Rutin för vård i livets slutskede

Transkript

1 Rutin för vård i livets slutskede för personal inom omsorg Rutin för vård i livets slutskede för personal inom omsorg Typ av dokument: Rutin Handläggare: Malin Petzäll/Pia Settergren Antagen av: Sektorns ledningsgrupp Revisionshistorik: Antagningsdatum: Giltighet: Till vidare

2 Rutin för vård i livets slutskede Munkedal kommuns rutin utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning. En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna Symtomlindring i vid bemärkelse. Smärta och andra svåra symtom lindras, samtidigt som patientens integritet och autonomi beaktas. Symtomlindringen innefattar såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella behov. Samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag. Kommunikation och relation i syfte att främja patientens livskvalitet. Det innebär god inbördes kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och i förhållande till de närstående att delta i vården och att få stöd, såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Stöd till de närstående under sjukdomen och efter dödsfallet. Det innebär ett erbjudande till de närstående att delta i vården och att få stöd, såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Munkedal kommuns mål för vård i livets slutskede Vård och omsorgsarbetet skall vila på de fyra hörnstenarna symtomlindring, samarbete, kommunikation samt stöd till närstående. Tydlig och individuellt anpassad planering av vård- och omsorgsinsatserna, där delaktigheten är viktig för den enskilde och dennes närstående. Ha tillgång till kompetent personal under hela dygnet Värdegrunden som den uttrycks i lagstiftningen HSL 2017:30, SoL 2001:453 samt LSS 1993:387. Enligt vården och omsorgens grundläggande värderingar ska individen Få sin integritet och sin rätt till självbestämmande respekterad Få tillgång till insatser på jämlika villkor och att insatserna är lättillgängliga Få sina rättigheter respekterade Kunna känna sig trygg Inte diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet eller funktionsnedsättning.

3 Planering, ansvarsfördelning och samordning För att ha en gemensam utgångspunkt i processen för god palliativ vård behövs en tydlig planering, ansvarsfördelning och samordning inom kommunens vård och omsorg. Planering Teamträff Det ska göras en tidig planering dels för hur vården och omsorgen ska se ut runt den enskilde, den sista tiden. I team-träffen deltar vid behov: Patientansvarig sjuksköterska Enhetschef Biståndshandläggare Kontaktman, hemtjänst/särskilt boende Hemsjukvårdsläkare Fysioterapeut/Sjukgymnast Arbetsterapeut Den som kallar till den första planeringen är biståndshandläggare. Om den enskilde enbart har kommunal hälso- och sjukvård är det patientansvarig sjuksköterska som kallar till träff. Samordning Sjuksköterskan har samordningsansvar för löpande kontakter med andra professioner och med närstående. Samordningsansvarig ska kalla till uppföljning och vårdplanering när behov finns. Ansvarsfördelning Biståndshandläggare Sjuksköterska Enhetschef Kontaktperson Hemsjukvårdsläkare Sjukgymnast/ Fysioterapeut/ Arbetsterapeut Insatser enligt SoL t ex. utökade hemtjänstinsatser, avlösning i hemmet, korttidsplats. När behov uppstår på obekväm arbetstid kan sjuksköterska utöka insatser och meddela biståndshandläggaren nästkommande vardag. Upprättar hälsoplan, hembesök, utför givna ordinationer, har kontakter med läkare, närstående, biståndshandläggare, kontaktperson och andra professioner som kan behövas och har samordningsansvar. Bemanning efter behov, utse personal som är lämpliga för arbetsuppgiften. Förmedla kontakt patient/närstående/sjuksköterska m fl. Följa upp och rapportera förändringar Brytpunktsamtal, trygghetsordinationer, hembesök och avgöra vem som fastställer att döden inträtt när dödsfallet är förväntat. Underlättande ordinationer, smärtlindring, handledning, kontrakturprofylax, förskrivning av hjälpmedel och förflyttning.

4 Kommunikation och relation Patientinformation Brytpunktssamtal ska genomföras av läkaren. Patient och närstående ska fortlöpande informeras och ges möjlighet att vara delaktig. Närstående ska erbjudas att närvara vid brytpunktsamtalet. Upprätta omvårdnadsplan och genomförandeplan tillsammans med patient och närstående. Informera om vem som kan kontaktas oavsett tid på dygnet. Ge möjlighet att ställa frågor. Närståendestöd Informera/lämna informationsbroschyren Vård i livets slut och boken Min farfar och lammen till närstående som beskriver den sista tiden väl. Informera om närståendepenning vilket kan göras vid brytpunktsamtalet. Detta för att möjliggöra för närstående att vara delaktiga den sista tiden vid exempelvis sjukhusvistelse eller för att kunna vaka för sin nära och kära. Trygghetsskapande åtgärder Ta reda på vad som är trygghetsskapande för den enskilde. Var lyhörd för vilka önskemål personen uttrycker. Vid eskalerande oro kan tätare tillsyn erbjudas, upp till 6 besök på dagtid och 2 besök per natt. Om trygghet inte kan uppnås med denna frekvens av besök ska korttidsplats erbjudas. I väntan på att plats bereds kan enhetschef göra en tillfällig utökning. På obekväm arbetstid är det tjänstgörande sjuksköterska som verkställer beslut om plats. För att skapa trygghet hos den enskilde ska patientansvarig sjuksköterska ge en fullständig överrapportering till den sjuksköterska som tar vid. Om en person, som vårdas inom länssjukvården eller annan plats, uttrycker önskemål om att få dö hemma ska den enskilde beredas möjlighet till detta oavsett om vårdplanering är gjord enligt vad som är brukligt eller inte. Den enskilde och närstående ska vara informerade om de förutsättningar som gäller i Munkedals kommun, där skälig nivå är 6 besök dagtid och 2 besök nattetid. Överstiger behovet denna frekvens det vill säga ett krav på kontinuerliga övervakningar eller bedömningar av vårdåtgärder, då ska särskild individuell bedömning göras utifrån boende miljö kontra andra brukare där korttidsplats ska erbjudas, geografi, smittorisker eller dylikt för att inte säkerheten ska äventyras för den enskilde. Efterlevandesamtal Efterlevandesamtal ska erbjudas till närstående och patientansvarig sjuksköterska sänder ett vykort efter dödsfallet om att man kommer ta kontakt, samtalet ska ske inom 2 månader. Efterlevandeguiden Man reagerar olika på en förlust av närstående och en del vill göra allt praktiskt så fort som möjligt. Andra har svårt att orka med att ta hand om det praktiska. Det är många saker som ska tas itu med i samband med dödsfall, sjuksköterska ska informera närstående om efterlevandeguiden.se som har en checklista för alla delar som man ska hantera.

5 Symtomlindring Läkemedelsordinationer Den enskildes mående ska symtomskattas med VAS och ESAS där målet är att den enskilde uppnår symtomlindring. Trygghetsordination ska finnas för varje patient. När den enskilde inte längre själv kan ansvara för sina läkemedel görs en bedömning av ansvarig läkare om det är aktuellt med övertaget läkemedelsansvar, läkemedlen ska då förvaras i ett låst läkemedelsskåp. Psykosocialt stöd Andra professioner kan komma att behövas såsom palliativa teamet, kurator, präst, psykolog med flera. Fråga den enskilde om religionstillhörighet. Olika religioner har olika omhändertagande i samband med dödsfall och även strax innan dödsfallet. Patienten och de närstående ska få skriftlig information om hur de kan nå en kurator på sjukhuset eller inom primärvården. Personal Utbildning All personal ska en grundläggande utbildning i allmän palliativ vård. Möjlighet till fortbildning bör eftersträvas. Uppföljning Reflektioner tillsammans med personal som vårdat den avlidne ska vid behov genomföras inom två veckor efter dödsfallet. Använd svenska palliativregistret frågemall som underlag. Enhetschef kallar till samtal.

6 Kvalitetsuppföljning Kvalitetskriterier Denna rutin har arbetats fram med de kvalitetskriterier som har formulerats av Socialstyrelsen och svenska palliativregistret i beaktande. Kvaliteten på vården säkras genom att registrera i svenska palliativregistret. där det är den patientansvarig sjuksköterskan som är ansvarig för registreringen. Avvikelserapportering Du som arbetar inom omsorg har ett ansvar och en skyldighet att rapportera avvikelser. Lex Sarah Lex Sarah gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse. Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska anställda genast rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten. den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål. den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Maria Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. Denna regel kallas lex Maria. Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. vårdgivaren har en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. Händelser som bör föranleda anmälan är t.ex. fallskador som lett till allvarliga konsekvenser för patienten och som föranletts av brister i samband med undersökning, vård eller behandling förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar sådana där läkemedel är inblandade, om de föranlett eller borde ha föranlett aktiva behandlingsåtgärder eller överföring av patienten till en annan vårdenhet utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till patienten eller närstående

7 felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid behandlande eller mottagande vårdenhet felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicintekniska produkter eller annan utrustning som tekniska försörjningssystem, nödkraftaggregat och informationssystem tidigare okända eller mindre kända skador eller risker vid tillämpningen av metoder eller rutiner som är i allmänt bruk sådana som förorsakats av brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter vårdrelaterade infektioner handling som av behandlingsansvarig yrkesutövare bedömts som försök till självmord och som föranletts av brister i undersökning, vård eller behandling. (SOSFS 2013:3)

8 Referenslitteratur Nationellt vårdprogram för palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Regionalt vårdprogram Palliativ vård, Västra Götalandsregionen Checklista När någon avlidit Försäkringskassan blankett Närståendepenning Vårdhandboken