Surrogatarrangemang och barnets bästa

Transkript

1 Annica Grundel & Cornelia Lundgren Surrogatarrangemang och barnets bästa Surrogacy and the right of the child Rättsvetenskap C-uppsats Termin: juni 2018 Handledare: Jane Stoll

2 Summary Surrogacy arrangements is not permitted through Swedish healthcare. Couples who cannot carry a baby, such as homosexual men, are not given any alternative in assisted reproduction to solve childlessness. IVF enables complete surrogacy arrangements by using the intended parents egg and sperm and placing the fertilized egg into another woman s womb. As a consequence, Swedish couples travel abroad to countries such as the United States to carry out surrogacy arrangements. The children who are born through surrogacy abroad risk being without legal parents in Sweden during court proceedings. Long processing times and lack of regulation make it difficult for parents to gain status as legal parent when returning to Sweden. The regulation of surrogacy has been discussed in the Swedish Parliament a few times but the law has not changed. The main reason being that it hasn t been determined whether surrogacy arrangements are in line with the principle of the child s best interest. In this essay we have attempted have tried to explain how the management of international surrogacy arrangements is dealt with when legislation is lacking. Based on current law, we have studied how couples who turn to the United States for surrogacy treatment solve the issue of legal parenthood when returning to Sweden. The difficulties that follow international surrogacy arrangements has raised the issue whether current Swedish law is consistent with the principle of the best interest of the child. Would a change to existing legislation, which would permit surrogacy arrangements within Swedish healthcare be a better option based on the best interests of the child.

3 Sammanfattning I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården. De som inte själva kan genomgå en graviditet, t.ex. manliga samkönade par, ges idag inget alternativ inom assisterad befruktning för att lösa barnlöshet. Tekniken inom assisterad befruktning gör det möjligt att genomföra fullständiga surrogatarrangemang där könsceller från tilltänkta föräldrar placeras i en utomstående kvinnas livmoder för att bära barnet. En följd av det blir att svenska par vänder sig utomlands, bl.a. till USA, för att genomföra surrogatarrangemang. Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar att hamna i kläm då föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder när de återvänt till Sverige. Frågan om reglering av surrogatarrangemang har varit uppe för utredning ett par gånger men hittills inte ändrat rättsläget. I den senaste utredningen ansåg man bl.a. att det finns kunskapsluckor kring hur barn som tillkommit genom surrogatarrangemang mår efteråt och att detta inte stämmer överens med principen om barnets bästa. Vi har i uppsatsen försökt redogöra för hur hanteringen av internationella surrogatarrangemang behandlas när lagstiftningen kring det saknas. Med utgångspunkt i gällande rätt har vi studerat hur par som vänder sig till USA löser föräldrafrågan när de återvänt till Sverige. Den krokiga väg som följer av surrogatarrangemang utomlands väcker ett intresse för att se hur lagstiftningen är förenlig med principen om barnets bästa. Utifrån det har uppsatsen behandlat huruvida surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård är ett bättre alternativ utifrån barnets bästa.

4 Begreppslista Barnkonventionen barnets FB IFL GenL FN NJA Prop. Smer SOU SvJT Förenta nationernas konvention (20 november 1989) om rättigheter Föräldrabalken Lagen om internationella faderskapsfrågor lagen om genetisk integritet m.m. Förenta nationer Nytt juridiskt arkiv Proposition Statens medicinsk-etiska råd Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och problemformulering Frågeställning Metod och material Rättsdogmatisk metod Material Avgränsningar Disposition Barnets bästa Bakgrund Barnets bästa Barnkonventionen Barnets bästa i Sverige Sammanfattning Surrogatarrangemang Bakgrund Partiellt surrogatmoderskap & fullständigt surrogatmoderskap Altruistisk överenskommelse & kommersiell överenskommelse Sammanfattning Surrogatmoderskap i Sverige Bakgrund Assisterad befruktning Insemination och befruktning utanför kroppen Lagreglering kring assisterad befruktning Rätt att efterforska genetiskt ursprung Rättslig förälder och vårdnadshavare Rättslig förälder Vårdnadshavare Moderskapspresumtion Faderskapspresumtion och fastställande av faderskap Föräldraskap genom adoption Reglering kring adoption Adoption vid surrogatarrangemang Medborgarskap Sammanfattning Föräldraskap vid barn födda utomlands Moderskap vid barn födda utomlands Faderskap vid barn födda utomlands... 19

6 5.3 Fastställande av faderskap vid barn födda utomlands Erkännande av utländska fastställelser Sammanfattning Surrogatarrangemang i USA Bakgrund Birth parentage orders Bakgrund Pre-birth parentage order Post-birth parentage order Surrogatavtal och dess problematik Bakgrund Problematiken kring avtalets utkrävbarhet Medborgarskap i USA Exempel på surrogatarrangemang från USA Sammanfattning Argument om surrogatarrangemang i en svensk kontext Bakgrund Utredningen om olika vägar till föräldraskap SOU 2016: Etisk utredning från Smer Statslös, finns det en sådan risk? Avslutning Analys Inledning Hur hanteras avsaknaden av reglering kring surrogatarrangemang i Sverige? Hur fungerar det när svenska par åker till USA för att genomföra surrogatarrangemang? Är tillåtande av surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård förenligt med barnets bästa? Slutsats och avslutande reflektioner Referenslista... 37

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det föds cirka ett barn i veckan då ofrivilligt barnlösa svenskar tar hjälp av internationella surrogatarrangemang för att uppfylla drömmen om att bilda familj. 1 Surrogatmoderskap, även kallat värdmoderskap, är ett kontroversiellt ämne. Det innebär att en kvinna lånar ut sin kropp för att bära ett barn åt någon som inte har möjligheten att själv bära ett barn med avsikten att vid födseln lämna ifrån sig barnet. Tekniken möjliggör sedan en tid fullständiga surrogatarrangemang där både den tilltänkta fadern och modern har en genetisk koppling till barnet. Inom svensk sjukvård är det inte tillåtet att assistera vid sådana arrangemang trots att tekniken är en fungerande metod. Även om surrogatarrangemang inte är tillåtet i Sverige är det möjligt för svenska par att på egen hand komma överens med en svensk kvinna om att genomföra en behandling i ett land där surrogatarrangemang är tillåtet, alternativt genom heminsemination eller samlag. Således kan det också födas surrogatbarn i Sverige. 2 Det vanligaste metoden bland svenskar är att vända sig till olika surrogatförmedlingar som är verksamma i länder där arrangemangen antingen är lagliga eller saknar lagar kring det. Det finns ingen reglering i Sverige för hur ärenden vid internationella surrogatarrangemang ska hanteras. Problem kan uppstå när barnets födelseland och de tilltänkta föräldrarnas hemland har olika regleringar om vem som ska anses som barnets rättsliga föräldrar. Barnen riskerar därmed att vara utan rättsliga föräldrar under långa handläggningstider och i värsta fall bli statslös. 3 Enligt barnkonventionen ska barnets bästa alltid sättas i främsta rummet. Enligt konventionen ska barn också ha rätt att veta sitt ursprung, vem som är deras föräldrar och bli omvårdnad av sina föräldrar. Flera riksdagsledamöter har uppmärksammat problemet och genomfört utredningar om en eventuell legalisering av altruistiska surrogatarrangemang. I den senaste utredningen från 2016 kom man fram till att det fortsatt inte skulle tillåtas inom svensk hälso- och sjukvård. 4 Ett av argumenten som talade mot surrogatarrangemang var att man ansåg att det fanns kunskapsluckor för barn födda via surrogatarrangemang som inte stämde överens med principen om barnets bästa. Man kunde inte säkerställa hur barnen som tillkommit genom sådana arrangemang mådde på lång sikt. I Statens medicinsk-etiska rådet, Smer, utredning från 2013 ansåg majoriteten av rådet att det skulle kunna vara etiskt försvarbart att genomföra altruistiska surrogatmoderskap under särskilda förutsättningar. 5 Ett tillåtande skulle innebära att de barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands inte riskerar en tid utan rättsliga föräldrar samt öka deras möjlighet att efterforska sitt genetiska ursprung. Det ökar också möjligheten för kvinnor som av medicinska skäl inte kan bära ett barn eller för manliga samkönade par att bli föräldrar. För en del par är adoption inte möjlig på grund av bl.a. för hög ålder eller kända sjukdomar. För en del samkönade par är 1 SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s SOU 2016:11, Olika vägar till föräldraskap. 5 Smer, Assisterad befruktning etiska aspekter, 2013:1 s

8 adoption inte möjligt p.g.a att många länder inte accepterar att samkönade adopterar. Genom denna metod kan föräldrarna även få en genetisk koppling till ett barn. 1.2 Syfte och problemformulering Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar, som tidigare nämnt, att hamna i kläm då det rättsliga föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder. Det övergripande syftet med denna uppsats är att utreda om ett implicerat förbud av surrogatarrangemang är förenligt med barnets bästa. Det är i nuläget en krokig väg fram till föräldraskap vid surrogatarrangemang genomförda utomlands och vi vill undersöka hur hanteringen av dessa är förenliga med barnets bästa. För att nå målet kommer vi bland annat presentera vad barnets bästa innebär och hur regleringen kring surrogatarrangemang ser ut i Sverige. Vi kommer använda USA som ett exempel på ett land som svenskar använder vid surrogatarrangemang då de omfattas av lagen om internationella faderskapsfrågor (IFL). Lagen innebär att Sverige måste erkänna amerikanska domar om faderskap. 1.3 Frågeställning För att uppnå syftet kommer följande frågor att besvaras: 1. Hur hanteras avsaknaden av reglering kring surrogatarrangemang i Sverige? 2. Hur fungerar det när svenska par åker till USA för att genomföra surrogatarrangemang? a. Hur blir barnet svensk medborgare? b. Hur får de tilltänkta föräldrarna rättslig status som förälder? 3. Är tillåtande av surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård förenligt med barnets bästa? 1.4 Metod och material Rättsdogmatisk metod Svar på frågeställningarna kommer att sökas genom rättsdogmatisk metod. Relevanta lagrum, rättsfall, förarbeten och handlingar från olika myndigheter kommer att granskas och systematiskt behandlas i sökandet efter gällande rätt. Då surrogatmoderskap inte finns reglerat i Sverige kommer även rapporter, nyhets- och vetenskapliga artiklar, utländsk rätt samt information från olika surrogatförmedlingar ligga till grund för och behandlas i uppsatsen. Rättskällorna och övriga källor behandlas enligt rättsordningen och värderas enligt densamma. 6 6 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 43 f. 4

9 Enligt Aleksander Peczeniks tolkning av rättsdogmatiken finns det vissa rättsprinciper vilka avgör olika rättskällors ställning. Han delar upp rättskällorna i de som ska, bör och får efterföljas vid juridisk diskussion där de som ska efterföljas väger tyngst och de som får efterföljas väger minst vikt i ett juridiskt resonemang. Lagar, förordningar och föreskrifter ska följas och tillhör de rättskällor som är bindande vid juridisk argumentation. Förarbeten och prejudikat tillhör de rättskällor som bör följas vid nämnd argumentation. Doktrin, praxis, lagförslag, myndighetspublikationer och beslut tillhör de rättskällor som får användas vid juridisk argumentation. 7 Den rättsdogmatiska metoden ska användas på ett så objektivt sätt som möjligt, två personer som undersöker samma fråga med samma material ska komma fram till samma svar. Den rättsdogmatiska metoden ska hålla sig fri från egna värderingar och personliga uppfattningar vilket vi också ämnar göra Material De klassiska rättskällorna har legat till grund för uppsatsen och behandlats genom rättsdogmatisk metod. Då surrogatarrangemang inte tillåts inom svensk hälso- och sjukvård har rättskällorna och doktrin varit begränsad. Till följd av det har vi fått söka information i andra källor än de klassiska rättskällorna. I den mån vi har kunnat har vi använt oss av de källor som ingår i den klassiska rättskälleläran så som domstolspraxis, förarbeten, offentliga utredningar, doktrin och annan litteratur. Vi har också använt oss av FN:s konventioner såsom den om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Vi har använt oss av en dom från Högsta domstolen samt domar från hovrätten eftersom det inte finns särskilt många prejudicerande fall som behandlar surrogatarrangemang. Hovrätten har också varit den instans där sådana ärendena har behandlats. För att skapa en helhetsbild av hanteringen av surrogatarrangemang har vi även besökt relevanta myndigheters hemsidor och använt deras publikationer. Då uppsatsen riktar in sig på surrogatmoderskap där arrangemanget sker genom USA har det också varit nödvändigt att behandla ett antal utländska källor. Mycket information har tagits från olika delstaters lagstiftning, vetenskapliga artiklar, tidningsartiklar och information från surrogatförmedlingars hemsidor. 1.5 Avgränsningar I uppsatsen har vi valt att fokusera på de surrogatarrangemang där svenska par åker till USA för att genomföra surrogatarrangemang. Att vi har valt USA beror till största del för enkelheten kring att hitta information på ett språk som vi förstår. Men också som tidigare nämnt då Sverige måste godkänna amerikanska domar gällande fastställande av faderskap. Uppsatsen är inte tänkt som en komparativ analys där amerikansk reglering jämförs med den svenska. Vi kommer ta upp hur regleringen fungerar i USA för att visa ett exempel på hur det ser ut i ett land där surrogatarrangemanget är tillåtet och problematiken som uppstår där det påverkar svenska föräldrar. Barn som föds i USA får amerikanskt medborgarskap i landet vid födseln. Därav kommer vi begränsa oss kring gällande rätt vid 7 Peczenik, A., Juridikens teori och metod, s. 35 f. 8 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 43 f. 5

10 medborgarskap och helt avgränsa oss från andra utlänningsfrågor som t.ex. uppehållstillstånd eller hur barnet kan resa in i landet utan pass etc. Vi utgår från att barnet kan resa in i Sverige via sitt amerikanska pass då de inte erhållit ett svenskt medborgarskap. Eftersom vi tittar på surrogatarrangemangen som sker i utlandet kommer vi inte ta upp regleringen kring folkbokföring då den inte blir aktuellt förrän i ett senare skede. Barnets bästa är ett komplext begrepp som inte ryms i uppsatsens omfång varför vi kommer ge en övergripande förklaring till begreppet utifrån vad som sägs i bl.a. barnkonventionen. Uppsatsen omfattar inte surrogatarrangemang som sker i andra nordiska länder och därför kommer vi helt bortse från lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden. I uppsatsen utgår vi från att en av föräldrarna är den genetiska fadern. Fastställande kan då ske via internationellt faderskap och därför kommer vi inte hantera internationella adoptioner då de inte blir aktuella. Den adoption som kan bli aktuell i de fall vi tittar på är så kallade närståendeadoption vilket omfattas av lagstiftningen i föräldrabalken. För enkelhetens skull kommer vi att benämna föräldrar som antingen moder eller fader för att inte förvirra för läsaren. Det kan i vissa fall handla om föräldraskap i samkönade par där den andra partnern kommer att kallas förälder. I de fall då vi pratar om samkönade par kommer vi vara tydliga med om det kommer att handla om t.ex. två fäder eller en far och en förälder. Vi är också medvetna om den nya propositionen som föreslår en lagändring där bland annat sambopar ges möjlighet att adoptera. Då lagen inte trätt i kraft ännu kommer vi utgå från den lag som gäller under arbetets gång Disposition Första kapitlet behandlar uppsatsens bakgrund, presenterar syfte och problemformulering samt behandlar metod, material och avgränsningar. Uppsatsens andra kapitel redogör för det juridiska begreppet barnets bästa utifrån barnkonventionen och föräldrabalken. Kapitel tre presenterar surrogatarrangemang och redogör för de olika typer av arrangemang och överenskommelser som finns. Nästkommande kapitel presenterar surrogatmoderskap i Sverige och förklarar assisterad befruktning, barns rätt att efterforska sitt genetiska ursprung, vem som är rättslig förälder och vårdnadshavare. Kapitlet tar även upp moderskaps- och faderskapspresumtion, reglering kring adoption enligt föräldrabalken och svenskt medborgarskap. Femte kapitlet redogör för surrogatarrangemang i utlandet och vem som är mor respektive far för barn födda i utlandet. Kapitlet redogör också för fastställande av faderskap för barn födda i utlandet och hur erkännande av utländska faderskapsdomar går till. Kapitel sex redogör för surrogatarrangemang i USA. Där presenteras termen birth parentage order, huruvida avtal vid surrogatarrangemang är utkrävbara och surrogatarrangemang mellan Sverige och USA. Av kapitlet framgår också barnets rätt till medborgarskap i USA som födelseland och vilka åtgärder föräldrarna måste vidta i Sverige för att bli barnets rättsliga föräldrar och därigenom göra barnet svensk medborgare. Kapitel åtta ger en bild av vilken argumentation som förs i SOU Olika vägar till föräldraskap. Risken för huruvida barn som föds i surrogatarrangemang i USA kan bli 9 Se mer i prop. 2017/18:121. 6

11 statslösa diskuteras också. Uppsatsen avslutas med kapitel nio där vi analyserar vårt presenterade material, presenterar våra slutsatser och reflekterar över uppsatsen. 7

12 2 Barnets bästa 2.1 Bakgrund Vi kommer här att ge en kort bild av begreppet barnets bästa utifrån hur det definieras i FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, och föräldrabalken. Sverige har genom regering och riksdag åtagit sig att följa och genomföra barnkonventionen. Detta innebär att Sverige och alla svenska myndigheter är skyldiga att följa reglerna som finns i konventionen. Vi kommer nämna relevanta artiklar ur barnkonventionen som vi anser har betydelse för barn födda genom surrogatarrangemang. 2.2 Barnets bästa Enligt barnkonventionen ska barnets bästa alltid komma i första rummet vid alla beslut som berör barn. Som tidigare nämnt är barnets bästa ett omfattande begrepp och det ska bedömas från fall till fall. 10 FN:s kommitté för barnets rättigheter delar upp begreppet i tre delar; en materiell rättighet, en grundläggande tolkningsprincip och ett tillvägagångssätt. Det förstnämnda begreppet innebär rättigheten att när olika intressen vägs mot varandra som gäller barn ska barnets bästa bedömas och sättas i främsta rummet. Denna princip ska alltid tillämpas vid beslut som rör barn. Tolkningsprincipen innebär att den tolkning som på bästa sätt tillgodoser barnets bästa ska ha företräde då en rättsregel är öppen för fler tolkningar. Det sistnämna begreppet innebär att vid alla beslut där ett barn påverkas måste beslutsprocessen omfatta en utvärdering av möjliga positiva och negativa konsekvenser för barnet i fråga. 11 Utifrån dessa tre begrepp kan barnets bästa anses vara både en rättsregel och en rättsprincip. När barnets bästa tolkas som en rättsprincip ges det ett vidare tillämpningsområdets än i de fall då den tolkas som en rättsregel. Det kan ses som en öppen bedömning som ger utrymme för egna synpunkter från beslutsfattaren. 12 Barnets bästa är ett begrepp som är flexibelt och bör anpassas individuellt utifrån det berörda barnets personliga omständigheter så som omgivning, situation och behov. Vid all bedömning som berör barn ska det utföras med full respekt för rättigheterna i konventionen Barnkonventionen Det är i artikel 3 i barnkonventionen som det anges att barnets bästa alltid ska komma i det främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Som ovan nämnt ska barnets bästa behandlas utefter det berörda barnets personliga förhållanden och det gäller vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter 10 Allmänna kommentar, nr 14 (2013), Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet, p Allmänna kommentar, nr 14 (2013), Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet, p Schiratzki, J., Barnrättens grunder, s Allmänna kommentar, nr 14 (2013), Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet, p

13 eller lagstiftande organ. Artikel 4 anger att politikerna som styr länder ska vidta alla åtgärder de kan så att barn får det de har rätt till. De ska utnyttja de bästa av de tillgängliga resurser när det gäller barns sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter och där det behövs ska man samarbeta internationellt. Artikel 7 tar upp att alla barn ska registreras omedelbart vid födseln och de ska ha har rätt till namn, medborgarskap och att känna till sitt ursprung. De har så långt det är möjligt också rätt att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdande av dem. I artikel 9 anges att barn inte ska skiljas från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa och om ett barn har skiljts från sina föräldrar har barnet rätt att träffa dem regelbundet. I barnkonventionens inledning står det också angivet att barn har rätt att växa upp i en familj och att det är en viktig grundläggande miljö för barns utveckling. Familj kan se ut på olika sätt idag och det är inte bara traditionella kärnfamiljer som räknas som familj. För många par är gemensamma barn en väsentlig och viktig del för att uppnå status som en etablerad familj Barnets bästa i Sverige I 1 kap. 2 regeringsformen står det att det allmänna ska verka för att barns rätt ska tas till vara. Sverige har genom implementering av barnkonventionen infört barnets bästa i olika lagar som berör barn. Barnets bästa har fått olika tolkningar beroende på inom vilket område den appliceras. Grunden för tolkningen av barnets bästa är att den tolkas utifrån två perspektiv, dels att det grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och dels att barnet självt ges möjlighet att utrycka vad som är barnets bästa. Det sistnämna kan bli svårt vid surrogatarrangemang då det handlar om spädbarn som ännu inte kan föra sin egen talan. 15 De regleringar som är aktuellt vid surrogatarrangemang är de i 6 kap. 1 i Föräldrabalken som anger att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran samt i 2 att de har rätt till båda sina föräldrar. Mer om föräldraskap och vårdnad kommer att presenteras i avsnitt Sammanfattning Som tidigare nämnts ser vi att barnets bästa är ett komplext uttryck då det omfattar många olika delar. Enligt europakonventionen är det den viktigaste principen när barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Att tillhöra en familj är något som också väger tungt och blir aktuellt vid hanteringen av surrogatarrangemang. De som väljer surrogatarrangemang som metod har troligen en stor längtan efter att bilda just familj. I Sverige hanteras barnets bästa utifrån inom vilket område det ska tillämpas dock med en och samma grundsyn där vetenskap och beprövad erfarenhet i kombination med barnets egna mening beaktas. 14 Schiratzki, J., Barnrättens grunder, s Schiratzki, J., Barnrättens grunder, s. 36 f. 9

14 3 Surrogatarrangemang 3.1 Bakgrund Det finns olika typer av arrangemang som dels handlar om vilka könsceller som används vid den assisterad befruktningen och dels huruvida en ekonomisk ersättning betalas ut. Detta kan ske på två olika sätt; partiellt surrogatmoderskap eller genom fullständigt surrogatmoderskap och det kan ske via en altruistisk eller kommersiell överenskommelse. 16 För att läsaren ska få en bättre inblick i hur surrogatarrangemang ser ut kommer nedan en närmare presentation av ämnet. 3.2 Partiellt surrogatmoderskap & fullständigt surrogatmoderskap Partiellt surrogatmoderskap innebär att kvinnan som föder barnet är dess biologiska mor och har den genetiska kopplingen till barnet. Surrogatmoderns ägg befruktas genom insemination av den tilltänkta pappan eller en donator. Surrogatmodern bär barnet fram till födsel då det överlämnas till de tilltänkta föräldrarna. Innan provrörsbefruktning var detta den enda möjliga formen av surrogatarrangemang. 17 Vid fullständigt surrogatmoderskap har kvinnan ingen genetisk koppling till barnet. Ägget kommer antingen från den tilltänkta modern eller från en äggdonator likaså kommer de manliga könscellerna antingen från den tilltänkta fadern eller en spermiedonator. Surrogatmodern genomgår sedan IVF-behandling där ägget från den tilltänka modern befruktas med den tilltänkta faderns spermier (eller de donerade könscellerna) och förs in i surrogatmoderns livmoder där det får utvecklas. Vid födseln överlämnas barnet till de tilltänkta föräldrarna. 18 Den enda surrogatförmedling som verkar i Sverige, Tammuz, använder sig enbart av fullständigt surrogatmoderskap. När äggdonation från den blivande föräldern inte är möjlig erbjuder företaget äggdonatorer. Surrogatmodern har då aldrig någon genetisk koppling till barnet Altruistisk överenskommelse & kommersiell överenskommelse Den typ av surrogatarrangemang som statens offentliga utredning Olika vägar till föräldraskap undersökte var huruvida Sverige skulle tillåta altruistiska överenskommelser. Begreppet innebär att surrogatmodern inte får betalt annat än för de ökade kostnader som graviditeten medför. De kostnader som kan bli aktuella är exempelvis sjukvårdsbesök och 16 SOU 2016:11 s Ibid. 18 Ibid. 19 Tammuz, FAQ: surrogatmamma och äggdonation. 10

15 ersättning för förlorad arbetsinkomst. 20 Sådana arrangemang är tillåtna bland annat i Storbritannien. 21 Vid kommersiella surrogatarrangemang får surrogatmodern inte bara ersättning för utökade utgifter i samband med graviditeten utan också betalning för att hon ställer upp som surrogatmoder. Hur och av vilken anledning betalningen sker beror på ländernas lagar och hur avtalet ser ut. Det finns ingen statistik över vilken överenskommelse som är vanligast men troligtvis är det kommersiella surrogatarrangemang. Framförallt i de fall då surrogatmodern och de tilltänkta föräldrarna inte känner varandra. Enligt SVT uppger surrogatförmedlingen Tammuz att de kompenserar surrogatmodern med 30 % av totalkostnaden i USA och 20 % av totalkostnaden i Ukraina. 22 Det framgår inte huruvida kompensationen enbart är tänkt att täcka kostnader i samband med graviditeten eller om det är en större summa än så. En av USA:s stora surrogatagenturer, som har bedrivit sin verksamhet sedan 1995, Circle Surrogacy, uppger på sin hemsida att en surrogatmoder kan tjäna upp till dollar vilket motsvarar drygt en halv miljon kronor. Förmedlingarna Creative Family Connections och Circle Surrogacy uppger på sina respektive hemsidor att ersättningen varierar beroende på b.la. vilken delstat surrogatmodern bor i, om det är fler än ett barn hon bär på och om hon har varit surrogatmoder tidigare. 23 Flera av de surrogatvänliga länderna har under de senaste åren skärpt sin lagstiftning vilket har inneburit att b.la. Thailand inte längre tillåter surrogatarrangemang. Indien är på väg att förbjuda internationella kommersiella surrogatarrangemang Sammanfattning Det finns olika surrogatarrangemang där man ser på surrogatmodern på olika sätt. I en del fall kan det liknas vid ett arbete, i andra fall som välgörenhet. Oavsett vilken överenskommelse som ingåtts innebär det i regel stora kostnader för de tilltänkta föräldrarna och en stor insats för surrogatmodern. Amerikanska surrogatförmedlingar verkar främst hanterar kommersiella arrangemang som blir aktuella när svenskar reser till USA för att genomföra surrogatarrangemang. Det finns ingen reglering av hur hanteringen ska gå till när svenskar har genomfört en sådan resa. Den reglering som finns kommer att beskrivas i nästkommande kapitel. 20 SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s SVT, Nu startar den första svenska surrogatagenturen, Circle Surrogacy, Suggested payments and benefits. 24 Reuters, Fatcbox: Which countries allow commercial surrogacy?, 2017; The Indian Express, What are the surrogacy laws in India: Here is everything you need to know,

16 4 Surrogatmoderskap i Sverige 4.1 Bakgrund I Sverige finns det inget tydligt förbud mot surrogatmoderskap, men det är däremot inte tillåtet att genomföra assisterad befruktning inom svenska hälso- och sjukvård i syfte att genomföra surrogatarrangemang. Men trots detta kan det inte uteslutas att det sker surrogatarrangemang i Sverige. 25 Det är möjligt för ofrivilligt barnlösa att via en förmedling i ett land där surrogatarrangemang är tillåtet genomföra ett sådant arrangemang med bland annat sina egna könsceller. Det är många svenska medborgare som åker utomlands för att genomföra surrogatarrangemang. 26 Det finns uppgifter som talar för att det är cirka ett barn i veckan som kommer till Sverige efter att ha tillkommit genom surrogatarrangemang utomlands. 27 Nedan kommer lagstiftning som kan bli aktuell vid surrogatarrangemang presenteras närmare. 4.2 Assisterad befruktning Insemination och befruktning utanför kroppen Ofrivilligt barnlösa kan få hjälp att bli föräldrar genom assisterad befruktning som kan ske antingen via insemination eller assisterad befruktning utanför kroppen. Det sistnämnda är vad som kallas provrörsbefruktning dvs. IVF, in vitro-fertilisering. Vid insemination förs spermier in i kvinnans kropp med hjälp av tekniska hjälpmedel. Vid provrörsbefruktning tas kvinnas ägg ut från kroppen och befruktas med spermien på utsidan av kroppen och när befruktningen har skett förs det befruktade ägget tillbaka in i kvinnans kropp Lagreglering kring assisterad befruktning I lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. (GenL) finns bestämmelser i sjätte och sjunde kapitlet som grundar sig på en tanke om att det ska finnas en genetisk koppling mellan det blivande barnet och minst en förälder. Detta talar indirekt om att det inte är tillåtet med surrogatarrangemang i Sverige. Enligt 7 kap. 3 GenL är det inte tillåtet att genomföra provrörsbefruktning med både donerade ägg och spermier inom svensk hälsooch sjukvård. Olikkönade par måste använda minst en av parets egna könsceller vid befruktning utanför kroppen. När samkönade par eller ensamstående kvinnor genomför assisterad befruktning måste det ske med den bärande kvinnas egna ägg och donerade spermier. 29 I samma lag ställs också kravet på att paret ska vara gifta, registrerad partner eller sambo. Kvinnan som ska genomgå behandlingen ska också ha sin sambo eller makes 25 SOU 2016:11 s Prop. 2017/18:155 s SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s

17 skriftliga samtycke. Samtycket har den funktionen att mannen kommer att anses som barnets rättslige far och tar på sig det rättsliga ansvaret för barnen. Likaså när det är två kvinnor, så kommer den kvinnan i paret som inte föder barnet via samtycke att anses som barnets rättslige förälder och ta på sig det rättsliga ansvaret Rätt att efterforska genetiskt ursprung De svenska barn som har kommit till genom assisterad befruktning där donerade ägg eller spermier har använts har rätt att efterforska sitt genetiska ursprung enligt 7 kap. 7 i GenL. Uppgifter om äggdonator eller spermagivare ska antecknas i en särskild journal i 70 år som barnet får ta del av utan att hindras av sekretess vilket anges i 7 kap. 6 i nyss nämnda lag. Om någon antar att han eller hon har kommit till genom befruktning utanför kroppen eller via insemination med donerade könsceller så är socialnämnden skyldiga att hjälpa till att söka fram rätt information. Man har ansett att om det skulle vara felaktigt så finns det ändå ingen information att ta del av men att detta innebär en markering åt Socialnämndens att de ska vara behjälpliga. Detta framgår också av 7 kap. 7 i ovan nämnda lag. 4.3 Rättslig förälder och vårdnadshavare Rättslig förälder I och med den genetiska utvecklingen har olika typer av föräldraskap utvecklats och termer som biologiska, genetiska, rättsliga och sociala föräldrar har växt fram. I samband med äggdonation kan numera den biologiska mamman vara både den kvinnan som fött ett barn efter äggdonation och den kvinnan som donerat äggen. Biologisk förälder anses otillräcklig och termen genetisk förälder utvecklades för att beteckna den som donerat ägg eller spermie. 31 De biologiska föräldrarna är mannen som barnet härstammar från och den kvinna som fött barnet. Rättslig förälder syftar till den som erhållit rättslig status som förälder i juridisk mening och därigenom erhållit rättigheter och skyldigheter som följer av ett föräldraskap. Den rättsliga statusen ger föräldrarna rättsverkningar i förhållande till barnet som vårdnadsansvar, skyldig till underhåll och arvsrätt. Sociala föräldrar är ett vidare begrepp och omfattar de som tar hand om ett barn och dess uppfostran. Oftast är det de rättsliga föräldrarna som också är de sociala föräldrarna. Det kan även förekomma att andra än de rättsliga föräldrarna ha ett sådant ansvar då det inte är ovanligt att barn växer upp med t.ex. styvföräldrar. 32 Att ha en rättslig förälder syftar till att tillgodose barnets intressen som rätten till att få fastslaget att man är någons barn, rätt till att känna till sitt genetiska ursprung och rätt till försörjning och omsorg. Att rättsligen fastställa ett föräldraskap tillgodoser också föräldrarna och samhällets intressen. För de flesta föräldrar som skaffar barn är just att få ha vårdnaden om ett barn huvudskälet till att man bildar familj. Från samhällets sida är det viktigt att någon bär ansvaret för barnets försörjning och uppfostran Singer, A., Lag (2006:351) om genetisk integritet mm, kommentaren till 7 kap. 3, Karnov. 31 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, Uppsala, Ryrstedt, Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer, SvJT 2003 s SOU 2007:3 s. 67 f. 13

18 4.3.2 Vårdnadshavare I Föräldrabalken 6 kap. 2 finns bestämmelserna som säger att ett barn står under vårdnaden av båda föräldrarna eller en av föräldrarna till dess att barnet fyllt 18 år. Om föräldrarna är gifta vid barnets födsel blir båda föräldrarna vårdnadshavare för barnet. I de fall där föräldrarna inte är gifta är enbart modern vårdnadshavare. För att få gemensam vårdnad krävs en skriftlig anmälan från båda föräldrarna hos Socialnämnden i samband med ett godkännande av faderskapet. 34 Med vårdnadshavare menas det juridiska ansvar som en förälder har. Vårdnadshavaren har rätten och skyldigheten att besluta i personliga frågor som är viktiga för barnet. Det är vårdnadshavaren som också är den som har ansvar för ett barns omvårdnad, trygghet och fostran men också att barnet inte far illa. 35 Vanligtvis bor barnet med sin vårdnadshavare men den faktiska vårdnaden kan vid vissa bestämmelser överlämnas till t.ex. familjeföräldrar med stöd av socialtjänstlagen Moderskapspresumtion Det finns ingen skriven regel om vem som är mamma till ett barn när ett barn kommer till genom en befruktning med kvinnans egna ägg. Vad som gäller är de oskrivna principerna mater semper certa est det är alltid säkert vem som är mor eftersom mater est quam gestatio demonstrat modern är den som födandet visar. Mater-est principen talar om att det alltid är säkert vem som är modern vilket det är den som föder barnet. Det är också den som ska betraktas som barnets mor i rättsliga hänseenden. 37 I samband med att assisterad befruktning med donerade ägg blev möjligt i Sverige infördes mater-est regeln i 1 kap. 7 föräldrabalken (SFS 1949:381). Vid äggdonation uppstår dels en biologisk mor dvs. den som föder barnet och dels en genetisk mor dvs. den som har donerat äggen. Av lagerrummet framgår att den genetiska modern vid äggdonation inte kan bli den rättsliga modern till barnet. 38 Införandet av bestämmelsen hade också till syfte att motverka surrogatarrangemang i Sverige. 39 Det finns inga särskilda bestämmelser kring hävande eller fastställande av moderskap då det sällan kan komma att bli aktuellt p.g.a. av mater-est regeln. Det kan vara möjligt att föra en negativ eller positiv moderskapstalan men det kommer vi inte beröra mer i denna skrivelse då det inte kan bli aktuellt vid surrogatarrangemang Faderskapspresumtion och fastställande av faderskap När det gäller fastställande av faderskap så finns det i stället en vidare reglering där både fastställande och hävande av faderskap finns reglerat. Huvudregeln, enligt 1 kap. 1 FB, säger att om en kvinna är gift med en man, eller nybliven änka, vid födseln av ett barn ska 34 SOU 2016:11 s Schiratzki, J., Barnrättens grunder, s. 95 ff. 36 Singer, Föräldrabalk (1949:381), kommentar till 1 kap. 7, Karnov. 37 Ett gammalt romerskt uttryck, mer information se Schiratzki, J., Barnrättens grunder, s Singer, Föräldrabalk (1949:381), kommentar till 6 kap. 2, Karnov. 39 Prop. 2001/02:89 s SOU 2016:11 s

19 hennes man, eller avlidne man, anses som barnets far enligt faderskapspresumtionen. Detta gäller även i de fall där assisterad befruktning har genomförts. I de fall då ett barn har tillkommit genom assisterad befruktning, med donerade spermier, fastställs faderskapet till moderns man eller sambo genom samtycke till behandlingen. På så vis uppnås faderskap även i de fall där fadern inte är den genetiske fadern. 41 Det finns en möjlighet att häva faderskapspresumtionen under vissa förutsättningar där det finns skäl att tro att det inte är den äkta mannen som är far till barnet. I 1 kap. 2 i FB radas några skäl upp varav ett av dem kan vara om det är utrett att frun i äktenskapet har haft samlag med någon annan vid tidpunkten då befruktningen skett. Det är domstol som häver faderskapspresumtionen och förklarar att mannen i äktenskapet inte är far till barnet. Rätten ska vara övertygade om att mannen inte är far till barnet och det krävs med andra ord full bevisning. 42 När ett ogift par får ett barn gäller i stället att faderskapet måste fastställas genom bekräftelse eller dom. Socialnämnden har ansvaret att utreda faderskapet om barnet har sin hemvist eller står under någons vårdnad i Sverige. I de fall den sker genom en bekräftelse ska den vara skriftlig och bevittnad av två personer. Den ska vara godkänd av modern och i slutändan av Socialnämnden. Nämnden får bara lämna sitt godkännande om det kan antagas att mannen är far till barnet. När inte detta är aktuellt ska faderskapet fastställas genom dom. Rätten ska förklara att mannen är far till barnet om det är genetiskt utrett att han är far till barnet. De ska också förklara mannen som barnets far om det är utrett att han har haft samlag (eller via assisterad befruktning) med barnets mor då barnet har tillkommit. Dock gäller ett undantag vid spermadonation, donatorn kan inte fastställas som far till barnet genom dom Föräldraskap genom adoption Reglering kring adoption I Föräldrabalkens 4 kapitel finns bestämmelserna om adoption. Enligt 4 kap. 1 får par som är gifta och ensamstående adoptera om de är 25 år gamla och har ett godkänt tillstånd från en allmän domstol. De som ingått registrerat partnerskap likställs med gifta och får också adoptera men sambopar ges ingen rätt att adoptera. 44 Makar som adopterar får enligt huvudregeln endast adoptera gemensamt enligt 4 kap. 3, ett undantag är s.k. närståendeadoption. Detta innebär att en make adopterar den andre makens barn och på så vis uppnår de gemensamt föräldraskap över barnet. 45 Vid adoption av barn under 18 år ska föräldrarna lämna samtycke till att barnet adopteras. Modern till barnet ska också ha hunnit återhämta sig tillräckligt efter att hon fött barnet. Av lagkommentaren framgår att tiden för återhämtningen inte bör understiga sex veckor vilket också gäller vid adoption av ett utländskt barn när en svensk domstol prövar adoptionsfrågan SOU 2016:11 s Singer, Föräldrabalk (1949:381), kommentar till 1 kap. 2, Karnov. 43 SOU 20116:11 s Kuttenkeuler, Föräldrabalk (1949:381), kommentar till 4 kap. 4, Karnov. 45 SOU 2016:11 s Kuttenkeuler, Föräldrabalk (1949:381), kommentar till 4 kap. 5a, Karnov. 15

20 En adoption innebär att det skapas rättsliga band mellan de som adopterar och den som blir adopterad. De som adopterar blir barnets nya föräldrar och vårdnadshavare och det rättsliga bandet mellan barnet och dess biologiska föräldrarna bryts. Det finns internationella och nationella adoptioner. Det förstnämnda innebär att ett par eller ensamstående adopterar ett barn som har sin hemvist i ett annat land. Det sistnämnda är då adoptionen sker i Sverige av ett barn som har sin hemvist i Sverige, t.ex. en närståendeadoption. De nationella adoptionerna är aktuella då personer har genomgått en assisterad befruktning i utlandet och antingen fött barnet eller tagit med barnet till Sverige, eller då personer genomgått surrogatarrangemang i utlandet Adoption vid surrogatarrangemang Vid surrogatarrangemang kan den tilltänkta modern aldrig bli barnets rättsliga förälder om inte paret är gifta. Detta gäller även i de fall där den tilltänkta moderns ägg har använts vid befruktningen och därigenom är barnets genetiska moder. Det är i sambo-fall endast fadern som kan bli rättslig förälder om hans könsceller har använts vid den assisterade befruktningen. Svenska gifta par som genomgår surrogatarrangemang i utlandet kan uppnå rättslig status som föräldrar genom fastställande av faderskap och därefter en närståendeadoption. För adoptionen krävs samtycke från barnets båda föräldrar. 48 I nedan rättsfall ges ett exempel på hur detta samtycket hanteras vid surrogatarrangemang. I rättsfall NJA 2006 s. 505 ansökte en kvinna om att få adoptera sin makes barn. Barnet var deras gemensamma genetiska barn men var fött av en surrogatmoder, som också var mannens syster. Faderskap fastställdes för mannen som fördes in som barnets rättslige fader och som ensam vårdnadshavare för barnet. Mannen gav i tingsrätten sitt samtycke till adoptionen men lämnade sedan in en överklagan där han återkallade sitt samtycke, likaså gällde surrogatmodern. Då de båda hade tagit tillbaka sitt samtycke ansåg rätten att adoptionsansökan skulle avslås och menade att enligt den grundläggande princip ska samtycket finnas då adoptionsansökan prövas. Under adoptionsärendets gång hade kvinnan ansökt om skilsmässa. 49 Något mer värt att nämna om adoption är att det finns ett förbud i 4 kap. 6 FB mot att genomföra adoptioner om det från någons sida har utlovats eller getts ersättningen eller avtalats om bidrag. Vid surrogatarrangemang utgår ofta ersättning och denna regel skulle kunna fått betydelse vid surrogatarrangemang men hittills har regeln inte verkat på så vis. 50 I Hovrättsdomen ÖÄ från 2016 prövades om ersättningen för surrogatarrangemang stred mot bestämmelsen. Ett svenskt olikkönat par genomförde ett fullständigt surrogatarrangemang där surrogatmodern inte hade någon genetisk koppling till barnen (tvillingar). De tilltänkta föräldrarna använde den tilltänkta faderns spermier och ett donerat ägg från en utomstående kvinna. Av hovrättsdomen framgår att fadern var ensam vårdnadshavare för barnen och fastställd som barnens rättsliga far. Surrogatmodern ansågs enligt svensk rätt vara barnets mor. För att den tilltänkta modern skulle bli rättslig mor för barnen behövde hon ansöka om en närståendeadoption. Tingsrätten ansåg att det var i barnens intresse och för barnets bästa att de adopterades av den tilltänkta modern. Då det framkommit att paret hade betalat pengar för surrogatarrangemanget uppstod problem 47 SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s. 363 f. 49 NJA 2006 s SOU 2016:11 s. 365 f. 16

21 p.g.a. det förbud som finns mot att utlova eller ge ersättning till barnets biologiska föräldrar vid adoption. Till följd av det avslog tingsrätten adoptionsansökan. Den tilltänkta modern överklagade domen till hovrätten som ansåg att vederlaget till surrogatmodern inte kunde anses strida mot förbud mot ersättning. Ingen betalning hade utgått efter barnets födelse varför något samband mellan ersättningen och adoptionen inte ansågs föreligga. Hovrätten beviljade den tilltänkta moderns ansökan om närståendeadoption. Processen blev klar närmare ett år efter barnens födelse. 4.5 Medborgarskap I 2, lagen om svenskt medborgarskap (2001:82) framgår att ett barn blir svensk medborgare vid födseln om en förälder till barnet är svensk medborgare. Detta gäller oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Med förälder avses rättsliga föräldrar och vad som tidigare har nämnts om mater-est principen och faderskapspresumtionen är huvudreglerna. Det finns alltså ingen reglering i Sverige som möjliggör att svenska föräldrarna som reser utomlands för att genomföra surrogatarrangemang anses som barnets föräldrar redan vid barnets födsel. Först när ett faderskap är fastställt enligt IFL kan barnet förvärva ett svenskt medborgarskap via fadern. Detta kan medföra föräldraskapet samt medborgarskap är något oklart fram till fastställelsen blivit giltig. Beslutet har dock en retroaktiv verkan så barnet kommer i de fall anses som svensk medborgare från födseln Sammanfattning Av vad som nämnts ovan framkommer att huvudregeln vid fastställande av faderskap är att då en kvinna är gift med en man så ska hennes man anses som far till barnet. Det betyder också att om surrogatmodern är gift med en man blir hennes man enligt svensk lag också barnets rättslige fader. I de fall då surrogatmodern är gift med en man måste surrogatmoderns man avsäga sig faderskapet för att den tilltänkte mannen ska kunna fastställas som far till barnet. Faderskap kan fastställas då spermierna kommer ifrån den tilltänkta fadern. Vad som sagts om moderskapet gäller mater-est regeln som betyder att surrogatmodern blir barnets rättslige moder. Detta även om den tilltänkta moderns ägg har använts vid surrogatarrangemanget och hon således är barnets genetiska modern. En kvinna som ensam eller tillsammans med sin man använder sig av surrogatarrangemang måste alltid adoptera barnet för att kunna bli rättslig moder. Är mannen den rättsliga fadern kan det ske genom en närståendeadoption. På så vis kan de uppnå gemensam status som rättsliga föräldrar för barnet. För detta krävs samtycke från den tilltänkta fadern men också från surrogatmodern för att helt bryta det rättsliga bandet till barnets surrogatmor. Ett ogift par kan aldrig gemensamt uppnå status som rättsliga föräldrar för ett barn inte ens i de fall där faderskap har fastställts för den tilltänkta fadern. Vad gäller medborgarskapet kan barn som föds utomlands få det svenska medborgarskapet först när det rättsliga föräldraskapet är fastställt. Då surrogatmodern troligen är utländsk medborgare så kan det egentligen endast fastställas genom fadern. Enklaste sättet att lösa den svenska medborgarskapsfrågan för barnet är alltså genom att den tilltänkta fadern får status som rättslig förälder. 51 SOU 2016:11 s

22 18

23 5 Föräldraskap vid barn födda utomlands 5.1 Moderskap vid barn födda utomlands När det gäller moderskap finns det inga internationella privaträttsliga bestämmelser. Likt som i Sverige gäller även i många andra länder mater-est principen. 52 En tilltänkt mor måste ofta adoptera även i de fall där hon har ett utländskt födelsebevis där hon står som barnets moder. Detta då reglerna i IFL inte gäller fastställelser av moderskap eller innehåller regler om erkännande av utländska sådana fastställelser Faderskap vid barn födda utomlands Under vissa förutsättningar gäller faderskapspresumtion även då ett barn är fött utomlands. Bestämmelserna kring de internationella förhållandena finns i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor, IFL. Enligt 2 IFL gäller presumtionen om en man är eller har varit gift med barnets mor. Förutom det krävs även att faderskapspresumtionen gäller i det landet som barnet får sin hemvist. I de fall lagen saknar dessa bestämmelser gäller lagen för det land som barnet får sitt medborgarskap. Får barnet vid födseln sin hemvist i Sverige gäller vad som tidigare sagts om faderskap i ovan kapitel Fastställande av faderskap vid barn födda utomlands Som tidigare nämnts i kan faderskapet fastställas genom bekräftelse i de fall då ett barn har sin hemvist i Sverige. Då barnet har sin hemvist i ett annat land än Sverige är det inte möjligt för Socialnämnden att fastställa faderskap genom bekräftelse enligt FB. Därav blir detta endast relevant vid surrogatarrangemang om barnet föds i Sverige. Däremot, enligt IFL 2, ska bekräftelse om faderskap från ett annat land gälla även i Sverige då den är giltig enligt de formkrav som gäller i barnets födelseland. Faderskap kan också fastställas genom dom. Mål om faderskap får tas upp i svensk domstol enligt IFL 4 för att fastställa faderskap om barnet eller mannen, (den tilltänkta fadern) har sin hemvist i Sverige. Det kan också fastställas genom dom om det med hänsyn till barnet, modern eller mannens (tilltänkta fadern) anknytning till Sverige finns särskilda skäl att pröva målet i Sverige Erkännande av utländska fastställelser I de fall då det finns ett avgörande om faderskap för ett barn redan innan barnet ankommer till Sverige ska IFL 7 tillämpas. Bestämmelsen säger att utländska domstolsavgörande 52 SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s SOU 2016:11 s. 132 f. 19