Makrillen. Vilken. eländig start... men ta inte ut helvetesfärden i förskott! 8 känner en djäkla kraft. 26 souvenirerna. 16 supporterklubben 40 år

Transkript

1 8 känner en djäkla kraft 16 supporterklubben 40 år 26 souvenirerna Christer Wallins syn på GAIS idag Del 2: Alla grönsvarta prylar. Makrillen gais supporterklubb makrillarna nr 2-3/2001 Vilken Så här kul har vi på GAIS fotbollsskola Läs allt om ungdomssektionen på sidorna eländig start... men ta inte ut helvetesfärden i förskott! Makrillen 153 nummer på 40 år Läs första delen av tidningens historia sidorna Skåningen som blev hedersmakrill Leif Wendt porträtteras på sidorna 22 23

2 2 makrillarna Makrillen Nr (nr 153 från starten) Omslag Blydaggen fläskar allt vad han har i cupmatchen mot Friska Viljor. Innehåll Vid närmare eftertanke 3 En enländig start 4 Kent Kierdorf 5 Ta inte ut helvetesfärden i förskott 6 Dag Magnusson 7 Christer Wallin 8 Supporterklubben 40 år del 2, Tidningen Makrillen 153 tidningar på 40 år Leif Wendt Gårdsfonden 24 Grönsvarta souvenirer Redaktör Mats Jönsson Redaktion och övriga medarbetare Martin Karlsson, Tony Balogh, Peter Johansson, Robert Lindberg, Johan Gunnebo, Andreas Ahlberg, Johan Lafin Ansvarig utgivare Björn Roslöv D:r Forselius gata 32, Göteborg. Telefon , Redigering och layout Åke Josephson, AB RedSkapet Foto Kamerareportage och Mats Jönsson Tryck Elanders Graphic Systems Insändare eller artiklar till: Makrillen, von Utfallsgatan 21B, Göteborg eller e-post till redaktionen makrillen@gais.se E-post till medlemsregister angående utebliven tidning makrillarna@gais.se Makrillen har sedan starten 1961 varit en medlemstidning för supporterklubben Makrillarna. Åsikter i artiklar och reportage behöver inte vara supporterklubbens (eller GAIS) officiella. Vi hurrar och lyfter på kepsen! 50 år 15 juli Peter Almqvist Stampgatan 60B GÖTEBORG 16 juli Bengt Svensson Sälsfluvägen ONSALA 21 september Bengt Johanson Brattåsvägen LANDVETTER 24 september Holger Johannisson Fågelstigen KUNGÄLV 60 år 10 augusti Stig Andersson Bratåskärrsvägen SÄVEDALEN 15 augusti Dragoljub Pajovic Hallstensgatan V. FRÖLUNDA Willy Gustafsson Önskevädersgatan GÖTEBORG 16 augusti Leif Bjurkvist Sisjövägen ASKIM 17 september Rolf Persson Organistvägen ONSALA 70 år 1 juli Ove Kleimert Fastlagsgatan GÖTEBORG 12 augusti Bengt Zander Vasaplatsen JÄRFÄLLA 75 år 10 juli Ture Henriksson Börsås UDDEVALLA 17 augusti Rune Rydin Vänortsgatan 12C MÖLNDAL 20 augusti Bernhard Nilsson Inägogatan 10F GÖTEBORG 18 september John Lundve Udden GRUNDSUND 80 år 3 juli Lars Collin Pilarne KLÖVEDAL 5 juli Gunnar Johnson Box SOLLEBRUNN 11 augusti Erik Börjesson Växelmyntsgatan 23C GÖTEBORG 14 augusti Bengt Kilner Sälsfluvägen ONSALA 15 augusti Ture Forsberg c/o Leif Forsberg Sandeslätt ANGERED 31 augusti Tage Karlsson Dottebolängen SÄFFLE 85 år 19 juli Roland Lindqvist Gradmansplatsen GÖTEBORG 20 augusti Erik Bengtsén Mandolingatan V. FRÖLUNDA Supporterklubben Makrillarnas styrelse. Stående från vänster: Jonas Zacharoff, Owe Jonsson, Monica Fredriksson, Jan Andrén, Björn Roslöv, Anette Magnusson, Rolf Jarnesand och Göran Olin. Sittande från vänster: Bert Lindesfeldt, Per-Arne Magnusson och Mats Jönsson. Saknas på bilden gör: Tommy Paberit, Mikael Parborn och Lars Ståhl. makrillen 2 3/01 GAIS supporterklubb Makrillarna Von Utfallsgatan 21B Göteborg Telefon: Expeditionstid: Torsdagar Sommarstängt t.o.m. vecka 31. Postgiro: Styrelse Ordförande: Owe Jonsson, Vice ordförande: Björn Roslöv, Sekreterare: Göran Olin, Kassör: Jan Andrén, Ledamöter: Bert Lindesfeldt, Lars Ståhl, Monica Fredriksson, Suppleanter: Mats Jönsson, Rolf Jarnesand, Tommy Paberit, P-A Magnusson, Mikael Parborn, Anette Magnusson, Jonas Zacharoff, GAIS kansli Gamla Boråsvägen, Delsjön Box 52016, Göteborg Telefon: Fax: Postgiro: Kanslist: Benita Nakidis E-post: kansli@gais.se Ordförande: Christer Wallin, (arb.) Informationsansvarig: Andreas Winter, andreas.winter@arkitektkopia.se Valberedning: Lars Jörnell, Kjell Ahlberg, Sällskapet Gamla Gaisare Henry Lundqvist, Postgiro: GAIS Oldtimers Kenneth Wessberg, Postgiro: Spirrklubben Johan Gunnebo, Gårdakvarnen Mats Pettersson,

3 makrillen 2 3/01 Sälj GAIS vid närmare eftertanke 3 eller ge oss något nytt att samlas kring JAG SKREV I ÅRETS FÖRSTA MAKRILL att jag önskade en bra start. Det blev precis tvärtom. Jag skrev också att jag hoppades att sällskapet skulle tåla en mindre bra start men det är bara att inse att vi inte var mogna för det. Sanningens äpple var alltför surt att bita i. Innerst inne trodde nog de flesta att vi skulle ligga strax bakom Kalmar, Mjällby, Landskrona och nåt överraskningslag i tabellen. Istället fajtas vi i botten med Assyriska, Motala och Umeå. Detta bistra, trista konstaterande gör att det börjat gnällas. Efter vinterns baksmälla har ångesten kommit. Allt blir väldigt tydligt och vi lever med den otäcka känslan att GAIS står på Götaplatsen för allmänt beskådande med brallorna neddragna till fotknölarna. Plågsamt konstaterande Allt som var allsvenskt är sålt. Åtminstone det som gick att sälja. Vi trodde/hoppades att vi återerövrat positionen från talet som ett stabilt allsvenskt lag, men det står allt klarare att de två tre framgångsrika åren i slutet av förra seklet nu är en parentes som inte ledde till några direkt bestående värden. Ekonomi, organisation, tränare och spelare (med några få undantag) är åter på div-iinivå. Detta är inte excesser i neggande utan ett oerhört plågsamt konstaterande som jag egentligen hatar att skriva. Bah! Det enda som har en hög lägstanivå är stampubliken på cirka Efter de proppar vi sprungit på håller den siffran absolut högsta allsvenska nivå. Som någon så träffande beskrev på planket; det behövs ett GAIS på fjortonde plats i ettan och ett målfrossande Öis i toppen på allsvenskan för att de skall ha mer publik än oss. Tveksam till att spara Jag är mycket tveksam till om det går att spara sig ur krisen. Det tar lång tid att bygga nåt nytt och lojaliteten bland folk är inte densamma som för 40 år sedan. Folk är i allmänhet mer kräsna nu och kanske inte lika trogna som vi är vana att gaisare är. GAIS hade innan segern mot Café Opera inte vunnit en seriematch som gällt något på hemmaplan sedan kvalet mot Kalmar Ur det perspektivet är årets publiksiffror bra men ska man attrahera en modern supporter krävs nog att klubben över tiden vinner oftare än förlorar. Däremot är det inte säkert att det är nödvändigt att ligga i allsvenskan. Det är möjligt att det publikt är bättre att vara ett topplag i superettan än bottenlag i allsvenskan. Men vad gaisaren framför allt behöver är framtidstro. Tydliga tecken och signaler om vart vi är på väg. Det krävs en rejäl injektion, GAIS står på Götaplatsen med brallorna neddragna till fotknölarna mycket nytt friskt blod. Vi har varit på dekis och tappat så mycket blod så länge att vi inte orkar reproducera eget nytt blod. Vi behöver en blodgivare, en ny ägare/finansiär. Därför hoppas jag ledningen och marknadsgruppen prioriterar sådant arbete. GAIS har enorm potential men utan rätt uppbackning är det fruktansvärd uppförsbacke. Visst, vi skulle säkert åter kunna fylla (nya) Ullevi våren 2007 efter ytterligare sex magra år men nog är det roligare med årligen återkommande knôkade Gamla Ullevi-derbyn än ett monsterfyllt (nya) Ullevi vart tionde år? Vi skulle också behöva någon stor fråga som griper tag, berör och enar. Tänk att slippa Kanske framtidstankar om en egen arena, en vinterturnering eller kanske till och med sammanslagning med en annan klubb. Det bästa kanske är, håll i er nu, att trilla ner i tvåan? Att slippa all press och tjôt om elitlicens. Slippa alla måsten och krav. Slippa känslan av att sakta sakta sjunka. För det var ju faktiskt efter den riktiga förnedringen -97, då vi tvingades till ytterligare ett år i tvåan, som GAIS åter kunde överraska positivt. Då det inte kunde bli mycket värre inleddes den positiva spiralen. Förväntningarna är GAIS stora problem. F-Ö-R-V-Ä-N-T-N-I-N-G-A-R-N-A. Högt ställda förväntningar och ideliga bakslag gör att spelare, ledare och supporters kastas mellan hopp och förtvivlan och tankar på undergång. Årets matcher är ett klockrent bevis på att det är viktigt att ha rimliga förväntningar. Vi har slagit Kalmar FF, Gefle och Café Opera. Vid samtliga dessa tillfällen har förväntningarna varit låga. Så här har det sett ut allt för ofta i vår. Upp och ner Innan Kalmar hade GAIS knappt vunnit en träningsmatch under försäsongen. Alla räknade med 0 4 i baken mot seriefavoriterna. Förväntningarna var riktigt låga. Efter den segern skruvades förväntningarna upp. Folk tycktes tänka; "Gott, nu vänder det. Nu har marschen börjat. Nu vinner vi resten." och då kom de bleka insatserna i "måstematcher" mot Malmö, Assyriska och Umeå som ett brev på posten. Därefter, när vi åter var rejält nertrampade i skosulorna och ingen kunde begära att vi skulle kunna röra otroligt pigga nykomlingen Gefle, var det dags för en ny vinst, 1 0 borta. Låga förväntningar och därmed bättre förutsättningar. Då efter fyra omgångar var det åter halleluja med Jan Malmsjö och allsvenskan here we come again, men efter nya upptrissade förväntningar i kombination med ett prekärt skadeläge blev vi åter knockade av Bollspelaren blues. Sedan skrek många på Kierdorfs avgång och the return of Palle och Mårten Jonsson ett tag och då, när förväntningarna åter sjunkit lägre än marknivå, byttes den givna förlusten mot topptippade Café Opera mot tre poäng och, hör och häpna, fina intentioner i spelet. Frågan är om det någon gång varit svårare att vara gaisare? Maken till oförutsägbarhet och slagig pendlan mellan himmel och helvete har jag aldrig upplevt. Det är viss ljusning i horisonten ut mot Vinga på måndag morgon och total ragnarök på söndag eftermiddag samma vecka. Detta har till och från varit GAIS stora dilemma. Det är obegripligt men fan vet om vi inte haft större chans på Nou Camp borta mot Barcelona än mot Qviding i ett avgörande kval på Torpavallen. Överträffa förväntningarna Just neggare skulle GAIS behöva fler av. En typisk GAIS-neggare ligger lågt före en match. Sänker förväntningarna. Tror på max oavgjort vilket innebär att laget får en chans att överträffa förväntningarna. Slå ur underläge. Alltså är neggaren, i grunden innerst inne, egentligen positiv. Men precis som Stig H Johansson i trav eller Stenmark på sin tid väljer man att utåt ligga lågt för att inte sätta för stor press på sig själv. Det handlar om att försöka undvika att skapa tråkiga och jobbiga krav och måsten. Onödiga och kaxiga uttalanden som Jag kommer att vinna... eller Vi ska krossa... utan täckning blir lätt pajaseri. Ska man vara kaxig får man vara outstanding á la Tiger Woods i golf eller Karelin i brottning. Det är inte GAIS... för tillfället. martin karlsson

4 4 säsongen så här långt makrillen 2 3/01 En eländig säsongsstart Makrillredaktionen höll en låg profil inför säsongsstarten. Somliga tyckte rent av att förra numret var en neggmakrill. Men efter en skral försäsong insåg vi hur tufft det skulle bli. Det blev ännu värre. Sju GAIS-debutanter visade upp sig i premiären mot Assyriska. Grönsvart fick knappt låna bollen i första halvlek och 0 1 var rättvist. En betydligt bättre andra halva kunde inte ändra på något. En bra start kändes i år extra viktig, men det uddlösa spelet från träningsmatcherna höll i sig. Nästa match var mot det tippade bottenlaget Umeå. Och första katastrofen var ett faktum. Fyra noll var en förlust som sa mycket. På de närmaste sex omgångarna tog Umeå nämligen inte en poäng och gjorde inte ett endaste mål! Hoppet tändes Hemmamatchen mot IFK Malmö kunde varit en vändning för Grönsvart. Kvittering i sista övertidsminuten och årets första mål genom inhoppande Jörgen Hellqvist, tände ett hopp. GAIS hade nämligen varit klart bättre än Kanariefåglarna men råkat i ett tidigt underläge. Hoppet förstärktes när Gefle bortabesegrades veckan efter. Ilyas Saglamoglus första mål i Superettan - tabell GAIS-dräkten räckte till årets första vinst. I skrivande stund det enda mål en GAIS-anfallare har presterat, otroligt nog. Men vändningen som låg på lut förstördes av en mängd skador på nyckelspelare. I nästa match ställdes ett juniorbetonat lag (sex spelare under tjugo år) mot topptippade Landskrona. Ett BoIS, med seriens mest meriterade uppställning, lekte ut GAIS på ett sätt vi aldrig varit med om förut. Förlusten hölls nere vid 0 2 tack vare Puma i målet och odisciplinerade avslut från det unga BoIS-laget. Brakförlust nummer två Norrköping och Sylvia var nästa anhalt. GAIS tog ledningen två gånger, båda målen av Ivan Ottordahl, utan att laget för den saken skull spelade övertygande. I andra halvlek rasade defensiven ihop och tre snabba sylviamål gav atleterna brakförlust nummer två. 2 5, sanslösa siffror i elitfotbollen. Hade det handlat om en enda genomklappning under säsongen så kan det skrivas på tillfällighetskontot, men det skulle komma ännu fler. Men mitt i allt elände fick vi se en riktigt bra fotbollsmatch. Med Björn Enqvist och Dag Magnusson tillbaka spelade laget långa stunder ut det rosa fjantlaget, Café Opera. Dessutom frälste Ivan oss mot slutet och Östra Stå fick äntligen jubla igen Första segern i en match av värde sen kvaltriumfen 1999 på Gamla Ullevi. Sköldmark var planens kung. Och mittfältet (Ivan, Björn, Kalmar FF Mjällby AIF Gefle IF Landskrona BoIS Västerås SK FC Café Opera Västra Frölunda IF Enköpings SK Assyriska Fören Östers IF IK Brage IFK Malmö FK IF Sylvia Umeå FC GAIS Motala AIF Det uddlösa spelet från träningsmatcherna höll i sig i premiären på Gamla Ullevi mot Assyriska Föreningen. Dag, Aram), såg spännande ut. Motala, bottenlaget utan vinst, borde varit en perfekt match att följa upp med. Nej, i stället blev det vårens tredje storförlust (3 0). Till råga på allt var det ett självmål som stjälpte Grönsvart i den 73:e minuten. Ett mål som räckte för att skärpa och stabilitet försvann i defensiven. Igen. Eländet accelererade några dagar senare. Ny bortaförlust, denna gång mot Västerås. Mycket bollinnehav, men oskärpa i båda straffområdena, sa Kierdorf efter vårens sjätte nollpoängare. Ja, som vanligt då alltså. Många frågor Så vad mer finns att säga? Varför har GAIS släppt in 27 mål på de första elva matcherna? Och samtidigt inte presterat mer än fem framåt? Varför förlorar laget mot alla seriens bottenlag, men gör hyfsade insatser mot bättre lag. Vad kan Lukasz Chmajs återkomst innebära? Bör styrelsen försöka låna/hyra/köpa någon spelare? Är Kierdorf rätt man för GAIS? Kan Pelle Blohm göra en desperat comeback? Vem skall göra de nödvändiga målen? Många frågor men inga enkla svar. Bör man kanske först göra laget svårslaget, innan man tänker på offensiven. Bygga laget bakifrån. Rak och enkel fotboll. Kraft, disciplin och kondition. Hur skall GAIS undvika ännu en degradering? peter johansson Fair Play efter omg. 9 Kalmar FF 8,056 Motala AIF 8,013 Västra Frölunda 7,911 Gefle IF 7,837 IF Sylvia 7,785 Assyriska Föreningen 7,778 Västerås SK 7,778 Mjällby AIF 7,738 Östers IF 7,728 IK Brage 7,679 Enköpings SK 7,672 Umeå FC 7,568 IFK Malmö FK 7,464 Landskrona BoIS 7,433 FC Café Opera 7,361 GAIS 7,333

5 makrillen 2 3/01 säsongen så här långt 5 Söker hela tiden nya lösningar Storförluster mot bottenkurrenterna. Poäng mot topplagen. Massor av varningar och skador. Bråk på läktaren. Vårsäsongen kunde börjat bättre för årsfärske tränaren Kent Kierdorf och GAIS. Varför dessa genomklappningar mot svaga lag? I vissa matcher, mot till exempel Caféet och Gefle, så går vi in med inställningen att vi skall vinna, vi går in och gör jobbet. I vissa matcher känns det som om vi har haft i tankarna att vi bör nog slå Umeå, vi bör nog slå Motala. Men för de lagen är det årets match, här kommer GAIS från allsvenskan med lite extra publik och de är så taggade att varje match blir ett krig. Men det måste väl ni ha varit förberedda på? Jo, men jag tror kanske inte vi var beredda på att alla matcher skulle vara såna skallmatcher och att det är där vi måste hitta jobbet. När vi släppt in ett mål har vi dippat lite och börjat hänga med huvudet och tänkt, fasen, vi ligger under med 1 0, det här laget bör vi slå.... Men i matchen mot VSK hade vi i alla fall rätt attityd och kämpade, detta har vi pratat om hela veckan och vässat till. Men det här inte gjort i en handvändning. Hur hanterar ni allt det som kommer runt omkring nu, med tryck från fans, media, osv? Det är väl bara att gilla läget höll jag på att säga. Nej, men vi tror på vår idé, jag tror på killarna, killarna tror på oss, styrelsen tror på oss, vi har fullt förtroende hos de som ligger oss närmast. Jag hoppas att vi har förtroende också hos fansen. Jag har förståelse för att supportrarna undrar vad det är frågan om. Men man måste ändå ha lite perspektiv och ställa frågan: Är det konstigt att vi har sju poäng efter nio matcher när vi har använt 25 spelare, när elva allsvenska spelare försvann innan säsongen, när vi endast har värvat en etablerad spelare och resten unga och hungriga? Varför alla dessa skador? Den fysiska statusen har tydligen inte varit så bra i GAIS. Laget vi tog över var dåligt tränat. Man kan inte påstå att det var några konditionsfenomen precis. Det förvånade mig. När vi satte belastning på spelarna gick de sönder. Det har varit knepiga saker. Ljumskar, baksidor osv. Man måste tåla träning på den här nivån. Nu håller vi på att hitta modeller med rehab o.s.v.. för att undvika nya skador. Varför har GAIS fått flest varningar av alla lag. Många av dem till synes onödiga dessutom? Jag håller med dig. Det återspeglar placeringen i tabellen. Varningarna kommer i klumpiga skeden. Av frustration för att vi är tvåa på bollen. Vi har haft ett allvarligt möte om detta. Nu skall det bli ett slut. Sedan Café Opera-matchen verkar du ha bytt uttagningsprincip. Rutin och de bästa spelarna på planen även om de spelar på fel platser? Jo. Det har blivit en tuff inledning för många nya, inklusive mig själv. Press, krav, många pratar om vårt utsatta läge. En del unga killar är inte mogna för det ännu. En konsekvens av det är att vi avdramatiserar matcherna. Vi tränade inte dagen innan match förut. Med facit i hand var det fel. De unga fick 48 timmar att gå och fundera. Nu tränar vi dagen innan igen. I en krönika på gais.se efterlyser Pelle Blohm bland annat mer grisfotboll och snabba uppspel i djupled a la Drillo och Bosse Falk. Blohm vill ändra träningen och prioritera löpning i maxtempo korta sträckor för att få fram Laget vi tog över var dåligt tränat. När vi satte belastning på spelarna gick de sönder. spelare som orkar springa i djupled. Vad anser du om kritiken? Jag vet inte vad han har för inblick i det vi gör, men jag kan säga att vi gör nästan precis så som han säger. Vad gäller konditionen, så är jag inte orolig. Jag vet vad killarna hade för värden när vi började och jag vet hur det ser ut nu. Konditionsmässigt finns det inga problem. Sen har han rätt i sin analys när det gäller tempot. När man har många nya i laget är det en risk att man inte drar upp ELVA ALLSVENSKA SPELARE försvann och endast en etablerad värvades. GAIS har använt 25 spelare i superettan. Kent Keirdorf menar att man måste se resultaten hittills i sitt rätta perspektiv. tempot tillräckligt. Man hoppas ju att tempohöjarna skall vara de äldre och mer rutinerade. Tyvärr så har tempotester visat att de unga, hungriga många gånger varit bättre. Nu är det kanske inte så enkelt att det bara är tempot, jag tycker att det fanns bra tempo i matcherna mot Gefle och Café Opera. Vad kommer ni att ändra på när det gäller träningarna? Vi har redan ändrat! Det gjorde vi för ett bra tag sen. Vi sticker inte huvudet i sanden och lullar på och kör någon bra bollövning som vi tycker är trevlig och ingen behöver ta i... Vi ställer krav på killarna. Är det någon som inte visar rätt attityd på träning så skickar jag ut honom på en löprunda istället för att han skall dra ned tempot. Ingen går säker för att han är etablerad, vi satsar på de killar som har rätt attityd. Nu hoppas vi på de killar som har varit med tidigare och till exempel spelat i allsvenskan, ibland tar de tag i det, ibland inte, och det är lite jobbigt tycker jag. Om det fortsätter gå knackigt måste laget förstärkas. Är det något du motsätter dig? GAIS går före allt. Vi är intresserade av alla idéer som kan hjälpa laget. Vi söker hela tiden nya lösningar. Magnus Gustafsson är en tillfällig sådan för att få in trygghet och rutin på planen. Vad är du mest positivt överraskad av efter sju månader som GAIS-tränare? Hur fort det gått för vissa unga, nya spelare att visa att de är mogna för en plats i superettan. Blomgren, Josefsson, Aram är bra exempel. Vi har en bra stämning trots ett pressat läge. Vi har bra dialog inom laget och med styrelsen. Vi pratar med varandra istället för om varandra. Vi har realistiska mål och skall klara dem. Vad talar för att vi hänger kvar? Vi har en ung, talangfull trupp. Bra stämning i laget och en underbar publik. mats jönsson/johan lafin

6 6 säsongen så här långt makrillen 2 3/01 Upprepa mantrat det går åt helvete varje gång och det sedan går åt helvete. Vad får du för det? Jo, dubbel ångest. Låt oss sluta leden! Efter alla mycket märkliga genomklappningar på bortaplan, Umeå, Sylvia och nu senast i Motala, har måttet upplevts som övermåttan rågat. En upprördhet och negativism av sällan skådat slag sprider sig nu bland gästböcker, på Dubliner och läktare. Domedagsbasunerna blåser på högsta decibel och neggmaffian firar stora triumfer. Allt bottnar i vetskapen om att villkoren för sällskapets överlevnad är hårdare än någonsin tidigare i föreningens historia. Och denna insikt skapar en ångest som står som isbjörnspittar ur de rödsprängda ögonen hos de flesta. Den pneumatiska ångestdrillborren är påslagen dag och natt i magen. Sömnproblem är legio och allt verkar nattsvart. Självuppfyllande profetia Men, hold your horses, låt oss inte galoppera in i skärselden riktigt ännu. GAIS har stora problem, ekonomiska och sportsliga, visst. Men det finns en stark tendens hos gaisaren i gemen att applicera ett märkligt sadomasochistiskt beteende, att vältra sig i en självuppfyllande profetia. En kamrat till mig, boendes i Stockholm och oanfrätt av supporterkultur och läktargloende, uttryckte det så här efter att ha tvingats genomlida Västra Frölunda mot GAIS uppe på Ruddalen i höstas; Gaisarna är den största samling sadomasochister jag har sett. Den matchen innehöll allt negativt som tänkas kan; undermåliga fotbollsinsatser från samtliga atleter, meningslös förlust, uppgiven stämning på läktaren, kombinerat med en total stillöshet från vissa i klacken. Allt dessutom ackompanjerat av negativa och ironiska kommentarer från resten av GAIS-publiken. Jag undantar inte mig själv från ovanstående beteende, absolut inte. Det är närmast oundvikligt att ryckas med i denna spiral av hopplöshet och neggande. Gynnar ingen Efter de korta ögonblick av framgång som återkommer ungefär vart tredje år, dyker alltid den självuppfyllande profetian om sällskapets sällsynt problemfyllda tillvaro och allmänna uselhet upp som en objuden middagsgäst. Att vältra sig i ovanstående problem gynnar ingen. Det gynnar inte föreningen, de nya spelare som kommer till laget, övriga ledare och spelare och supportrarnas själsliga hälsa. För mig som supporter är det som att genomlida en sorg två gånger; man upprepar mantrat det går åt helvete och sedan så går det helt planenligt också åt helvete. Och vad har jag fått för det? Jo, dubbel ångest. En uppmaning till alla, inklusive undertecknad; ta inte ut ångesten och den förmodade helvetesfärden i förskott. Låt oss titta på varje match med dess unika förutsättningar. Atleterna kommer inte att bjuda på en jämn nivå i år. De kommer att blanda glansfyllda Ta inte ut helvetesfärden i förskott tillställningar med hopplöst usla insatser. Truppen är tunn och ojämn, träningsförhållandena och förutsättningarna inte elitmässiga och laget är skadekänsligt. Inte unikt för GAIS Fast det är inget som är unikt för GAIS. Titta på Västerås SK. Truppen består av 17 spelare, resten är utlånade till ultimaklubbar i närområdet vilket medför att VSK senaste matchen var tvungna att sätta upp en spelare med bruten arm (!) och tränare Kjell Jonevret, 45 år, som avbytare. Elitfotbollen har dränerats på spelare de senaste åren och är dessutom utsatt för en ekonomisk sanering i form av SFF:S elitlicens. Många klubbar kämpar för sin överlevnad. Frågan man kan ställa är varför Göteborgs Atlet & Idrottssällskap ständigt skall präglas av denna kamp? Med korta avbrott av framgång. Fast det är ett ämne som avhandlas på annan plats i tidningen. Att låta sin egen förbittring utmynna i osorterade ångestuttryck gynnar inte laget för dagen. Och inte skapar det någon bra grund för ett gott stöd på läktaren. Låtom oss upphöra med upprörda rop på diverse åtgärder och sluta leden inför det stålbad föreningen och dess supportrar kommer att få genomgå denna säsong! robert lindberg

7 makrillen 2 3/01 dag magnusson 7 Daggen tror på GAIS Dag Magnusson tror på GAIS. De nya i laget är talangfulla och truppen har inte drabbats av panik trots svag start. Dag själv har spelat bra i vår. När han är med tar GAIS poäng. Men en ny skada har tillfälligt satt stopp för Daggen. EN PRATSTUND med Dag Magnusson handlar denna säsong tyvärr mycket om skador, efter en lysande comeback mot Caféet, går han nu skadad igen. Det är väl den löjligaste skadan jag nånsin har varit med om, säger Dag lite uppgivet. Det är en blödning i fästet på den muskeln som håller upp hålfoten, fortsätter Dag och använder fysiologiska termer med den självklarhet som bara kan komma ur åratal av medicinska studier eller från en skadad fotbollspelare. Nästa skada Dag kan inte vara riktigt nöjd med säsongen så här långt. Precis när ljumskarna gav med sig och tillät match så nästa skada. Vi som såg matchen mot de rosa tröjorna förstår precis vad Dag menar när han säger att han inte känt sig i så här bra form sedan förra säsongen. Även om han fick bita ihop rejält för att orka de sista tio minuterna. Jag tycker det har gått bra de matcherna jag spelat. Det stämde bra uppe i Gävle. Det var en lite annan match där jag mer fick inrikta mig på att ta bort deras offensiva mittfältare. Mot Café Opera så fick jag, speciellt i första halvlek, ha mycket boll. Men jag måste spela ett par matcher på raken för att få upp tempot. Dag kan inte dölja sitt missnöje med GAIS inledning på säsongen och tycker det viktigaste är att man blir stabilare. Inte gett upp än Det är en sak att göra en bra match, men vi kan inte räkna med att bli framgångsrika förrän vi gör ett par bra matcher i rad. Jag hade räknat med att vi skulle göra det efter Café Opera. Vi har i alla fall fått tillbaka några spelare och det finns ingen andledning till sådana genomklappningar som mot Västerås och Motala. Även om inte spelet fungerar Vi äldre måste bli kaxigare och visa mer rätt attityd, säger Dag Magnusson. så skall vi kunna köra över ett sånt lag som Motala. Men vi har inte gett upp än. Det är en fruktansvärt lång säsong. Kan vi spela stabilt några matcher tror jag det löser sig. Varför kan ni inte hålla stabiliteten och varför går det så mycket upp och ner från match till match? Från början berodde det på att vi hade så många nya spelare. I matchen mot Landskrona ställer vi upp med fem tonåringar och bara 3 4 stycken killar med erfarenhet från division I eller högre. Då är det inte konstigt att det går emot. Nu det senaste så sitter det tyvärr i huvudet, du får inte tveka en bråkdel av en sekund som du kanske gör med lite osäkerhet. Men det finns ingen risk att vi inte skall bli stabila längre fram. Vi har inte drabbats av panik, men vi har alla insett att så här får det inte fortsätta. Dag försöker jämföra lite med förra året då man också var i en liknande situation nästan hela året: Borde inte åkt ur Vi hade ändå en bredare och bättre trupp förra året. Vi borde nog inte åkt ut egentligen med de killarna vi hade. Visst hade vi en bra stämning förra året, men vi har lite mindre grupperingar i år. Det är bra stämning nu med, men det är klart att det är ingen som springer runt och joddlar direkt på Gaisgården. Det är Det finns otroligt mycket talang i de unga killarna aldrig kul att vara med i ett lag som förlorar. Skillnaden är att vi ändrade spelsystem mer förra året. Under hela vårsäsongen bytte vi mellan olika uppställningar och vi provade även På det sättet är det mer stabilitet denna säsong. De som menar på att GAIS anno 2001 skulle vara sämre tränade och under sämre ledning än tidigare upplagor får inte medhåll från Dag. Men visst har det funderats i laget om man varit sämre konditionsmässigt eftersom GAIS har förlorat ett par andra halvlekar. Jag tror ju att det sitter lika mycket i huvudet som det sitter i benen. Problemet är också att kunna hålla uppe tempot på träningarna. Speciellt med många nya killar från lägre divisioner. Vi har varken tränat mer eller hårdare i år, men det är klart att vi kör liknande tempo- och bollövningar som man kört sen junioråldern. Men finns det inga spelare som kan dra upp tempot så blir ju övningen inte lika bra som till exempel förra året när vi hade killar som kunde sätta fart. Tvingades byta underlag GAIS har drabbats av många belastningsskador under första delen av säsongen. Det som jag tror gav oss mest problem var när vi var tvungna att byta underlag tre gånger på bara en vecka. Det gjorde ont i både ryggslut och ljumskar, även hälsenorna fick stryk. Du har tränat under ett par duktiga ledare (Bosse Backman och Lennart Ottordahl). Vad kan du säga om den nuvarande ledningen? Kent älskar ju att prata och just nu tror jag det är bra för han talar om vad som gäller och säger till oss att det inte är bra. Jämfört med Lennart förra året så har han lite samma filosofi med att alla skall få komma till tals, men i år så tror jag att vi är mer samstämmiga. Det är inte så många som har åsikter, alla har samma idé om vad vi gör fel och vad som är rätt. Målet kan ännu nås Dag ser positivt på framtiden och tycker att de killar som har kommit från lägre divisioner har klarat steget bra, det är ingen som har fallit ur ramen. Han tycker att GAIS har gjort rätt val och anser att det finns otroligt mycket talang i de unga killarna och kan man få en något lugnare resa så att de unga kan slappna av så finns det mycket sparkapital att ta av. Dags avslutningsord hoppas vi snart blir verklighet: Vi äldre måste bli kaxigare och visa mer rätt attityd, vi måste visa vägen mer än vad vi gjort och då kanske även de nya spelarna kan resa sig lite. Vårt mål på 39 poäng är fortfarande realistiskt att nå. johan lafin

8 8 christer wallin makrillen 2 3/01 Känner en djäkla kraft GAIS nye ordförande Christer Wallin har kastats in i hetluften direkt. GAIS ligger på nedflyttningsplats, publikintäkterna är inte de förväntade och supportrarna är missnöjda. Kan du sammanfatta dina första fyra månader som ordförande i GAIS? Det låter nog inte klokt men jag känner en jäkla kraft. Trots att det mesta tar emot just nu. Jag visste vad jag gav mig in på. Det är hårt arbete, många glädjeämnen och en del tuffa bitar. Jag känner ändå att vi tar små steg framåt hela tiden. I detta läge går det inte att göra något drastiskt med varken det ekonomiska eller sportsliga. Det är nytt lag, nya ledare och vi visste att det skulle bli tufft. Vilka är glädjeämnena? Vi har nya avtal som vi har förlängt och förbättrat med de viktigaste sponsorerna. Vi har fått en ny stor sponsor. Vi har bra förhoppningar om binda upp ytterligare ett eller två stora företag. U-sektionen blir allt bättre. Vi skall bygga en ny gräsplan på Gaisgården. Vi får långsamt ett bättre kansli. Hyfsat resultat Om vi kan hålla huvudet ovanför vattenytan alltså hänga kvar så kommer det att bli bra. Vi måste ha ekonomi för att skapa bra fotbollsförutsättningar. Vi har rensat upp en hel del gamla skulder. Resultatet kommer att bli hyfsat i år. Framförallt ser det bra ut inför nästa år. Jag begriper inte hur ni skall kunna få ett bra ekonomisk resultat i år med den fullständigt tokiga publikbudgeten på personer. Dessutom har ni en bra bit kvar på sponsorintäkterna. Med ett lag som ligger i botten av serien måste det vara svårt att sälja GAIS? Vi har ett rörelseresultat som är kr bättre än budget Jag ser inte elitlicensen som ett problem. Vi har ett bra material att presentera för förbundet. - Vi tar små, små steg hela tiden. Det tar lång tid, men det är viktigt att vi tar stegen och knyter till oss rätt människor, säger Christer Wallin. just nu. Men det blir tufft om publikintäkterna blir allt för låga. Målar vi fan på väggen kanske vi missar sponsorpengar med kr och publikintäkter med kr. Men vi har skurit mycket i kostnaderna. Det kommer att märkas mer i höst. Vi är stenhårda. Vi köper ingenting, allt material och även en spelares lön är sponsrad. Förutsättningarna blir annorlunda nästa år. Då har vi marknadsintäkter på 3 mkr redan innan vi börjat sälja. Kommer GAIS att klara elitlicensen om vi inte kan visa upp ett positivt resultat i år? Jag ser inte elitlicensen som ett problem. Vi har ett bra material att presentera för förbundet. Det viktigaste är att Nordbanken och de närliggande stora klubbarna har förtroende för oss. Det gäller att fokusera på lösningar. Hyra förstärkningar? Hur lyder planen för att hänga kvar i superettan? Ni måste väl förstärka laget och/eller ledningen. Problemet är att det inte finns pengar. Mitt förslag är att hyra en målgörare och en defensiv mittfältare från allsvenska b-lag och samtidigt minska truppen med de fem som är längst ifrån en A-lagsplats. Jag tycker det du säger är kloka ord. Men vi har avtal med spelarna. Vi kan inte sparka iväg dem hur som helst. Det får ske i samförstånd. Men vi är ute och letar efter förstärkningar ganska rejält. Men det är långt kvar. Endast åtta matcher av 30 är spelade. Nej, det är det inte. Tre förluster till och vi är avsågade och resten av året får endast akademiskt intresse inför tomma läktare. Vi kan vara avhängda när den här tidningen är ute i brevlådorna. Vi agerar nu. Ett par förstärkningar kan räcka för att komplettera truppen och få den slagkraftig. Men vi är inte så dåliga. Vi är inte chanslösa någon match. Det bevisar mötena med Kalmar FF, Café Opera och Gefle. Det är ett ungt lag och de är inte vana vid träningen och uppmärksamheten. De blir darriga. Det är så svart eller vitt. Mot Café Opera såg det starkt ut och hade vi tagit en poäng i Motala hade jag varit nöjd. Det känns som om spelarna har en annan inställning och kämpar hårdare när de inte har förväntningarna och pressen att prestera som de har mot bottenlagen. Förtroende för Kent Det har framförts kritik mot Kierdorfs sätt att träna laget. Juniormässigt och lågt tempo heter det. Dags för tränarbyte? Jag tycker det är för mycket panik med tränarbyte efter åtta matcher. Kent har vi hundraprocentigt förtroende för. Vi pratas vid dagligen och jag tycker att hans åsikter är helrätt. Han är sund, stämningen är bra. Han hittar nya lösningar hela tiden. Jag har däremot svårt att bedöma nivån på träningarna. Men vad har Kent fått för förutsättningar? Halva laget är utbytt. GAIS har använt 25 spelare i seriematcherna i år. Vad bevisar det tror du. Är spelarna dåligt tränade? Det är de äldre som är mest skadade. Det kan bero på olika tränare. Titta på de lagen som lyckas, de har samma tränare och spelare en längre tid och de hittar sin metodik. När Åge Hareide kom till HIF blev halva truppen skadad. Efter ett par år vann de SM-guld. Kan GAIS inte använda Ottordahl till någonting. Han är ju redan avlönad av klubben? Vi har pratat med Ottordahl om eventuella samarbetsformer och skiljts i bästa samförstånd för att ge lugn och ro till de ledare vi har idag. Vad tror du om Västerås sätt att spara. En stark 17-mannatrupp och ett par utlånade spelare som lätt går att kalla hem vid skador?

9 makrillen 2 3/01 Vi har planer på att ha en mindre trupp om något år och låta u-laget träna på planen bredvid. Då är det lätt att flytta in någon u-kille när det behövs. Riktlinjer och handlingsplaner GAIS är en fotbollsklubb. Ändå finns det ingen handlingsplan eller riktlinjer för hur fotbollen skall fungera i sällskapet? Vilken fotbollsfilosofi gäller, vad skall en 16-åring pojklagsspelare kunna och så vidare. Vi behöver arbetsro. För dagen handlar det för mycket om kortsiktiga lösningar och om brandkårsutryckningar. I höst skall u-sektionen, GAIS fotbollsansvarige, tränarna och jag sitta ner och planera för hur sällskapet skall sköta fotbollen i framtiden. Förr hade vi till exempel talangscouting i hela Bohuslän. Det är borta nu. Det har ordförande i GAIS sagt till mig i femton år. Problemet är det att de aldrig får den där tiden. Jag är imponerad av Öis sätt att jobba. Där har du en organisation där folk har lön för att arbeta heltid årets alla dagar. I GAIS blir vi hela tiden avbrutna av vårt vanliga arbete. Du måste ha ekonomin med dig för att skapa bra fotbollsmässiga förutsättningar. Inte för att lägga pengar för att köpa spelare men för att bygga upp ett kansli och en organisation för att långsiktigt få de bästa spelarna. Vi tar små, små steg hela tiden. Det tar lång tid, men det är SPIRR-klubben För tredje året hade SPIRR-klubben fotografering med A-lagsspelarna. I år fotograferades det efter matchen mot Café Opera. viktigt att vi tar stegen och knyter till oss rätt människor. Det kommer bli tufft Hur skall GAIS klara likviditeten i höst? Vi jobbar med mängder av lösningar. Svårt ge kort svar på en sådan fråga. Många bryr sig och hjälper till men jag sticker inte under stolen med att det blir tufft. Vad har Stefan Gustafsson för roll i GAIS? Han håller i olika projekt. Framför allt GAIS framtid. Sune håller i spelarkontakterna. Stefan är mer bollplank och han har ett bra kontaktnät. Vad händer om GAIS åker ner i tvåan? Skulle vi åka ur så tänker inte jag överge föreningen. Det är ingen katastrof ekonomiskt att åka ner i tvåan. Däremot fotbollsmässigt. Men GAIS som förening slutar inte existera. På marknadssidan sitter vi i treåriga avtal. Vi sparar ett par miljoner i resor och löner. Att resa till Umeå kostar till exempel kr. Men det är svårare att komma tillbaka med nya seriesystemet. Hur ser GAIS ut om tre år? Om tre år skall vi definitivt vara med i toppen på superettan och ha ett positivt eget resultat. Vi skall ha en organisation med väl fungerande kansli, u-sektion och A-lag. mats jönsson Vi är ute och letar efter förstärkningar ganska rejält Precis som tidigare år så var det glada spelare som på ett mycket positivt sätt ställde upp för barnen. Tre fotograferingar och tre segrar. Kanske bör man fotografera efter varje match... grönsvarta nyheter GAIS A2 resultat och målskyttar Häcken GAIS 4 1 Ilyas Saglomoglu GAIS Frölunda uppskjuten, oklart när Elfsborg GAIS 6 1 Ilyas Saglomoglu GAIS Öis 1 6 Ilyas Saglomoglu IFK GAIS 3 2 självmål, Kenan Saliatovic GAIS Häcken 1 4 Mathias Larsson Närmast kommande kamper: Fredag 7 juli kl. 18 Gaisgården, GAIS IFK Fredag 10 augusti kl Gaisgården, GAIS IFK Tisdag 14 augusti kl Häcken GAIS Fyra tunga förluster. Bertil Tholin Gösta Lindberg Ilyas Saglomoglu. Gör mål i reservlagsserien. Hjälp makrillarna hjälpa GAIS Vi behöver mer folk som hjälper till att arbeta för GAIS. Varje timme du kan hjälpa till är värdefull. Ring Bert eller kvällstid eller prata med souvenirförsäljarna vid match. Einar Larsson Wallentin Flood 9 Elin Hillén ihop med sin idol Anders Puma Holmberg. I förgrunden en vacker grönsvart motorcykel. Vi har tagit farväl av dessa trogna och stolta gaisare under de senaste veckorna. De har alla uppnått en aktningsvärd ålder samt ett mycket stort GAIS-skap. Det har vi fått ta del av på många sätt, styrelsearbete, fondengagemang, livslångt medlemskap samt att de alla fyra har visat omvärlden vad GAIS står för. Därför böjer vi våra huvuden i djupaste vördnad. Styrelserna i: GAIS Sällskapet Gamla Gaisare Makrillarna

10 10 alliansdagen makrillen 2 3/01 Alliansdagen blev ett heltäckande arrangemang med 30 matcher och massor av kringaktiviteter. Det blev fler vinster än förluster för GAIS när dagen summerades. Lyckad triangel trots regn Den första alliansdagen på Gaisgården blev en fullträff. Trots duggregn och moln hölls värmen uppe av fin fotboll på alla tre planerna. En värdemätare och tydlig kickoff för säsongen 2001 veckan innan seriestart för Göteborgsalliansens alla sjumannalag. Stämningen var go på gruset och det var kul att höra dialogen mellan pappor med olika randiga sympatier vid sidan av planen. Öhhh, vad heter den mörke nr 9 i ert lag. Han e ju grym ju. Vinner ni ofta eller? Två roliga besked gavs till oss gaisare. Alla våra sju- till tolvårslag med ett undantag är lika bra eller bättre än alliansbröderna. Vår u-organisation klarar av ett stort arrangemang med 500 besökare. Aldrig tidigare har så många människor och bilar synts kring Gaisgården. Aldrig tidigare har fiket varit så fullproppat och fotbollsplanen så myllrande av små lirare. Fina dribblingar Bästa GAIS-lag blev 92:orna som vann två och spelade två oavgjorda matcher. Största segern tog GAIS 93:or med 10-0 mot Öis. Största grönsvarta artisten var nog Abben i GAIS 89:or som imponerade stort på alla runt planen med sitt graciösa löpsteg och fina dribblingar i segermatcherna mot IFK och Öis. En öispappa i hatt och solglasögon (i regnet) var enda huliganen som sågs till denna annars så vänliga alliansdag. GAIS 92:ors fräsiga spel blev tydligen för mycket för honom när han helt sonika sprang rätt över plan mitt i spelet för att argumentera med en kraftig GAIS-farsa på andra sidan. Bland Öis-föräldrarna sågs även gaisaren Mikael Berthagen (hedersmakrill och före detta styrelseledamot) heja på de rödblå. Hamburgarna direkt från kolgrillen på gårdsplan, kakorna, kaffet och drickorna hade en strykande åtgång, supporterklubbens och SPIRR-klubbens souvenirer köptes av många och såg vi inte en mängd blåvita spelare i 10-årsåldern smyga omkring med GAIS-bilder ( Vi samlar på lagbilder. Du får inte fotografera oss med bilderna, men gärna utan dem... ). Fotografering och pilkastning Brandkåren var på plats men få barn hade tid att klättra på bilarna med så mycket fotboll runtomkring. Nästan alla lag hann dock med att bli fotograferade av Göteborgs bäste porträttfotograf Ulf Svensson. Pilkastningen gick bra. Bert var glad. Henke Persson, Puma Holmberg, Micke Nilsson, Tomas Rosenkvist med fler fotbollsstjärnor stod sida vid sida och skrev autografer. Speaker-Rolle intervjuade Kierdorf, Puma m.fl. Sköt sig till Liseberg Tävlingen för hårdskjutning, i regi av John Mr Speedshoot James, var det många som deltog i med varierande resultat. GAIS kanslichef L-G Carlsson lyckades knappt rubba mätarna ur sitt bottenläge. Bättre och hårdare var Marcus Andersson (IFK) som vann 7 10 årsklassen med 72,9 km, Andreas Sunneborn (IFK) vann årsklassen med 65 km, Sebastian Sporsén (GAIS) vann årsklassen med 102,8 km. De tre vinnarna mottog stolt var sitt årskort till Liseberg. Nästa alliansdag hålls preliminärt på Öisgården april Be there! mats jönsson

11 makrillen 2 3/01 gais ungdomssektion 11 Grönsvarta ungdomar spelar på högre nivå En nivå högre. Med skarpare konkurrens, större krav och svårare serier. Där har GAIS över lag hamnat efter restaureringen av ungdomssektionen. Under A-lagets kärva år 2001 kan vi redovisa 14 lag i stället för fyra som för några år sedan. Grönsvart har etablerat sig bland topp fem i göteborgsdistriktet i flera åldersklasser och vardagsbestyren bärs upp av ett 40-tal entusiastiska ledare! Makrillen-läsare har redan förut förstått att GAIS förfogar över kanonårgångar med treårs mellanrum, 83:orna har satt skräck i alla göteborgslag utom Häcken, 86:orna såg till att GAIS fick med ett lag i SM-slutspel för första gången på många långa år och 89:orna har breddat sin trupp och behållit sin position bland de absolut bästa i stan. U-truppen tipselit Det äldsta ungdomslaget, spelarna som förväntas stå med ena benet i seniortruppen har genomgått samma stora föryngring som A1 och A2-upplagorna. Under vintern har snittåldern på 24-mannatruppen sänkts med drygt tre år, något som också visat sig i serien. Där har det än så länge bara blivit en poäng, 2 2 mot Falkenberg men ändå hyggligt spel i många matcher. På Gamlestadsvallen hade GAIS till exempel rejält övertag i bollinnehav (men uddlöst anfallsspel) mot Öster och på Lemmingvallen någon vecka tidigare gjorde laget en praktmatch när IFK kom med ett spelsuget b-lag. I första halvlek visade vårt 83-präglade lag underdånig respekt för Mikael Nilsson, Mikael Sandklef, Rosenkvist & Co men i andra var det faktiskt GAIS som tog över, Magnus Johansson gjorde 1 2 plus att GAIS hade två träträffar innan Kabba Samura avgjorde någon minut före slut. Sett till motstånd årets bästa insats av ett u-lag i GAIS! Det viktigaste med tipselit är ändå att utveckla individer, att stärka tonårstalangerna så att de vågar ta för sig när de flyttas upp. I det avseendet har säsongen redan varit värdefull, Kent Kierdorf och Rustan Larsson är överens om att en som visat framfötterna i u-truppen snabbt skall få pröva A2-spel därför har redan 10 tipselitspelare hoppat in i seniorlagen. Den vägen har Bobbie Friberg redan tagit en ordinarie plats i A- truppen, de största andra våröverraskningarna är ovannämnde Magnus J, Henrik Johansson och Kenan Galijatovic. J 18 Efter framgångsinflation för både 83- och 84:or förra året var det upp till bevis för GAIS juniorer i år. Ett lag i den regionala juniorallsvenskan och ett i distriktets högsta juniorserie samtidigt som de starkaste 83:orna lyftes upp till tipselit. Vårstarten blev ändå framgångsrik, en bit in i maj ledde vi juniorallsvenskan (började med tre raka segrar och 15 2 i mål) och låg tvåa i klass 1. Efterhand blev det mycket matcher, jobbiga skador (alla fyra mittfältarna samtidigt), mindre tid för träning och återhämtning och när det var dags för seriefinal mot Oddevold var förstaupplagan av j-truppen chanslös. Årets mål att bli bästa göteborgslag och samtidigt för- GAIS gör mål på IFK. Ett vanligt förekommande fenomen vid ungdomsmatcher våren 2001.

12 12 gais ungdomssektion makrillen 2 3/01 GAIS 93:or tillhör stans bästa. Stående från vänster: David Pokakis, Mikael Bengtsson (ledare), Ezana Araya, Magnus Gustafsson (ledare), Christoffer Aronsson, Viktor Karlsson, Nicolina Feldt, Benny Karlsson, Angus Shepherd. Sittande: Michael Andreasson, Marcus Burman, Roberto Sandretto, Jonathan Stiig, Jonas Lundberg, Jonathan Lundh, Oliver Gustafsson. bättra förra årets fjärdeplats är ändå klart realistiska i juniorallsvenskan. I distriktets serie parkerar GAIS på en mittenplats i halvtid, roligast att komma ihåg är de tre 3 1- segrarna mot IFK, Kongahälla och Ytterby. Vårens utropstecken sätter tränare Johnny Dackenius för försvararna Thomas Hansson och Mattias Raidla plus den pigge Joel Nilsen på topp. Christian Liepens målvaktsspel har också stärkt j-truppen, nu har Pierre Asplund fått välbehövlig positiv konkurrens. P 86 Det var 86:orna som gav ungdomssektionen ett lyft långt innan seriespelet dragit igång i år. I inne-sm vann laget först två kvalomgångar för distriktet, fortsatte med att slå ut vinnarna från Småland, Västergötland och Bohuslän och tog sig fram till de åtta bästa innelagen i landet. Det blev SM-slutspel i Falun, oavgjort mot IFK Norrköping, jämnt spel och hedersam förlust mot SM-vinnarna MFF och däremellan en fånig underskattningsförlust mot Hedesunda. Roligast under inne-sm-spelet var Martin Gonzales med sin teknik och blick dominerade han varenda match! Träningsmatcherna utomhus lovade också gott (utklassning av IFK bland annat!) och när det var dags för seriestart i klass 1 enades spelare och ledare om en gemensam målsättning: att som nykomlingar i högsta serien säkra en plats i pojkallsvenskan nästa år. Men premiären kunde inte gått sämre, storstryk mot Askim/ Näset. 86:orna kom ned på jorden igen, bet ihop och är sedan obesegrade och bara en poäng från tätplats när serien vänder. 3 2-vinsterna mot Frölunda (vann klass 1 i fjol) och 86:ornas speciella spöke Qviding värmde extra gott, sju mål framåt mot både Gunnilse och Torslanda (fem mål av Sudo Suljemanovic) också starkt men mest minnesvärd var vändningen mot Kongahälla. I en match av högsta juniorkvalitet låg GAIS snart under med 0 3, kom ikapp och kvitterade och hade dessutom två träträffar i andra. En kämpamatch med mycket moral, en drabbning där stadslagsbacken Andreas Svensson, pådrivaren Christoffer Sköld och de tuffa och stryktåliga nyförvärven Hannes Torgelsson och Joakim Högberg visade att vilja kan hämta upp även de tuffaste underlägen. Ett tredje nyförvärv, David Köröndi, bidrog dessutom till en räddad poäng genom att avstyra ett friläge i sista spelminuten. P87/88 Ett lag med helt skilda villkor jämfört med övriga GAIS-årgångar. I vintras antog Johan "Domar- Johan" Borgström utmaningen att som ledare försöka täta tomrummet mellan 86 och 89. Under inneträningar i Katrinelund dök det upp nya killar mest varenda helg och när utespelet började i februari hade laget plötsligt ett femtontal 87:or. En oskolad samling som dominerades av pojkar som knappt spelat boll annat än under skolornas bambaraster. Men... även den längsta vandring börjar med ett gott förstasteg... och Johans entusiasm och engagemang i varje individ gjorde att lagkänslan stärkts hela våren trots att resultaten länge vare bedrövliga. Förlust på förlust och mållöst framåt. Till slut vände det och i månadsskiftet maj/juni blev det två efterlängtade segrar, först 1 0 mot Lindome, sedan 3 1 mot Landvetter. En svår premiärvår slutade således bra, ledarstaben har vuxit till en tränartrio, spelarna har roligt ihop, de utvecklas markant, i sommar väntar läger på Hyppeln och i höst börjar klättringen uppåt i tabellen. 89:orna GAIS äldsta sjumannalag är definitivt ett av sällskapets starkaste årgångar. Laget som kom från Qviding i mars förra året är snart i minoritet eftersom truppen vuxit kraftigt under vintern och numera består av 20 pojkar. GAIS 89:or deltar med två lag i seriespelet. Lag svart har vunnit rubbet i sin serie. Lag grön har en uddamålsförlust, en oavgjord och resten segrar. Detta mot högklassigt motstånd. Ingemar Olsson, Torbjörn Wölbing, Mikael Svensson och Thomas Bothe tränar grabbarna på Valhalla. Hemmamatcherna spelas på Gaisgården onsdagar. I maj hade de grönsvarta tolvåringarna ett lyckat tre dagars träningsläger på Gaisgården. Sov gjorde man i cafét. Det blev massor av fotboll, kondition, fitnes med specialinbjuden tränare och dessutom två matcher. På lördagkvällen grillade det glada gänget kött på uteverandan tillsammans med besökande föräldrar. Seriespelet och en och annan cup som väntar i sommar i all ära.

13 makrillen 2 3/01 Men mest spännande blir det att följa lagets övergång från sju- till elvamannafotboll nästa vår. 90:orna Precis som sina ett år äldre kollegor spelar 90:orna med två lag i seriespel. Ena laget har vunnit fem av sju seriematcher. Det andra laget spelar i en svårare serie och har endast lyckats ta en poäng, men förlusterna har inskränkt sig till att vara med ett eller två mål. Ensamme, tappre tränaren Marco Pusterli kör hårt med sina adepter två ggr i veckan på Valhalla. I sommar ser han och den 17 pojkar stora truppen fram emot Gothia Cup och en cup i Åsa. Till hösten flyttar 90:orna både matcher och träning till Gaisgården, då väntar också Bonum cup i Lerum. 91:orna Ifjol var 91:orna GAIS stryklag bland sjumannalagen. Inte så konstigt kanske, laget saknade permanent tränare och tränade sällan. Sedan i vintras blir det två gånger i veckan med nya tränartrojkan Anders Björklund, Lasse Nilsson och Ove Gustafsson. De två förstnämnda har ett långt förflutet som tennistränare på elitnivå. Men nu har de alltså sadlat om till 19 grönsvarta tioåringars lycka. I triangeln blev det fortsatta förluster, men det blev ändå vändpunkten. När serien startade vann 91:orna tre härliga segrar och är nu som alla andra sjumannalag i GAIS: Fler vinster än förluster. Pojkarna är alla från innerstan, föräldrargruppen fruktansvärt engagerad och säljer fika vid matcherna på Heden och hejar fram grabbarna. 91:orna flyttar sina hemmamatcher till Gaisgården i höst. Maskoten heter Pelle Blohm. 92:orna GAIS nioåringar är den första kullen spelare som kom ur den nu fyra år gamla fotbollskolan. Killarna började alltså spela med GAIS som fem- och sexåringar. Laget har lyft sig flera snäpp sen ifjol. Maxe, Andreas och grabbarna vinner i år mot lag som man spelade jämnt med eller förlorade mot förra året. Truppen består av 12 kunskapsmässigt jämna spelare som tränar två ggr i veckan med Peter Lachonius och Peter Gunnarsson. Hemmamatcherna i Mölndalsalliansen serie spelas på Gaisgården onsdagskvällar. Spelar cup i Varberg i juni och lilla allsvenskan i juli mot storheter som HBK, MFF och IFK. 93:orna Tränartrion Benny Karlsson, Magnus Gustafsson, Mikael Bengtsson har mycket att glädja sig åt. GAIS åttaåringar har i år utvecklats till ett av stans bästa lag. Vi är obesegrade utomhus i år. Enda laget som bjudit på hårt motstånd är ett visst Azalea-lag. Vi ser fram emot fler matcher mot dem, säger Benny. Fyra segrar, en oavgjord och 24-9 är tabellraden i serien. Prestigefyllda Flatåscupen vanns efter vinst i semifinal och final mot två Azalea-lag. 28 lag deltog! I Minilirarcupen inomhus blev det en femteplats (Azalea vann). Den snabbt växande truppen består av 14 pojkar och en flicka. Många är bra, men en spelare måste nämnas extra. Store och fotbollstokiga Viktor Karlsson är en enormt duktig spelare för sin ålder och mycket viktig för sitt lag. Han är med i både försvar och anfall. Viktor är tuff men schysst och fick Flatåsturneringens Fair-Playpris! De grönsvarta åttaåringarna tränar en gång i veckan på Valhalla och spelar sina hemmamatcher i serien torsdagskvällar på Gaisgården. 94:orna I vintras tränade Lars Lund, Annika Utbult och Jan-Erik Leijén en härlig blandning av småkillar mellan 4 7 år i fotbollskolans regi inomhus på Katrinelundskolan. I april bildade trion ett (nästan) renodlat 94- lag. De yngre fick fortsätta med fotbollskolan. Idag består GAIS yngsta lag av totalt 13 spelare. Första matchen i serien blev förlust. Men sedan dess är 94:orna obesegrade. Första cupäventyret var en mycket lyckad upplevelse. GAIS yngsta lag knep en hedervärd tredjeplats i Flatåscupen som Smitten vann. Ett Smitten som GAIS senare besegrade i serien! Nu pryder 94:ornas första pokal sin plats uppe på Gaisgården där också hemmamatcherna (tisdagar) spelas. När GAIS mötte Landskrona var de grönsvarta sjuåringarna maskotar på Gamla Ullevi. Detta var en mycket stor händelse i de Det går inte att stoppa GAIS ungdomar när de stormar fram. små lirarnas liv. I höst väntar bl.a. Dalen Cup och Pepsi Cup. Fotbollsskolan Succén på Valhalla är nu inne på sitt fjärde år. Här har många småkillar blivit gaisare. Kl.10 varje lördag kryllar det av små fotbollspelare på konstgräset som skjuter, nickar, dribblar och sjunger. Och det har blivit en tradition för både föräldrar och supportrar i största allmänhet att gais ungdomssektion sitta på läktaren med en kopp fika och tjöta fotboll. Skillnaden mot ifjol är att det är ännu fler SMÅ barn i år. Förra året samlade skolan ca barn varje vecka mellan 5-12 år. Nu är det nästan lika många barn, men ingen är äldre än åtta år (född 93). De allra flesta är födda 94-96, alltså 5-7 år. Hösten startar lördag 18 augusti. GAIS fotbollskola på Valhalla ger oss nya gaisare varje år. 13 ante bränholm/mats jönsson

14 14 gais ungdomssektion makrillen 2 3/01 Ungdomssektionen växer Framför allt är våra ledare mycket engagerade Sommarfotbollskolan på bland annat Heden med Magnus Sköldmark som rektor är ännu en grönsvart ungdomssatsning som slagit väl ut. Över 200 barn och ungdomar har deltagit hittills. Och då återstår ändå en vecka i augusti. Fler lag, alliansdagen, fotbollsskolan på lördagar, sommarfotbollskolan, fotbollsgymnasiet, flytten av matcher till Gaisgården. Det sker en revolution i de grönsvarta yngre leden. Bengt Forsman är ansvarig för GAIS u-sektion. Varför händer det så mycket nu? Det är en naturlig utveckling. Vi har skaffat oss bra ledare. Det är grunden. Utan bra ledare spelar det ingen roll om vi har världens bästa styrelse. Framför allt är våra ledare mycket engagerade. Det är nyckeln till framgången så här långt. Idag har vi en bra ungdomsförening. Steget till att bli riktigt bra återstår. Det krävs tålamod. Vad ligger bakom u-sektionens framfart? Vi var några stycken som för tre fyra år sedan bestämde oss för att satsa genomtänkt och ända nerifrån. Första tecknet var när Ante Bränholm, Tommy Johansson med flera drog igång fotbollsskolan våren Fler lag, samma pengar Har förutsättningarna för ledarna blivit bättre? Nej. För 3 4 år sedan hade vi 4 5 ungdomslag. Nu är det 14. Men penningbidraget från huvudsektionen är kvar på samma nivå. Då inser alla att vi hade det rätt bra förut. Det gödslas inte material över våra u-lag, därför är det extra viktigt att vi har duktiga ledare. Vi har ändå bra förutsättningar om man jämför med andra klubbar i distriktet. Egna produkterna Bobbie Friberg De La Cruz och Sebastian Sporsén har debuterat i superettan. Har u-sektionen tagit klivet upp på elitnivå? Om man går tillbaka några år så fanns det endast talang bland 82:or och 83:or bland ungdomarna. Nu är de i den åldern att de kan ta platser i A-truppen. Innan dess så var det stora hopp mellan kullarna. Efter 83:orna har vi flera årsklasser som är intressanta. Inte riktigt lika starkt bland 84:or och 85:or även om det finns flera talanger där med men sedan har vi fullt hela vägen. Kan vi ha tålamod ett par år till så kommer vi ha bra återväxt med hög klass på varje årskull. Vilka lag är längst framme? Resultatmässigt så är det J18- laget som leder juniorallsvenskan. Man kan kalla den serien div I. Ovanför så finns juniorallsvenskan elit. Förra året kom vi trea. Nu leder vi serien. Målsättningen är att vinna och ta steget upp. Det är inte så mycket stjärnor utan ett jämnt och bra lag. Vi har en del killar i A3-laget (tipselit) som är unga nog att få spela med J18. Ur en jämn och bra trupp, som den här, så tror jag att det kommer ett par, tre spelare som tar det där sista steget. Bland de bästa Fler fina årgångar? 86:orna tillhör de 4 5 bästa i stan. De gick långt i inomhus-sm i vintras. De har inte riktigt fått flyt i sitt seriespel än så länge, men är duktiga och kan bli ett riktigt bra lag. Sedan är nästa riktigt starka kull 89:orna. De kan man nog räkna in bland de bästa lagen i stan. Jörgen Hellqvists debut i landslaget, sänder det några signaler ner i ungdomsleden? Vi har trott att dörren varit stängd för gaisare i landslaget,

15 makrillen 2 3/01 men så är det inte. Jörgen har spelat med A3. Pojkspelare i GAIS har därför insett att det går att komma med i landslaget. De förstår att de inte behöver vara någon Zlatan för att få chanser. Det gäller att träna ordentligt och att sköta sig på alla plan. Kommer det ofta förbundsfolk och tittar på GAIS? Någon gång emellanåt har det hänt, men ofta har det varit motståndarlaget de kollat. Vi är med i sammanhanget, men har inte haft de där toppspelarna. Men ta till exempel Sebastian Sporsén, som gör A-lagsdebut när han är 17 år. Han var med i stadslaget när han var som yngst, sedan har han inte fått vara med. Inte en enda av våra 83:or har varit med i stadslaget och då är de ändå bevisligen väldigt bra. Jag tycker inte vi fått nån riktig chans. Men nu är Andreas Svensson från 86:orna med i stadslaget. Det är sådant vi behöver. Fokus på kvalitet Det vi har gjort under några års tid är att jobba med kvantitet för att fylla upp årgångarna och ha fulla lag i alla kullar. Nu blir det mer fokusering på kvalitet. Går det att undvika att göra utrensningen i 15-årsåldern som de flesta elitklubbar måste göra? Min dröm är att ha ett elitlag och ett breddlag. Så att alla som vill kan få spela för GAIS. Men det är svårt. Är det någon som inte räcker till så tar tränarna upp det med spelaren. Om spelaren vill så tar vi kontakt med en klubb som vi tror skulle passa. Vi ber då föreningen ringa upp spelaren så att han känner sig välkommen och efterlängtad. Vi har flera lyckade sådana exempel. Han får givetvis en motivering varför han inte räcker till. Det funkar nästan alltid. Ibland kan det gå fel. De flesta inser själva sina begränsningar. Men till syvende och sist handlar det i de äldre årsklasserna om att ta fram A-lagspelare. Även om vi självklart ser till hela den sociala delen och GAIS värderingar. Inga mopeder Scoutas det nånting på u-sidan? Vi har en del kontakter ute, vi får en hel del tips, men vi är inte riktigt organiserade. Vi hoppas komma igång med detta ordentligt i höst. Förekommer det övergångspengar? Nej, det gör det inte. Vi har aldrig betalat någon. Det finns klubbar som erbjuder moped, GAIS har inte råd att inte satsa på ungdomarna körkortsutbildningar och sånt. Det är kanske något man måste göra. Spontant känner jag att killarna skall komma för fotbollens skull. Blir de duktiga så kommer tids nog pengarna in. Vad har Kierdorf med nytt ledarskap inneburit för u-sektionen? Kierdorf är lätt att samarbeta med. Vi har regelbundna möten där vi pratar om hur vi ska jobba. Nu har det varit en period där A2 inte spelat så många matcher. Då har vi fått ner A2-spelare i A3- laget för att de skall få spela matcher. Det blir en bra överbryggning mellan lagen. Och det var tanken med A3. Att visa att allting är en enda stor trupp. Om det är en bra spelare så ska han spela i A1, Bengt Forsman är tillfreds med utvecklingen inom ungdomssektionen. mannalag spela i respektive högsta serie. Vi skall ha många gaisare i stadslagen och fler u-landslagsspelare. Vi kommer ha en av förbundet anställd tipselittränare. Fortsatt satsning Med ny gräsplan flyttar de äldsta lagen verksamheten till Gaisgården. Centrumsatsningen fortsätter. De yngsta fortsätter träna på Valhalla. Fortsatt breddverksamhet för barn med fotbollskola, sommarskola och lag i de allra lägsta åldersklasserna. Ett orosmoment är Valhallas framtid. Ingen vet vad som händer med inomhushall o.dyl. Men rivs Valhalla kommer vi kräva rejäla ersättningsutrymmen av kommunen. andreas ahlberg/mats jönsson GAIS-DAGEN Lördag 1 september klockan är det dags: Bästa GAIS-dagen hittills. Massor av matcher med A-laget, Gårdakvarnen, Oldtimers, Spirrklubben, Fotbollsskolan och alla U-lagen. Poängpromenad. Musikunderhållning. Speedshoot. Chokladhjul. Och mycket mera. Välkomna! sedan spelar det ingen roll hur gammal han är och om han är en u-spelare. De bästa för dagen ska spela. Har GAIS råd att satsa på u- sektionen? GAIS har inte råd att inte satsa på ungdomarna. Ta Bobbie som exempel. Han kommer från u-verksamheten och har knipit en A-lagsplats. Hela u-sektionen kostar GAIS kr på ett år. Vad kostar en ny A-lagspelare utifrån i övergångssumma och lön? Hur ser GAIS u-sektion ut om fem år? Då kommer alla våra elvagais ungdomssektion 15 små inkast Fem av 14 pojkar i GAIS P94 heter Marcus! Små inkast undrar försynt vad som inspirerat till namnvalet. Marcus Ringbergs famösa ankomst till GAIS inträffade ju inte förrän våren GAIS Leeds spelar på Påskbergsvallen i Varberg tisdag 31 juli. Arrangemanget är leasat av grönsvarta Varbergs BoIS. Enligt uppgift kan GAIS inte förlora pengar på matchen. GAIS sommarfotbollskola gjorde succé de två första sommarlovsveckorna. Ca 200 ungdomar och barn var igång på bland annat Gaisgården, Heden och Valhalla. Bland ledarna fanns flera av GAIS A-lagsspelare. Det finns platser kvar till vecka 32 (6 10 augusti)! Anmäl dig via GAIS kansli telefon eller på ww.gais.se senast 30 juni. Daniel Milicevic Pelle Lundberg fyllde år häromveckan och firade på lokal. Alla var förstås där. Lill-Babs och gänget. I 70-årspresent önskade sig den asketiske kroglegenden endast det allra nödvändigaste en blondin och pengar till GAIS. Små inkast undrade varför den däringa ljustavlan med levande bilder från andra arenor inte finns på Gamla Ullevi när GAIS spelar. Enligt förbundet skulle atleterna som enda superettalag få tillgång till underverket. Efter en stunds forskande fick vi fram detta: tavlan lyfts till Ullevi av en kran för en kostnad av kr per match. Enough said? Monica Makrill 40 år. Grattis och tack för det fantastiska arbete du lägger ner på souvenirerna.

16 16 Och massor av fonder! Alternativa sätt att samla in pengar skedde. Exempelvis startades en kampanj för att kunna köpa hem landslagsspelaren Janne Olsson från den tyska proffsklubben Stuttgart vilket också skedde till tonerna av hela kronor vilket var oerhört mycket pengar Tore Klintberg var också drivande bakom den fond som startades i början på 80-talet och som fick namnet Tusen sanna gaisare. Jag hörde talas om GAIS stora skulder och att det var många gaisare som hade gått i borsupporterklubben 40 år allt annat än tystnadens klubb makrillen 2 3/01 Del 2: Makrillarna Städade GAIS ekonomi och blev en maktfaktor En färd upp och ner mellan divisionerna och en ekonomi som med ojämna mellanrum blödde kraftigt med pengar. För GAIS har detta varit ovedersägliga fakta under de senaste 30 åren. Under samma period har supporterklubben Makrillarna sålt massor av souvenirer och startat ett antal fonder för att sanera GAIS ekonomi. Den kanske starkast bidragande orsaken till att GAIS fick en så dålig ekonomi var satsningen som gjordes på 50-talet på ishockey. Det tycker i alla fall Tore Klintberg, 77, och Kurt Tunvald, 73. Tore har suttit i såväl GAIS som Makrillarnas styrelse varav åren som ordförande i supporterföreningen, medan Kurt svingade ordförandeklubban i Makrillarna samt en kortare sejour mot slutet av 70-talet. Det fanns starka krafter i GAIS som ville börja med ishockey. Men det fanns inga spelare i Göteborg utan man fick bege sig till Värmland och orter som Munkfors och Grums för att få tag på spelare. Och de skulle ha jobb och lägenhet och fanns det inte jobb, så fick man lösa det ändå, säger Kurt Tunvald som tillägger att GAIS innan ishockeyn var en väldigt rik klubb. Utrustningen var dyr och spelarna kostade för mycket. Som bankman och ekonom vill man ju bromsa på utgifterna, men det gick inte för annars skulle det inte gå att få tag på spelare, säger Tore Klintberg som i egenskap av bankman betraktade det hela lite grand från sidan. GAIS reste sig nog aldrig riktigt från det. Mot slutet av 60-talet och början på 70-talet tyckte man väl att det började bli bättre, men det visade sig vara fel, säger Kurt Tunvald. blev också inkomsterna från andra källor viktigare och då bland annat Makrillarnas försäljning av souvenirer men också etableringen av fonder. Makrillarna var först i Göteborg med att sälja souvenirer. Vi fick ett lager från GAIS att sälja. Det var klubbnålar, manschettknappar med mera, säger Kurt som menar att ankomsten av Bosse Bergkvist som ordförande i supporterklubben 1966 gjorde att vi kunde arbeta långsiktigt och med kontinuitet. Att ställa upp några bord utanför Nya Ullevi för att kunna sälja prylar visade sig inte vara det lättaste. Det krävdes tillstånd av polisen att få sälja liksom tillstånd av Nya Ullevi som befarade en konkurrens om Makrillarna nu skulle få för sig att bredda sitt sortiment till ätbara ting. Vi köpte in tio stycken röda diskbaljor samt snören och så hängde vi dem runt halsen. På så sätt kunde vi åtta gubbar i styrelsen gå runt och sälja, berättar Kurt och skrattar. Han berättar också att det var han och fru Inger som designade Makrillarnas klubbmärke som, om man håller den lite på håll, faktiskt påminner om Nya Ullevi. Enligt Kurt är det ingen tillfällighet. Ryktet om GAIS souvenirförsäljning spred sig. Det var tre snubbar från kamraterna som gjorde ett studiebesök hos oss för att se vad vi hade och hur vi jobbade, säger Kurt. Massor av souvenirer Fram tills årtiondeskiftet då 60-tal blev 70-tal baserade en svensk fotbollsförening i de högre serierna en stor del av inkomsterna på publiken. Åskådarna kom också men bara under förutsättning att laget spelade attraktiv fotboll och/eller hade chans att gå upp en serie eller rentav ta medalj av ädlare valör. GAIS misslyckades flera gånger med att bedöma publikens intresse för laget. Därför Hugade spekulanter på grönsvarta prylar utanför Nya Ullevi i mitten på 70-talet. Makrillarna var först i Sverige med att sälja souvenirer på 60-talet.

17 makrillen 2 3/01 supporterklubben 40 år allt annat än tystnadens klubb 17 Fonder, fonder, fonder. Kurt Tunvald med en välfylld tunna. gen med stora summor pengar. Samtidigt fanns det krafter som ville försätta GAIS i konkurs vilket hade inneburit att dessa människors borgen hade lösts ut. Det gjorde mig förbannad, så jag bestämde mig för att samla in pengarna, berättar Tore. Som den bankman han var tog han kontakt med bankerna där GAIS hade lån, bad dem att i fortsättningen skicka alla avier till Makrillarna samt lovade att betala såväl räntor som amorteringar men med den brasklappen att amorteringarna ibland kunde bli sena men de skulle betalas. Och eftersom alla kände till mig, så var detta inga problem. Jag såg också till att pengarna hamnade på ett girokapitalkonto vilket betydde att det blev ränta för varje månad. Med tiden blev det ganska mycket pengar, säger Tore och fortsätter: Jag presenterade det för Makrillarnas styrelse som sa ja. Och jag kan säga att vi betalade samtliga amorteringar i rätt tid, säger Tore som riktar ett särskilt tack till Georg Pettersson och Erik Jansson för deras manuella arbete Jag kom hem från jobbet, åt snabbt och så ner till bingolokalen där vi höll på till tio elva på kvällen och så hem igen. Och så upp på morgonen halv sex för att jobba på Eriksberg med att skriva och skicka brev. Fonderna har sedan dess övergått i andra namn Spelarfonden, Jubileumsfonden och nu senast Makrillarnas Gårdsfond och dessa har under årens lopp samlat in miljontals kronor. Och Tusen sanna gaisare drog som bekant igång igen senhösten 2000 och närmar sig insamlade kronor med stormsteg. Sämre förhållande Såväl Tore som Kurt tycker att samarbete mellan och inom styrelsen för GAIS respektive Makrillarna var gott på 60-talet men att det av olika anledningar blev något sämre på 70- talet. Tore satt ett tag på två stolar då han var vice sekreterare i GAIS. Jag hade för det mesta hand om protokollskrivandet, säger Tore som dock inte tycker att det dubbla sittandet var ett problem. För Makrillarnas del präglades 70-talet av så gott som årligen återkommande byten på ordförandeposten. Riktigt vad det beror på är svårt att peka på, men Kurt ger sig på ett försök. Det kan vara svårt med nytt folk eftersom man inte vet vad de har för värderingar och hur man ser på saker och ting. Och eftersom det är så få i en styrelse, så gäller det att alla är med och jobbar. Det fanns de som gärna sa ja till en styrelsepost på ett årsmöte, men som sedan knappt syntes till, säger Kurt som

18 18 supporterklubben 40 år allt annat än tystnadens klubb makrillen 2 3/01 Makrillarna Det är under 70- och 80-talet som supporterklubben växer till en maktfaktor inom GAIS; mångdubbelt fler medlemmar än GAIS, tidningen makrillen höjer kvalitén och börjar dessutom ibland att innehålla kritiska debattartiklar, souvenirförsäljningen blir allt viktigare både ekonomiskt och attitydmässigt och framför allt; GAIS blir ekonomiskt beroende av fonderna. Medlemstalet Tretton års frånvaro från allsvenskan reducerade sannerligen inte intresset för att vara medlem i den grönsvarta supporterföreningen. Åren till exempel hade Makrillarna minst som betalade avgift varje år med en topp bronsåret 1989 med hela fans! Faktum är att supporterklubben under åren aldrig hade färre än medlemmar. Lägsta antal noterades det allsvenska året 1972 med Ordförande Kurt Tunvald , Lars Warodell 1975, Roger Skyldberg 1976, Johnny Alm 1977, Dan-Erik Svensson , Roger Skyldberg 1980, Tore Klintberg GAIS placeringar i tabellerna Enkelt uttryckt en resa mellan divisionerna. Fortsatt allsvensk status 1972 efter blott 12 pinnar på 22 matcher som 1974 gav brons under ungerskfödde tränaren Vilmos Varszegis ledning, GAIS förste moderne tränare i bemärkelsen lagledare och tränare i en person innebar respass ur allsvenskan och en kräftgång i mitten av tabellerna under de kommande åren blandade med underliga följder av år klarade laget sig kvar i gamla tvåan med ett nödrop, 1980 bortabesegrade laget IFK Malmö i sista matchen med 1 0 men det räckte inte när ÖIS fick straff mot Grimsås vilket istället gav rödblått allsvensk status i en serie där tre lag slutade på samma poäng! Och året därpå åkte GAIS ur. Två år i trean följde, topplaceringar i tvåan som kröntes med uppflyttningen 1987 och så allsvensk spel ! Överallt där folk träffas har supporterklubben sålt souvenirer. själv hoppade av 1974 när det stod klart att en majoritet i styrelsen vill flytta från Övre Majorsgatan till Karl Gustavsgatan för att ta några av GAIS lokaler. Kurt berättar att såväl han som hans fru Inger la ner ett oerhört arbete på GAIS och då inte minst med bingoverksamheten tre dagar i veckan, en verksamhet som drevs i samma hus som Makrillarnas lokaler på Övre Majorsgatan. Jag kom hem från jobbet, åt snabbt och så ner till bingolokalen där vi höll på till tio-elva på kvällen och så hem igen. Och så upp på morgonen halv sex för att jobba på Eriksberg, säger Kurt. Till och med när vi var på semester i sommarstugan i Onsala, så åkte vi in de tre kvällarna i veckan för att jobba med bingon. Och inte en krona i betalt tog man. Allt gick till GAIS, säger Kurt som lämnade det mer konkreta engagemanget för GAIS och supporterklubben för lite mer än 20 år sedan. Tore Klintberg tyckte 1991 att det var nog för hans del och att yngre krafter borde ta vid. En krånglande rygg bidrog också till beslutet. Båda ser dock fortfarande matcher med GAIS när andan faller på och när möjlighet gives. För Tores del blir det mer sällan vilket är ett problem eftersom han gärna vill se sitt älskade grönsvarta lag. Intresset lika stort Jag såg min första match 1930 och har sedan dess aldrig svikit laget. Och det märkliga är att intresset fortfarande är lika stort, säger Tore och skrattar. Jag var sju eller åtta år gammal när jag, tillsammans med min far och min bror, såg GAIS första gången. Jag tror det var 1936, säger Kurt och berättar att GAIS senaste SMguld 1954 var det största jag upplevt med GAIS. Det är grönsvarta själar och idealister som dessa och många, många med dem som fortfarande håller drömmen om SM-guld för GAIS vid liv. tony balogh Här firas segern i supporterklubbens lokal på Friggagatan 10 ( ). Medlemsträffarna varje vecka har alltid varit välbesöka av företrädesvis något äldre gentlemen.

19 makrillen 2 3/01 tidningen makrillen 40 år 19 Tidningen makrillen Ovärderlig & uppskattad källa för information Från ett enkelt och vikt informationshäfte till en fullmatad tidning som idag delvis produceras i fyrfärg. På 40 år och 153 tidningar har supporterklubbens klubbtidning och moderföreningens huvudsakliga husorgan förändrats utom på en punkt: behovet hos supportrarna av information om och kring alla aspekter av GAIS har aldrig riktigt gått att mätta. Idag lever vi alla i ett digitalt och medialt samhälle där kanalerna för information är många och till synes oändliga. Dagstidningar av lokal och nationell karaktär, flera radiostationer, rikstäckande och konkurrerande tv-kanaler samt inte minst internet slåss om vår uppmärksamhet. Men när det första numret av makrillen såg dagens ljus för 40 år sedan var såväl Sverige som informationskanalerna annorlunda. Ett bra språkrör för föreningen var därför oerhört viktigt, säger Tore Klintberg som var redaktör åren men också ordförande i Makrillarna Han kom tidigt med i Makrillarnas styrelse och det föll sig naturligt att låta Tore ta skrivandet eftersom han hade en avsomnad journalistkarriär i botten. Jag jobbade på Norra Hallands Veckoblad som gavs ut i Kungsbacka med När makrillen fick det större A4-formatet 1972 blev den också tjockare och innehållet fylligare. Skribenter utanför styrelsen anlitades och ämnesvalet i artiklarna breddades. Fram till och med 1984 ändrades inte konceptet vare sig innehållseller layoutmässigt.

20 20 tidningen makrillen 40 år makrillen 2 3/01 De första 10 åren innehöll makrillen den mest nödvändiga medlemsinformationen samt kåserier och korta notiser från styrelsemedlemmarna. Layouten förändrades flera gånger och formatet växlade men var alltid mindre än A5. Ett uppslag ur makrillen nr 2-66, sid 6-7. två nummer i veckan. En kompis skulle till Göteborg för att prata jobb på bank och jag följde med. Det slutade med att han inte fick något jobb på banken vilket däremot jag fick! Jag ville egentligen inte ta det jobbet, men det var 200 kronor mer i månaden än att jobba som journalist och det var mycket pengar på den tiden. Tore dök upp i redaktionsrutan för Makrillen till det andra numret 1967 och det gör att Tore skrivit grönsvart i 25 års tid! Lägg dessutom till en del texter i matchprogram och vi har att göra med en man som på mer än ett sätt har satt sin prägel på GAIS. Makrillen växer Makrillen var i sin ungdom en relativt försynt skapelse. Redaktionen ville inte ens nyttja ordet tidning utan kallade publikationen i storlek A5 och ofta med bara åtta sidor för något så anspråkslöst som medlemsblad. Grönt tryck på glansigt vitt papper där det absolut mest nödvändiga delgavs läsekretsen i form av tänkvärda inlägg från ledamöter i styrelse och annat. Presentationerna av såväl nya spelare som ledare är minst sagt basic och redovisar i princip bara det mest nödvändiga. Med tiden breddades innehållet med bland annat intervjuer med kända gaisare som komikern och skådespelaren Sten-Åke Cederhök, revykungen Hagge Geigert och författaren Bengt Anderberg. Två ord som lyser med sin frånvaro på 60- Urmakrillen vintern 61/62 Makrillen nr 1/87 Makrillen nr 2/78 talet är ekonomi och kris. I nummer 1/1968 till exempel kan man som gaisare läsa de på senare år fullständigt osannolika och smått absurda meningarna Mötet gick i den stora sammanhållningens tecken (GP), Allt är frid och fröjd inom Gais (GT deras stavning, reds.anm) och Möte i lugnets tecken med en gemytlig atmosfär (HT). Från och med nummer 2/1972 bytte Makrillen till den storlek vi alla är vana vid idag och det skedde med en bollklackande Sten- Åke Cederhök på omslaget. Förändringen var för övrigt något som Tore drev igenom. Kanske hade de röda åren, som följde på studentoroligheterna våren 1968 och kraven på mer dialog med makthavare och ökat medbestämmande, färgat av sig även på makrillen. Blev mer frispråkig En läsning av tidningarna från 70-talet och framåt visar två nya fenomen: synen på laget och styrelsens agerande men också informationen kring GAIS ekonomi. Tidningen blev kanske lite mer frispråkig, men man behöver väl kanske inte berätta för alla möjliga i hela Sverige att det fattas si och så många kronor. GAIS-familjen måste dock