Förslag till beslut. Utbildningsnämnden föreslås besluta

Transkript

1 Datum: Diarienummer: UBN Sida 1 (1) Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Handläggare: Ingrid Holström Katarina Håkansson Svar på remiss angående ansökan från Allmogekultur i Västerås AB (ansöker om namnändring till Forsmarks skola AB) om tillstånd för nyetablering av fristående gymnasieskola (Dnr SI 2019:848) Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att lämna yttrande över ansökan från Allmogekultur i Västerås AB i enlighet med bilagt förslag. Ärendet Allmogekultur i Västerås AB/Forsmarksskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för att i Uppsala bedriva utbildningar enligt nedan vid Vattenfallgymnasiet i Östhammars kommun. Vattenfallgymnasiet planeras att ersätta Forsmarks skola som kommer att läggas ned under Naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle. Teknikprogrammet med inriktningarna produktionsteknik, teknikvetenskap samt informations- och medieteknik. Av yttrandet framgår att ansökan inte bedöms ge några ekonomiska konsekvenser för Uppsala kommun. Förslag till yttrande redovisas i sin helhet i bilaga. Utbildningsförvaltningen Birgitta Pettersson Utbildningsdirektör

2 Datum: Diarienummer: UBN Sida 1 (7) Utbildningsförvaltningen Skolinspektionen tillstand@skolinspektionen.se Handläggare: Ingrid Holström Katarina Håkansson Yttrande angående ansökan från Allmogekultur i Västerås AB (ansöker om namnändring till Forsmarks skola AB) om tillstånd för nyetablering av fristående gymnasieskola (Dnr SI 2019:848) Skolinspektionen har i en skrivelse berett Uppsala kommun tillfälle att yttra sig över rubricerad ansökan och vill med anledning av detta framföra följande: Ansökan Allmogekultur i Västerås AB/Forsmarksskola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för att i Uppsala bedriva utbildningar enligt nedan vid Vattenfallgymnasiet i Östhammars kommun. Vattenfallgymnasiet planeras att ersätta Forsmarks skola som kommer att läggas ned under Huvudmannen avser att starta utbildningen Naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle. Teknikprogrammet med inriktningarna produktionsteknik, teknikvetenskap samt informations- och medieteknik. Allmogekultur i Västerås AB/Forsmarksskola AB planerar att erbjuda 108 utbildningsplatser för ovanstående sökta program vid fullt utbyggd verksamhet läsåret 2022/2023. Faktaunderlag Uppsala kommuns bedömning bygger på det faktaunderlag som redovisas i bilaga till yttrandet, där följande punkter redovisas: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder de sökta programmen och inriktningarna. 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2019/ Uppgift om vilka kommuner/förbund Uppsala har samverkansavtal med.

3 Sida 2 (7) Uppsala kommuns konsekvensbeskrivning Ansökan bedöms inte ge några ekonomiska konsekvenser för Uppsala kommun. Utbildningsnämnden Helena Hedman Skoglund Ordförande Jasmina Adabaniyan Nämndsekreterare Bilaga

4 Sida 3 (7) 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). Prognos Uppsala kommun 2019 År Antal 16-åringar 2018, utfall 2018, SCB Siffrorna ovan avser enbart personer folkbokförda i kommunen. Prognosen är osäker eftersom det är svårt att bedöma hur stor andel av de asylsökande som bor i kommunen som kommer att beviljas uppehållstillstånd och blir folkbokförda i Uppsala. Det är också svårt att bedöma hur stor tillströmningen av nya asylsökande blir och särskilt svårt att uppskatta hur stor omflyttningen av nyanlända blir inom landet.

5 Sida 4 (7) 2. Sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder de sökta programmen och inriktningarna Efter skolans namn anges K för kommunal skola och F för fristående skola Naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle Ansgargymnasiet (F), naturvetenskap Celsiusskolan (K), naturvetenskap Fyrisskolan (K), naturvetenskap Jensen gymnasium (F), naturvetenskap Katedralskolan (K), naturvetenskap Kunskapsgymnasiet (F), naturvetenskap Linnégymnasiet (K), naturvetenskap och samhälle Lundellska skolan (K), naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle NTI-gymnasiet (F), naturvetenskap Rosendalsgymnasiet (K), naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle Det totala antalet erbjudna platser till Naturvetenskapsprogrammet inför läsåret 2019/2020 är 748. Antalet förstahandssökande till programmet har minskat mellan åren till gymnasieskolorna i Uppsala enligt nedanstående tabell. Antalet förstahandssökande elever den 15/ Teknikprogrammet med inriktningarna produktionsteknik, teknikvetenskap samt informations- och medieteknik Ansgargymnasiet (F), teknikvetenskap Fyrisskolan (K), informations- och medieteknik samt teknikvetenskap Grillska gymnasiet (F), informations- och medieteknik NTI Gymnasiet (F), informations- och medieteknik Det totala antalet erbjudna utbildningsplatser på Teknikprogrammet inför läsåret 2019/2020 är 196. Antalet förstahandssökande till Teknikprogrammet har ökat mellan åren till gymnasieskolorna i Uppsala enligt nedanstående tabell. Antalet förstahandssökande elever den 15/

6 Sida 5 (7) 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. Antal elever den 21/3 2019: Program och inriktning Naturvetenskapsprogrammet, inriktning naturvetenskap åk 2-3 Naturvetenskapsprogrammet, inriktning naturvetenskap och samhälle åk 2 och 3 Teknikprogrammet, inriktning produktionsteknik åk 2-3 Teknikprogrammet, inriktning teknikvetenskap åk 2-3 Teknikprogrammet, inriktningen informations- och medieteknik åk 2-3 Antal elever kommunala gymnasieskolor Antal elever fristående gymnasieskolor 4. Uppgift om vilka program och inriktningar årskurs 1 kommunen avser att erbjuda läsåret 2019/2020 Program och inriktningar Skolförlagd Erbjuds som lärling Barn- och fritidsprogrammet Pedagogiskt arbete X X Bygg- och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon X Husbyggnad X X Mark och anläggning X Måleri X X Plåtslageri X El- och energiprogrammet Elteknik X Fordons- och transportprogrammet Karosseri och lackering X

7 Sida 6 (7) Lastbil och mobila maskiner X Personbil X X Transport X Handels- och administrationsprogrammet Handel och service X X Hantverksprogrammet Övriga hantverk X Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens X X Naturbruksprogrammet Djur Lantbruk Skog X X X Restaurang- och livsmedelsprogrammet Bageri och konditori X X Kök och servering X X Färskvaror, delikatess och catering X VVS- och fastighetsprogrammet Fastighet X VVS X Vård- och omsorgsprogrammet X X Ekonomiprogrammet Juridik Ekonomi X X Estetiska programmet Bild och formgivning Estetik och media Musik X X X Humanistiska programmet Kultur Språk X X Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap X

8 Sida 7 (7) Naturvetenskap och samhälle X Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap X X X Teknikprogrammet Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Teknikvetenskap X X X Introduktionsprogram Individuellt alternativ Programinriktat val Språkintroduktion Yrkesintroduktion IB (International Baccalaureate) X X X X X 5. Uppgift om vilka kommuner/förbund Uppsala har samverkansavtal med. Uppsala kommun har samverkansavtal omfattande samtliga nationella program med Tierps kommun, Östhammars kommun, Heby kommun, Älvkarleby kommun, Norrtälje kommun och Knivsta kommun samt samverkansavtal omfattande ett begränsat antal nationella program med Enköpings kommun. Eleverna från samverkansområdet finns med i sammanställningen över antalet sökande den 15/

9 Från: Wikström Laura för Kommuninformation Skickat: den 19 februari :21 Till: Ämne: Bifogade filer: Utbildningsförvaltningen (UBF) VB: Remiss: dnr SI 2019:848 Ansökan från Allmogekulturen i Västerås AB Ansökan SI pdf; bilaga_1_ _registreringsbevis_ pdf; bilaga_0_fullmakt_fredrikjansson_allmogen.pdf; bilaga_5_intresse vattenfallgymnasiet.pdf; bilaga_8_år_allmoge 2017.PDF; bilaga_00_försättsblad.pdf; bilaga_0_fullmakt_fredrikjansson_allmogen.pdf; bilaga_1_ _registreringsbevis_ pdf; bilaga_2_ändringsanmälan.pdf; bilaga_3_uc 2019.pdf; bilaga_4_celeritas_fastigheter_ab_ pdf; bilaga_5_intresse vattenfallgymnasiet.pdf; bilaga_6_ägarstruktur.pdf; bilaga_7_år_yeti 2017.pdf; bilaga_8_år_allmoge 2017.PDF; bilaga_9_rutin_åtgärdsprogram på gymnasiet.pdf; bilaga_10_blankett_åtgärdsprogram skrivbar.pdf; bilaga_11_dokument_elevvårdsplan.pdf; bilaga_12_blankett_rutin_uppföljning åtgärdsprogram.pdf; bilaga_13_rutin_upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering.pdf; bilaga_14_blankett_utredning i ärende om kränkande behandling.pdf; bilaga_15_dokument_grund Likabehandlingsplan.pdf; Ägar- och ledningsprövning.pdf; bilaga_6_ägarstruktur.pdf Kategorier: Hanna registrerar Från: Frida Welin <frida.welin@skolinspektionen.se> Skickat: den 19 februari :07 Till: kommunen@osthammar.se; kontaktcenter@norrtalje.se; kommunstyrelsen@tierp.se; Kommuninformation <kommuninformation@uppsala.se> Kopia: fredrik.jansson@forsmarksskola.se Ämne: Remiss: dnr SI 2019:848 Ansökan från Allmogekulturen i Västerås AB Remiss från Skolinspektionen Allmogekulturen i Västerås AB (kommer namnändras till Forsmarks skola AB. Se bilaga 2 för pågående ärende) har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Vattenfallgymnasiet i Östhammars kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2019 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 09:20:04]

10 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: 3. Det nationella naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle och teknikprogrammet med inriktningarna produktionsteknik, teknikvetenskap samt informations- och medieteknik 4. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 5. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2019/2020 samt om möjligt läsåret 2020/2021. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 5.1-SI 2019:848 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Frida Welin Utredare Bilaga Ansökan från Allmogekulturen i Västerås AB (kommer namnändras till Forsmarks skola AB. Se bilaga 2 för pågående ärende) Kopia till Allmogekulturen i Västerås AB (kommer namnändras till Forsmarks skola AB. Se bilaga 2 för pågående ärende) 09:20:04]

11 Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2020/2021 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Östhammars kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Allmogekulturen i Västerås AB (kommer namnändras till Forsmarks skola AB. Se bilaga 2 för pågående ärende) Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Vattenfallgymnasiet 1. Sökanden och kontaktperson Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) 1.1 Uppgifter om sökanden Allmogekulturen i Västerås AB (kommer namnändras till Forsmarks skola AB. Se bilaga 2 för pågående ärende) Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress c/o Arvid Svensson, Box 160 Postnummer Ort Västerås 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga

12 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Fredrik Jansson fredrik.jansson@forsmarksskola.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten Rektor Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Teknikprogrammet Produktionsteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår

13 Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Teknikprogrammet Teknikvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Teknikprogrammet Informations och medieteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Vi har använt följande tre metoder för att undersöka intresset för de planerade utbildningarna på Vattenfallgymnasiet. Vi söker anta totalt 36 elever varje år varav sannolikt ca hälften från närområdet: 1) Erfarenhet från nuvarande Forsmarks skola 2) Exit polls hos högstadieklasser som besökt Forsmarks skola under läsåret. Skolan har besökts av i princip samtliga niondeklassare i Tierps och Östhammars kommun i samband med att vi givit utbildning i datakunskap och fysik. 3) Webbenkät Metod 1 Nuvarande Forsmarks skola har som mest antagit 70 elever årligen. Detta fram tills riksintag ej längre medgavs för teoretiska program, och en stor grupp elever ej kunde beredas plats av ekonomiska skäl. Vattenfallgymnasiet kommer att få ekonomiskt stöd för elevboende av Vattenfall AB och kommer att kunna erbjuda billigt och bra boende vilket är en förutsättning för att kunna rekrytera från hela riket. De sista åren före nedläggningsbeslut av FKA hade skolan c:a 30 elever i varje årskurs, där i princip alla kom från regionen (Uppsala län och Norrtälje kommun) och c:a hälften från Östhammars kommun. Fördelningen på Gymnasieprogram var sådan att ca hälften gick TE och hälften NA. För närvarande (VT2019) går 17 elever i åk2 och 16 elever i åk3. De har alla antagits efter att nedläggning av skolan aviserats Forsmarks skola har de sista åren gett inriktningarna TEINF, TETEK och NANAT. Det är realistiskt att anta att intresset regionalt kommer att öka för Vattenfallgymnasiet jämfört med för de sista årens Forsmarks skola då Vattenfallgymnasiet kommer att erbjuda två ytterligare inriktningar, tydligare karriärmöjligheter och utbildningsmål, integrerat elevboende och tillgång till samarbeten med ABB

14 industrigymnasium och bland annat KSU och FKA. Med nya möjligheter att gå på skolan för elever från hela Sverige är det realistiskt att anta c:a sökande per år varav från regionen och från Östhammars kommun. Metod 2 Elever i årskurs nio från närområdet (Östhammars och delar av Tierps kommun) har besökt Forsmarks skola de senaste åren. I princip samtliga klasser har besökt skolan och i samband med detta har de tillfrågats om intresse för Forsmarks skola och nu, LÅ , om intresse för Vattenfallgymnasiet. Historiskt har vi kunnat se att dessa enkäter med en faktor två relativt väl överensstämt med senare antagning. Vi har i dessa exit polls detta läsår frågat de deltagande eleverna om de har intresse av att läsa teknikprogrammet eller naturvetenskapliga programmet vid Forsmarks skola. Ett 40 tal elever har sagt sig vara intresserade. Tidigare år har antalet som faktiskt sökt varit c:a hälften av dem som sagt sig vara intresserade. Denna metod ger alltså en prognos på 20 elever från närområdet (Östhammar, Tierp) Metod 3 Genom delning på sociala media ( Facebook) spreds en enkät från 16 januari t.o.m. 28 januari till potentiellt intresserade elever i hela landet. Enkäten finns tillgänglig på webbplatsen Vattenfallgymnasiet.se. Enkäten redovisas ytterligare i bilaga 5 med diagram och resultat för de 176 svar vi fått under de 12 dagar enkäten utförts. I närområdet har 22 elever i åk 8 och 9 sagt sig vara intresserad av någon av inriktningarna och totalt i riket är antalet 126. Normeras webbenkäten med metod 2: exit polls där de 22 som i närområdet säger sig vara intresserade av någon av de inriktningar som ges kan jämföras med de c:a 40 elever som uppgivit detta i metod 2, och som då borde motsvara c:a 20 st verkliga sökande (enligt metod 1 ) i åk 9 och kanske c:10 15 i åk 8. Vi ser att vi har totalt 20 intresserade av någon inriktning i närområdet vilket gör att en normering med en faktor 1 för antal sökande kan vara rimlig. Detta innebär i realiteten en betydligt högre faktor för årskurs 8 som utgjorde ca 1/3 av antalet svar jämfört med åk 9. Vi har totalt 104 intresserade från resten av landet. Här kan man ej med säkerhet normera på samma sätt då steget från att säga sig vara intresserad i en enkät till att faktiskt vilja börja på en skola långt från hemmet är längre, men det är ställt utan tvivel att intresset är stort och kan troligen motsvara c:a 80 ansökningar. Denna metod ger alltså en prognos på 20 elever från närområdet och 80 elever från hela Sverige. Resultat Slutsatsen av de tre metoderna är att det är rimligt att anta ett gott söktryck till de årliga 36 platserna. Runt 20 från närområdet och totalt från hela landet. Metod 3 visar också en jämn spridning på intresset för de fem olika inriktningarna och en i princip jämn könsfördelning med viss övervikt av flickor Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Inlämnade likviditets och resultatbudgetar är baserade på de senaste årens budgetar för Forsmarks skola. Vi har beräknat att utbildningarna kommer ha högre genomsnittskostnad för att matcha de önskemål som energibranschen har samt krav som ställs på vissa tjänster i kärnteknisk verksamhet som bland annat regleras enligt SSMFS 2008:32 samt SKIFS:1. Den 14/ tecknades ett avtal mellan Vattenfall AB och den blivande huvudmannen för Vattenfallgymnasiet. Avtalet med Vattenfall AB säkerställer tillgång till lokaler, föreläsare, praktikplatser mm. Avtalet ger huvudmannen ekonomiskt bidrag för att kunna bibehålla lärarkompetens vid övergång mellan Forsmarks skola och Vattenfallgymnasiet samt vid en eventuell nedgång i söktrycket. Avtalet mellan Vattenfall AB och huvudmannen är på 15 år och är en långsiktig satsning för att nå några av de mål som Strålskyddsmyndigheten nämner i sin rapport gällande regeringsuppdraget om nationell långsiktig kompetensförsörjning inom kärnteknikområdet (SSM ). Budgetarna under punkt är angivna i ksek. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut inklusive revisionsberättelse för senast avslutade räkenskapsår om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. Bolaget ( ) har tidigare varit vilande. I samband med ansökan har finns ett inneliggande ärende hos Bolagsverket gällande bolagets verksamhet, företrädare, revisor och firmanamn. Bolaget ingår sedan december 2018 i en koncern där koncernmodern är Youth EntrepreneurshipTogetherness Innovation Holding AB ( ). Ägarsttrukturen framgår av bilaga ( Ägarstruktur.pdf) Bilaga 6

15 Årsredovisning för bifogas för sökanden samt för koncernens moderbolag (ÅR_Allmoge 2017.pdf, ÅR YETI 2017 Bilaga 7 8 Den 14/ tecknades ett avtal mellan Vattenfall AB och den blivande huvudmannen för Vattenfallgymnasiet. Avtalet med Vattenfall AB säkerställer tillgång till lokaler, föreläsare, praktikplatser mm. Avtalet ger huvudmannen ekonomiskt bidrag för att kunna bibehålla lärarkompetens vid övergång mellan Forsmarks skola och Vattenfallgymnasiet samt vid en eventuell nedgång i söktrycket. Avtalet mellan Vattenfall AB och huvudmannen är på 15 år. Avtalet kan av offentlighets och sekretessrättsliga skäl inte bifogas denna ansökan. Följande personer kan kontaktas för att verifiera att avtalet existerar och de kan återge huvuddragen i överenskommelsen mellan de båda parterna: För huvudmannens räkning: Fredrik Svensson, , fredrik.svensson@arvidsvensson.se För Vattenfall ABs räkning: Christopher Eckerberg, , christopher.eckerberg@vattenfall.com Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Grundbeloppet har beräknats utifrån de kostnader som är angivna i resultatbudgeten för läsår 3 exkluderat kostnader för: Rekrytering, fortbildning, förbrukningsmaterial, marknadsföringsaktiviteter samt försäkringar. Läsår 3 beräknar vi ha 108 elever. Kostnader delat på antal elever blir då /108 = kr. Uppdelat på programmen blir det kr (NA) samt kr (TE). Östhammars kommuns belopp (antagna av Barn och utbildningsnämnden Östhammars kommun ) är för NA kr samt TE kr. Den analys som gjorts varför vi ligger högre är den speciella utrustning och kompetens som erfordras inom kärnteknikområdet. Den enhet som ska tas över, Forsmark skola, är en kommunal skola och information samt diskussioner har förts på olika nivåer under hela Rektor har informerat Barn och utbildningsnämnd samt förvaltning. Skolchefen/Barn och utbildningsförvaltningens chef har en plats i Forsmarks skolas styrelse och har genom den insyn i processen. Under hösten har även följande kontakter tagits mellan Vattenfall AB och kommunalråd samt andra delar av den kommunala förvaltningen. Från Vattenfall är det viktigt att ha en god förankring och dialog med kommunen då de är en av kommunens största arbetsgivare och har platsbunden verksamhet (ex kärnkraft i Forsmark). 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte

16 omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Den 14/ tecknades ett avtal mellan Vattenfall AB och den blivande huvudmannen för Vattenfallgymnasiet. Avtalet med Vattenfall AB säkerställer tillgång till lokaler, föreläsare, praktikplatser mm. Avtalet ger huvudmannen ekonomiskt bidrag för att kunna bibehålla lärarkompetens vid övergång mellan Forsmarks skola och Vattenfallgymnasiet samt vid en eventuell nedgång i söktrycket. Avtalet mellan Vattenfall AB och huvudmannen är på 15 år. Avtalet kan av offentlighets och sekretessrättsliga skäl inte bifogas denna ansökan. Följande personer kan kontaktas för att verifiera att avtalet existerar och de kan återge huvuddragen i överenskommelsen mellan de båda parterna: För huvudmannens räkning: Fredrik Svensson, , fredrik.svensson@arvidsvensson.se För Vattenfall ABs räkning: Christopher Eckerberg, , christopher.eckerberg@vattenfall.com Enligt avtalet ska Vattenfall AB få insyn i verksamheten genom en plats i styrelsen för det nya bolaget Allmogen i Västerås (namnändring till Forsmarks skola AB är initierad). Avtalet är ömsesidigt och innebär bland annat att Vattenfallgymnasiet ska informera elever i årskurs 9 (lokalt, regionalt och nationellt) om energisektorns möjligheter och aktivt verka för att flera unga kvinnor väljer teknikprogrammet och energisektorn. Vattenfallgymnasiet ska regelbundet bjuda in föreläsare från Vattenfall AB och dess dotterbolag. Vattenfallgymnasiet ska stimulera intresset för teknik och naturvetenskap genom aktiviteter som riktar sig till de lägre åldrarna i Östhammars kommun. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Inventarier och förbrukningsmaterial som finns i Forsmarks skola vid utgången av andra kvartalet 2020 övergår till det nya bolaget och dess verksamhet. Kostnaderna är beräknad med bakgrund i de kostnader som Forsmarks skola har i dag. Investeringar och etableringskostnader kommer att finansieras med ekonomiska medel från Vattenfall AB. Den första inbetalningen från Vattenfall AB sker och utbetalningar kommer att ske löpande under hela Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar 5000 Övriga inbetalningar Summa inbetalningar 5000 Summa inbetalningar Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning 450 Skolledning Personal/lärare Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration 250 Administration Rekrytering 250 Rekrytering Fortbildning

17 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalhyra Lokalhyra Speciallokaler Speciallokaler Möbler 300 Möbler Kontorsutrustning 250 Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm 150 Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) 300 Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Datorer 300 Datorer Övrigt Övrigt Info och annonsering 300 Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar 0 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 2550 Summa utbetalningar Över/Underskott 2450 Över/Underskott Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar

18 Studie och yrkesvägledning APL handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. Den 14/ tecknades ett avtal mellan Vattenfall AB och den blivande huvudmannen för Vattenfallgymnasiet. Avtalet med Vattenfall AB säkerställer tillgång till lokaler, föreläsare, praktikplatser mm. Avtalet ger huvudmannen ekonomiskt bidrag för att kunna bibehålla lärarkompetens vid övergång mellan Forsmarks skola och Vattenfallgymnasiet samt vid en eventuell nedgång i söktrycket. Avtalet mellan Vattenfall AB och huvudmannen är på 15 år. Avtalet kan av offentlighets och sekretessrättsliga skäl inte bifogas denna ansökan. Följande personer kan kontaktas för att verifiera att avtalet existerar och de kan återge huvuddragen i överenskommelsen mellan de båda parterna: För huvudmannens räkning: Fredrik Svensson, , fredrik.svensson@arvidsvensson.se För Vattenfall ABs räkning: Christopher Eckerberg, , christopher.eckerberg@vattenfall.com 4. Lokaler 4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. Vattenfallgymnasiet kommer att överta Forsmarks skolas lokaler som är belägna i Forsmarks bruk, Östhammars kommun. Skolverksamheten är till största del fokuserad till fyra hus i Forsmarks bruk och till ett hus i synnerhet. Övriga lokaler ligger på ett avstånd på ca 100 meter från huvudbyggnaden. Undantaget är den fullstora sporthallen som ligger i nära anslutning till Forsmarks bruk där huvuddelen av den idrottsverksamhet som är inomhus sker. De lokaler som Vattenfallgymnasiet kommer använda har disponerats av Forsmarks skola sedan 1987 och har som mest haft 180 elever per år. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa Den finns en fullstor sporthall som ligger i anslutning till Forsmarks bruk. Vattenfallgymnasiet får disponera den enligt undervisningens behov genom Forsmarks Kraftgrupp AB, som är ett bolag där Vattenfall är majoritetsägare. I Forsmarks bruk där skolan är belägen finns det goda möjligheter till fysiska aktiviteter utomhus samt i en träningslokal som tillhör skolan. Träningslokalen har bland annat utrustning för cykling,

19 rodd och olika former av gruppträning. I anslutning till skolan finns flera dammar och sjöar som kan nyttjas för simundervisning, rodd, kanot och skridskoåkning. De stora skogsområden som omgärdas Forsmarks bruk nyttjas för orientering och övningar i friluftsliv. Naturvetenskapliga ämnen Forsmarks skola, vars verksamhet och lokaler ska tas över, har välutrustade salar för laborativa moment i biologi, kemi och fysik. Laborationssalarna är anpassade för elevgrupper om st elever med avseende på ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet. För laborationer i naturvetenskapliga ämnen nyttjas även omgivningen med dess natur i anslutning till Forsmarks bruk. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Genom avtal hyr Vattenfallgymnasiet lokaler av Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, samt labb som ingår i Vattenfalls enheter för FoU. Det kan exempelvis röra sig om simulatorer för kontrollrum, andra delar av elproducerande anläggningar, där man skapar kärnkraftverkslika miljöer samt labb för strömningslära (Vind och Vatten) och solkraft. Omfattningen på det externa behovet uppskattas till 10 dagar som till stor del förläggs till årskurs 3. Vid användning externa lokaler och resurser finns ansvarig lärare från Vattenfallgymnasiet med under hela utbildningsmomentet för att säkerställa kvalitet på examination och innehåll. 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Skolan har ett skolbibliotek med studieplatser. Detta bibliotek kompletteras med mindre bibliotek innehållande facklitteratur i närhet till de olika institutionerna eller ämneslärarna. Eleverna kan låna böcker från skolbiblioteket och facklitteratur via ämneslärare. Ämnesläraren blir då på ett naturligt sätt involverad i elevens frågeställning och kan ge goda råd avseende tryckt litteratur, digitala resurser och aktuell forskning. Med litteratur i biblioteket och nära pedagogerna finns det goda möjligheter att på olika sätt uppmuntra till läsning av skön och facklitteratur. Som komplement till det traditionella biblioteket med fysiska objekt och möten avser Vattenfallgymnasiet att komplettera med olika digitala lösningar för tidskrifter och bibliotekstjänster. På skolan finns det en biblioteksansvarig som har huvudansvaret för inköp av litteratur till biblioteket. Ny litteratur köps kontinuerligt in till skolans bibliotek av biblioteksansvarig samt ämneslärarna. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 7 Antal elever per lärare, läsår 2 10 Antal elever per lärare, läsår 3 9 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 9 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Vattenfallgymnasiet kommer som självständig skola och med egen huvudman, organisatoriskt vara en systerskola till ABB Industrigymnasium. ABB Industrigymnasium startade 1994 som en av Sveriges första friskolor och har idag ca 450 elever och ca 45 medarbetare på sina skolor i Ludvika och Västerås. Skolan

20 bedrivs i aktiebolagsform av Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB. Skolan erbjuder det studieförberedande teknikprogrammet med inriktning produktionsteknik. ABB Industrigymnasium startade därutöver höstterminen 2018 en sverigeunik spetsutbildning i teknik; Teknikspets mot smarta system och produkter. ABB Industrigymnasium har ett omfattande samarbete med näringslivet, gott renommé, hög ambitionsnivå, goda studieresultat för eleverna samt högt söktryck. Det planerade samarbetet mellan Vattenfallgymnasiet och ABB Industrigymnasium beräknas ge båda skolorna kvalitetshöjande effekter. Till exempel inom områden som; erfarenhetsutbyte mellan lärare/ ämnesgrupper och mellan rektorerna, elevdelaktighet, digitalisering, organisering av elevhälsa, SYV och skolbibliotek, samverkan med näringslivet och övriga samhället, pedagogiska erfarenheter avseende elevers utveckling mot målen och elever i behov av särskilt stöd. Samordning kan komma att ske av större inköp, till exempel avseende IT system, som är ekonomiskt fördelaktiga. Sammanhållen skoldag och elevers tillgång till lärarresurser Eleverna ska arbeta strukturerat och aktivt på såväl egen hand som tillsammans med lärare. En sammanhållen arbetsdag med anpassad bemanning är ett viktigt kriterium för att nå önskad kvalité och effektivitet i utbildningen. Eleverna ska ha tillgång till lärarresurser för stöd i sitt arbete. Vattenfallgymnasiet kommer att ha sammanhållna arbetsdagar och veckor så att det i stort utsträckning påminner om arbetstider och miljö i arbetslivet. Med sammanhållna arbetsdagar ges eleverna tillgång till personal under större delen av dagen för mer traditionell undervisning men även möjligheter till individuella konsultationer. På skolan kommer arbetsveckan att startas med ett klassråd och efterföljande mentorsmöte där veckans planering för både gruppen och den enskilde eleven kommer att gås igenom. Tillgång till lärarresurser kan ske på många olika sätt. Vi ska utveckla kommunikationen kring elevens lärande genom att dels vara än mer tillgängliga såväl i det fysiska mötet som med hjälp av nya kommunikationstekniker. Utökad studiegång Teknikcollege erbjuder eleverna 300 poäng utöver de ordinarie 2500 poängen. Fördjupande kurser inom matematik, fysik och teknik som t.ex. reaktorfysik, anläggningskunskap, termodynamik, och programmering är några exempel på kurser som kommer att erbjudas som utökade kurser i form av individuellt val och utökat program. Vi anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att vidga sina kommunikativa kunskaper eftersom det i en mängd sammanhang, både i samband med utveckling av ny teknik och vid hantering av befintlig teknik, krävs kunskaper i språk utöver svenska och engelska; därför erbjuder vi eleverna att läsa moderna språk i alla årskurser.. Den interna organisationen och arbetssätt Under 2018 har Forsmarks skola haft motsvarande 11 heltidstjänster, varav en 50% tjänst för skolledning och en för administrativa arbetsuppgifter. Av den pedagogiska personalen är det en lärare som ingår i utbildningsprogram för vidareutbildning av lärare i syfte att nå examen och legitimation i sina ämnen. Resterande av lärarstaben har examen och legitimation för de ämnen de undervisar i. Sedan HT 2017 deltar rektor i den statliga rektorsutbildningen via Uppsala Universitet. Lärarna på Forsmarks skola är inte uppdelade i arbetslag men arbetar tillsammans i arbetslagsliknande former. På skolan finns tre klasser på de tre första åren samt en klass på det fjärde året på teknikprogrammet. Varje klass har två mentorer och varje elev ingår i en mentorsgrupp om ca 15 elever. De återkommande mentorsuppföljningarna av elevens studietakt, prestationer och problem ger en möjlighet för eleven att påverka sina egna studier. Ett utbyggt mentorskap bidrar även till att eleverna stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Under två dagar per läsår har skolan så kallade mentorsdagar. Under mentorsdagarna ges elever och vårdnadshavare möjlighet till att få information om samt diskutera studieresultat, hälsa och arbete framgent för att klara målen och utvecklas som individ. I den pedagogiska 1:1 satsningen inom ramen för digitaliseringen ingår ämnesövergripande projekt och laborativa moment som en naturlig del i skolans verksamhet. Det nära samarbetet med energibranschen ger eleverna stor möjlighet att utveckla färdigheter som att definiera och analysera problem, utarbeta lösningar, utveckla, konstruera och producera produkter och tjänster och att reflektera över arbetsprocesse Vattenfallgymnasiet strävan är att lärarna arbetar tvärvetenskapligt och ämnesövergripande i största möjliga mån. Detta för att ha möjlighet att färga in olika kurser enligt programmens examensmål på ett mer naturligt sätt. Det innebär även att fler lärare bedömer elevens förmåga ur olika perspektiv. Vattenfallgymnasiet kommer med sin nya huvudman och dess skolor samarbeta som nämnts ovan och har som avsikt att fortsätta med samarbeten mellan de gymnasieskolor som finns i Östhammars kommun där det finns mervärden för de inblandade parterna. Genom åren har dessa samarbeten varit på såväl skolledarnivå gällande övergripande planering och projekt samt på lärarnivå för exempelvis sambedömning. Inom Teknikcollege Uppland, som Forsmarks skola certifierades för HT 2014 anordnas lärarmöten två gånger per år för att diskutera och utveckla undervisningen gentemot kriterierna som Teknikcollege har ställt upp för att skapa bra utbildningar med hög kvalitet. Vattenfallgymnasiet har intentionerna att fortsatt vara Teknikcollegecertifierade. Av huvudmannens tidigare skolenheter så är ABB Industrigymnasium i Ludvika även de certifierade genom Teknikcollege. Vattenfallsgymnasiet ska utveckla det ämnesövergripande arbetet inom skolans alla ämnen så teori kopplas samman med tillämpning vilket bidrar till att utbildningen blir en helhet och känns meningsfull för eleverna. Det ämnesövergripande arbetet ska ske i projektarbetsform och utgå från examensmålen och respektive ämnets innehåll. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. I Vattenfall ABs satsning ingår även ett elevboende i Forsmark bruk. Genom erfarenheter från Forsmarks skolas verksamhet med elevhem så ser vi behovet att ha personal i boendet som en elevstödjande funktion så att eleverna som bor där kan känna trygghet. Även om elevhemmet är en separat verksamhet så visar erfarenheten från Forsmarks skola att det finns stora vinster med samordning mellan boendeverksamhetem och skolverksamheten. Personalen som kommer att arbeta med elevboendet kommer vara en naturlig del i teamet kring elevhälsan.

21 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion. Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Elevhälsan planeras att bestå av skolsköterska på 20%, kurator på 20%, SYV 10% samt specialpedagog, psykolog och skolläkare efter behov. De senare nämnda professionerna köps in för det aktuella behovet. När det gäller psykolog och läkare kommer de att till största möjliga mån samordnas med det företag som står för företagshälsan vid Forsmarks Kraftgrupp AB och ABB Industrigymnasium. För de moment i utbildningen som kräver behörighetsgivande undersökningar såsom radiologiska undersökningar och drogtester görs detta i samverkan med företagshälsovården på Forsmarks Kraftgrupp AB. Om en elev inte klarar testerna alternativt ej vill delta i undersökning vidtas åtgärder så eleven kan nå de av Skolverket beslutade kunskapskraven samt att denne får en likvärdig utbildning så långt det är möjligt. Elevhälsans ska arbeta aktivt med förebyggande och hälsofrämjande bland annat planering och genomförande av temadagar där olika aspekter på hälsa, exempelvis både fysisk och psykisk ohälsa, fångas upp. Elevhälsans hälsofrämjande uppgift kommer även att inbegripa arbeten i individuellt och i grupp för kost och hälsa, sömn och vila samt sluta röka grupper. Skolsköterska och kurator genomför samtal med samtliga elever i början på studietiden vid Vattenfallgymnasiet för att tidigt upptäcka behov av insatser av pedagogisk personal, elevhälsa eller externa vårdinsatser. Elevhälsan ska vara med alternativt konsulteras vid upprättande av åtgärdplaner. Samtliga lärare och rektor arbetar sedan några år med en modell där en genomgång av alla elevers närvaro och studieresultat tas upp varannan till var tredje vecka för att få koll på läget och kunna sätta in tidiga insatser vid behov. Vid behov lyfts detta till Elevhälsan som följer upp de fall där det behövs mer insatser än bara av de enskilda lärarna i kurserna eller om det är fråga om ohälsa av något slag. Särskilt stöd och anpassningar har givits till elever såväl på grupp som individnivå. I de fåtal fall där elever riskerar att inte nå målen ges alltid riktat stöd till eleverna men även de som känner att de vill komma längre har tillgång till extra stöd. Utöver stödtimmar som ingår i lärares tjänster har vi haft särskild resurser anställda med kompetens inom matematik, fysik och teknik. En väsentlig del av elevers utveckling mot målen och elevhälsans förebyggande uppgifter är arbetet med elever i behov av stöd och extra anpassningar. Det finns olika delar i detta arbete och grunden för det är tidig upptäckt av elever med behov av anpassningar/stöd. Vi arbetar i svenska, matematik och engelska med diagnoser och screening av elever för att tidigt upptäcka eventuella luckor som eleverna behöver arbeta med. Det särskilda stödet har under året varit i form av stödundervisning där elevgrupperna har haft max fyra samtidiga elever. Stödundervisningen har främst varit i ämnena engelska, matematik och svenska. Stödundervisningen i smågrupper har kombinerats med tvålärarsystem i ett mindre antal strategiska och viktiga kurser. Utfallet av de olika insatserna har varit gott. Antalet elever som når kunskapsmålen i samtliga kurser har ökat. Beslut om extra anpassningar sker i samråd med lämpliga kompetenser inom elevhälsan samt externa vårdkontakter. Samarbete med ABB Industrigymnasium kommer att ske med erfarenhetsutbyte kring elevhälsan och dess organisation, främst gällande förebyggande åtgärder. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Studie och yrkesvägledning upphandlas till Vattenfallgymnasiet. Studie och yrkesvägledare kommer att finnas på plats vissa tider. Tillgängligheten via mail eller telefon övriga tider är god, t ex för direkt rådgivning eller för att boka ett möte. Eleverna i åk 2 3 åker varje år till SACO:s studentmässa i Stockholm. Vattenfallgymnasiet kommer även deltaga och vara delaktig i arrangmang kring utbildnings och yrkesdagar som anordnas av energibranschen eller några av dess företag. Vattenfallgymnasiet kommer aktivt bjuda in föreläsare/företrädare från energibranschen och andra branscher för att ge eleverna inspiration och information om arbetslivet, utbildnings och yrkesvägar.vidare kommer elever i årskurs två göra en så kallad miljöpraktik, vilken innebär att eleven skuggar en eller par personer under ett par dagar till en vecka. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå

22 när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. Samtliga lärare och rektor arbetar sedan några år med en modell där en genomgång av alla elevers närvaro och studieresultat tas upp varannan till var tredje vecka för att få koll på läget och kunna sätta in tidiga insatser vid behov. Vid behov lyfts detta till Elevhälsan som följer upp de fall där det behövs mer insatser än bara av de enskilda lärarna i kurserna eller om det är fråga om ohälsa av något slag. Särskilt stöd och anpassningar har givits till elever såväl på grupp som individnivå. I de fåtal fall där elever riskerar att inte nå målen ges alltid riktat stöd till eleverna men även de som känner att de vill komma längre har tillgång till extra stöd. Utöver stödtimmar som ingår i lärares tjänster har vi haft särskild resurser anställda med kompetens inom matematik, fysik och teknik. En väsentlig del av elevers utveckling mot målen är arbetet med elever i behov av stöd och extra anpassningar. Det finns olika delar i detta arbete och grunden för det är tidig upptäckt av elever med behov av anpassningar/stöd. Vi arbetar i svenska, matematik och engelska med diagnoser och screening av elever för att tidigt upptäcka eventuella luckor som eleverna behöver arbeta med. Beslut om extra anpassningar sker i samråd med lämpliga kompetenser inom elevhälsan samt externa vårdkontakter. Beslut om extra anpassningar tas då elevens stöd behov för att nå målen är av varaktig karaktär. Beslutet kan komma att inbegripa rekrytering av personal med specialkompetens, anpassade lärmiljöer samt insatser för tillgänglighet beroende på diagnostiserad eller uppvisad funktionsvariation. Vi börjar hitta en systematik och få en kontinuitet och uppföljning i elevhälsoarbetet där olika expertis samverkar. Vi fortsätter också utifrån olika elevers stödbehov att på personalkonferenser i samband med pulsning förmedla framkomliga vägar för anpassningar så att alla lärare kan ta del av dessa. Vissa typer av insatser hjälper fler elever som har problem och det är viktigt att skaffa sig en verktygslåda med flera redskap att ta till, helst förebyggande så att problemen inte ens uppstår. Åtgärdsprogram upprättas om en elev riskar att ej uppnå målen och extra anpassningar behövs. Se bilagor (9 12) för hur en tänkt rutin inklusive blankett/dokumentation kan komma att se ut. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, jämställdhet mellan elever, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vattenfallgymnasiet drivs i aktiebolagsform där bolaget drivs av en styrelse och en VD. VD arbetar operativt i verksamheten tillsammans med rektor liksom för rektorerna på systerskolan ABB Industrigymnasium. VD är adjungerad i bolagets styrelse och huvudmannens representant i verksamheten. VD är även skolchef enligt Skollagens definition. Vi ser som huvudmannens huvudsakliga ansvar att se till att det finns förutsättningar att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser och riktlinjer som finns i Skollagen, läroplaner och andra föreskrifter samt säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. Styrelsen och VD fördelar resurser och organiserar verksamheten så att det finns förutsättningar för att kvalitetskraven och de nationella målen kan uppfyllas. En viktig del i detta är att skapa utrymme och förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap. Skolans systematiska kvalitetsarbete rapporteras till styrelsen, liksom arbetsmiljöfrågor och verksamhetsstrategiska frågor. Övergripande ekonomiska beslut (budget och större investeringar) samt långsiktiga strategiska beslut utgår bland annat från det systematiska kvalitetsarbetet. Denna typ av beslut bereds av VD och rektor och beslutas huvudsakligen av styrelsen efter diskussion. Det systematiska kvalitetsarbetet leds av rektor och tas fram tillsammans med lärarna på skolan. I förekommande fall ges även eleverna möjlighet att ge input till kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i årliga skriftliga kvalitetsrapporter. De områden som dokumenteras är; Bakgrund och förutsättningar (organisation och elever), Resultat(inklusive utvärdering och analys inom områdena: elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero, arbete och samhälle, kvalitet och inflytande), Målsättningar inför läsåret kommande läsår xxx (fokusområden läsåret xxx) samt Långsiktiga strävansmål. Arbetet görs enligt cirkelmodellen Följ upp/utvärdera, Analysera, Planera, Genomför. Kvalitetsrapporterna sammanställs av rektor samt analyseras gemensamt av rektor och VD. Detta resulterar i en årsplan med prioriterade utvecklingsområden. Genom kvalitetsrapporterna planeras verksamheten framåt med fokus på de nationella målen utifrån de resultat i förhållande till målen som skolorna uppvisat inom olika områden. Styrelsen informeras genom att rektor föredrar kvalitetsrapporterna på ett styrelsemöte under hösten. Styrelsen får även rapporten skriftligt i sin helhet. VD gör en övergripande analys med mål och åtgärder på huvudmannanivå utifrån rektors kvalitetsrapport och gemensam diskussion. Även den skolövergripande analysen delges styrelsen som har möjlighet att ge sina synpunkter. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå dokumenteras av VD i ett samlat dokument som fastställs av styrelsen. Rektor har det pedagogiska ansvaret på Vattenfallgymnasiet. Rektor adjungeras till styrelsen vid mer omfattande rapporteringar om skolverksamheten och i samband med att den årliga kvalitetsrapporten är framtagen. Rapporten visar inom vilka områden skolan nått de nationella målen och inom vilka områden som vi kan förbättra och utveckla vårt arbete. Utöver detta tar rektor till varje styrelsemöte fram en skriftlig Rektors rapport med information om den pedagogiska verksamheten. Rektor och VD bildar en ledningsgrupp som förutom dagliga kontakter och avstämningar i det löpande arbetet träffas inplanerat en gång per månad ( Månadsmöte ) med en övergripande agenda (medarbetare,

23 elever, utvecklings/kvalitetsarbete, ekonomi) samt periodvis även kortare veckoavstämningar. Inplanerade Rektorsmöten med pedagogisk agenda kommer att genomföras mellan rektor för Vattenfallgymnasiet och rektorerna på ABB Industrigymnasium. På Vattenfallgymnasiet arbetar rektor och VD nära varandra i en platt organisation. Det är ett av flera sätt att säkerställa att VD som huvudmannens representant är delaktig i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Rutinen med tillhörande kontaktuppgifter kommer att anslås på skolans hemsida, skickas ut som information vid utbildningens start samt årligen inför varje nytt läsår. I informationen ska det även framgå att synpunkter är viktiga för skolan så att den kan utveckla verksamheten och arbetssätt. Det ska framgå att vi vill ha möjlighet att rätta fel och brister, men att det även är önskvärt med positiv återkoppling. Rutin: I första hand ska du vända dig till den person eller verksamhet som ärendet gäller och diskutera, på så vis kan vi tillsammans lösa många frågor. Vill du lämna en formell synpunkt eller ett klagomål så följer du instruktionerna i de olika stegen nedan. 1. Kontakta skolan Om du har synpunkter eller klagomål på verksamheten är den snabbaste vägen till lösning oftast att ta kontakt med skolan direkt. I första hand kontaktar du lärare/mentor/pedagog. Om du inte får den hjälp du behöver pratar du med skolans rektor. 2. Kontakta ansvarig huvudman/skolchef Om du inte får den hjälp du behöver av rektor så kan du vända dig till det företag och skolchef som är huvudman för utbildningen. Du kan även välja att vända dig direkt till huvudmannen om du upplever att det är svårt att framföra klagomålet direkt till verksamheten eller ansvarig chef i det tidigare steget. 3. Kontakta Skolinspektionen eller annan myndighet Får du inte den hjälp du behöver av huvudmannen så kan du vända dig till Skolinspektionen och Barn och elevombudet. I vissa fall finns andra myndigheter att kontakta, t.ex. Arbetsmiljöverket, Polisen, Diskrimineringsombudsmannen och Skolväsendets Överklagandenämnd. Du hittar bra och samlad information om dessa olika tillvägagångsätt på Skolinspektionens hemsida under rubriken "Att anmäla": Du kan också ofta vända dig direkt till en myndighet om du så önskar, utan att först ha kontaktat skolan eller kommunen. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Elevernas inflytande över sitt lärande och arbetsmiljö sker genom ett antal formaliserade forum såsom klassråd och elevråd. Varje klass ska även utse representanter till arbetsmiljömöten, skyddsombud, programråd och andra aktuella styrgrupper. Eleverna ska i uppstart av en kurs ges möjlighet till att påverka exempelvis arbetssätt och former för examination. I anslutning till kursernas avslut ska elever utföra en kursutvärdering, som sedan undervisande lärare analyserar och rapporterar till rektor. 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Utsatthet och kränkningar är ett riskområde och förebyggande arbete görs kontinuerligt varje år. Likabehandlingsplanen är det dokument som används för detta arbete. Avsnitt som behandlar kränkningar finns även med i den årliga kvalitetsrapporten och resultatrapporten avseende arbetsmiljö. Kränkande behandling ska alltid och omedelbart anmälas till rektor. Elev som upplever sig kränkt kan berätta för vilken vuxen som helst på skolan, som sedan vidarerapporterar till rektor. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp. Rektor håller VD fortlöpande informerad vid anmälningar om kränkande behandling. Huvudmannen får vid styrelsemötena övergripande information. Frågor om kränkande behandling/diskriminering finns med både i elevenkäter och i medarbetarenkäten. Samt i utvecklingssamtal och i medarbetarsamtal. Vi upplever vid utvärdering att skolans rutiner fungerar bra inom detta område. Utifrån en tydlig nolltolerans mot kränkningar, nedsättande kommentarer och förminskande behandling av andra har vi skapat en kultur där icke accepterade beteenden/kommentarer uppmärksammans tidigt, utreds omedelbart och följs av

24 konkreta åtgärder. Vi arbetar på olika sätt förebyggande för att stödja empati, kamratskap, tolerans, kunskap om mänskliga rättigheter generellt och varje människas rätt till ett liv utan kränkningar samt för att stimulera till öppenhet kring att anmäla förekomst av kränkande behandling och andra förringande beteenden. Likabehandlingsplanen ligger som grund för det kontinuerliga arbetet. Uppföljningar görs på utvecklingssamtal, klasskonferenser och pedagogiska konferenser. Särskilt fokus finns under uppstarten av ett nytt läsår och i år 1. Det allra viktigaste i detta arbete är att lärarna och övriga vuxna på våra skolor är mycket tydliga när det gäller elevers förhållningssätt till varandra och inte tolererar grovt språk, nedsättande omdömen om varandra o dyl. En mycket bra grund läggs under de första veckorna som inleder läsåret för alla nya elever. De första veckorna är fyllda av schemabrytande aktiviteter som har fokus på att skapa en vikänsla, lägga grunden till en bra studieteknik samt en inledande screening för att tidigt upptäcka behov av insatser. 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering mellan elever, samt mellan elever/personal ska anmälan göras till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds skyndsamt med hjälp av berörd mentor/personal. I vissa fall ska socialtjänsten kontaktas. Om misstanke om brott föreligger kan polisanmälan göras. Vid kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ska utredning påbörjas skyndsamt och skäliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra att det fortsätter. Skolans handlande och åtgärder, i samband med handlingen ska alltid dokumenteras och sedan arkiveras (se blanketten Utredning i ärende om kränkande behandling). Vid en elevvårdsplan ska det bifogas protokollet och vid behov beläggas med sekretess. Rektor ansvarar att anmälan om kränkande behandling anmäls till huvudmannen enligt de av huvudmannen fastlagda rutinerna. Rutiner för insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation: Bilaga 13 rutin Bilaga 14 blankett Bilaga 15 grund till framtida Likabehandlingsplan 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen ge exempel på hur skolenheten ska arbeta med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Enligt skollagen ska elever ges inflytande över utbildningen. [Eleverna] ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. Inflytande är nära förknippat med ansvar och i läroplanen betonas att skolan ska sträva mot att eleverna: tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö; aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan; utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former; utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Resultaten för värdegrundsarbetet följs upp utifrån enkäter, samtal med elever och eventuella ärenden under året samt resulterar i specifika insatser för det kommande året. Värdegrundsarbetet finns också med löpande på lärarkonferenser och klasskonferenser utifrån de ärenden som kommer upp. Enskilda ärenden leder till diskussion och översyn av efterlevnaden när det gäller värderingar och trivsel/ordningsregler samt hur lärare/medarbetare behöver arbeta för hög måluppfyllelse och en bra arbetsmiljö. Uppföljning sker även genom att vi tar del av och analyserar resultaten i t ex Region Uppsalas (Landstinget) Liv & Hälsa Ung och Skolinspektionens enkät. Samt genom utvecklingssamtalen med eleverna, samtal med elevkårerna och elevskyddsombuden och dialog i den dagliga verksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar med det breda uppdrag som skolan har. Vi arbetar med sikte på de övergripande målen och inte enbart på kursmålen. Vi har en helhetssyn på kunskapsutveckling; vi tränar snarare allmänna förmågor än att enbart fokusera på skillnaden mellan betyg i betygsskalan. Och vi:et inkluderar såväl elever, lärare, rektorer, VD och övriga medarbetare samt styrelse. Värdegrundsarbetet ska genomsyra hela verksamheten alla dagar. Vidare kommer det arrangeras olika temadagar under läsåret som är riktade insatser för att nå målen att respektera andra människors värde, förstå andra människors situation, medverka till att hjälpa andra människor samt att ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling.

25 10. Gymnasieskola 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. Utbildningen sker i nära samarbete med företag inom branschen och Vattenfallkoncernen. Skolan har därför tillgång till moderna tekniska resurser i undervisningen. Det fördjupande gymnasiearbetet liksom övningar och demonstrationer utförs i första hand inom Forsmarks Kraftgrupp AB och Vattenfall AB samt andra närliggande branschföretag. Vattenfallgymnasiet har ett nära samarbete med universitet och högskolor. Samarbetet ger eleverna möjlighet till intressanta studiebesök, samt ett värdefullt kontaktnät inom en mycket expansiv marknad och den senaste forskningen. Vår ambition är att förbereda elever för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Eleverna gör studerar och besök på olika energianläggning Vattenfallgymnasiet kommer att erbjuda en utbildning med hög kvalité och goda företagskontakter. Vattenfallgymnasiet ska vara det naturliga förstahandsvalet för kommunens ungdomar när det gäller teknisk och naturvetenskaplig utbildning inom området energi. Skolan ska erbjuda kurser som motsvarar det kompetensbehov som finns på företagen. Tillgången till företagens och högskolornas expertis ska bidra till att undervisningen hänger med i den mycket snabba utvecklingen inom området. Samarbeten och kontinuerliga erfarenhetsutbyten med andra gymnasieskolor inom Teknikcollege ska ske liksom erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt. Samarbete med högskolan skall leda till att eleverna har möjlighet att delta vid föreläsningar och laborationer och därigenom få information om ny teknik och möjligheter. Besöken ska ingå som en del i de kurser som eleverna läser och på så sätt ge eleverna fördjupade kunskaper och fler perspektiv. Utbildningen vid Vattenfallgymnasiet ska återspegla behovet av kompetens idag och i framtiden. Utbildningen sker i nära samarbete med energibranschen och universitet och högskolor. Kopplingen innebär bland annat studiebesök, möjlighet till feriearbete och att eleverna gör sina gymnasiearbeten som skarpa projekt med handledare från företagen. Utbildningen ger en bred och djup behörighet till naturvetenskap, matematik och teknik vilket betyder att skolans utbildningar ger möjlighet till fördjupning inom många olika områden. På samma sätt som andra program är förberedande inom sina områden, syftar profilen energi till att ge eleverna de bästa möjliga förutsättningarna att klara av fortsatta studier vid högskoleutbildningarna främst inom energiområdet som t.ex. energisystemingenjör, automation och maskinteknik. elektroteknik, kärnkraftteknik, elkraftteknik, eldistribution m m. Den ger även möjlighet till fördjupning inom många olika energirelaterade områden. Utbildningen svarar även mot ett sekundärt avnämarbehov inom branschen och områden som arbetar med energi och är anpassad därefter. Inom energibranschen arbetar bl.a energitekniker och ingenjörer men även fackområdesspecialister inom t.ex. kemi och fysik samt projektledare, ekonomer, och andra befattningar inom säkerhet, miljö och kvalitet. Syftet med energiprofilen är att eleverna utvecklar kunskap om energi från produktion till konsumtion och vidare ansvar och fördjupar elevernas kunskaper om utveckling inom energiområdet. Undervisningen syftar även till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt värdera och ta ställning i frågor som behandlar energiområdet. Undervisningen bidrar även till att eleverna utvecklar förståelse för energins betydelse för samhället, samt kunskaper om teknikutveckling inom energiområdet. Genom att även fortsättningsvis genomföra gymnasiearbetet som projekt hämtade från företagens löpande verksamhet, sker ett lärande i arbetet och kunskap i handling. Gymnasiearbetet är kopplat till programmens examensmål, vilket innebär att delar eller hela arbetet kan göras i projektform. Eleverna ska samverka dels med handledare från företagen, dels med handledare från skolan som även har en ansvarig lärare som samordnar kursen och håller kontakt med företagen. Fler företag än nu kan vara samarbetspartner i gymnasiearbetet. Lärarna på Forsmarks skola/vattenfallgymnasiet är inte uppdelade i arbetslag men arbetar tillsammans i arbetslagsliknande former. På skolan finns tre klasser på de tre första åren samt en klass på det fjärde året på teknikprogrammet. Varje klass har två mentorer och varje elev ingår i en mentorsgrupp om ca 15 elever. De återkommande mentorsuppföljningarna av elevens studietakt, prestationer och problem ger en möjlighet för eleven att påverka sina egna studier. Ett utbyggt mentorskap bidrar även till att eleverna stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Under två dagar per läsår har skolan så kallade mentorsdagar. Under mentorsdagarna ges elever och vårdnadshavare möjlighet till att få information om samt diskutera studieresultat, hälsa och arbete framgent för att klara målen och utvecklas som individ. I den pedagogiska 1:1 satsningen inom ramen för digitaliseringen ingår ämnesövergripande projekt och laborativa moment som en naturlig del i skolans verksamhet. Det nära samarbetet med energibranschen ger eleverna stor möjlighet att utveckla färdigheter som att definiera och analysera problem, utarbeta lösningar, utveckla, konstruera och producera produkter och tjänster och att reflektera över arbetsprocessen. Vattenfallgymnasiet strävan är att lärarna arbetar tvärvetenskapligt och ämnesövergripande i största möjliga mån. Detta för att ha möjlighet att färga in olika kurser enligt programmens examensmål på ett mer naturligt sätt. Det innebär även att fler lärare bedömer elevens förmåga ur olika perspektiv. Organisation av liten enhet

26 Avtalet med Vattenfall AB tillser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever samt att det finns goda möjligheter att tillsätta samtliga lärartjänster med behörig personal. Där det är möjligt att samläsa kurser på de sökta programmen kommer så ske, då det är ett arbetssätt som fungerat med goda resultat och erfarenheter på Forsmarks skola. Schemat anpassas så långt det är möjligt så att eleverna på skolan kan välja utökat program och därmed kurser som inte per automatik ingår i programmets kursstruktur. De läser dessa kurser inom ramen för det individuella valet alternativt som extra kurser Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomföras vilka moment som ingår i provet hur bedömningen och poängsättningen av provet går till hur färdighetsprovet kommer att användas som grund för urval. 11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 11.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 11.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen.

27 11.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 12. Övrigt 12.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Vattenfallgymnasiet övertar verksamheten vid Forsmarks skola. Forsmarks skola anordnar idag fjärde året på Teknikprogrammet Produktionsteknik utgång Processteknik med inriktning på elproduktion. Denna utbildning kommer komplettera de utbildningar och verksamhet som är angivna i denna ansökan. Den nya huvudmannen är densamme som driver ABB industrigymnasium i Västerås och Ludvika Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

28

29

30 Bolagsverket - verksamt.se Samlad service från myndigheter Ändrauppg'ffe' Allmogekulturen i Västerås AB # Steg 3 av 3 - Kvittens Du har skickat din anmälan till Bolagsverket. När ärendet har registrerats skickar vi ett registreringsbevis. På Bolagsverkets webbplats hittar du information om aktuella handläggningstider. Skickat till Bolagsverket Datum: Id-nummer: , kl. I 5:23 I Handlingar ',/ Anmälan (pdi) 'f';f Stämmoprotokoll(pdf) l:l Bolagsordning(pdf) Elektroniskt undertecknat av: FREDRIK SVENSSON FREDRIK SVENSSON Betalning till Bolagsverket Datum för betalning: , kl. 15:28 Avgiften kr har betalats för id-nummer !l Har du ändrat adressen hos Svensk adressändring? Om du vill att även andra myndigheter ska få reda på den nya adressen, kan du anmäla den hos Svensk adressändring. Det räcker alltså inte att bara ändra adressen hos Bolagsverket. GÖr din adressändring på /1

31 mqö Bolagsverket Ändringsanmälan Aktiebolag 8' Sundsvall ID-nummet Organisationsnummer Företagsnamn Allmogekulturen i Västerås AB Ombud/kontaktperson Namn (förnamn och efiemamn) Anders Silfverling Ombudets telefonnummer c/o AB Arvid Svensson Postadress Box I 60 Ombudets e-postadress anders.silfverling@arvidsvensson.se Postnummer Postort VÄSTERÅS Denna anmälan avser: Ändring av bolagsordning Ändring av företagsnamnet Registrering av särskilt företagsnamn Ändring av företrädare/firmateckning Ändring av revisorer Ändring av företagets postadress Registreringsavgift Skriv in id-nummer som referens på betalningen Avgiff för detta ärende 2000 Bankgiro nummer Företagets nya adress c/o AB Arvid Svensson Postadress Box 160 Postnummer Postort VÄSTERÅS Förslag till nytt företagsnamn Förslag nummer 1 Forsmarks Skola AB Styrelseordförande 1

32 Styrelseordförande [JNy 0 Ändring Personnummer Effemamn Svensson c/o AB Arvid Svensson Postadress Box 160 Samtliga förnamn Karl Fredrik Arvid Postnummer Postort VÄSTERÅS Styrelseledamöter 0Ny % Ändring 0 Arbetstagarrepresentant Personnummer Effernamn Svensson c/o AB Arvid Svensson Postadress Box 'l 60 Samtliga förnamn Karl Fredrik Arvid Postnummer Postort VÄSTERÅS [QNy 0 Ändring 0 Arbetstagarrepresentant Personnummer Eflemamn Henrysson Postadress Jordgränd 51 Samtliga förnamn Lotta Agneta Postnummer Postort SOLLENTUNA Styrelsesuppleanter [gny 0 Ändring [] Arbetstagarrepresentant Personnummer Eflernamn Silfverling Postadress Fårtickevägen 17 SamUiga förnamn Karl Anders Postnummer Postort VÄSTERÅS Firmateckning [gl Ändrad [] Oförändrad Firman tecknas av Fredrik Svensson Revisionsbolag med huvudansvarig revisor Ändring Organisationsnummer Postadress Box 3018 Företagets namn KPMG AB Postnummer Postort SOLNA 2

33 Revisionsbolag med huvudansvarig revisor [ZNY 0 Ändring Personnummer Effernamn Samtliga fömamn ArvidssonÄlgne. Helena Maria Postadress Enköpingsgatan 8 Postnummer Postort VASTERÅS Särskilt företagsnamn [JNy 0Ändring 0Upphävande Nytt Tbrslag Vattenfallgymnasiet Verksamhet För den del av verksamheten som avser utbildningsverksamhet Övrigt Namnen Forsmarks Skola AB och Vattenfallgymnasiet är varumärkesskyddade av Vattenfall AB Bolaget har genom ett samarbetsavtal erhållit rätten att använda dessa namn som ansöks i denna anmälan. Avgående funktionärer Rikard Per-Arvid Svensson Styrelsesuppleant Försäkran och underskrifter Undertecknad försäkrar härmed på heder och samvete att: -de anmälda uppgifterna om särskilt företagsnamn överensstämmer med de beslut som bolaget har fattat. -den/de person/personer som nu anmälts för registrering har de kvaiifikationer/uppfyiier de behörighetskrav som finns angivna i aktiebolagsjagen och aktieboiagsförordrungen för den avsedda befattningen och har åtagit sig uppdraget. -de anmälda uppgifferna överensstämmer med de beslut som bolaget har fattat. l!'- Undertecknad av: FREDRIK SVENSSON

34 Avskrift av protokoll vid extra bolagsstämma i ALlmogekulturen i Västerås AB, , den 15 januari 2019 i Västerås 1. Ordförande och justerare Till ordförande valdes Fredtik Svensson och till justetate valdes Anders Silfvetlfög. Fredrik Svensson skrev protokonet. 2. Röstlängd En förteckning över närsrarande upprättades: %Bmn Antalaktier CeleritasFastigheterAB 1000 företräddes av orrföudet Fredrik Svensson Antal töstet 1000 Summa IOOO IOOO Stämtnan beslutade att godkänna förteckningen över närvarande akt'eägate som röstlängd. 3. KalleLse och dagordning Stärnman konstaterades vara sammankauad i behör'ig ordning och dagordningen godkändes. 4. Bolagsordning Stämman beslutade att ändra bolagsotdningen. 5. Styrelse Stämn"ian beslutade att välja följande personer Styrelseledamot LottaAgnetaHeruy;son Styrelsesuppleant KarlAnders Silfverhng Följande person ska inte Längre ingå i styrelsen Styrelsesuppleant RikardPer-ArvidSvensson 6. Revisor Stärnman beslutade att välja Reyisor KPMG AB 7. Avslutande Samtliga beslut fattades enliälligt. Stämrnan avslutades. Ordfötande Fredrik Svensson Protokollförare Fredrik Svensson Justerare Anders Silfverling Försäkran och underskrifter Jag intygar att innehållet i denna elektroniska handling stämmer överens med originalet. Originalet har skrivits under av den eller de personer som enligt lag ska skriva under. 'i

35 Undertecknad av: FREDRIK SVENSSON

36 Bolagsordning!1 Företagsnamn Aktiebolagets företagsnamn är Forsmarks Skola Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Västerås kommun.!3 Verksamhet Aktiebolaget ska bedriva utbiidningsverksamhet som huvudman för gymnasieskola, äga och förvalta fast och lös egendom samt bedriva darmed förenlig verksamhet. 54 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst och högst sek. %5 Antal aktier Antal aktier ska vara lägst 4000 och högst Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst I och he)gst 5 ledamöter med lägst O och högst 3 Revisorer Bolaget ska inte ha revisor. Bolagsstämman kan dock enligt reglerna i aktiebolagslagen välja att ändå utse Kallelse Kallelse sker genom brev med posten eller Årenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden behandlas. 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av r5st1ängd 3. Val av en eller tva lusteringsmän 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5. Godkännande av dagordning 6. Framläggande av arsredovisningen och, när det krävs, revisionsberättelsen 7. Beslut om - fastställande av resultaträkningen och balansräkningen - dispositioner betraffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen - ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktt)ren 8. Faststallande av arvoden till styrelsen och i vissa fall revisorerna 9. Val till styrelsen och i förekommande fall av revisorer. IO. Annat ärende, som ska tas upp på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller IO Räkenskapsår Räkenskapsår ärl januari - 31 december. % Il Hembud Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbludandet omfattar. Den nye agaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergangen till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen uppmanar de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsansprak hos aktiebolaget, senast inom tva manader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Anrnäler sig fler än en lösningsberättigad, ska samtliga aktier så långt det är möjigt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon k)sningsberättigad begär det, av notarius publicus. Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag, ska lösenbeloppet motsvara vederlaget, om inte sarskilda skäl föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad fran den tidpunkt 1

37 lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspraket framställdes hos 12 Tvisters avgörandea av,skiljemän Skulle tvist uppkomma r5e11anbolaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare, skall den hänsklutas till avgörande av skiljemän i enlighet med lagen (1999:116) om skiljeförfarande. 2

38 Undersökning av elevintresse för Vattenfallgymnasiet, Forsmark Vi har använt följande tre metoder för att undersöka intresset för de planerade utbildningarna på Vattenfallgymnasiet. Vi söker ju anta totalt 36 elever varje år varav sannolikt ca hälften från närområdet: 1) Erfarenhet från nuvarande Forsmarks skola 2) Exit polls hos högstadieklasser som besökt Forsmarks skola under läsåret. Skolan har besökts av i princip samtliga niondeklassare i Tierps och Östhammars kommun i samband med att vi givit utbildning i datakunskap och fysik. 3) Webbenkät Metod 1 Nuvarande Forsmarks skola har som mest antagit 70 elever årligen. Detta fram tills riksintag ej längre medgavs för teoretiska program, och en stor grupp elever ej kunde beredas plats av ekonomiska skäl. Vattenfallgymnasiet kommer att få ekonomiskt stöd för elevboende av Vattenfall AB och kommer att kunna erbjuda billigt och bra boende vilket är en förutsättning för att kunna rekrytera från hela riket. De sista åren före nedläggningsbeslut av FKA hade skolan c:a 30 elever i varje årskurs, där i princip alla kom från regionen (Uppsala län och Norrtälje kommun) och c:a hälften från Östhammars kommun. Fördelningen på Gymnasieprogram var sådan att ca hälften gick TE och hälften NA. För närvarande (VT2019) går 17 elever i åk2 och 16 elever i åk3. De har alla antagits efter att nedläggning av skolan aviserats Forsmarks skola har de sista åren gett inriktningarna TEINF, TETEK och NANAT. Det är realistiskt att anta att intresset regionalt kommer att öka för Vattenfallgymnasiet jämfört med för de sista årens Forsmarks skola då Vattenfallgymnasiet kommer att erbjuda två ytterligare inriktningar, tydligare karriärmöjligheter och utbildningsmål, integrerat elevboende och tillgång till samarbeten med ABB industrigymnasium och bland annat KSU och FKA. Med nya möjligheter att gå på skolan för elever från hela Sverige är det realistiskt att anta c:a sökande per år varav från regionen och från Östhammars kommun. Metod 2 Elever i årskurs nio från närområdet (Östhammars och delar av Tierps kommun) har besökt Forsmarks skola de senaste åren. I princip samtliga klasser har besökt skolan och i samband med detta har de tillfrågats om intresse för Forsmarks skola och nu, LÅ , om intresse för Vattenfallgymnasiet. Historiskt har vi kunnat se att dessa enkäter med en faktor två relativt väl överensstämt med senare antagning. Vi har i dessa exit polls detta läsår frågat de deltagande eleverna om de har intresse av att läsa teknikprogrammet eller naturvetenskapliga programmet vid Forsmarks skola. Ett 40-tal elever har sagt sig vara intresserade. Tidigare år har antalet som faktiskt sökt varit c:a hälften av dem som sagt sig vara intresserade. Denna metod ger alltså en prognos på 20 elever från närområdet (Östhammar, Tierp)

39 Metod 3 Följande information gavs i Webbenkät som spreds genom delning på sociala media ( Facebook), och finns tillgänglig på webbplatsen Vattenfallgymnasiet.se : Höstterminen 2020 planerar Vattenfallgymnasiet att starta sin verksamhet i Forsmarks bruk i Östhammar. Skolan kommer att rikta sig till elever från hela landet, med ett elevboende i anslutning till skolan i den vackra bruksmiljön. Vi kommer att erbjuda utbildning av hög klass med energiprofil inklusive ett fjärde yrkesinriktat år på teknikprogrammet. Vattenfallgymnasiet tar över verksamhet, traditioner och erfarenhet från Forsmarks skola som verkat sedan Vi gör denna enkät som ett led i Skolinspektionens process för friskoleansökan. Denna anmälan är inte på något sätt bindande ej heller identifierar vi dig som person. Vi är mycket tacksamma för ditt deltagande även om du inte kan svara på alla frågor. Enkäten, med titel Intresseanmälan Vattenfallgymnasiet las ut onsdagen den 16 januari Följande frågor ställdes i enkäten: Jag är kille/tjej (två svarsalternativ ej obligatorisk) Vilken skola går du i (öppen) Bostadsort (öppen) Jag går i årskurs (7/8/9/annan) Jag är intresserad av följande utbildningar på Vattenfallgymnasiet: o Teknikprogrammet teknikvetenskap o Teknikprogrammet informations och medieteknik o Teknikprogrammet - produktionsteknik o Naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap o Naturvetenskapsprogrammet - samhällsvetenskap o Annan (ange vilken) Om du har övriga synpunkter så kan du skriva dem här Vi redovisar här diagram och resultat för de 175 svar vi fått under de 12 dagar enkäten utförts ( 16 januari t.o.m. 28 januari 2019 ). I närområdet har 22 elever i åk 8 och 9 sagt sig vara intresserad av någon av inriktningarna och totalt i riket är antalet 126. Normeras webbenkäten med metod 2: exit polls där de 22 som i närområdet säger sig vara intresserade av någon av de inriktningar som ges kan jämföras med de c:a 40 elever som uppgivit detta i metod 2, och som då borde motsvara c:a 20 st verkliga sökande (enligt metod 1 ) i åk 9 och kanske c:10-15 i åk 8. Vi ser att vi har totalt 20 intresserade av någon inriktning i närområdet vilket gör att en normering med en faktor 1 för antal sökande kan vara rimlig. Detta innebär i realiteten en betydligt högre faktor för årskurs 8 som utgjorde ca 1/3 av antalet svar jämfört med åk 9. Vi har totalt 104 intresserade från resten av landet. Här kan man ej med säkerhet normera på samma sätt då steget från att säga sig vara intresserad i en enkät till att faktiskt vilja börja på en skola långt från hemmet är längre, men det är ställt utan tvivel att intresset är stort och kan troligen motsvara c:a 80 ansökningar. Denna metod ger alltså en prognos på 20 elever från närområdet och 80 elever från hela Sverige.

40 Resultat och diskussion Slutsatsen av de tre metoderna är att det är rimligt att anta ett gott söktryck till de årliga 36 platserna. Runt 20 från närområdet och totalt från hela landet. Metod 3 visar också en jämn spridning på intresset för de fem olika inriktningarna och en i princip jämn könsfördelning med viss övervikt av flickor Antal svar Figur 1) Totalt antal svar på Enkäten, visad för Facebook-användare varav c:a 2000 har klickat 1) Hela riket (175 intresserade) 2) Årskurs 7,8,9 Hela riket (126 intresserade) 3) Årskurs 7,8,9 Region (29 intresserade) 4) Årskurs 7,8,9 Närområde (22 intresserade)

41 Figur 2) Fördelning på årskurs hos dem som besvarat enkäten Figur 3) Könsfördelning bland dem som besvarat enkäten.

42 Andel intresserade av olika inriktningar [%] 17% 23% % % 24% 5 Figur 4) Andel intresserade av olika inriktningar : 1) NANAT 23% 2) NASAM 24% 3) TETEK 18% 4) TEINF 18% 5) TEPRO 17%

43 YETI Fredrik Svensson 100% Y.E.T.I Holding AB % 100% 100% Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB Celeritas Fastigheter AB (u.n.ä YETI Education Holding AB) KFAS Fastigheter AB % Allmogekulturen i Västerås AB (u.n.ä Forsmarks skola AB) /1

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61 Åtgärdsprogram på gymnasiet Enligt gymnasieförordningen 8 kap 1a fattar rektor beslut om särskilt stöd: Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. (SFS 2006, s.203) Även Läroplanen för de frivilliga skolformerna anger rektor som ansvarig för att elevvårdsverksamheten utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta. Arbetsprocessen för att upptäcka och åtgärda särskilda behov innehåller följande steg enligt en modell i Allmänna Råd 2008, s.7: Uppmärksamma Utreda Utarbeta och genomföra åtgärdsprogram Följa upp och utvärdera Denna arbetsprocess fungerar som ett växelspel mellan de två sistnämnda stegen. Uppföljning och utvärdering ska göras regelbundet för att målfokuseringen ska hållas intakt. Är beslutade åtgärder vidtagna och har åtgärderna varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål (Allmänna Råd 2008, s.6)? De mål som formuleras och de åtgärder som planeras måste vara relevanta, realistiska, konkreta och möjliga att utvärdera (Allmänna Råd 2008, s.16). Hela lärmiljön ska tas i beaktande när åtgärdsprogrammet utformas och det ska vara möjligt att både elev och vårdnadshavare medverkar kontinuerligt i stödprocessen. Det ska också poängteras att vid utformandet av åtgärdsprogram bör man särskilja uppgifter av ömtålig natur från det beslutsdokument som utformas, då beslut aldrig kan sekretessbeläggas. De Allmänna Råden ger en tydlig anvisning om hur åtgärdsprogrammen bör utformas, med grund i den ovan nämnda modellen. Åtgärderna ska vara både kort- och långsiktiga och relatera till läro-

62 och kursplansmål samt kännetecknas av en konkretisering av syftet med åtgärderna för att underlätta för uppföljning och utvärdering.

63 Åtgärdsprogram på gymnasiet Enligt gymnasieförordningen 8 kap 1a fattar rektor beslut om särskilt stöd: Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. (SFS 2006, s.203) Även Läroplanen för de frivilliga skolformerna anger rektor som ansvarig för att elevvårdsverksamheten utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta. Arbetsprocessen för att upptäcka och åtgärda särskilda behov innehåller följande steg enligt en modell i Allmänna Råd 2008, s.7: Uppmärksamma Utreda Utarbeta och genomföra åtgärdsprogram Följa upp och utvärdera Denna arbetsprocess fungerar som ett växelspel mellan de två sistnämnda stegen. Uppföljning och utvärdering ska göras regelbundet för att målfokuseringen ska hållas intakt. Är beslutade åtgärder vidtagna och har åtgärderna varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål (Allmänna Råd 2008, s.6)? De mål som formuleras och de åtgärder som planeras måste vara relevanta, realistiska, konkreta och möjliga att utvärdera (Allmänna Råd 2008, s.16). Hela lärmiljön ska tas i beaktande när åtgärdsprogrammet utformas och det ska vara möjligt att både elev och vårdnadshavare medverkar kontinuerligt i stödprocessen. Det ska också poängteras att vid utformandet av åtgärdsprogram bör man särskilja uppgifter av ömtålig natur från det beslutsdokument som utformas, då beslut aldrig kan sekretessbeläggas. De Allmänna Råden ger en tydlig anvisning om hur åtgärdsprogrammen bör utformas, med grund i den ovan nämnda modellen. Åtgärderna ska vara både kort- och långsiktiga och relatera till läro-

64 och kursplansmål samt kännetecknas av en konkretisering av syftet med åtgärderna för att underlätta för uppföljning och utvärdering.

65 Åtgärdsprogram Elev Namn Klass Personnummer Datum Deltagare vid upprättande av åtgärdsprogram Vårdnadshavare för omyndig elev (alternativt delges vårdnadshavare överenskommelsen i efterhand för signering) Lärare Rektor Mentor Övriga närvarande Lägesbeskrivning (ev. pedagogisk utredning/kartläggning som bilaga) Elevens styrkor, svårigheter och behov Mål (kortsiktigt och långsiktigt) Åtgärdsprogram skrivbar/ /11:31

66 Vad behöver utvecklas? Vad vill vi uppnå? Var god vänd! Åtgärder Hur nå målen? Vem ansvarar? Elevens synpunkter Vårdnadshavarens (för omyndig elev) synpunkter Åtgärdsprogram skrivbar/ /11:31

67 Uppföljning Tidpunkt för uppföljning och utvärdering Hur ska åtgärderna följas upp och utvärderas? Åtgärdsprogrammet har upprättats av (underskrifter) Elev Lärare Vårdnadshavare (i förekommande fall) Rektor Originalet till skolans kansli för arkivering. Kopior till deltagare. Åtgärdsprogram skrivbar/ /11:31

68 Elevvårdsplan 1. Den (elev, lärare, vårdnadshavare) som uppmärksammar att en elev är i behov av särskilt stöd, meddelar mentor och skolledning. 2. Lärare och/eller mentor och skolledning gör en första planering av elevstöd och undersöker vilka kontakter som bör tas och om åtgärder bör ske inom klassen eller, om så behövs, andra stödåtgärder. 3. Om det befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i ämnesplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd upprättar den undervisande läraren ett åtgärdsprogram tillsammans med eleven. 4. Om det särskilda stödet inte gäller ett specifikt ämne utan behov av särskilt stöd av sociala skäl, t.ex. hög frånvaro, sker regelbundna samtal mellan eleven, och för omyndig elev elevens vårdnadshavare och mentor som ansvarar för att ta fram underlag till åtgärdsprogram. 5. Rektor är ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas. Mentor eller ämneslärare genomför detsamma. 6. Mentorn ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas. Elev, vårdnadshavare och mentor upprättar gemensamt ett åtgärdsprogram. 7. Åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. 8. Om vidtagna åtgärder ej varit framgångsrika, tas ärendet upp av mentorn i en elevvårdskonferens 9. Rektor eller biträdande rektor ansvarar för EVK. Till EVK kallas eleven, samt för omyndig elev vårdnadshavare, mentor, rektor eller biträdande rektor och vid behov elevvårdspersonal för att diskutera och besluta om åtgärder. 10. Åtgärderna kan vara stödjande insatser riktade mot elev i förstärkning av kärnämnen och/eller programspecifika kurser såväl som reducering av kurser. Stöd ges av lärare i form av stödundervisning i grupp och/eller individuellt. 11. Även omprioriteringar av pedagogiska resurser, anpassad studiegång, specialpedagogisk kartläggning och/eller psykologisk utredning beslutas i EVK. 12. Vid behov, och alltid i samråd med vårdnadshavare för omyndig elev, tas kontakt med t.ex. barn -och ungdomspsykiatrisk team och sociala myndigheter. 13. Mötet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas. Vid upprättandet av dokument ska den som utformar beslutet tänka på att inte ta med uppgifter av ömtålig natur eftersom beslut i elevvårdsärende inte kan sekretessbeläggas. Däremot kan underlaget sekretessbeläggas.

69 Elevvårdskonferens Bilaga 3 Regleras i GyF 4 kap 1-2: För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens vid skolan.

70 Ledamöter i elevvårdskonferensen är:! rektor! företrädare för elevvården (skolsköterska, kurator)! berörd mentor och annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. Elevvårdskonferensen är beslutsför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. Tillämpningar: Elevvårdskonferens sammankallas när någon elev har problem med sin skolgång. Det kan vara hög frånvaro, problem med studierna, mobbning, sociala problem mm. Elevvårdskonferensens syfte är att genom olika åtgärder försöka hjälpa eleven med dennes skolsituation. Deltagare är rektor (ordförande), elevens mentor, personal från elevvården (vilka beror på problemens karaktär), eleven och vårdnadshavare om eleven är omyndig. Andra ledamöter kan förekomma om eleven eller skolan så önskar. Mentor kallar till mötet och för protokoll under mötet. Protokoll elevvårdskonferens Kan innehålla uppgifter som är sekretessbelagda enligt sekretesslagen 7:9, andra stycket Elev: Klass:

71 Personnummer: Datum/Tid: Plats: Närvarande (ange tjänstetitlar, Om kopia till annan vårdnadshavare ska skickas ska detta framgå här.): Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Ärende: Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Beslut: Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Uppföljning: Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Forsmark den: Ordförande Vårdnadshavare (om omyndig elev): Mentor Elev: Närvarande:

72 Ärende: Beslut: Uppföljning:

73 Uppföljning av åtgärdsprogram Datum för åtgärdsprogrammets upprättande Elev Namn Klass Personnummer Telefon Datum Uppföljning Vad har fungerat bra/mindre bra? Avslutat åtgärdsprogram? Nytt åtgärdsprogram? Ja Nej Ja Nej Elevens synpunkter Vårdnadshavarens (för omyndig elev) synpunkter Underskrifter Elev Lärare Rektor eller biträdande rektor Vårdnadshavare (i förekommande fall) Originalet till skolans kansli för arkivering. Kopior till deltagare. Uppföljning åtgärdsprogram/ /11:31

74 Upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering Vid kränkande behandling, mobbning mellan elever, samt mellan elever/personal ska anmälan göras till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds skyndsamt med hjälp av berörd mentor/personal. I vissa fall ska socialtjänsten kontaktas. Om misstanke om brott föreligger kan polisanmälan göras. Vid kännedom om trakasserier ska utredning påbörjas skyndsamt och skäliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra fortsatta trakasserier. Skolans handlande och åtgärder, i samband med handlingen ska alltid dokumenteras och sedan arkiveras (se dokumentet Utredning i ärende om kränkande behandling). Vid ett EVK-ärende ska det bifogas protokollet och vid behov beläggas med sekretess. Rutiner för insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation: 1. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska personalen genast ingripa. Elevens mentor ska kontaktas. En elev som kränks eller får vetskap om kränkning vänder sig till lärare, mentor, annan personal, skolhälsovård eller skolledning. Om en elev känner sig kränkt av någon i personalen ska skolledningen kontaktas. När en anmälan inkommit är rektor skyldig att starta en utredning. 2. Situationen kartläggs och samtliga kontakter och åtgärder dokumenteras löpande (se bilaga). Utredningen av händelsen ska ske så skyndsamt som möjligt och med stor hänsyn till den elev som kan vara utsatt. 3. Anmälan till socialtjänsten görs alltid när man i verksamheten får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns eller ungdoms skydd. 4. Vid brottsmisstanke överväg om polisanmälan ska göras. Eventuell polisanmälan görs i samråd med skolledning. 5. Arbetsmiljöverket ska underrättas vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsa eller liv. Rektor ansvarar för att anmälan görs. 6. Samtal genomförs med de inblandade, så länge behov kvarstår. Var och en för sig och eventuellt tillsammans. Vid behov kontaktas elevhälsan som kan vara till stöd innan och under genomförandet av elevsamtalen. Vårdnadshavare informeras och kallas till ev. möte. Berörd personal hålls informerade. 7. De åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. 8. Uppföljningssamtal ska ske. Allt ska dokumenteras. 9. Kvarstår problemen upprättas ett åtgärdsprogram. 10. Åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. Ansvarig för uppföljning och utvärdering anges i åtgärdsprogrammet. 11. Ärendet är avslutat då den utsatte eleven känner sig trygg och nöjd med skolans hantering. ZJ! Uppdaterad:

75 Diciplinära åtgärder 1. Om en elev i en kommunal gymnasieskola har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, ska läraren uppmana henne eller honom att ändra sitt uppförande. Om eleven inte bättrar sig ska läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass Som det framgår ovan ska rektor om en elev har gjort sig skyldig till upprepade förseelser, fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse försöka utreda orsaken till beteendet. 3. Vid behov ska företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen ska rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap ska vårdnadshavarna snarast underrättas om sådana åtgärder Om syftet med åtgärderna inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven under vissa omständigheter stängas av från undervisningen. Skolan har möjlighet att vid mycket allvarliga situationer, till exempel i de fall eleven utgör en påtaglig säkerhetsrisk för andra elever och personal, avskilja en elev för en längre eller kortare tid. Avstängningen eller förvisningen ska vara tidsbestämd och kan alltså inte gälla tills vidare. 3 Avstängning helt eller delvis kan ske under högst två veckor av terminen. Förvisning från kommunal skola kan ske under högst tre terminer utöver den termin då beslutet meddelades kap, 21, gymnasieförordningen. 2 6 kap, 22, gymnasieförordningen. 3 Skolverkets beslut , dnr :2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr : kap, 23, gymnasieförordningen. ZJ! Uppdaterad:

76 Utredning i ärende om kränkande behandling Datum: Inblandade Namn Ev. klass Personnummer Telefon Namn Ev. klass Personnummer Telefon Kartläggning: Hur har verksamheten fått kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat? Är det möjligt att klarlägga orsakerna till den uppkomna situationen? Har den utsatte varit utsatt tidigare? Kortfattad beskrivning. Vilka åtgärder har tidigare vidtagits? ZJ! Uppdaterad:

77 Samtal med de inblandade (dokumenteras i separata tjänsteanteckningar som läggs till respektive akt.) Den utsattes beskrivning av sin situation: Andra inblandade personers versioner Åtgärder Åtgärdsprogram / vidtagna åtgärder dokumenteras och läggs till respektive akt. ZJ! Uppdaterad:

78 Uppföljning ska ske, datum: Ansvarig för uppföljning: Uppföljning Uppföljning och utvärdering av åtgärder dokumenteras och läggs till respektive akt. Avslutat ärende? Finns åtgärdsprogram? Ja Nej Ja Nej Kontakt med vårdnadshavare (för omyndig elev) Underskrifter Elev Lärare Rektor eller biträdande rektor Vårdnadshavare (i förekommande fall) Originalet till skolans kansli för arkivering. Kopior till deltagare. ZJ! Uppdaterad:

79 Forsmarks skola Möjligheternas och valfrihetens skola Likabehandlingsplan

80 INLEDNING Likabehandlingsplanen syftar till att främja elevernas lika rättighet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I likabehandlingsplanen redovisas kortsiktiga och långsiktiga mål samt planerade åtgärder. Planen ska vara välbekant för alla och envar och årligen följas upp och ses över med medverkan av eleverna vid skolan. VISION Rätt till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Likabehandling handlar både om rättsäkerhet för dig som elev och om en höjd kvalitet i utbildningen. På Forsmarks skola ska alla trivas och må bra. Här bryr vi oss om varandra. Alla ska känna sig respekterade. På Forsmarks skola ska alla elever blir uppmärksammade, sedda och bekräftade. Det dagliga arbetet ska genomsyras av respekt för den enskilda individen och baseras på den värdegrund som anges i gymnasieskolans läroplan. Trygghet och arbetsro ska råda i skolan. Ett demokratiskt och solidariskt förhållningssätt ska prägla arbetet. Varje elev ska kunna gå till skolan och känna en glädje i att vara där. På Forsmarks skola råder nolltolerans mot kränkande behandling. Inte någon form av kränkande behandling som mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, våld eller hot, accepteras. Det gäller såväl mellan elever som mellan personal och elever. Både personal och elever har ett gemensamt ansvar för att aktivt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje tendens till diskriminering eller trakasserier ska resultera i en reaktion. Det innebär att personal och elever på Forsmarks skola ska reagera och agera om vi hör eller ser någon form av kränkande behandling. En kränkande behandling bör bedömas och hanteras utifrån en samsyn på elevens personliga integritet oavsett om kränkningarna har diskriminerande inslag eller inte. BAKGRUND OCH LAGTEXT De huvudsakliga lagarna bakom upprättandet av likabehandlingsplanen är skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling samt läroplanen för gymnasieskolan. Skollagen Enligt 1 kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskrimineringslag Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Nedan har vi tagit fram begreppsdefinitioner utifrån Diskrimineringsombudsmannen. 2

81 Kön: Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck: I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Religion eller annan trosuppfattning: Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning: I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Vi har valt att använda oss av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Ett funktionshinder är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel, synskador och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Sexuell läggning: Homosexuell, heterosexuell eller bisexuell. Ålder: Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Diskriminering Enligt diskrimineringslagen 4 avses med diskriminering: direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 3

82 sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kränkande behandling Enligt skollagen är kränkande behandling förbjudet. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet innefattar alla former av kränkningar. Kränkande behandling kan vara mobbning och liknande beteenden och även föreligga utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos den elev som utsätts för kränkningar. Att knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning, eller kränkning via sociala medier som t.ex. via SMS, Facebook, Twitter och Instagram, omfattas av uttrycket kränkande behandling. 1 Begreppet innefattar alla former av kränkningar. Gemensamt är att någon eller några bryter mot principen om alla människors lika värde. Om individen upplever sig utsatt, måste det alltid tas på allvar. Förbudet gäller inte befogade tillrättavisningar i syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för elever. Kränkande behandling: är ett sätt att förtrycka andra människor. kan drabba och utföras av en eller flera personer kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematiskt kan utföras av och drabba alla Kränkningarna kan t.ex.vara: verbala (bli hotad eller kallad hora eller bög eller liknande) fysiska (bli utsatt för slag och knuffar) psykosociala (bli utsatt för rykten, utfrysning, attityd, hånfulla skratt mm) text, bild (klotter, brev, lappar, e-post, Internet, sms, mms) sabotage (förstörda arbeten och kläder m.m.) ANDRA STYRDOKUMENT Socialtjänstlag Enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) är myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Arbetsmiljölag Enligt arbetsmiljölagen ska ett systematiskt arbetsmiljöarbete ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. 1 Skolinspektionen,

83 Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Även om kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering inte finns i brottsbalken, finns exempel på kränkande som kan utgöra brott enligt brottsbalken som: misshandel, olaga hot, tvång, ofredande, trakasserier, förtal, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. Vid den straffrättsliga bedömningen ses det som en försvårande omständighet ifall motivet varit att kränka en person på grund av etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken och symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte avgöras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. 2 Läroplan för gymnasieskolan Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 4 Likabehandlingsplan Skollagen har krav på en plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagen har krav på en likabehandlingsplan. Enligt skollagens kap 6, 8 ska huvudmannen: se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 5 I diskrimineringslagen 16 står det att: En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 Dessa två planer kan, enligt skolverket, med fördel slås ihop och bilda en enda plan som visar hur skolan arbetar med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling d.v.s. en likabehandlingsplan.7 Elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordningen om barns och 2 Skolverket, 2006, Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. 3 Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, avsnitt Ibid., avsnitt 1. 5 Skollagen (2010:800). 6 SFS 2008: Skolverket, 2009, s

84 elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen. 8 ANSVAR OCH ELEVINFLYTANDE Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Enligt skollagen ska elever ges inflytande över utbildningen. [Eleverna] ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. 9 Inflytande är nära förknippat med ansvar och i läroplanen betonas att skolan ska sträva mot att eleverna: tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö; aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan; utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former; utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. KARTLÄGGNING För att veta vad skolan främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kompletteras resultatet av Östhammars kommuns gemensamma Brukarenkät med en Trivselvärdering i alla årskurser och klasser. Även en enkätundersökning, Liv och hälsa ung, som genomförs vart annat år av landstingets samhällsmedicinska enhet i samarbete med bland annat Östhammars kommun, har använts. Resultaten från Brukarenkäten och Liv och hälsa ung har utvärderats och analyserats i personalgruppen och sedan diskuterats med eleverna. Resultatet från Trivselvärderingen har utvärderats och analyserats i trivselgruppen (som består av elever från alla klasser och en lärarrepresentant) och sedan diskuterats med övrig personal och elever. Resultatet visade, liksom tidigare år, på mycket goda resultat. Resultatet av Brukarenkäten visar att vi når upp till de av Barn- och utbildningsnämndens framtagna mål för gymnasieskolorna under kommunens huvudmannaskap, samt att måluppfyllelsen har ökat sedan föregående år. Nästan alla elever trivs i skolan och i sin klass. De vågar framföra sina åsikter i sin undervisningsgrupp och till personalen på skolan. Eleverna känner sig trygga i skolan och känner till skolans likabehandlingsplan. Resultaten från Liv och hälsa ung och Trivselvärderingen visar glädjande att de allra flesta eleverna trivs på skolan, de känner sig trygga både i skolan och på vägen till skolan. Mobbning och trakasserier förekommer i mycket liten utsträckning; eleverna har inte upplevt sig kränkta av någon vuxen i skolan och de känner stor optimism inför framtiden. Vi ser att våra främsta förbättringsområde handlar om kommunikation mellan elever, personal och skolledning. Trots mycket goda förutsättningar finns det, enligt Brukarenkäten, elever som har utsatts för kränkande behandling i skolan av andra elever. 10 Även om det är en liten del så är det aldrig acceptabelt. Vid konflikter och misstänkta kränkningar har åtgärder vidtagits skyndsamt. Då en stor del av eleverna som går på skolan bor på skolans elevhem är det viktigt att även elevhemmets elevhandledare följer skolans rutiner för att upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering och kränkande behandling. 8 SFS 2006:1083, Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 9 Skollagen, 4 kap. 9, SFS 2010: I Brukarenkäten 2013 kom frågan om man blivit kränkt av personal på skolan inte med. 6

85 Arbetet kring likabehandling sker löpande; skolan har även haft en temadag på mentorsdagen kring området. Eleverna har tillsammans med personal diskuterat diskriminerade hierarkier och normer på skolan har problematiseras, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till en ännu bättre stämning och undervisningskvalitet. Kurator och skolsköterska arbetar tillsammans i förebyggande syfte med frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Tillsammans med personalens och elevernas starka engagemang skapas en stödjande miljö. Sammanfattningsvis visar resultatet av sammanställningen för året att ett gott värdegrundsarbete bedrivs på Forsmarks skola. ANSVARSFÖRDELNING Alla på skolan har ansvar för att förebygga, motverka och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara eller är i strid mot lagen. På det sättet ingår arbetet mot diskriminering och kränkning i ett metodiskt, integrerat arbete där situationen på skolan och skolans arbetsklimat får en kontinuerlig helhetsbelysning. Det viktiga arbetet med att alla elever och all personal ska känna sig trygga och bemöta varandra med respekt sker fortlöpande i hela verksamheten. Det innebär ett ansvar att värna om den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön och sker i alla sammanhang. På skolan finns en Trivselgrupp, med elev- och personalrepresentanter, som har till uppgift att stödja det förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor Huvudansvarig för tillämpningen av likabehandlingsplanen är rektor. Det är rektor som har huvudansvaret för att diskriminering och kränkning förebyggs. Rektor ansvarar även för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och upplysa om allas skyldigheter att motverka diskriminering. Det är rektor som har det övergripande ansvaret att utreda eventuella fall som uppstår och se till att åtgärder sätt in. Lärare och annan skolpersonal All personal på skolan ansvarar för att likabehandlingsplanen följs och för att ifrågasätta och reflektera över de värderingar och normer som förmedlas genom undervisningen. All personal har även skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Elever Alla elever bör påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan. Tänk på att vara uppmärksam på vad som händer i din omgivning! Var uppmärksam på dina kamraters reaktioner. Våga fråga om hur någon mår. Lyssna när någon berättar om sina upplevelser. Ta berättelsen på allvar och utgå från den som har utsatts. Ta dig den tid som krävs. Kontakta din mentor, klassföreståndare, skolhälsovården eller någon annan i personalen för råd eller stöd. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Forsmarks skolas likabehandlingsarbete bygger på den kartläggning som är gjord. Förebyggande arbete 7

86 På Forsmarks skola har vi ett utbyggt mentorskap. Mentor har kontakt med vårdnadshavare och ansvarar för utvecklingssamtal och uppföljning av elevens studiegång. Varje vecka har eleverna även klassråd med sin klassföreståndare. Alla elever kallas till skolhälsovården den första terminen på Forsmarks skola för samtal. Kurator finns var annan vecka på skolan och var annan vecka i elevboendet. Två gånger per läsår har vi "öppet hus" för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolans ledning och elevhandledare samarbetar med socialtjänst och polis, bland annat i form av nätverksträffar. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar sker. Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Alla elever på Forsmarks skola ska oavsett, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning, ha samma rättigheter och möjligheter. Vid rekrytering och antagning av elever vid Forsmarks skola får ingen diskriminering ske. Samma sak gäller vid betyg, examination, undervisning, schemaläggning, studiebesök och studieresor. Exempel som används under lektionerna bör varieras så att de inte osökt förmedlar en stereotyp och normgivande bild. En kritisk och konstruktiv diskussion bör föras kring den aktuella litteraturen. Kön Forsmarks skola ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Exempel: Ett genusperspektiv ska tillämpas i undervisningen. Ansvarig: respektive lärare Etnisk tillhörighet Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Enligt skollagen har skolan också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet Exempel: Läromedlen ska inte ge en stereotyp bild av vissa invandrargrupper och/eller religioner. Ansvarig: respektive lärare. Religion eller annan trosuppfattning Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Exempel: Vid schemaläggning bör hänsyn, i möjligaste mån, tas till elever som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta i undervisning eller avlägga prov på vissa religiösa helgdagar. Ansvarig: schemaläggare Funktionsnedsättning Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder uppstår när en person med en funktionsnedsättning möter bristande tillgänglighet eller andra former av barriärer i den omgivande miljön. Exempel: Vi ska ta hänsyn till miljöns betydelse för de svårigheter som personer med funktionsnedsättning kan möta. Alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionsnedsättning. Läromedlen ska inte ge en stereotyp och normgivande bild av t.ex. människor med funktionsnedsättning. Ansvarig: rektor, respektive lärare Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Exempel: Läromedlen ska synliggöra homo- och bisexuella personer på ett naturligt sätt. Ansvarig: respektive lärare. 8

87 MÅL MED LIKABEHANDLINGSARBETET Mål: Att alla i verksamheten blir medvetna om vad likabehandling innebär och att de känner till och kan tillämpa likabehandlingsplanen. Åtgärder: Eleverna får i grupper gå igenom skolans likabehandlingsplan och diskutera elevdemokrati. Rektor arbetar tillsammans med elevrådet med målsättningen att stödja och uppmuntra det förebyggande likabehandlingsarbetet på skolan. Genom återkommande diskussioner i olika ämnen tas likabehandling upp på ett naturligt sätt i undervisningen. Diskussioner i klassråd och i personliga samtal mellan elev och skolans personal. Ansvarig: skolledning, elevhälsa, lärare, elevråd, mentorer. Mål: Arbeta för en tydligare kommunikation och information mellan skolledning, personal och elever. Åtgärder: Skolledningen besöker klassråden vid behov. Skolans veckobrev används som informationskanal. All personal, elever och vårdnadshavare ska ha tillgång till veckobrevet via e-post. Veckobrevet anslås även på informationstavlan i uppehållsrummet och ska finnas tillgängligt på skolans hemsida. Ansvarig: skolledning Mål: Elevinflytandet och elevdemokratin ska synliggöras och öka på Forsmarks skola. Åtgärder: Vid kursstart ska kursens mål och kriterier gås igenom tillsammans med eleverna. I största möjliga mån ska eleverna vara med och planera sin undervisning. Ansvarig: undervisande lärare Mål: Att få bort alla former av mobbning och kränkande behandling. Åtgärder: Arbeta tydligare med relationer och samarbetsövningar med grupprocessen i centrum, etiska samtal, konflikthantering, elevskyddsverksamhet i skolan och vuxna förebilder. Ansvarig: undervisande lärare, elevhandledare. UPPFÖLJNING Vad gjordes föregående läsår? Elever, lärare och övrig personal har fått möjlighet att läsa, få kännedom om, vara med och påverka samt diskutera likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare informerades via hemsidan och på föräldramöten. Eleverna har genom att arbeta med likabehandlingsfrågor under bland annat klassrådstid varit delaktiga när planen upprättas, följs upp och utvärderas. Det har lett till en förtydligande kring begreppen och mål samt förslag för vidare arbete. Klassråden gick igenom resultatet av de olika enkäterna tillsammans för att diskutera de svar som undersökningen gett. Vid konflikter och misstänkta kränkningar har åtgärder vidtagits skyndsamt. Personalen har samlats varje fredag på en verksamhetsträff för att främja kommunikation och information. Klassråd har genomförts varje vecka. Trivselgruppen har genomfört en trivselutvärdering. De första skolveckorna användes till att stärka sammanhållningen och få eleverna att inse vikten av att samarbeta och att se varandras positiva sidor. Mentorsdagar med utvecklingssamtal har skett under höst- respektive vårterminen. 9

88 Elevhälsan har arbetat förebyggande utifrån likabehandlingsplanen och i frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Skolsköterskan har haft hälsosamtal med eleverna. Eleverna har haft möjlighet att rådgöra och diskutera frågor knutna till likabehandling med elevhälsan i skolan och i boendet. Ett utvecklat samarbete med parter utanför gymnasieskolan har prioriteras för att få en helhetsbild för att kunna ge rätt stöd och hjälp till eleverna. Vad görs under kommande året? Skolan ska även fortsättningsvis se till att elever, personal och vårdnadshavare har fått möjlighet att läsa, få kännedom om, vara med och påverka samt diskutera likabehandlingsplanen. Eleverna ska vara delaktiga när planen upprättas, följs upp och utvärderas. Elever ska få möjlighet att komplettera enkäterna med ytterligare erfarenheter, tankar och reflektioner. Mentor informerar vid varje läsårs start om likabehandlingsplanen. Planen ska finnas som en regelbunden punkt på klassråd, i elevrådet och ska finnas på skolans hemsida. Arbetet med värdegrundsfrågor kommer att fortsätta med ökad intensitet. Arbetet kring likabehandlingsfrågor ska särskilt uppmärksamma att även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning, eller kränkning via sociala medier som t.ex. via SMS, Facebook, Twitter och Instagram, omfattas av uttrycket kränkande behandling. Elevrådet ska ta större ansvar för klassrådstiden och kommer att ta fram förslag på teman för diskussionsunderlag. Eleverna ska även fortsättningsvis ha möjlighet att rådgöra och diskutera frågor knutna till likabehandling med elevhälsan i skolan och i boendet. Vi ska arbeta ännu mer med att stärka sammanhållningen och få eleverna att inse vikten av att samarbeta och att se varandras positiva sidor. Samarbetet ska ske så mycket som möjligt över klass och åldersgränser. Det innebär att eleverna får en möjlighet att bli trygga med varandra, lärarna och skolmiljön. Mentorsdagar med utvecklingssamtal ska ske under höst- respektive vårterminen. På mentorsdagarna kommer vi att arbeta aktivt med likabehandlingsfrågor. Elevrådet kommer att ha en framträdande roll i arbetet. Skolan ska arbeta mer aktivt med värderingar och utvärderingar som metod i skolans kvalitetsarbete. Syftet är att åtgärda eventuella brister och identifiera förbättringsområden som att kvalitetssäkra undervisning och betygssättning mot kursmålen. Elevernas delaktighet och formerna för att ge eleverna inflytande över undervisningen ska utvecklas. Eleverna ska regelbundet värdera kurser och ämnen skriftligen. Elevvärderingarna bildar underlag till utvecklingssamtal och kursutvärderingarna ingår som diskussionsunderlag till medarbetarsamtal och pedagogisk vägledning mellan rektor och lärare. Utvärderingarna bidrar även till det systematiska kvalitetsarbetet. Elevhälsan ska, liksom tidigare, arbeta förebyggande utifrån likabehandlingsplanen och i frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Skolsköterskan ska ha hälsosamtal med eleverna. Ett utvecklat samarbete med parter utanför gymnasieskolan ska även fortsättningsvis prioriteras för att få en helhetsbild för att kunna ge rätt stöd och hjälp till eleverna. Så här görs likabehandlingsplanen känd Likabehandlingsplanen ska finnas på skolans hemsida. Information till personal: Varje läsår informerar skolledningen personalen om innehållet i likabehandlingsplanen. 10

89 Information till elever: Mentor informerar sin klass vid varje läsårs start om skolans Likabehandlingsplan. Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen Utifrån erfarenheter från det gångna året, elevenkät, utvärderingar och eventuell ny lagstiftning samt synpunkter som framkommit från elevråd, personal och andra aktiviteter, utvärderas och omarbetas likabehandlingsplanen av skolledning tillsammans med elevrådet. UPPTÄCKA, UTREDA, DOKUMENTERA, ÅTGÄRDA OCH FÖLJA UPP Om det framkommer att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, är skolan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Vid kränkande behandling, mobbning mellan elever, samt mellan elever/personal ska anmälan göras till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds skyndsamt med hjälp av kurator och berörd mentor/personal. När rektor får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska det anmälas till huvudmannen. I vissa fall ska socialtjänsten kontaktas. Om misstanke om brott föreligger kan polisanmälan göras. Vid kännedom om trakasserier ska utredning påbörjas skyndsamt och skäliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra fortsatta trakasserier. Det krävs inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. 11 Skolans handlande och åtgärder, i samband med handlingen ska alltid dokumenteras och sedan arkiveras (se bilaga). Rutiner för insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation 1. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska personalen genast ingripa. Elevens mentor ska kontaktas. En elev som kränks eller får vetskap om kränkning vänder sig till lärare, mentor, annan personal, kurator, skolhälsovård eller skolledning. Om en elev känner sig kränkt av någon i personalen ska skolledningen kontaktas. När en anmälan inkommit ska rektor starta en utredning. Rektor gör en anmälan till huvudmannen. 2. Situationen kartläggs och samtliga kontakter och åtgärder dokumenteras löpande (se bilaga). Utredningen av händelsen ska ske så skyndsamt som möjligt och med stor hänsyn till den elev som kan vara utsatt. 3. Anmälan till socialtjänsten görs alltid när man i verksamheten får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns eller ungdoms skydd. 4. Vid brottsmisstanke överväg om polisanmälan ska göras. Eventuell polisanmälan görs i samråd med skolledning. 5. Arbetsmiljöverket ska underrättas vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsa eller liv. Rektor ansvarar för att anmälan görs. 11 Skolverket,

90 6. Samtal genomförs med de inblandade, så länge behov kvarstår. Var och en för sig och eventuellt tillsammans. Vid behov kontaktas elevhälsan som kan vara till stöd innan och under genomförandet av elevsamtalen. Vårdnadshavare informeras och kallas till ev. möte. Berörd personal hålls informerade. De åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. 7. Uppföljningssamtal ska ske. Allt ska dokumenteras. 8. Kvarstår problemen upprättas ett åtgärdsprogram. 9. Åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. Ansvarig för uppföljning och utvärdering anges i åtgärdsprogrammet. Ärendet är avslutat då den utsatte eleven känner sig trygg och nöjd med skolans hantering. Disciplinära åtgärder I skollagens 5 kap. "Trygghet och studiero" framgår vilka allmänna befogenheter rektor och lärare har: Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Det får beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. En lärare får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. En lärare eller rektor i gymnasieskolan får besluta om kvarsittning; en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Om en elev i gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Efter en utredning får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. I gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter utredning inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Om syftet med åtgärderna inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven under vissa omständigheter stängas av 12

91 från undervisningen. Skolan har möjlighet att vid mycket allvarliga situationer, till exempel i de fall eleven utgör en påtaglig säkerhetsrisk för andra elever och personal, avskilja en elev för en längre eller kortare tid. 12 Rektorn får då besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. 13 Referenser Arbetsmiljöverket. Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:284) Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Barnkonventionen (Artikel 2, 12, 19, 28, 36) DO, BEO & Skolinspektionen. (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. (2009). Diskrimineringslag, SFS 2008:567. Justitiedepartementet L5. (2009). Brottsbalk (1962:700) JämO., DO., HO., HomO. & BEO. (2008). Förebygga diskriminering och främja lika behandling i skolan. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling. (2003). Olikas lika värde om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Stockholm: Liber. Samhällsmedicinska enheten. Uppsala. (2012). Liv och Hälsa Ung Socialstyrelsen. (2001). Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Skolinspektionen. (2009). Informationsblad, "Kränkningar och diskriminering nu i två regelverk" Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Stockholm Skolverket. (2009). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Stockholm Skolverket. (2009). Skolverkets beslut , dnr :2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr :734. Skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13) 12 Skolverkets beslut , dnr :2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr : Skollag (2010:800) 13

92 Skolverket (2006). Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. Utbildningsdepartementet. (2011) Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet. (2008). Förordning om ändring i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. SFS 2008:946. Utbildningsdepartementet. (2006). Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. SFS 2006:1083. Utbildningsdepartementet. (2012). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Utbildningsdepartementet. (2010). Skollag (2010:800). Utredning i ärende om kränkande behandling (Bilaga) Datum: Inblandade Namn Personnummer Ev. klass Telefon Namn Personnummer Ev. klass Telefon Kartläggning: 14

93 Hur har verksamheten fått kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat? Är det möjligt att klarlägga orsakerna till den uppkomna situationen? Har den utsatte varit utsatt tidigare? Kortfattad beskrivning. Vilka åtgärder har tidigare vidtagits? Samtal med de inblandade (dokumenteras i separata tjänsteanteckningar som läggs till respektive akt.) 15

94 Den utsattes beskrivning av sin situation: Andra inblandade personers versioner Åtgärder Åtgärdsprogram / vidtagna åtgärder dokumenteras och läggs till respektive akt. 16

95 Uppföljning ska ske, datum: Ansvarig för uppföljning: Uppföljning Uppföljning och utvärdering av åtgärder dokumenteras och läggs till respektive akt. Avslutat ärende? Finns åtgärdsprogram? Ja Nej Ja Nej Kontakt med vårdnadshavare (för omyndig elev) Underskrifter Elev Lärare Rektor eller biträdande rektor 17

96 Vårdnadshavare (i förekommande fall) Originalet till skolans kansli för arkivering. Kopior till deltagare. 18

97 Bolagsverket - verksamt.se Samlad service från myndigheter Ändrauppg'ffe' Allmogekulturen i Västerås AB # Steg 3 av 3 - Kvittens Du har skickat din anmälan till Bolagsverket. När ärendet har registrerats skickar vi ett registreringsbevis. På Bolagsverkets webbplats hittar du information om aktuella handläggningstider. Skickat till Bolagsverket Datum: Id-nummer: , kl. I 5:23 I Handlingar ',/ Anmälan (pdi) 'f';f Stämmoprotokoll(pdf) l:l Bolagsordning(pdf) Elektroniskt undertecknat av: FREDRIK SVENSSON FREDRIK SVENSSON Betalning till Bolagsverket Datum för betalning: , kl. 15:28 Avgiften kr har betalats för id-nummer !l Har du ändrat adressen hos Svensk adressändring? Om du vill att även andra myndigheter ska få reda på den nya adressen, kan du anmäla den hos Svensk adressändring. Det räcker alltså inte att bara ändra adressen hos Bolagsverket. GÖr din adressändring på /1

98 mqö Bolagsverket Ändringsanmälan Aktiebolag 8' Sundsvall ID-nummet Organisationsnummer Företagsnamn Allmogekulturen i Västerås AB Ombud/kontaktperson Namn (förnamn och efiemamn) Anders Silfverling Ombudets telefonnummer c/o AB Arvid Svensson Postadress Box I 60 Ombudets e-postadress anders.silfverling@arvidsvensson.se Postnummer Postort VÄSTERÅS Denna anmälan avser: Ändring av bolagsordning Ändring av företagsnamnet Registrering av särskilt företagsnamn Ändring av företrädare/firmateckning Ändring av revisorer Ändring av företagets postadress Registreringsavgift Skriv in id-nummer som referens på betalningen Avgiff för detta ärende 2000 Bankgiro nummer Företagets nya adress c/o AB Arvid Svensson Postadress Box 160 Postnummer Postort VÄSTERÅS Förslag till nytt företagsnamn Förslag nummer 1 Forsmarks Skola AB Styrelseordförande 1

99 Styrelseordförande [JNy 0 Ändring Personnummer Effemamn Svensson c/o AB Arvid Svensson Postadress Box 160 Samtliga förnamn Karl Fredrik Arvid Postnummer Postort VÄSTERÅS Styrelseledamöter 0Ny % Ändring 0 Arbetstagarrepresentant Personnummer Effernamn Svensson c/o AB Arvid Svensson Postadress Box 'l 60 Samtliga förnamn Karl Fredrik Arvid Postnummer Postort VÄSTERÅS [QNy 0 Ändring 0 Arbetstagarrepresentant Personnummer Eflemamn Henrysson Postadress Jordgränd 51 Samtliga förnamn Lotta Agneta Postnummer Postort SOLLENTUNA Styrelsesuppleanter [gny 0 Ändring [] Arbetstagarrepresentant Personnummer Eflernamn Silfverling Postadress Fårtickevägen 17 SamUiga förnamn Karl Anders Postnummer Postort VÄSTERÅS Firmateckning [gl Ändrad [] Oförändrad Firman tecknas av Fredrik Svensson Revisionsbolag med huvudansvarig revisor Ändring Organisationsnummer Postadress Box 3018 Företagets namn KPMG AB Postnummer Postort SOLNA 2

100 Revisionsbolag med huvudansvarig revisor [ZNY 0 Ändring Personnummer Effernamn Samtliga fömamn ArvidssonÄlgne. Helena Maria Postadress Enköpingsgatan 8 Postnummer Postort VASTERÅS Särskilt företagsnamn [JNy 0Ändring 0Upphävande Nytt Tbrslag Vattenfallgymnasiet Verksamhet För den del av verksamheten som avser utbildningsverksamhet Övrigt Namnen Forsmarks Skola AB och Vattenfallgymnasiet är varumärkesskyddade av Vattenfall AB Bolaget har genom ett samarbetsavtal erhållit rätten att använda dessa namn som ansöks i denna anmälan. Avgående funktionärer Rikard Per-Arvid Svensson Styrelsesuppleant Försäkran och underskrifter Undertecknad försäkrar härmed på heder och samvete att: -de anmälda uppgifterna om särskilt företagsnamn överensstämmer med de beslut som bolaget har fattat. -den/de person/personer som nu anmälts för registrering har de kvaiifikationer/uppfyiier de behörighetskrav som finns angivna i aktiebolagsjagen och aktieboiagsförordrungen för den avsedda befattningen och har åtagit sig uppdraget. -de anmälda uppgifferna överensstämmer med de beslut som bolaget har fattat. l!'- Undertecknad av: FREDRIK SVENSSON

101 Avskrift av protokoll vid extra bolagsstämma i ALlmogekulturen i Västerås AB, , den 15 januari 2019 i Västerås 1. Ordförande och justerare Till ordförande valdes Fredtik Svensson och till justetate valdes Anders Silfvetlfög. Fredrik Svensson skrev protokonet. 2. Röstlängd En förteckning över närsrarande upprättades: %Bmn Antalaktier CeleritasFastigheterAB 1000 företräddes av orrföudet Fredrik Svensson Antal töstet 1000 Summa IOOO IOOO Stämtnan beslutade att godkänna förteckningen över närvarande akt'eägate som röstlängd. 3. KalleLse och dagordning Stärnman konstaterades vara sammankauad i behör'ig ordning och dagordningen godkändes. 4. Bolagsordning Stämman beslutade att ändra bolagsotdningen. 5. Styrelse Stämn"ian beslutade att välja följande personer Styrelseledamot LottaAgnetaHeruy;son Styrelsesuppleant KarlAnders Silfverhng Följande person ska inte Längre ingå i styrelsen Styrelsesuppleant RikardPer-ArvidSvensson 6. Revisor Stärnman beslutade att välja Reyisor KPMG AB 7. Avslutande Samtliga beslut fattades enliälligt. Stämrnan avslutades. Ordfötande Fredrik Svensson Protokollförare Fredrik Svensson Justerare Anders Silfverling Försäkran och underskrifter Jag intygar att innehållet i denna elektroniska handling stämmer överens med originalet. Originalet har skrivits under av den eller de personer som enligt lag ska skriva under. 'i

102 Undertecknad av: FREDRIK SVENSSON

103 Bolagsordning!1 Företagsnamn Aktiebolagets företagsnamn är Forsmarks Skola Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Västerås kommun.!3 Verksamhet Aktiebolaget ska bedriva utbiidningsverksamhet som huvudman för gymnasieskola, äga och förvalta fast och lös egendom samt bedriva darmed förenlig verksamhet. 54 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst och högst sek. %5 Antal aktier Antal aktier ska vara lägst 4000 och högst Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst I och he)gst 5 ledamöter med lägst O och högst 3 Revisorer Bolaget ska inte ha revisor. Bolagsstämman kan dock enligt reglerna i aktiebolagslagen välja att ändå utse Kallelse Kallelse sker genom brev med posten eller Årenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden behandlas. 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av r5st1ängd 3. Val av en eller tva lusteringsmän 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5. Godkännande av dagordning 6. Framläggande av arsredovisningen och, när det krävs, revisionsberättelsen 7. Beslut om - fastställande av resultaträkningen och balansräkningen - dispositioner betraffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen - ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktt)ren 8. Faststallande av arvoden till styrelsen och i vissa fall revisorerna 9. Val till styrelsen och i förekommande fall av revisorer. IO. Annat ärende, som ska tas upp på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller IO Räkenskapsår Räkenskapsår ärl januari - 31 december. % Il Hembud Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbludandet omfattar. Den nye agaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergangen till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen uppmanar de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsansprak hos aktiebolaget, senast inom tva manader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Anrnäler sig fler än en lösningsberättigad, ska samtliga aktier så långt det är möjigt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon k)sningsberättigad begär det, av notarius publicus. Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag, ska lösenbeloppet motsvara vederlaget, om inte sarskilda skäl föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad fran den tidpunkt 1

104 lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspraket framställdes hos 12 Tvisters avgörandea av,skiljemän Skulle tvist uppkomma r5e11anbolaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare, skall den hänsklutas till avgörande av skiljemän i enlighet med lagen (1999:116) om skiljeförfarande. 2

105 Elevvårdsplan 1. Den (elev, lärare, vårdnadshavare) som uppmärksammar att en elev är i behov av särskilt stöd, meddelar mentor och skolledning. 2. Lärare och/eller mentor och skolledning gör en första planering av elevstöd och undersöker vilka kontakter som bör tas och om åtgärder bör ske inom klassen eller, om så behövs, andra stödåtgärder. 3. Om det befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i ämnesplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd upprättar den undervisande läraren ett åtgärdsprogram tillsammans med eleven. 4. Om det särskilda stödet inte gäller ett specifikt ämne utan behov av särskilt stöd av sociala skäl, t.ex. hög frånvaro, sker regelbundna samtal mellan eleven, och för omyndig elev elevens vårdnadshavare och mentor som ansvarar för att ta fram underlag till åtgärdsprogram. 5. Rektor är ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas. Mentor eller ämneslärare genomför detsamma. 6. Mentorn ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas. Elev, vårdnadshavare och mentor upprättar gemensamt ett åtgärdsprogram. 7. Åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. 8. Om vidtagna åtgärder ej varit framgångsrika, tas ärendet upp av mentorn i en elevvårdskonferens 9. Rektor eller biträdande rektor ansvarar för EVK. Till EVK kallas eleven, samt för omyndig elev vårdnadshavare, mentor, rektor eller biträdande rektor och vid behov elevvårdspersonal för att diskutera och besluta om åtgärder. 10. Åtgärderna kan vara stödjande insatser riktade mot elev i förstärkning av kärnämnen och/eller programspecifika kurser såväl som reducering av kurser. Stöd ges av lärare i form av stödundervisning i grupp och/eller individuellt. 11. Även omprioriteringar av pedagogiska resurser, anpassad studiegång, specialpedagogisk kartläggning och/eller psykologisk utredning beslutas i EVK. 12. Vid behov, och alltid i samråd med vårdnadshavare för omyndig elev, tas kontakt med t.ex. barn -och ungdomspsykiatrisk team och sociala myndigheter. 13. Mötet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas. Vid upprättandet av dokument ska den som utformar beslutet tänka på att inte ta med uppgifter av ömtålig natur eftersom beslut i elevvårdsärende inte kan sekretessbeläggas. Däremot kan underlaget sekretessbeläggas.

106 Elevvårdskonferens Bilaga 3 Regleras i GyF 4 kap 1-2: För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens vid skolan.

107 Ledamöter i elevvårdskonferensen är:! rektor! företrädare för elevvården (skolsköterska, kurator)! berörd mentor och annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. Elevvårdskonferensen är beslutsför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. Tillämpningar: Elevvårdskonferens sammankallas när någon elev har problem med sin skolgång. Det kan vara hög frånvaro, problem med studierna, mobbning, sociala problem mm. Elevvårdskonferensens syfte är att genom olika åtgärder försöka hjälpa eleven med dennes skolsituation. Deltagare är rektor (ordförande), elevens mentor, personal från elevvården (vilka beror på problemens karaktär), eleven och vårdnadshavare om eleven är omyndig. Andra ledamöter kan förekomma om eleven eller skolan så önskar. Mentor kallar till mötet och för protokoll under mötet. Protokoll elevvårdskonferens Kan innehålla uppgifter som är sekretessbelagda enligt sekretesslagen 7:9, andra stycket Elev: Klass:

108 Personnummer: Datum/Tid: Plats: Närvarande (ange tjänstetitlar, Om kopia till annan vårdnadshavare ska skickas ska detta framgå här.): Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Ärende: Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Beslut: Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Uppföljning: Om utrymmet inte räcker till-fortsätt på baksidan! Forsmark den: Ordförande Vårdnadshavare (om omyndig elev): Mentor Elev: Närvarande:

109 Ärende: Beslut: Uppföljning:

110 Uppföljning av åtgärdsprogram Datum för åtgärdsprogrammets upprättande Elev Namn Klass Personnummer Telefon Datum Uppföljning Vad har fungerat bra/mindre bra? Avslutat åtgärdsprogram? Nytt åtgärdsprogram? Ja Nej Ja Nej Elevens synpunkter Vårdnadshavarens (för omyndig elev) synpunkter Underskrifter Elev Lärare Rektor eller biträdande rektor Vårdnadshavare (i förekommande fall) Originalet till skolans kansli för arkivering. Kopior till deltagare. Uppföljning åtgärdsprogram/ /11:31