Surrogatmoderskap. Individens vilja att bilda familj, barns rättigheter. och risken för ett systematiskt utnyttjande av kvinnor

Transkript

1 Surrogatmoderskap Individens vilja att bilda familj, barns rättigheter och risken för ett systematiskt utnyttjande av kvinnor Nadja Jonasdotter Swärd Juridiska institutionen Examensarbete 30 hp. Inriktning: Familjerätt/ civilrätt Juristprogrammet (270 hp) Höstterminen 2018 Grupphandledare: Göran Lind Engelsk titel: Surrogacy The dream to start a family, children s rights and the risk of a systematic exploration of women

2 Surrogacy The dream to start a family, children s rights and the risk of a systematic exploitation of women Nadja Jonasdotter Swärd Abstract In the beginning of 2018, the government decided that surrogate arrangements should not be allowed in Sweden, but that does not mean that the procedure is illegal. The result of this is that Swedish citizens go to other countries to get a surrogate. When more than one country is involved in something as complicated as childbirth, genetics, biology and law, the risk for complications rises. In addition, it is common for Swedish citizens to go to vulnerable and poor countries to get a surrogate. This has led to a long debate on, among other things, ethics and morals, rights and obligations, as well as women's self-determination. The purpose of the thesis is to investigate and clarify the laws and regulations on the subject of surrogacy, as well as society s view. The idea is also to see how the law and our doing in Sweden affect individuals in other countries. Surrogacy is a complicated subject with influences from law, psychology, society, biology, politics, and economics witch will be a part of this paper. The conclusion is that more research is needed in the area, we are today uncertain about how children, born through surrogacy, feel through life. The market is in need of more regulations to assure that the women s rights are not overlooked, that they are not being exploited and that they are well taken care of. Equally important is to make sure that the children who are born will have a fulfilled life without any negative effects as a result of the way they were born. Nyckelord Surrogatmödraskap, surrogatarrangemang, ofrivillig barnlöshet, assisterad befruktning,

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod och material Disposition Surrogatmödraskap Vad är surrogatmödraskap? Olika typer av surrogatarrangemang Relevanta områden Familjekonstellationen Moderskapspresumtion och faderskapspresumtion Vårdnadshavare och föräldraskap Bakgrundsfakta Vårdnadshavare och föräldraskap i surrogatarrangemang Ofrivillig barnlöshet Assisterad befruktning Adoption Internationella konventioner Sambandet mellan internationella konventioner och svensk lag Barnkonventionen Europakonventionen Haagkonventionen Hur ser verkligheten ut? Surrogatmödraskap i Sverige Surrogatarrangemangets påfrestningar Surrogatmödrars utsatthet Surrogatmoderskap och ekonomiska problem Kriterier och avtal kring surrogatarrangemang internationellt Kvinnors självbestämmande Graviditeter och komplikationer Skuld och skam Barns påverkan av surrogatmödraskap Bristen på studier Statslösa och föräldralösa barn Avsaknaden av krav på föräldrars och omständigheternas lämplighet De tilltänkta föräldrarna Påverkan av ofrivillig barnlöshet Kostnaden för de tilltänkta föräldrarna att ingå surrogatarrangemang Samhället samt dess påverkan av ofrivillig barnlöshet och surrogatarrangemang Surrogatmoderskapets tillgänglighet Surrogatmoderskapet och dess jämförbarhet Analys... 42

4 6.1 Altruistiskt eller kommersiellt? För och emot surrogatmödraskap Positivt med att inte tillåta surrogatmödraskap Negativt med att inte tillåta surrogatmödraskap Positivt med att tillåta surrogatmödraskap Negativt med att tillåta surrogatmödraskap Egna tankar och idéer Slutsats Källförteckning... 54

5 Förkortningar Barnkonventionen Förenta Nationens konvention om barns rättigheter BrB Brottsbalk (1962:700) Europakonventionen Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FB Föräldrabalk (1949:381) HD Högsta domstolen Haagkonventionen Konvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner IVF In vitro-fertilisering LAIS Lag (2018:1289) om adoption i internationella situationer LGI Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. MFoF Myndigheten för familj och föräldraskapsstöd RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning SMER Statens medicins-etiska råd UtlL Utlänningslag (2005:716) ÄB Ärvdabalk (1958:637) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230) 1

6 Viktiga begrepp Surrogatmoder Den kvinna som bär barnet åt någon annan Tilltänkta föräldrar De individer surrogatmodern bär barnet åt Ofrivillig barnlöshet När en individ försöker och vill men inte kan få barn Assisterad befruktning Ett samlingsbegrepp för konstgjord befruktning Embryodonation Donation av ett färdigskapat embryo Biologiskt band Bandet mellan barnet och den som fött barnet eller bandet mellan barnet och den mannens vars sperma användes vid befruktningen. Genetiskt band Bandet mellan barnet och individerna vars könsceller användes vid befruktningen 2

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Surrogatmödraskap är ett av flera sätt som ett barn kan komma till världen på och innebär att en kvinna bär ett eller flera barn åt någon annan genom graviditetstiden. Förfarandet har funnits sedan de gamla grekerna och förekommer även i bibeln. Om frun i huset inte kunde bli gravid var det möjligt för mannen att vända sig till slavar eller tjänsteflickor för att avla en arvinge. 1 Idag används surrogatarrangemang fortfarande för ofrivilligt barnlösa, antigen de som medicinskt inte kan få och bära barn eller när ett homosexuellt manligt par vill få barn. Det är inte endast ofrivilligt barnlösa som vänder sig till surrogatmödrar utan även kvinnor som av olika anledningar inte själva vill genomgå en, eller ytterligare en, graviditet. Surrogatarrangemang har länge varit omdiskuterat och regeringen sa i början av 2018 nej till att tillåta surrogatarrangemang i Sverige. I samband med beslutet fick debatten kring surrogatmödraskap ny energi och har engagerat både svenska folket och politiker. Diskussionerna har framförallt handlat om de etiska aspekterna kring att en kvinna bär och föder ett barn åt någon annan, dels utifrån ett kvinnoperspektiv men även utifrån ett barnperspektiv. Debatterna har även berört mer liberala åsikter om kvinnors rätt till den egna kroppen - vill de vara surrogatmödrar så ska de få lov att vara det. Olika länder har olika åsikter kring surrogatarrangemang och det kan vara mer eller mindre reglerat, skalan går från fullt tillåtet till helt otillåtet. Surrogatarrangemang med ersättning är tillåtet i exempelvis Ukraina och Georgien, medan surrogatarrangemang utan ersättning är tillåtet i exempelvis England, Nederländerna och Island. I Sverige är det inte tillåtet med surrogatarrangemang, men det är inte brottsligt att vara en surrogatmoder eller att ingå ett surrogatarrangemang utomlands, som det är i vissa andra länder så som exempelvis Frankrike och Italien. 2 Skillnaden är att arrangemanget inte går att ingå lagligen i Sverige, samtidigt som det är inte straffbart om avtalet ingås i Sverige eller utomlands. Detta leder till att folk från Sverige och andra länder med liknande reglering vänder sig till länder där surrogatmödraskap är mer tillåtet. Resultatet är att barn kan komma till på ett sätt juridiken inte tillåter, vilket i sig 1 Första mosebok, Hagar och Ismael, Prop. 2017/18:155. Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap. s.40 3

8 kan leda till komplikationer som framförallt drabbar barnet negativt. Det förekommer alltså en risk för rättsliga komplikationer när surrogatmödraskap inte är tillåtet, men en risk för rättsliga komplikationer föreligger även vid ett tillåtande av surrogatarrangemang. Surrogat har länge förknippats med förtryck och utnyttjande. I flertalet fall vid surrogat arrangemang idag vänder sig individer från rikare länder till kvinnor i fattiga länder. Det leder till att de välutvecklade länderna överför de risker som kan förekomma vid en graviditet till länder och individer som kanske inte har samma resurser, material eller kunskap. Risken för längre medicinsk expertis, sämre utrustning och hälsovård på kliniker och sjukhus är större om landet är fattigare. Risken ökar även för att surrogatmödrarnas hälsonivå och medvetenhet är lägre i fattigare länder. 1.2 Syfte Uppsatsen kommer att rättsvetenskapligt undersöka och utreda förhållandena kring surrogatmödraskap, vad som faktiskt gäller i Sverige och vad som borde gälla för att försäkra sig om att en högre standard hålls i hela världen. Tanken är att skapa en förståelse genom att analysera surrogatarrangemangens påverkan på de involverade individerna och länderna. Det kommer också att ske en avvägning mellan de positiva och negativa aspekterna av surrogatmödraskap med utgångspunkt från både juridiken samt dagens samhälle. Några problemformuleringar som kommer att vara tyngdpunkter i uppsatsen är: Vilka rättsliga, fysiska och psykologiska problem kan uppstå i dagsläget för surrogatmodern, det nyfödda barnet, de tänkta föräldrarna och länderna som är involverande? Blir kvinnors rätt till deras egen kropp samt barnens rättigheter uppfyllda i dagsläget när surrogatmödraskap inte är tillåtet? Vilka problem överlämnar vi till andra länder när vi inte tillåter surrogatmödraskap i Sverige? Skulle problemen som finns idag minskas av att regeringen ändrar sitt beslut till att antigen tillåta surrogatmödraskap i sin helhet eller bestämma att det ska vara olagligt? 4

9 1.3 Avgränsning Uppsatsen kommer att utgå från Sverige och svensk rätt men för att förstå påverkningarna kommer även andra länder att tas upp, dock mer generaliserat. Vid diskussioner kring surrogatmödraskap kommer ett gift heterosexuellt par vara den typiska tänkta familjen, men även andra familjekonstellationer kommer att tas upp. Fokus ligger på gifta heterosexuella par då länder där surrogatmödraskap är tillåtet inte alltid godkänner att de tilltänkta föräldrarna är ensamstående, endast samboende och/eller homosexuella. Surrogatmödraskap av en kommersiell natur kommer att ligga till grund för uppsatsen då den problematiken hör mer ihop med syftet, men altruistiskt surrogatmödraskap kommer tas upp som jämförelseverktyg och för att visa på den problematik som förekommer idag. Utöver detta kommer uttrycket surrogatmödraskap i denna uppsats i de flesta fall syfta på arrangemang i fattigare länder då problematiken och komplikationerna framförallt förekommer där. Denna uppsats kommer inte ta upp frivillig barnlöshet och de psykiska påfrestningar som är associerat med individer som valt att inte bilda familj eftersom det ligger utanför ämnet. 1.4 Metod och material Flertalet olika metoder kommer att användas i denna uppsats då surrogatmödraskap är ett omfattande ämne som rör olika områden. En rättsdogmatisk metod kommer användas för att tolka och analysera rättskällorna och se vilka rättsliga problem som föreligger kring surrogatmödraskap och hur dessa problem behandlas. Denna metod kommer användas då det dels är viktigt för förståelsen att fastställa gällande rätt, samt problematiken som har uppstått men även för att kunna belysa och analysera problemen på ett effektivt sätt. 3 Metoden går ut på att besvara en rättsfråga genom rättskällor så som lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och juridisk litteratur. En rättsdogmatisk metod är inte tillräcklig för att på ett fulländat sätt få en tydlig bild av surrogatmödraskap, vilket leder till att även andra metoder kommer att användas i uppsatsen. Den komparativa metoden används för att förstå likheter och skillnader mellan olika länders rättsystem. Metoden kommer användas i uppsatsen i en mindre skala, mest för att förstå hur rättsläget ser ut i andra länder som tillåter eller inte tillåter 3 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne, material, metod och argumentation, 3 u., Stockholm: Nordstedts Juridik, 2015 s.43 5

10 surrogatmödraskap och att jämföra detta med det svenska rättsystemet. De länder som i Sverige är av störst intresse för surrogatarrangemang är Indien, Ukraina, Georgien och USA. Utöver dessa teorier kommer även andra vetenskaper användas så som biologiska och psykologiska undersökningar för att förstå vad som händer kroppsligt och mentalt hos surrogatmödrarna och de ofrivilligt barnlösa. En annan vetenskap som kommer vara relevant är rättssociologi som handlar om relationen mellan rätt och samhälle. Vad är det i det svenska samhället och rättssystemet som har gjort att det är otillåtet med surrogatmödraskap, när det i andra samhällen och rättssystem är tillåtet. Materialet till denna uppsats kommer framförallt att bestå av de svenska rättskällorna så som lagrum, förarbeten, doktrin och rättsfall men även svensk forskning och artiklar som berör området. De lagrum och rättsregler som är av störst vikt är lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. som berör surrogatarrangemang, föräldrabalken (1949:381) för att diskutera adoptioner samt moder- och faderskapspresumtionen. Lika relevant är Förenta Nationens konvention om barns rättigheter och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna för regler om barns bästa, deras rätt till familj samt för surrogatmödrarnas och de tilltänkta föräldrarnas rättigheter. För frågor som rör adoption kommer även Haagkonventionen 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner vara av vikt. Det förarbete som framförallt är av vikt är SOU 2016:11 då den berör fördelar och nackdelar kring surrogatarrangemang och har varit en av grunderna för regeringens senaste beslut. Utöver detta kommer NJA 2006 s. 505 användas för att spegla problem som har uppstått i Sverige på grund av surrogatarrangemang. Idag åker flest svenskar till Ukraina eller Georgien för surrogatarrangemang och dessa länder kommer vara två av grundländerna för uppsatsen. För att ha möjlighet att skildra vad som faktiskt händer i bl.a. Ukraina och Georgien kommer en del material komma från utländska dokumentärer, artiklar, forskning och dylikt vilket möjliggör en förståelse för hur Sveriges och övriga världens val påverkar individer i olika länder. En dokumentär som särskilt kommer användas är Uppdrag gransknings reportage De nya Surrogatmödrarna som sändes på SVT den 19 september Äldre dokumentärer och artiklar fokuserade mer på Indien som tidigare var det största landet inom surrogatarrangemang men som nu inte tillåter surrogatmödraskap i lika stor grad. I Uppdrag gransknings reportage, däremot, intervjuades surrogatmödrar, kliniker och andra relevanta individer från Ukraina och Georgien. 6

11 En konsekvens av att använda inhemska och utländska dokumentärer, artiklar och dylikt är att materialet kan ha mindre trovärdighet och tyngd. Framförallt kan det vara svårare att avgöra om det som framkommit är en trolig återspegling av verkligheten då bilden som målas upp i en dokumentär eller artikel kan vara vinklad för att framvisa en specifik sida av ämnet. Objektiviteten i påstådda undersökningar kan också ifrågasättas. Genom att i informationsprocessen ta in flertalet olika källor och se hur de överlappar eller särskiljer sig kommer risken för förvriden eller felaktig information minska. Det som tas upp i dokumentärerna, artiklarna och liknande är mer ett sätt att förstå vad som händer och hur surrogaten behandlas snarare än en källa till betydande information. Följaktligen kommer källor med högre trovärdighet användas som grund och som avstämningsinstrument under uppsatsens gång. 1.5 Disposition Första delen är ett förtydligande kring vad som menas med surrogatmödraskap och varför det finns, samt olika typer av surrogatmödraskap. Därefter kommer en rättslig undersökning göras för att se hur rättsläget ser ut idag och utifrån det görs en sammanställning på hur läget faktiskt ser ut i samhället, samt runt om i världen. Sedan följer en analys som grundar sig på en avvägning mellan att tillåta och att inte tillåta surrogatmoderskap. Här används argument utifrån alternativa perspektiv baserat i både Sverige och de länder som svenskar åker till för att bilda sina familjer genom surrogatarrangemang. Slutligen finns ett avsnitt med författarens egna tankar som framkommit under skrivandets gång och en slutsats. 2. Surrogatmödraskap 2.1 Vad är surrogatmödraskap? Ofrivillig barnlöshet är en av grunderna till att surrogatarrangemang utförs i världen. Den ofrivilliga barnlösheten kan exempelvis bero på skäl så som medicinska, sociala, ekonomiska, 7

12 psykologiska eller individernas sexualitet. 4 Surrogatmodern går med på att bli gravid, bära barnet och sen lämna över barnet till de tilltänkta föräldrarna när barnet är fött. Surrogatarrangemang kan ske på olika sätt. Ett av sätten är att surrogatmoderns egna ägg kan bli befruktade i kroppen genom insemination, sperman kan antigen komma från en tilltänkt förälder eller från en donator. Genom denna typ av surrogatarrangemang har den bärande kvinnan både ett biologiskt och ett genetiskt band till barnet då hennes könsceller har används och barnet har vuxit i hennes livmoder. Detta kallas för partiellt surrogatmoderskap samt för den enklare formen då ägget befruktas i kroppen. Det andra sättet kallas för ett fullständigt surrogatarrangemang och innebär att någon annans ägg än surrogatmoderns befruktas utanför hennes kropp, förs in i och sen utvecklas i surrogatmodern. Dessa arrangemang kan se ut på fyra olika sätt: antigen är äggen donerade, sperman donerad, både ägg och sperma donerad eller så kommer både ägg och sperma från de tilltänkta föräldrarna. Antingen skapas ett nytt embryo för de tilltänka föräldrarnas användning eller så används ett redan befruktat ägg som blivit över vid ett annat tillfälle. Vid befruktning utanför kroppen, med donerade ägg, har surrogatmodern endast ett biologiskt band till barnet då hon genomgått graviditeten men hennes könsceller inte använts. Barnet kan ha ett genetiskt samband till ena, båda eller ingen av de tilltänkta föräldrarna Olika typer av surrogatarrangemang Det finns två typer av surrogatmoderskap, altruistiskt och kommersiellt. Ingen av dessa utförandeformer är tillåtna i Sverige. Det altruistiska arrangemanget genererar ingen extra ekonomisk ersättning till surrogatmodern, men hon kan få ersättning för olika typer av kostnader så som utebliven arbetsinkomst och ersättning för läkarbesök. 6 Resultatet av att det inte är ekonomiskt gynnsamt för surrogatmodern vid ett altruistiskt arrangemang är att det blir svårare att hitta en kvinna som är villig att vara surrogatmoder. De flesta får vända sig till vänner och familj som går med på att vara surrogat genom välvilja. En risk som kan uppstå när det är fråga om vänner och familj är att kvinnan kan känna påtryckningar från den inre 4 Nationalencyklopedin, surrogatmoderskap. gatmoderskap (hämtad ) 5 Statens medicinska-etiska råd. Assisterad befruktning. (hämtad den 22/10-18) s SOU 2016:11. Olika vägar till föräldraskap. s.30 8

13 kretsen att hjälpa den som är ofrivilligt barnlös att få barn. Det kan vara svårt att säga nej till någon man står nära, och har känslomässiga, släktmässiga eller andra band till, som inte har samma förutsättningar som man själv. En risk med altruistiskt surrogatmoderskap är att det sker pengaväxlingar under bordet mellan de tänkta föräldrarna och surrogatmodern. Då förlorar det altruistiska arrangemanget sin mening och betalning sker i det fördolda. 7 Det kommersiella arrangemanget genererar en ekonomisk fördel åt surrogatmodern samt en ersättning till kliniken som genomfört behandlingen och eventuellt till den organisation som förmedlar kontakten mellan parterna. Denna ekonomiska transaktion gör att det kommersiella surrogatarrangemanget ligger nära två otillåtna förfaranden: människohandel av kvinnor och barn samt en syn på att människokroppen inte ska ge upphov till vinning. Ändamålet är att organ, könsceller eller likartade delar inte ska säljas då det framförallt är fattiga i fattiga länder som utnyttjas vid den typen av handel. En handel av organ innebär en kommersialisering av människokroppen, något världen inte anser är acceptabelt. 8 Människohandel är förbjuden i sin helhet. Detta är några av anledningarna till att surrogatmoderskap inte är tillåtet i Sverige i dagsläget. 9 För att få lov att vara surrogatmoder förekommer vissa kriterier som skiljer sig från land till land. Generellt sett brukar det vara så att kvinnan ska ha fött egna barn tidigare, dels för att hon ska ha en uppfattning om vad hon går med på, fysiskt såväl som psykiskt, och dels för att veta att kvinnan faktiskt kan fullfölja en graviditet. Hennes tidigare graviditet och förlossning ska vara väldokumenterad och komplikationsfri för att kliniken och de tilltänkta föräldrarna ska känna sig försäkrade om att så få komplikationer som möjligt riskerar att uppstå. Hon ska även ha någon form av bostad och en fast inkomst som hon kan försörja sig på. Detta för att fattiga kvinnor, inte ska känna sig tvingade att ingå surrogatarrangemang av ekonomiska anledningar SOU 2016:11 s Territo. L., Matteson. R., The International Trafficking of Human Organs USA: Taylor & Francis Group. s SOU 2016:11 s De nya surrogatmödrarna (2018). Uppdrag granskning [tv-program], Sverige Television AB, 19 sep

14 3. Relevanta områden 3.1 Familjekonstellationen En fråga som uppkommer vid surrogatarrangemang och adoption är vad som menas med att vara en familj. Förr ansågs familjen vara en gift man och hustru med inomäktenskapliga barn. I ett sådant fall har familjen både juridisk, biologisk och en genetisk tillhörighet. Med juridisk familj menas att familjen är accepterad av rättssamhället och att de har rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, i detta fall sker det genom att föräldrarna är gifta och barnen är från äktenskapet. Den juridiska familjen är även det som bestämmer arvsrätten samt vem som har underhållsskyldighet och vårdnadsansvar. 11 Samhället har ändrats och utvecklats, idag är den sociala familjen minst lika viktig som den biologiska och genetiska familjen då familjer bildas och ombildas på nytt. Med social familj eller social förälder menas den som tar hand om barnet, utför vårdsansvar och liknande. 12 En social familj kan även innebära en känsla av familj, tillhörighet, trygghet och gemenskap utanför plikter av omhändertagande och vårdnadsansvar. Det är idag både familjemedlemmarnas sociala band till varandra, biologiska band, genetiska band och deras juridiska koppling som tillsammans i olika kombinationer visar på om de är en familj eller inte. Detta leder till att alla typer av familjekonstellationer ändå kan vara en familj, inte alltid juridiskt men i andra avseenden. Gifta eller ogifta heterosexuella par, gifta eller ogifta homosexuella par, ensamstående, två ensamstående par som slår ihop sina familjer, ett syskonpar, två individer som levt som syskon fast att de inte är biologiska syskon, ett barnbarn som bor med mor eller farföräldrarna, vuxna med adopterade barn, vuxna som tar hand om ett fosterbarn lite då och då, eller liknande. Med biologisk familj menas en man och en kvinna som tillsammans blivit gravida och kvinnan bär barnet, med genetisk familj menas en genetisk koppling mellan barnet och föräldrarna och med social familj menas den uppfattning individerna själva har om sina nära och kära. En familj kan rent juridiskt vara en familj men socialt inte känna sig som det eller omvänt; själva anse sig vara en familj trots att de juridiskt inte har familjestatus. Att rättsligt vara förälder till ett barn innebär att man ska upprätthålla barnens intressen. Dessa intressen kan vara rätten till en familjerättslig status, rätt till kännedom om sitt genetiska ursprung och rätt till omsorg. Det underlättar för föräldrar såväl som för och samhället att det 11 SOU 2007:3 Föräldraskap vid assisterad befruktning. s SOU 2007:3 s

15 finns en juridisk stämpel på familjerelationen, när det kommer till ansvar, försörjning och uppfostran Moderskapspresumtion och faderskapspresumtion I Sverige presumeras en kvinna som burit ett barn även vara barnets moder medan män presumeras vara barnets fader om paret är gifta. Moderskapspresumtion är inte ännu stiftad i lag utan härstammar från den oskrivna principen mater semper certa est vilket innebär att det alltid är säkert vem som är mor då det är hon som föder barnet. 14 Presumtionen gör att en kvinna inte kan anses vara juridisk moder på något annat sätt än genom att föda barnet. Det finns inga undantag till regleringen och det saknas grunder för fastställande och hävande av moderskap. Dock har det med NJA 1949 s. 144 öppnats upp för möjligheten till en moderskapstalan trots att ett annat moderskap redan föreligger. Rättsfallet handlade om två kvinnor som födde varsin pojke samma dag på samma sjukstuga. Barnen förväxlades och familjerna åkte hem med varandras pojkar. Misstankar om förväxling uppkom och efter en rättsmedicinsk undersökning framkom att så var fallet. Det var alltså den genetiska tillhörigheten, eller avsaknaden därav, i kombination med principen om moderskap som gjorde att moderskapstalan i detta fall både kunde hävas och fastställas. Idag behöver barnet och modern inte längre ha en genetisk koppling då det 2003 blev tillåtet att genom assisterad befruktning befrukta ett donerat ägg utanför kroppen. Trots utvecklingen gäller fortfarande principen att modern är den som föder barnet. 15 Om det däremot är fråga om ett homosexuellt kvinnligt par kan moderns partner få sitt föräldraskap fastställt genom bekräftelse eller dom, precis som i ett heterosexuellt förhållande, om partnern har samtyckt till att modern gjorde en assisterad befruktning och det är sannolikt att barnet är avlat genom inseminationen enligt 1 kapitlet 9 föräldrabalken (1949:381) (FB). Faderskapspresumtion, till skillnad från moderskapspresumtion, går att finna i 1 kapitlet 1 FB. En man presumeras vara fader till ett nyfött barn om barnet kom till under giftermålet, om de gift sig under graviditeten eller om maken gått bort innan barnet kom till världen så länge 13 SOU 2007:3 s Prop. 2017/18:155 s SOU 2018:68. Nya regler om faderskap s

16 kvinnan blev gravid när hennes make fortfarande var i livet. Idag gäller även faderskapspresumtion vid insemination (1 kapitlet 6 FB) och vid befruktning utanför kroppen (1 kapitlet 8 FB) för en make eller en sambo som gett samtycke till den assisterade befruktningen och det är sannolikt att behandlingen resulterade i graviditeten. 16 Har ett par använt sig av manliga donerade könsceller kan fadern ändå fastställa ett faderskap trots avsaknaden av genetisk koppling - detta genom samtycke till behandlingen. 17 Faderskapspresumtionen underlättar för de nyblivna föräldrarna då de inte behöver bevisa vem barnet tillhör. Tanken är att i normala fall är mannen i äktenskapet fader till barnet, och om så inte är fallet har han möjlighet att häva faderskapet. Detta kan antigen ske genom att det går att bevisa att en annan man sannolikt är fader till barnet, vid en faderskapspresumtion räcker det även att godkänna en annan mans bekräftelse av faderskap (1 kapitlet 2 FB). Reglerna kring faderskap och assisterad befruktning går ut på att så länge det förekommer samtycke, barnet kom till genom den assisterade befruktningen, behandlingen har skett på en behörig inrättning och att barnen har rätt att ta del av uppgifter kring donatorn så är mannen att anses som fader trots avsaknaden av genetisk tillhörighet. Presumtionen går inte att häva på grund av avsaknad av genetisk tillhörighet så länge alla förutsättningarna är uppfyllda. 18 I de fall faderskapspresumtion inte föreligger har ändå fadern en chans att juridiskt få sitt faderskap juridiskt fastslaget. Detta kan antigen ske genom bekräftelse eller genom dom. Fastställelse genom bekräftelse går ut på att mannen skriftligen bekräftat att han är fader till barnet samt att både socialnämnden och barnets moder godkänner bekräftelsen. Ett godkännande från socialnämnden sker endast om det går att anta att mannen faktiskt är fader till barnet (1 kapitlet 4 FB). Vid fastställande genom dom går frågan till domstolen istället för till socialnämnden (1 kapitlet 5 FB). I domstol sker en genetisk undersökning för att klargöra huruvida mannen är biologisk far till barnet eller ej. För att fastställa faderskap genom dom behöver mannen antigen haft samlag med kvinnan eller att det förekom samtycke till assisterad befruktning med mannens eller donerade könsceller. En spermadonator kan inte genom dom fastställa att han är fader till barnet. 19 En sådan möjlighet hade hotat familjer som använt sig av donerade manliga könsceller. 16 SOU 2016:11 s SOU 2018:68 s SOU 2016:11 s SOU 2018:68 s

17 3.3 Vårdnadshavare och föräldraskap Bakgrundsfakta En vårdnadshavare är den som juridiskt har ansvar för och ska vårda ett barn. Vårdnadshavaren har rätt att ta allt från små till stora beslut, så som vilken tid barnet ska sova eller vart barnet ska bo. Vårdnadshavaren har rätt att fatta beslut som rör barnet i nästan alla hänseenden, dock har vårdnadshavaren även en skyldighet gentemot barnet att ge honom eller henne en bra uppfostran och barndom (6 kapitlet 11 FB). Vårdnadshavarskapet kan antigen vara ensamt eller två personer gemensamt beroende på familjekonstellationen (6 kapitlet 2 FB). Är vårdnaden gemensam behöver även besluten kring barnet tas gemensamt. 20 För att bli vårdnadshavare ska detta registreras hos Skatteverket. En kvinna som föder ett barn blir direkt registrerad som vårdnadshavare, om hon är gift med fadern så får han också vårdnad direkt enligt 6 kapitlet 3 FB. Om det istället är frågan om ett ogift heterosexuellt par, homosexuellt gift par eller samboende oavsett sexuell läggning så ska vårdnadshavarskapet anmälas till socialnämnden, skatteverket eller tingsrätten enligt 6 kapitlet 4 FB. Om barnet föds utanför äktenskapet och föräldrarna senare gifter sig blir vårdnaden gemensam (6 kapitlet 3 FB) och vårdnaden fortsätter vara gemensam trots skilsmässa eller separation. Ofta är vårdnadshavare och förälder samma person. Däremot kan en förälder förlora sitt vårdnadshavarskap genom att på olika sätt försumma barnet de ansvarar över, då kan barnet få en ny vårdnadshavare (6 kapitlet 7 FB). Med förälder innebär den som fött barnet, den som är gift med den som födde barnet, den som adopterat barnet eller som är anmäld och godkänd som förälder. Ett barn kan bara ha en eller två juridiska föräldrar och det är föräldrarnas ansvar att försörja barnet tills han eller hon fylld 18 (eller 21 om barnet fortfarande går i skolan). 21 Ett barn har inte rätt att ärva från en individ som endast är vårdnadshavare, men barnet har rätt att ärva från en juridisk förälder så som enligt regleringar i ärvdabalken (1958:637) (ÄB) Vårdnadshavare och föräldraskap i surrogatarrangemang Ett i Sverige uppmärksamt fall på området surrogatmödraskap är NJA 2006 s Rättsfallet visar tydligt vissa problem som kan uppstå när barn blir till med hjälp av surrogatmödraskap. 20 SOU 2016:11 s SOU 2007:3 s

18 Problemen i detta fall är framförallt förknippade med moder- och faderskapspresumtion, samt problematiken kring vårdnadshavarskap och föräldraskap. Rättsfallet handlar om ett heterosexuellt gift par som inte själva kunde få barn ihop, istället åkte de till Finland för att försöka på ett annat sätt. De befruktade kvinnans ägg utanför kroppen med mannens sperma och det befruktade ägget fördes sedan in i mannens syster som gått med på att bära barnet åt paret. Paret fick en dotter och mannen bekräftade faderskapet skriftligt och blev ensam vårdnadshavare. Problem uppstod när kvinnan två år senare skulle adoptera flickan genom en närståendeadoption. I tingsrätten gav mannen och hans syster sitt samtycke till att kvinnan skulle få adoptera flickan, vilket ledde till att även tingsrätten gav tillstånd till adoptionen. Däremot blev deras förhållande ansträngt och maken fick beviljat återställande av försutten tid och överklagade tingsrättens beslut i hovrätten. Han drog tillbaka sitt samtycke till adoptionen och hans syster gjorde det samma. Hovrättens bedömning utgick bland annat från 4 kapitlet 3 FB vilket innebär att makar inte får adoptera utan den andres samtycke, och närståendeadoption får endast ske om den juridiska föräldern till barnet ger sitt samtycke till adoptionen. En annan viktig paragraf i rättsfallet är 4 kapitlet 5a FB som säger att ett barn som är under 18 år inte kan bli adopterad utan föräldrars samtycke. Dessa paragrafer hindrar den genetiska moderns önskan om adoption då fadern, som hade ensam vårdnad om barnet, dragit tillbaka sitt samtycke. Hovrättens beslutade utifrån paragraferna ovan att kvinnan inte kunde adoptera sin genetiska dotter. Kvinnan tog sin önskan om adoption vidare till Högsta domstolen (HD). Hon ansåg att ett avslag av hennes önskan inte låg i linje med barnets bästa då hennes dotter skulle bli fråntagen sin, genetiska, moder. Däremot ansåg HD att en adoption inte kunde ske i strid med de biologiska och juridiska föräldrarna, samt barnets vårdnadshavare som i detta fall framförallt var fadern men surrogatmoderns åsikt spelade också roll. HD tog upp surrogatmödraskap och bekräftade att det inte är tillåtet i Sverige och att moderskap presumeras i Sverige, som i flera andra länder i Europa, utifrån vem som har burit barnet och inte den genetiska tillhörigheten. Rättsfallet handlade om adoption och inte om fastställelse av moderskap, så HD prövade inte moderskapet vidare. I domen förekom två skiljaktiga justitieråd som tog argumenteringen ett steg längre. De diskuterade dels att kvinnan från första början både haft ett genetiskt och ett socialt moderskap, men inte juridisk. Ett avslag av adoptionsansökan skulle i framtiden kunna hindra 14

19 kvinnan från att bli vårdnadshavare och flickan att från rätten få umgänge med sin genetiska mor. Mannen och kvinnan hade tillsammans bestämt sig för att få barn och kvinnans önskan att adoptera dottern var för att skapa ett föräldraskap som inte bara var genetiskt och socialt utan även juridiskt. De skiljaktiga justitieråden ansåg att mannens tillbakadragande av sitt samtycke inte skulle få påverka kvinnans möjlighet att få adoptera sig egen dotter. Situationen i rättsfallet är sådant att det är syskonparet som är juridiska föräldrar. Trots att kvinnan var biologiskt och socialt kopplad till flickan hade hon ingen rätt att begära vårdnad eller umgänge då hon inte ansågs vara en juridisk förälder. För att få moderskap bekräftat krävs det att kvinnan själv burit barnet under havandeskapstiden, men en man i samma situation behöver bara kunna visa på en genetisk koppling. I situationer där surrogat har använts och mannen i förhållandet har ensam vårdnad, hamnar kvinnan eller mannens partner i underläge då den juridiska föräldern måste samtycka till adoptionen/närståendeadoptionen. Kvinnans eller faderns partners ställning blir beroende av välviljan hos den juridiska föräldern. Rättsfallet skapade diskussioner kring närståendeadoption i situationer där adoptivmodern även är den genetiska modern men inte den biologiska modern, och där den andra föräldern inte samtycker till att en adoption ska få ske. Remissinstanser så som Statens medicinsk-etiska råd (Smer), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) samt Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) förhåller sig tveksamma till att en genetisk far som fått sitt faderskap fastställt ska kunna hindra den andra tilltänkta föräldern att göra en närståendeadoption. Andra remissinstanser så som Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet samt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, framförde en önskan om att samtycke till närståendeadoption vid surrogatarrangemang ska tas bort om det föreligger en genetisk koppling mellan barnet och dess moder. Andra remissinstanser menade att ämnet behöver utredas vidare. Regeringen ansåg inte att det vid den tidpunkten fanns skäl att överväga förändringar i reglerna om närståendeadoption. 22 Tanken är att den typen av situationer inte ska uppstå då Sverige inte tillåter att någon annan än den biologiska modern bär barnet. 22 Prop 2017/18:155 s

20 3.4 Ofrivillig barnlöshet Det förekommer ingen rättighet att få barn, vilket innebär att staten inte har någon skyldighet att hjälpa en individ eller ett par som önskar utöka sin familj. Däremot är det i samhällets intresse att varje familj som vill få barn får barn, men strävan att tillgodose dessa individers önskan måste ske med barnets bästa i fokus. 23 Kvinnor är som mest fertila vid års ålder och deras chans att bli gravida är då högst, därefter sjunker den chansen gradvis och vid 45 års ålder är det få kvinnor som fortfarande kan bli gravida. 24 Ofrivillig barnlöshet, eller infertilitet, kan bero på flera olika saker. Det kan vara medicinska, sociala, psykologiska eller ekonomiska orsaker som hindrar en graviditet. 25 Om det är av medicinska anledningar kan det hos en kvinna bero på exempelvis att ägglossningen inte funderar som den ska, att det föreligger fel på äggledarna eller att ett befruktat ägg inte kan bindas korrekt till livmodern på grund av att nivån av könshormoner inte är optimal. Utöver dessa problem som kan uppstå i livmodern kan även problemet vara att varje graviditet avbryts genom ett tidigt missfall, en spontan abort, som kan bero på en missbildning eller muskeltumör i livmodern. Dessa problem är behandlingsbara med hormoner eller ett kirurgiskt ingrepp. Manlig infertilitet beror ofta på att spermiebildningen är otillräcklig eller onormal men kan också bero på att sädesledarna har blivit tilltäppta av en inflammation. Dessa problem kan ibland lösas genom en hormonbehandling eller kirurgiskt ingrepp. Infertilitet kan orsakas av kromosomstörningar, eller andra genetiska störningar hos både män och kvinnor, som hindrar en normal bildning av könsceller. Havandeskapet kan även stanna upp på grund av livsstilsfaktorer så som väldigt hög eller låg vikt, tobaksbrukande, alkoholkonsumtion, koffein och psykologisk stress. 26 En lösning som för vissa par är möjlig är att få hjälp att få barn genom adoption eller assisterad befruktning Prop. 2017/18:155 s Högberg, U Ofrivillig barnlöshet. Svensk förening för obstetrik och gynekologi arbets- och referensgrupp för perniatologi: Rapport nr 64. Elanders AB s SOU 2016:11 s Högberg, U Ofrivillig barnlöshet. s Nationalencyklopedin, infertilitet. mtad ) 16

21 3.5 Assisterad befruktning Assisterad befruktning är ett samlingsnamn för olika befruktningsmetoder. En möjlighet till assisterad befruktning finns för gifta par, registrerade partners, samboende samt ensamstående kvinnor. 28 De två vanligaste metoderna är insemination och in vitro-fertilisering (IVF), men det finns andra metoder och IVF-metoden har utvecklats till flera olika varianter. Insemination går ut på att sperma från kvinnans partner eller från en donator förs in i kvinnans livmoder efter samtycke från en eventuell partner med förhoppning om att hon ska bli gravid enligt 6 kapitlet 1-2 lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. (LGI). Vid IVF befruktas kvinnans eller en annan kvinnas ägg utanför livmodern med partnerns sperma eller donerad sperma efter samtycke från en eventuell partner (7 kapitlet 1 och 3 LGI). I vissa länder utomlands finns det en donatorlista med bilder, attribut och kvalitéer. Listan kan de som behöver en donator använda sig av för att finna en lämplig eller en önskvärd donator. När donator behövs i Sverige är det läkaren som väljer en lämplig donator (6 kapitlet 3 LGI). Läkaren får lov att matcha etnicitet, ögonfärg, hårfärg och kroppsform till paret eller den ensamstående kvinnan för att öka chanserna för likhet mellan barn och föräldrar. Ett urval som beror på intelligens eller andra attribut är inte tillåtet. Läkaren får även välja bort embryon med allvarliga sjukdomar (4 kapitlet 2 LGI) men inte välja ut embryon med en viss könstillhörighet. 29 Detta är en så kallad anonym donation då föräldrarna inte vet vem som donerat könscellerna. Paret eller den ensamstående kvinnan har en möjlighet att använda sig av vänners eller bekantas könsceller om de ger sitt medgivande till detta och om läkaren anser att det är etiskt hållbart i situationen, samt undersöker personens motiv bakom donationen. 30 IVF med både donerat ägg och donerad sperma har tidigare inte varit lagligt i Sverige men kommer från och med den första januari 2019 vara tillåtet. 31 Med förändringen i lag försvinner tvånget på genetisk koppling mellan barn och åtminstone en av föräldrarna, då både donerat ägg och donerad sperma kan användas för IVF. Förändringen underlättar för ofrivilligt barnlösa där problemet med infertilitet finns hos båda parterna samt ensamstående kvinnor vars ägg ej är brukbara. Tankar och åsikter kring assisterad befruktning har ändrats i takt med att samhället ändrats. Kravet på genetisk koppling mellan barn och föräldrar är inte 28 Se 1 kapitlet 6 FB för ett heterosexuellt par och 1 kapitlet 9 FB för ett homosexuellt par 29 SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s Lag (2018:1283) om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. (Prop. 2017/18:155) 17

22 något som människan i dagens samhälle tycker är lika viktig då synen på familjebanden ändrats. Det saknas djupgående forskning på hur barnen mår psykiskt av att ha tillkommit genom assisterad befruktning, men befintliga studier tyder på att behandlingen inte leder till negativa konsekvenser för barnet. 32 En utvidgning av assisterad befruktning, angående ett tillåtande av helt donerade könsceller, är en betydelsefull utveckling. Behovet av en utökad assisterad befruktning är större då antalet barn för adoption minskar i världen samt det faktum att många länder inte vill adoptera barn till homosexuella, ensamstående eller ogifta par. 33 Att samhället har förändrats och utvecklats leder till en ny syn på barn, familj och genetik. De ändringar som sker 1 januari 2019 i LGI öppnar upp för donation av redan befruktade ägg. Med redan befruktade ägg menas embryon från en annan kvinna eller ett pars tidigare IVFbehandling som blivit över. Kvinnan eller paret har gett sitt medgivande till att de överblivna embryona används av andra ofrivilligt barnlösa (även kallat embryodonation). Vid befruktning utanför kroppen med egna och donerade könsceller, endast donerade könsceller eller embryodonation, ska en prövning av kvinnan eller paret göras för att försäkra sig om att det blivande barnet kommer växa upp under goda förhållanden. Prövningen tar hänsyn till den ensamstående kvinnans eller parets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden. Det krävs samtycke från kvinnans make/maka, samboende eller registad partner för att hon ska få lov att göra en assisterad befruktning. Samtycke ska ges oavsett om det är fråga om parets egna könsceller eller donerade könsceller. Detta gäller inte i de fall kvinnan är ensamstående. 34 Den som samtycker kommer rättsligen bli far eller förälder om det är sannolikt att barnet blivit till genom befruktningen enligt 1 kapitlet 6-9 FB. Föräldraskapet bekräftas genom fastställelse eller dom (1 kapitlet 3-5 FB). En allmän uppfattning är att en och samma donator inte bör donera sina könsceller till mer än sex olika familjer. Anledningen är att minska risken för att två individer vars donator är densamma ska träffas och få barn tillsammans. 35 Barnen är genetiskt halvsyskon om de har en donator gemensam och genetiskt helsyskon om de har två donatorer gemensamma. Helsyskon får inte ingå äktenskap eller en sexuell relation om det finns en risk för överträdelse av genetiska aspekter, alltså om det finns risk för att det blir en graviditet enligt 2 kapitlet 3 2st 32 Prop. 2017/18:155 s Prop. 2017/18:155 s Prop 2017/18:155 s SOU 2016:11 s. 110, jfr Prop 1984/85:2 Om artificiella inseminationer. s

23 äktenskapsbalken (1987:230) (hädanefter kallad ÄktB) och 6 kapitlet 7 2 st brottsbalken (1962:700) (BrB) Vid graviditeter som använt sig av donerade könsceller ska en speciell journal innehållande information om donatorns identitet finnas. Detta för att barnet som föds med hjälp av en donator ska ha rätt till information om hans eller hennes ursprung enligt 6 kapitlet 5-5b och 7 kapitlet 7-7b LGI. 3.6 Adoption En adoption innebär att ett familjerättsligt förhållande skapas mellan adoptivbarnet och adoptivföräldrarna, barnet kommer rättsligt anses vara föräldrarnas barn vilket även innebär att vårdnadsansvar och försörjningsansvar övergår till adoptivföräldrarna. 36 Adoptionsreglerna ändrades och moderniserades den 1 september Tanken var att barnets bästa skulle få större genomslag vid adoption (4 kapitlet 1 FB) samt att adoption ska vara tillåtet gemensamt för samboende, så som det är för gifta (4 kapitlet 6 FB). 37 Kapitel 4 i FB om adoption har gjorts om i sin helhet och en ny lag om internationella adoptioner har lagts till (lag (2018:1289) om adoption i internationella situationer) (hädanefter kallat LAIS). En adoption där det finns ett avtal om ersättning eller bidrag blir inte godkänd (4 kapitlet 10 FB), då barn inte ska vara en handelsvara. Att ersättning inte får utgå kan försvåra situationer kring kommersiellt surrogatarrangemang, inte minst om barnet saknar biologisk koppling till fadern. Adoption finns till dels för att ofrivilligt barnlösa ska kunna bilda familj och för att redan existerande barn ska ha möjlighet att bli omhändertagna av föräldrar, men även för närståendeadoption i exempelvis ombildade familjer. En individ kan, som tidigare nämnts, med samtycke adoptera sin makes eller samboendes barn (4 kapitlet 6 2st FB) för att underlätta familjelivet samt fastslå rättigheter och skyldigheter mellan barn och föräldrar. De internationella adoptionsreglerna skiljer sig från de nationella då andra frågor behöver tas upp. Med internationella adoptioner menas en eller två individer med hemvist i Sverige som adopterar ett barn med hemvist i ett annat land (1 LAIS). Under de senare åren har internationella adoptioner minskat, de ekonomiska förutsättningarna världen över har blivit 36 Prop. 2017/18:121. Modernare adoptionsregler. s Prop. 2017/18:121 s

24 bättre och stater har större möjlighet att på ett adekvat sätt ta hand om föräldralösa barn. Minskningen beror även på att ofrivilligt barnlösa har haft möjlighet att bilda familj på annat sätt, såsom genom assisterad befruktning eller surrogatarrangemang. 38 För att få lov att adoptera föreligger vissa krav på föräldrarna, kraven är lite olika från land till land. Det brukar röra sig om en yngsta och äldsta ålder, civilstatus, sexuell läggning, hälsa, man ska ha gått en föräldrautbildning, brottsregistret kontrolleras, det ska finnas referenser från närstående, en medgivandeutredning ska göras och mycket mer. Processen för att se till att föräldrarna är lämpliga och att barnet kommer få ett bra hem är lång och påfrestande Internationella konventioner 4.1 Sambandet mellan internationella konventioner och svensk lag En konvention är en överenskommelse mer eller mindre omfattande mellan olika stater. Det handlar om ett gemensamt intresse mellan olika nationer på ett visst område. För att en konvention ska vara giltig i Sverige behöver staten först ratificera konventionen. Med det menas att binda sig till eller skriva under konventionen. Förenta Nationens konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) ratificerades För att konventionen ska gå att tillämpa i Sverige har vi valt att använda oss av transformeringsmetoden, vilket innebär att de nationella lagarna ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. Däremot finns det planer på att konventionen ska inkorporeras och bli svensk lag från 1 januari Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) ratificerades år 1952 och inkorporerades i svensk lag år 1995 genom lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (Haagkonventionen) är relevant i frågor rörande adoption. Sverige ratificerade Haagkonventionen år 1997 genom lag (1997:191) med 38 Prop. 2017/18:121 s Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Att adoptera (hämtad ) 40 Prop. 1989/90:107. Om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter. s Prop. 2017/18:186. Inkorporering av FN:S konvention om barnets rättigheter. s. 2 20

25 anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner vilket gäller i sin helhet i Sverige. 4.2 Barnkonventionen Barnkonventionen är tillämplig på barn som är under 18 år så länge de ännu inte blivit myndiga (artikel 1 barnkonventionen) och går ut på att barnet eller barnen ska vara i centrum vid beslut som berör dem. Konventionen värnar om barn och klargör att stater ska ha respekt för barns behov, intressen och åsikter samt markerar en universell definition av vilka rättigheter som gäller för barn runt om i världen. Konventionen är en minimistandard och individuella stater kan lagstifta starkare skydd för barnen. De fyra grundläggande principerna i konventionen är: förbud mot diskriminering, beaktande av barnets bästa vid alla åtgärder som rör barn, barns rätt till liv och utveckling samt barns rätt att komma till tals. Förbudet mot diskriminering återfinns i artikel 2 och innebär att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Den andra principen om barnet bästa finns i artikel 3 och innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet, vilket är en av de viktigaste frågorna när ett barn är involverat. Barnets bästa avgörs från fall till fall. Artikel 6 handlar om barns rätt till liv och utveckling, inte bara en fysisk utveckling och överlevnad utan även barnets mentala tillstånd, samt psykologiska och sociala utveckling. Den sista grundprincipen i barnkonventionen är barnens rätt att komma till tals och finns i artikel 12. Artikeln går ut på att barn ska ha rätt att bilda samt uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem samt få åsikterna beaktade med hänsyn till deras ålder och mognad. Förutom grundprinciperna finns det andra artiklar som är relevanta för ämnet surrogatmödraskap. I artikel 7 finns en rätt för barn att få vetskap om sitt genetiska ursprung. Artikeln går ut på att ett nyfött barn ska registreras omedelbart, ska ha rätt att få ett medborgarskap, så långt som möjligt få vetskap om sina föräldrar, ett namn, få information om sitt ursprung och dylikt. Rätten till ursprung handlade från början framförallt om barn som blivit adopterade, att de skulle ha rätt till information om deras biologiska föräldrar. Idag anser vissa stater att assisterad befruktning med donerade könsceller ska ingå i rätten till information om ursprung att dessa barn ska ha rätt till information om sitt genetiska ursprung. Andra stater tycker inte att nationella regler som hindrar barn från att söka upp sin 21