett helt gravfält. Gravfältets utbredning avgränsas topografiskt av branta sluttningar i söder, öster och sydväst. I norr och väster verkar gravfältet i princip följa moränkullens form. Ytan som gravfältet omfattar kan uppskattas till drygt 850 m 2. Sammanlagt kunde 12 stensättningar konstateras på platsen. Ytterligare några stensättningar skulle kunna finnas inom det aktuella området. Det totala antalet stensättningar uppskattas till mellan 15 och 20 stycken. Förundersökningen skulle bedöma fornlämningens potential för fördjupad kunskap. De två undersökta gravarna har daterats till yngre järnålder. Gravar från denna tid innehåller ofta rikare gravgåvor och brukar dessutom innehålla en större benmängd och en större variation djurarter än gravar från äldre järnålder. De undersökta gravarna har också visat sig innehålla flera olika djurarter samt ett rikt fyndmaterial. Om gravfältet kommer att undersökas i sin helhet så innebär det stora möjligheter för tolkningar av platsen. Hur länge har gravfältet använts och kan man se några rumsliga mönster? Gravarna har stor potential att besvara frågor om de gravlagdas kön och ålder, fysisk status, samt antal individer per grav. Gravarna varierade utseende kan ge fördjupad kunskap om hur man valt att gravlägga olika individer. Potential finns också för att studera rumsliga mönster inom stensättningarna, d v s hur människoben har placerats i förhållande till djurben och om kan man se en skillnad i hantering av matstycken resp hela djur ( gravgåvor )? Beträffande Kärnbo 260 påträffades två härdar i åkermarken strax nordost om gravfältet. De framkomna härdarna låg relativt glest, men. det är möjligt att ytterligare någon eller några härdar kan finnas i närheten. Härdarna ligger i nära anslutning till moränryggen med gravar och sannolikt är det utmed impedimentskanten som eventuellt ytterligare elstäder kan förväntas. Härden som daterades till folkvandringstid är äldre än de utgrävda gravarna, men det är inte uteslutet att härdarna kan vara samtida med etableringen av gravfältet. SAU RAPPORT 2015:21 29

31 Referenser Bondesson, W. & Runeson, H Planerad villabebyggelse i Åkers-Järsta. UV Mitt Rapport 2009:11. Callmer, J Trade beads and bead trade in Scandinavia ca A.D. Lund. Clemedson, C-J Kärnbo och Mariefred. Kultur Vegetation Flora. Sörmländska handlingar 30, Nyköping. Franzén, B Svealandsbanan: Södertälje-Strängnäs. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:16, Stockholm. Hallgren, A-L & Wikborg, J Ett gravfält från yngre järnålder och boplatslämningar från äldre järnålder. Väg 250 RAÄ 111 och Lokal 8. Västmanlands l ns museum. Kultutmiljöavdelningen rapport A 2004:A49. Hackelberg,L. 2006/2007. Terrass III i Birkas Garnison- i skuggan av Hallen och Smedjan. CD-uppsats. Stockholms universitet. Gustavsson, R., Hennius, A., & Ljungkvist, J Are many Vendel and Viking Period gaming pieces made of whale bone? Fornvännen 110. Ljungkvist, J Uppsala Högars datering. och några konsekvenser av en omdatering till tidig vendeltid. Fornvännen. Luthander, A E20, Läggesta- Nykvarn. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:24. Mytting, L VED allt om huggning, stapling och torkning- och vedeldningens själ. Petré, B Arkeologiska undersökningar på Lovön, del 4. Stockholm. Sten, S. & Vretmark, M Storgravsprojektet- osteologiska analyser av yngre järnålderns berika gravar. Fornvännen 83. Strängnäs kommun kulturmiljöprogram 30 SAU RAPPORT 2015:21

32 Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Bilaga 2. Fyndtabell Bilaga 3. Schakttabell Bilaga 4. Osteologisk analys Bilaga 6. C 14 Bilaga 7. Konserveringsrapport SAU RAPPORT 2015:21 31

33 Bilaga 1. Anläggningslista A nr Anl typ Kontext % Undersökt Djup m Längd m Bredd m Fornl nr N E 217 Härd 50 0,12 1 0, ,9 225 Stensättning 0 0,5 7, ,4 300 Stensättning , ,1 315 Stensättning 0 1,8 1, ,7 325 Stensättning 100 0,4 2,9 2, ,5 337 Stensättning 0 1,5 1, ,3 345 Stensättning 0 2, ,4 354 Stensättning ,7 366 Stensättning 0 2, Stensättning ,3 384 Odlingsröse ,7 547 Brandgrav ,6 1, ,1 578 Sotlager ,25 0, ,2 743 Härd 0 0,7 0, ,8 773 Kulturlager (recent) 0 10, Sotlager ,28 0, ,6 838 Stensättning 0 2,4 1, ,9 847 Stensättning ,1 850 Stensättning 0 2,8 2, ,9 942 Stensättning 0 2,7 2, ,7 955 Brandgrav ,8 1, ,7 962 Brandgrav ,85 0, , Lager ,21 2,9 2, Bengömma ,1 0,1 0, Lager , SAU RAPPORT 2015:21

34 Bilaga 2. Fyndtabell Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Tjocklek Notering Arkeologiskt objekt Påträffas i 1 Glas Pärla blå, 4 vita, 2 röda, 2 mönstrade A962 2 Keramik Skärva 17 26,7 4 A300/L955 3 Keramik Skärva A300/L955 4 Keramik Fragment A300/L955 5 Bränd lera Bränd lera 8 8,1 A300/L955 6 Keramik Skärva 13 25,1 4 A300/L955 7 Keramik Skärva 1 4,9 5 A345 8 Keramik Skärva 3 23,5 10 A942 9 Keramik Kärl A Keramik Fragment 2 1,3 Spritt utanför brandlager A Glas Pärla 2 1,2 bända pärlor A Bränd lera Obestämt 4 5,9 utanför brandlager A Bränd lera Obestämt 2 26,8 A Ben Spelpjäs 2 18,5 Spelpjäs A300/L Bergart Spelpjäs 1 10,6 Spelpjäs A300/L Järn Nit 1 3,1 Nitplatta A300/L Järn Nitar 7 23,2 A300/L Ben Kam 2 0,4 A Keramik skärva 3 4,8 A325/ Glas Pärla 1 1 Gul A325/ Järn Nitar 3 6,3 A325/962 SAU RAPPORT 2015:21 33

35 Bilaga 3. Schakttabell Schakt Längd Bredd Djup Jordkaraktär botten Fornlämning Area ,8 0,3 lera Ja 30, ,8 0,3 lera Nej 34, ,8 0,3 lera Nej 36, ,8 0,1 sandig morän Ja 16, ,1 sandig morän Nej 49, ,6 0,1 sandig morän Ja 27, ,2 0,1 sandig morän Nej 7, ,1 sandig morän Ja 41, ,5 0,1 sandig morän Nej 4, ,3 lera Nej 43, ,8 0,3 lera Nej 42, ,8 0,3 lera Ja 93, ,5 0,1 sandig morän Ja 67, ,5 5,5 0,1 sandig morän Nej 21, ,6 3,1 0,1 sandig morän Nej 9, SAU RAPPORT 2015:21

36 Bilaga 4. Osteologisk analys Osteologisk analys Brandgravar från Södra Årby Arkeologisk förundersökning. Fornlämning Kärnbo 191:1-3, fastighet Åkers Järsta 10:4, Kärnbo socken, Strängnäs kommun, Södermanland, Södermanlands län SAU rapport 2015:18 O Emma Sjöling SAU RAPPORT 2015:21 35

37 Osteologisk analys av brandgravar från Södra Årby, fornlämning Kärnbo 191:1-3, Kärnbo socken, Strängnäs kommun, Södermanland Emma Sjöling SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) Inledning SAU har utfört en arkeologisk förundersökning vid Södra Årby, fornlämning Kärnbo 191:1-3 & Kärnbo 260, Kärnbo socken, Strängnäs kommun, Södermanland. Sammanlagt identifierades tolv stensättningar inom Kärnbo 191:1-3, varav två undersöktes i sin helhet. I dessa framkom brända ben framför allt i brandlager. Vid rensning framkom brända ben i ytterligare fyra stensättningar och ett obränt älgben i en stensättning. Utifrån fynden, bl a kamfragment, spelpjäser, nitar, pärlor och keramik, har gravarna daterats till yngre järnålder, troligen vendeltid. Resultat Sammanlagt analyserades ca 600 gram brända ben samt ett obränt ben på 18 gram. De undersökta stensättningarna A300 och A325 innehöll vardera ca 350 gram respektive ca 236 gram brända ben, vilket är en relativt liten mängd ben för att vara yngre järnålder (fig. 2 och 3). I båda dessa identifierades människa. Människoben identifierades även i samtliga övriga stensättningar med brända ben i: A337, A345, A354 och A942 (fig. 2 och 3). I stensättning A942 identifierades även bränt ben från hund. I A838 framkom endast ett ben - ett obränt tåben från älg. Förbränningsgrad utifrån benens färg har angivits efter Stiner et al. (1995) (fig. 1). Den genomgående gråvita till vita färgen på de brända benen antyder att förbränningsgraden har varit hög, vilket motsvarar förbränningsgrad 6 enligt Stiner et al. Enstaka ben var blågrå till färgen, vilket tyder på en något lägre förbränningsgrad. Kod Beskrivning 0 Not burned (cream/tan) 1 Slightly burned; localized and <half carbonized 2 Lightly burned; >half carbonized 3 Fully carbonized (completely black) 4 Localized <half calcined (more black than white) 5 >half calcined (more white than black) 6 Fully calcined (completely white) FIGUR 1. Förbränningsgrad enligt Stiner et al SAU RAPPORT 2015:21

38 Bränt Obränt Anr Antal fragm Vikt (g) Antal fragm Vikt (g) , , , , , , ,7 Totalt ,1 1 18,1 FIGUR 2. Sammanställning av benmaterial per grav från Södra Årby. Bränt Obränt Grav Anr/lager Kontext Anr/lager F.enhet Antal fragm Vikt (g) Antal fragm Vikt (g) Sotkoncentration, under sten 7 0, Sotkonc., botten av,955 under sten 9 2, Brandlager , Brandlager , Brandgrop , Lager utanför brandlager , Bengömma 31 6,9 337 Rensfynd 1 0,3 345 Rensfynd ,3 354 Rensfynd ,1 838 Rensfynd ,1 942 Rensfynd ,7 Totalt ,1 1 18,1 FIGUR 3. Sammanställning av benmaterial per kontext från Södra Årby. A300 I grav A300 framkom ca 350 gram brända ben varav majoriteten kommer från brandlagret A955. Ett fåtal ben framkom i två separata sotkoncentrationer (A578 och A805). 201,6 gram ben har identifierats till människa. Benfragmenten kommer från alla kroppsregioner och kommer från en medelålders vuxen individ (Maturus), d v s i åldern år. Inga könsindikerande fragment har identifierats. De djurarter/djurartsgrupper som identifierats är hund, får eller get, nötboskap, fågel (sannolikt tamhöns), mellanstort däggdjur och däggdjur. Från hund har benfragment från alla kroppsregioner identifierats även om det endast är liten andel ben. Från får/get, nötboskap och fågel har endast enstaka benslag identifierats. A325 Majoriteten av benen i grav A325 framkom i brandlager A547 (156,5 g). Även brandgrop A962 innehöll en del ben (66,6 g). Passningar mellan skalltaksfragment av människa från brandlagret och brandgropen har gjorts vilket tyder på att de båda kontexterna utgör samma begravning. Benen från människa (107,8 gram) kommer från en medelålders vuxen individ (Maturus), d v s i åldern år, och benfragment kommer från alla kroppsregioner. Ingen könsbedömn- SAU RAPPORT 2015:21 37

39 ing har varit möjlig, då det enda könsindikerande fragment som identifierats inte var intakt. Utöver människa har hund och ben från mellanstort däggdjur identifierats (vilket sannolikt också kommer från hund). Fragment från alla kroppsregioner finns representerade från hund, dock endast med en ringa mängd. Benkatalog Gravar (undersökta): A300 Art Antal fragm Vikt (g) Hel Del av Ålder MNI Människa (Homo ,6 X Maturus 1 Hund (Canis 56 25,2 X Adult 1 Får/Get (Ovis aries/capra hircus) 3 1,7 X 1 Nötboskap (Bos taurus) 2 2,3 X Juvenilis 1 Fågel (Aves sp.), sannolikt tamhöns (Gallus gallus) 13 1,5 X 1 Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) 54 18,5 Däggdjur (Mammalia sp.) 8 3,9 Oidentifierat ,7 Totalt ,4 5 FIGUR 4. Bentabell A300. Människa Vikt (g): 201,6 Ålder: Medelålders vuxen (Maturus) Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): medeltjocka tabulae, medeltjock diploë, finporig diploë, relativt slät på tabulae, sammanväxta sömmar endocranialt och pågående sammanväxning eller sammanväxta sömmar ectocranialt. Tänder (dentes): smala rotkanaler, slutna rötter. Kön: - (inga könsindikerande fragment har identifierats) Djur Vikt (g): 53,1 Hund Mellanstor storlek Ålder: Adult (>1 1/4 år) Åldersbedömning: Skenben (tibia): dist (sin + dxt (F) (>1 1/4 år); strålben (radius): prox (sin) (F) (>1/2-2/3 år); tåben/fingerben (phalanx 2) (F) (>1/2 år); Får/Get: Mellanfotsben (metatarsale III & IV): diafys Ålder: - (inga åldersindikerande fragment har identifierats) Nötboskap: Ålder: Juvenilis Åldersbedömning: tinningben (temporale): pars petrosa (sin + dx) Fågel: Os longum; lumbusacrale Sannolikt tamhöns (Gallus gallus): tarsometatarsus: prox (sin) (F) 38 SAU RAPPORT 2015:21

40 A325 Art Antal fragm Vikt (g) Hel Del av Ålder MNI Människa (Homo ,8 X Maturus 1 Hund (Canis X Adult 1 Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) 77 24,8 Däggdjur (Mammalia sp.) 30 9,3 Oidentifierat ,4 Totalt ,3 2 FIGUR 5. Bentabell A325. Människa Vikt (g): 107,8 Ålder: Medelålders vuxen (Maturus) Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): medeltjocka tabulae, medeltjock diploë, finporig diploë, relativt skrovlig på tabulae, sammanväxta sömmar endocranialt och ectocranialt. Tand (dens): smal rotkanal, sluten rot. Kön: - Könsbedömning: tinningben (temporale): processus mastoideusfragm.: ej iakttagbar, ej hel. Djur Vikt (g): 46,1 Hund Mellanstor storlek Ålder: Adult (>1 1/2 år) Åldersbedömning: Skenben (tibia): dist (dx) (F) (>1 1/4 år); lårben (femur): prox (F) (>1 1/2 år); tåben/fingerben (phalanx 2) (F) (>1/2 år); Övriga gravar (endast rensfynd): A337 Arter/artgrupper: Människa A345 Arter/artgrupper: Människa, mellanstort däggdjur A354 Arter/artgrupper: Människa A838 Arter/artgrupper: Älg (Obränt ben): tåben (phalanx 3) A942 Arter/artgrupper: Människa, hund, mellanstort däggdjur Art Antal fragm Vikt (g) Människa (Homo 5 4,8 Hund (Canis 1 1,3 Mellanstort däggdjur (Mesomammalia) 4 0,9 Oidentifierat 17 1,7 Totalt 10 7 FIGUR 6. Bentabell A942. SAU RAPPORT 2015:21 39

41 Människa Ålder: Vuxen (Adult) Åldersbedömning: Skalltak (calvarium): medeltjocka tabulae, tunn-medeltjock diploë, skrovlig yta på tabulae. Referenser Stiner, M.C., Kuhn, S.L., Weiner, S. & Bar-Yosef, O Differential burning, recrystallization and fragmentation of archaeological bone. I: Journal of Archaeological Science SAU RAPPORT 2015:21

42 FIGUR 7. Benlista. Nr Anr Underliggande Anr Art Benslag/Tand Bendel/ Kommentar Sida F.enhet Kroppsdel Fusioneringsgrad Antal fragm Vikt (g) Bränt/ Obränt Människa (Homo Kranium Mandibula (underkäke) alveol för M3 S 1 0,3 BB Människa (Homo Kranium Calvarium (skalltak) 1 0,2 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 2 0,9 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia) Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 6 1,1 BB Oidentifierad art Obestämt benslag 1 0,1 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 2 1,1 BB Älg (Alces alces) Hand/Fot Phalanx 3 (tåben) Intakt 1 18,1 OB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 2 2,6 BB Människa (Homo Kranium Calvarium (skalltak) Ålder: Adult 2 1,1 BB Människa (Homo Kranium Temporale (tinningben) proc mastoideusfragment D 1 1,1 BB Hund (Canis Hand/Fot Calcaneus (hälben) distal D 1 1,3 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia) Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 1 0,2 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia) Kranium Cranium 2 0,3 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia) Kranium Maxilla (överkäke) med alveol för incisiv eller canin 1 0,4 BB Oidentifierat Kranium Dens (tand) 1 0,1 BB Oidentifierat Obestämt benslag 16 1,6 BB Människa (Homo Bål Atlas (1:a halskotan) 1 0,5 BB Människa (Homo Extremiteter Radius (strålben) diafys 2 4,8 BB Människa (Homo Extremiteter Radius/Ulna/ Fibula (strålben/ armbågsben/ vadben) diafys 3 5,3 BB Människa (Homo Människa (Homo Extremiteter Extremiteter Femur (lårben) diafys 1 1,5 BB Tibia (skenben) diafys 9 14,9 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys ,2 BB Människa (Homo Kranium Calvarium (skalltak) Ålder: Maturus 69 72,2 BB SAU RAPPORT 2015:21 41

43 Nr Anr Underliggande Anr Art Benslag/Tand Bendel/ Kommentar Sida F.enhet Kroppsdel Fusioneringsgrad Antal fragm Vikt (g) Bränt/ Obränt Människa (Homo Människa (Homo Kranium Dens (tand) Ålder: Adult 5 0,5 BB Kranium Nasale (näsben) S 1 0,3 BB Människa (Homo Kranium Temporale (tinningben) 2 1,8 BB Människa (Homo Kranium Maxilla (överkäke) 1 0,8 BB Människa (Homo Kranium Mandibula (underkäke) bl a foramen mand. (d) 6 2,8 BB Människa (Homo Hand/Fot Phalanx 1 pedis (tåben 1) distal led (tillhörande m.t.i) 1 0,3 BB Människa (Homo Hand/Fot Phalanx 1 pedis (tåben 1) 1 0,2 BB Människa (Homo Människa (Homo Hand/Fot Phalanx 1 manus (fingerben 1) Hand/Fot Phalanx 3 (finger-/tåben 3) 1 0,5 BB 2 0,3 BB Människa (Homo Hand/Fot Phalanges manus/pedis (finger-/tåben) 6 1 BB Människa (Homo Hand/Fot Metapodium (mellanhands-/ mellanfotsben) 2 1,3 BB Hund (Canis Kranium Maxilla (överkäke) 1 0,4 BB Hund (Canis Kranium Mandibula (underkäke) Facies mand. (lat) S 1 0,3 BB Hund (Canis Kranium Dens (tand) 3 0,3 BB Hund (Canis Kranium Occipitale (nackben) Cond. occ. (s+d) 3 1,9 BB Hund (Canis Kranium Premaxilla D 1 1,1 BB Hund (Canis Kranium Temporale (tinningben) Bulla tympanica D 1 0,6 BB Hund (Canis Bål Axis (andra halskotan) 1 1,2 BB Hund (Canis Bål Vertebra cervicalis (halskota) 6 2,3 BB Hund (Canis Bål Vertebra thoracicus (bröstkota) 1 0,5 BB Hund (Canis Bål Vertebra lumbalis (ländkota) 3 1,1 BB Hund (Canis Bål Vertebra coccygis = vert caud. (svanskota) 1 0,2 BB 42 SAU RAPPORT 2015:21

44 Nr Anr Underliggande Anr Art Benslag/Tand Bendel/ Kommentar Sida F.enhet Kroppsdel Fusioneringsgrad Antal fragm Vikt (g) Bränt/ Obränt Hund (Canis Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys; Utplockat för C14-datering 1 1,4 BB Hund (Canis Extremiteter Radius (strålben) prox S F 1 0,8 BB Hund (Canis Hund (Canis Hund (Canis Extremiteter Extremiteter Extremiteter Tibia (skenben) dist S F 2 1,7 BB Tibia (skenben) dist-med D F 1 0,9 BB Fibula (vadben) dist D F 1 0,2 BB Hund (Canis Coxae (höftben) Extremiteter acetabulum-ischii (s+d) F 2 1 BB Hund (Canis Hand/Fot Metapodium (mellanhands-/ mellanfotsben) 3 1 BB Hund (Canis Hand/Fot Phalanx 1 (finger-/tåben 1) 3 0,5 BB Hund (Canis Hand/Fot Phalanx 2(finger-/tåben 2) F 5 1,1 BB Hund (Canis Hand/Fot Sesamoideus (sesamben) 2 0,2 BB Hund (Canis Hand/Fot Metatarsale IV (mellanfotsben IV) prox D 2 0,8 BB Hund (Canis Hand/Fot Talus (språngben) D 1 0,4 BB Hund (Canis Hand/Fot Talus (språngben) S 2 0,8 BB Hund (Canis Hand/Fot Calcaneus (hälben) D 2 1,2 BB Hund (Canis Hund (Canis Hund (Canis Hand/Fot Tc (fotrotsben) Komplett S 2 0,9 BB Hand/Fot Tc (fotrotsben) Defekt D 1 0,3 BB Hand/Fot T4 (fotrotsben) Defekt D 1 0,7 BB Hund (Canis Hand/Fot Cr (handrotsben) Defekt D 1 0,6 BB Hund (Canis Hand/Fot Ca (handrotsben) S 1 0,8 BB Nötboskap (Bos taurus) Kranium Temporale (tinningben) pars petrosa D 1 2 BB Nötboskap (Bos taurus) Kranium Temporale (tinningben) pars petrosa S 1 0,3 BB Får/Get (Ovis aries/capra hircus) Hand/Fot Metatarsale III & IV (mellanfotsben III & IV) 3 1,7 BB Fågel (Aves sp.) Tarsometatarsus prox.; Sannolikt tamhöns (Gallus gallus) S F 1 0,3 BB Fågel (Aves sp.) Lumbusacrale 1 0,1 BB SAU RAPPORT 2015:21 43

45 Nr Anr Underliggande Anr Art Benslag/Tand Bendel/ Kommentar Sida F.enhet Kroppsdel Fusioneringsgrad Antal fragm Vikt (g) Bränt/ Obränt Fågel (Aves sp.) Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 11 1,1 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Kranium Cranium 4 1,1 BB Kranium Dens (tand) 1 0,1 BB Bål Vertebra (kota) 2 0,4 BB Bål Costa (revben) 1 0,1 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Os longum/ Metapodium (långa rörben/ mellanhands-/ mellanfotsben) Obestämt benslag diafys 34 11,8 BB 12 5 BB Däggdjur (Mammalia sp.) Kranium Cranium 1 1,5 BB Oidentifierat Obestämt benslag ,5 BB Oidentifierat Kranium Dens (tand) 3 0,1 BB Oidentifierat Obestämt benslag 4 0,1 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) 2 0,4 BB Däggdjur (Mammalia sp.) Obestämt benslag 7 2,4 BB Människa (Homo Extremiteter Femur (lårben) 1 0,6 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 2 1,1 BB Hund (Canis Bål Vertebra cervicalis (halskota) nr 3, proc art cran 1 0,4 BB Hund (Canis Bål Vertebra cervicalis (halskota) 2 0,7 BB Hund (Canis Hand/Fot Phalanx 1 (finger-/tåben) distal 1 0,1 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 5 0,6 BB 44 SAU RAPPORT 2015:21

46 Nr Anr Underliggande Anr Art Benslag/Tand Bendel/ Kommentar Sida F.enhet Kroppsdel Fusioneringsgrad Antal fragm Vikt (g) Bränt/ Obränt Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Kranium Cranium 2 0,5 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Hand/Fot Obestämt benslag 3 0,5 BB Oidentifierat Obestämt benslag 12 1,8 BB Människa (Homo Kranium Calvarium (skalltak) Ålder: Adult 1 1,1 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 10 3,3 BB Hund (Canis Kranium Temporale (tinningben) proc jugularis S 1 0,2 BB Däggdjur Extremiteter Os longum (långa rörben) 1 0,7 BB Oidentifierat Obestämt benslag 18 1,6 BB Människa (Homo Bål Vertebra cervicalis (halskota) proc art cran + caud 1 0,6 BB Människa (Homo Hand/Fot Metapodium (mellanhands-/ mellanfotsben) 4 1,7 BB Människa (Homo Extremiteter Tibia (skenben) diafys 3 4 BB Människa (Homo Extremiteter Radius (strålben) diafys 1 1,4 BB Människa (Homo Extremiteter Femur (lårben) diafys m linea aspera 1 2,3 BB Människa (Homo Kranium Frontale (pannben) 1 1,8 BB Människa (Homo Kranium Temporale (tinningben) 1 0,9 BB Människa (Homo Kranium Mandibula (underkäke) 3 1,5 BB Människa (Homo Kranium Dens (tand) Ålder: Adult 1 0,2 BB Människa (Homo Kranium Calvarium (skalltak) Ett fragm har passning med fragm från brandgrop A962. Ålder: Maturus 57 43,7 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) 39 26,1 BB Hund (Canis Kranium Occipitale (nackben) con occ D 3 1,1 BB Hund (Canis Kranium Dens (tand) 1 0,1 BB Hund (Canis Kranium Temporale (tinningben) proc jugularis D 1 0,2 BB SAU RAPPORT 2015:21 45

47 Nr Anr Underliggande Anr Art Benslag/Tand Bendel/ Kommentar Sida F.enhet Kroppsdel Fusioneringsgrad Antal fragm Vikt (g) Bränt/ Obränt Hund (Canis Extremiteter Patella (knäskål) S+D 3 1,9 BB Hund (Canis Extremiteter Tibia (skenben) distal; Ålder: Adult, >1 1/4 år D F 1 1 BB Hund (Canis Extremiteter Femur (lårben) proximal; Ålder: Adult, >1 1/4 år F 1 0,3 BB Hund (Canis Hand/Fot Talus (språngben) S 3 1,6 BB Hund (Canis Hand/Fot Calcaneus (hälben) D 3 1,4 BB Hund (Canis Hand/Fot Ca (handrotsben) S 1 0,3 BB Hund (Canis Hand/Fot Metapodium (mellanhands-/ mellanfotsben) distal + proximal 2 0,5 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Kranium Cranium 17 3,8 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Os longum/ Metapodium (långa rörben/ mellanhands-/ mellanfotsben) 30 10,3 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Bål Vertebra (kota) 8 3,1 BB Däggdjur Obestämt benslag Oidentifierat Obestämt benslag 23 6,5 BB ,2 BB Människa (Homo Kranium Calvarium (skalltak) Ett fragm har passning med fragm från brandlager A547. Ålder: Adult 19 7,2 BB Människa (Homo Kranium Temporale (tinningben) proc mastoideusfragm. 1 0,5 BB Människa (Homo Kranium Temporale (tinningben) fossa mand S 1 0,5 BB Människa (Homo Kranium Mandibula (underkäke) 1 0,3 BB Människa (Homo Kranium Dens (tand) Incisivkrona 1/2 (framtand) i undekäken 1 0,1 BB Människa (Homo Extremiteter Os longum (långa rörben) diafys 17 8,2 BB Människa (Homo Människa (Homo Hund (Canis Bål Costa (revben) 2 0,5 BB Bål Vertebra (kota) 1 0,2 BB Kranium Dens (tand) rot 1 0,1 BB 46 SAU RAPPORT 2015:21

48 Nr Anr Underliggande Anr Art Benslag/Tand Bendel/ Kommentar Sida F.enhet Kroppsdel Fusioneringsgrad Antal fragm Vikt (g) Bränt/ Obränt Hund (Canis Kranium Temporale (tinningben) pars petrosa S 1 0,6 BB Hund (Canis Kranium Temporale (tinningben) bulla tympanica S 1 0,4 BB Hund (Canis Kranium Maxilla/ Mandibula 2 0,8 BB Hund (Canis Hand/Fot Phalanx 2 (finger-/tåben 2) proximal + distal F 2 0,3 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Extremiteter Os longum (långa rörben) 7 4,6 BB Mellanstort däggdjur (Mesomammalia sp.) Kranium Cranium 5 1,4 BB Däggdjur Obestämt benslag Oidentifierat Obestämt benslag 6 2,1 BB ,8 BB SAU RAPPORT 2015:21 47

49 Bilaga 5. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1567 Vedartsanalyser på material från Södermanland, Kärnbo sn. Raä 260. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post: 48 SAU RAPPORT 2015:21

50 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Södermanland, Kärnbo sn. Raä 260. Uppdragsgivare: Sanna Eklund/SAU Arbetet omfattar ett kolprov från en härd invid ett gravfält som daterats till vendel/vikingatid. Provet innehåller kol från tall. Tall kan ge hög egenålder vilket får tas med i bedömning av dateringsresultatet. Analysresultat Anl. ID Anläggnings- Prov- Analyserad Trädslag Utplockat typ mängd mängd för 14 C-dat Härd 1,1g 0,5g 4 bitar Tall 4 bitar Tall 113mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. SAU RAPPORT 2015:21 49

51 Bilaga 6. C SAU RAPPORT 2015:21

52 SAU RAPPORT 2015:21 51

53 52 SAU RAPPORT 2015:21

54 SAU RAPPORT 2015:21 53

55 Bilaga 7. Konserveringsrapport Konserveringsrapporter över föremål från Södra Årby 2015 Max Jahrehorn Rapport februari 2016 K OXIDER AB 54 SAU RAPPORT 2015:21

56 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 Mål 2 Syfte. 2 Metod 2 Föremålsstatus... 2 Konservering Konserveringsrapporter 3 Omslagsbild: En av de 14 glaspärlorna, f.nr 1. SAU RAPPORT 2015:21 55

57 Inledning Materialet kommer från en undersökning vid Södra Årby, Föremålen består av järn samt glas. Sammanlagt består fynden av 27 föremål fördelade på 3 fyndposter. Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets utförande. Mål Dokumentation av de olika föremålen Konservering av materialet Dokumentation av uppdraget Syfte Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås. Metod Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen. Föremålsstatus Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar. Konservering Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad. Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i kombination med mekanisk rengöring. 56 SAU RAPPORT 2015:21

58 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Södra Årby, anläggning 962 Fynd nr: Kons nr: 1 Kontaktperson: Susanna Eklund, SAU Datum in: Datum ut: Föremål: Pärlor Material: Glas Antal: 14 Mått: Vikt in: 9,78g Vikt ut: 9,42g Foto: Ja Behandling: Pärlor har tydliga eller indikationer på upphettning, i flera fall med en viss smältning/deformation som resultat. Samtliga av de hela pärlorna har fyllda centrumhål då med föroreningar. Pärloran före konservering. SAU RAPPORT 2015:21 57

59 Glaspärlorna rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt rengöring samt urlakning. Vid rengöringen av de fyllda centrumhålen, noterades inget avvikande. Flera av pärlornas ytor har en mer eller mindre vittrad struktur, i fördjupningarna sitter lösare föroreningar men även fastbränt material så som sot Vissa noteringar under arbetet: 1 Den röda massan är mer vittrad. I centrumhålet finns några fastsmälta sandkorn. 2 Mikrosprickor och krackeleringar finns över ytorna. 3 Smält centrumhål. 5 Mycket djupa och kraftiga krackeleringar, glödskal i centrumhålet. 9 Massan är gul. 10 Glödskal i centrumhålet. 11 Eventuellt ett frö från hålutrymme på pärlans utsida, märks :A. 12 Pärlan föll i delar vid rengöringen, delarnas brottytor var förorenade = äldre sprickbildningar. 13 Pärla i delar 2 58 SAU RAPPORT 2015:21

60 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Dehydrering i steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning. Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas. I de fall monteringar av lösa delar utförs används Paraloid B72 1:1 i aceton. Montering utfördes av samtliga delar tillhörande pärla 12 och 13. Pärlorna efter konservering. SAU RAPPORT 2015:21 59

61 Konserveringsrapport MJ Rapport id: K Ort/Anläggning: Södra Årby, anläggning 955 Fynd nr: Kons nr: 2 Kontaktperson: Susanna Eklund, SAU Datum in: Datum ut: Föremål: Nitar, delar av Material: Järn Antal: 18 Mått: Vikt in: 74,28g Vikt ut: 56,34g Foto: Ja Behandling: Delarna är helt täckt av föroreningar, något kraftigare i fördjupningarna. Underliggande ytor har inslag av lägre krustor och korrosionsbilden varierar något. Möjligtvis är några av delarna endast korrosionsprodukter. De olika delarna före konservering. 60 SAU RAPPORT 2015:21

62 Föremålen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Delarna urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delen genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Nitarna efter konservering, föremålen i den övre raden är i det närmaste helt utkorroderade och består i stort sätt endast av ett skal. 2 SAU RAPPORT 2015:21 61

63 MJ Konserveringsrapport Rapport id: K Ort/Anläggning: Södra Årby, anläggning 962 Fynd nr: Kons nr: 21 Kontaktperson: Susanna Eklund, SAU Datum in: Datum ut: Föremål: Nitar, delar av Material: Järn Antal: 2 Mått: Vikt in: 1,27g, 4,84g (med bricka) Vikt ut: 0,96g, 4,76g Foto: Ja Behandling: Nitarna är helt täckt av föroreningar, något kraftigare i fördjupningarna. Underliggande ytor har inslag av lägre krustor och korrosionsbilden varierar något. Niten utan bricka är hårdare korroderad. Nitarna före konservering. Nitarna bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär avlägsnas. Delarna urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av ph 11, till dess att kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur delarna genom lakning i ljummet avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas. 62 SAU RAPPORT 2015:21

64 MJ Konserveringsrapport Rapport id: K För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint vax i pastaform. Nitarna efter konservering. SAU RAPPORT 2015:21 63

65 OXIDER AB Box Kalmar Telefon: E-post: 64 SAU RAPPORT 2015:21