Remissinstanser se förteckningen över remissinstanser i remissmissivet.

Transkript

1 Från: Ann-Louise Flohren Skickat: den 8 november :30 Till: kansliet@ekolantbruk.se; ulf.nilsson@for.se; kansli@fobo.se; info@sinf.se; sekr@spmo.se; info@hscertifiering.se; info@hushallningssallskapet.se; info@ikem.se; karin.sjoberg@ivl.se; mona.olsson.oberg@ivl.se; kemi@kemi.se; kommerskollegium@kommers.se; info@krav.se; registrator@lrf.se; remisser@lantmannen.com; konsult@lovang.se; info@airclim.org; remisser@naturskyddsforeningen.se; registrator@naturvardsverket.se; Regelrådet; info@ri.se; jordbruksverket@jordbruksverket.se; registrator@skl.se; registrator@slu.se; gunilla.frostgard@yara.com Kopia: Johan Lundberg; M Registrator; Berit Götesson Ämne: Remiss - Förslag till förbud mot användning av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat Bifogade filer: Remissmissiv - förbud mot anv av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat.pdf; Promemoria - förbud mot anv av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat.pdf; SFS ammoniumkarbonat.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Remissinstanser se förteckningen över remissinstanser i remissmissivet. För ytterligare information se bifogade filer. Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 31 januari Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. Wordformat) per e-post till m.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till johan.lundberg@regeringskansliet.se. Ange diarienummer M2018/02659/R och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Frågor under remisstiden besvaras av Johan Lundberg, , och Johanna Janson, Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

2 Vänliga hälsningar Rättssekretariatet Miljö-och energidepartementet Regeringskansliet Stockholm

3 Remiss M2018/02659/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet, Miljö- och energi Johan Lundberg Promemoria med förslag till förbud mot användning av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat Remissinstanser Ekologiska lantbrukarna Fritidsodlingens Riksorganisation Förbundet organisk-biologisk odling Föreningen Foder och Spannmål Föreningen Sveriges spannmålsodlare HS Certifiering AB Hushållningssällskapens Förbund IKEM Innovations- och kemiindustrierna IVL Svenska Miljöinstitutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium KRAV ekonomisk förening Lantbrukarnas riksförbund Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Malmtorgsgatan 3 E-post: m.registrator@regeringskansliet.se

4 Lantmännen Lovanggruppen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Regelrådet RISE Research Institutes of Sweden Statens jordbruksverk Sveriges kommuner och landsting Sveriges lantbruksuniversitet Yara Sweden Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 31 januari Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. Wordformat) per e-post till m.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till johan.lundberg@regeringskansliet.se. Ange diarienummer M2018/02659/R och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Frågor under remisstiden besvaras av Johan Lundberg, , och Johanna Janson, Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att 2 (3)

5 redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2, reviderad ). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Egon Abresparr Rättschef 3 (3)

6 Promemoria M2018/02659/R Miljö- och energidepartementet Förslag till förbud mot användning av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat Bakgrund Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (takdirektivet) trädde i kraft den 31 december Syftet med takdirektivet är att närma sig luftkvalitetsnivåer som inte ger upphov till betydande negativa effekter för människors hälsa och miljön. För att uppnå detta fastställer direktivet åtaganden om utsläppsminskningar för utsläpp till luften av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen utom metan, ammoniak och fina partiklar (PM2,5). I direktivet ställs dessutom en rad andra krav, bl.a. ska medlemsstaterna utarbeta nationella luftvårdsprogram som visar hur direktivets reduktionsnivåer ska uppnås. Som ett led i framtagandet av Sveriges nationella luftvårdsprogram har frågan om användning av ammoniumkarbonat i gödsel uppmärksammats. Användningen av ammoniumkarbonat i gödselmedel ska enligt takdirektivets bilaga III, del 2 punkt 3, förbjudas i medlemsländerna. Eftersom det i dag inte finns något motsvarande förbud i svensk lagstiftning behöver ett sådant införas. Enligt en tidigare bedömning från Naturvårdsverket (dnr M2006/00111/Kl) är det lämpligt att införa ett förbud mot användning av ammoniumkarbonat i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Ammoniumkarbonat utgör en källa till ammoniak i luften En av de luftföroreningar som regleras i takdirektivet är ammoniak. Sverige ska enligt direktivet minska sina utsläpp med 15 procent till år 2020 och

7 17 procent till år 2030, jämfört med utsläppen år Enligt den senaste prognosen som Naturvårdsverket gjort i mars 2017 kommer Sverige att överskrida sitt åtagande för ammoniak till år 2020 med 2 kiloton. Åtagandet till år 2030 kommer Sverige, enligt samma prognos, att klara. Den viktigaste källan till ammoniak i luften är avdunstning i samband med hantering av stallgödsel och gödselmedel i jordbruket. Ammoniumkarbonat som en källa till ammoniak i luften Ammoniumkarbonat är en stark basisk förening som höjer ph-värdet i marken. Det finns en jämviktsreaktion som kan åskådliggöras enligt följande: (NH 4) 2CO 3 (aq) <-> 2NH 3 (aq) + H2CO3 (aq) <-> 2NH3 (g) + CO2 (g) + H2O Ammoniumkarbonat i vatten Ammoniak i markvatten Kolsyra i markvatten Ammoniak i gasfas Koldioxid i gasfas Vatten I en basisk miljö drivs reaktionen starkt åt höger med en omfattande avdunstning av ammoniak. Nedfallet av ammoniak bidrar till bl.a. övergödning av mark och vatten och påverkar även luftkvaliteten. Att minska ammoniakavgången är därför en åtgärd som är positiv för att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Användningen av ammoniumkarbonat som gödselmedel Statens jordbruksverk redovisar omfattningen av försäljningen av gödselmedel i Sverige. Den senaste redovisningen framgår av Statistikrapport 2018:04 Försäljning av mineralgödsel 2016/17. I rapporten redovisas inte några försäljningsvolymer för ammoniumkarbonat. Enligt Kemikalieinspektionen förekommer ammoniumkarbonat i Sverige i dag endast i mycket små mängder som en mindre beståndsdel i en handfull produkter, bindemedel, acceleratorer, vaxer och avfettningsmedel. Angivna branscher och användningsområden är tillverkning av färg, återvinning samt rengöring och lokalvård. Det finns inga tecken på att ämnet skulle användas i gödselmedelsproduktion. Ammoniumkarbonat kan förekomma i små mängder i guano (torkad spillning från sjöfåglar eller fladdermöss) som används i småskalig ekologisk 2 (3)

8 odling. Jordbruksverket bedömer dock att guano inte används i ekologisk produktion i Sverige, då det inte finns några gödselmedelstillverkare som använder guano. Organisationen KRAV:s regler för ekologisk växtodling tillåter inte heller användningen av guano som gödselmedel. Användning av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat ska förbjudas Enligt takdirektivet bilaga III, del 2 punkt 3, ska medlemsländerna förbjuda användning av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat. Det kan visserligen antas att användningen i Sverige är marginell eller obefintlig. För att följa takdirektivet behöver ett förbud införas i svensk rätt. Förbudet bör införas i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Ett utkast till förordningsändring bifogas denna promemoria, se bilagan. Förordningsändringen stöds på bemyndigandet i 14 kap. 8 miljöbalken. Överträdelser av det föreslagna förbudet kommer att omfattas av straffbestämmelsen i 29 kap. 3 andra stycket 2 miljöbalken. Bedömning av konsekvenserna av förslaget För att följa takdirektivet är det nödvändigt att genomföra förslaget. Det föreslagna förbudet riktar sig mot den som använder gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat. Indirekt kommer även tillsynsmyndigheterna att påverkas. De ekonomiska konsekvenserna för enskilda av ett förbud mot användning av gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat kan antas vara försumbara då det i dag inte finns något som tyder på att ammoniumkarbonat förekommer i gödselmedel som används i Sverige. Detsamma gäller konsekvenserna för det allmänna. 3 (3)

9 Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter SFS Publicerad den Utfärdad Klicka här för att ange datum. Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter dels att 1 och 1 a ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 3 ska lyda Kadmium och ammoniumkarbonat i gödselmedel, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a, av följande lydelse. 1 Denna förordning innehåller särskilda bestämmelser om förbud mot eller andra restriktioner för hantering av 1. tvåkomponentsepoxi som innehåller bisfenol A eller bisfenol A-diglycidyleter, 2. kadmium och ammoniumkarbonat i gödselmedel, 3. plastpartiklar i kosmetiska produkter, 4. klorerade lösningsmedel, 5. kvicksilver, 6. kadmium och kvicksilver i batterier, 7. tungmetaller i förpackningar, 8. ammunition som innehåller bly, 9. rengöringsmedel som innehåller fosfater, och 10. vissa andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter och varor. 1 a Denna förordning är meddelad med stöd av 14 kap. 8 miljöbalken i fråga om 2 3 a, 5 11, 11 c 14 och 14 b 20 a, 15 kap. 40 miljöbalken i fråga om 4 a, 8 kap. 11 regeringsformen i fråga om 21, och 8 kap. 7 regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. 3 a Gödselmedel som innehåller ammoniumkarbonat får inte användas. Denna förordning träder i kraft den 1 april På regeringens vägnar 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG, i den ursprungliga lydelsen. 1