Oe Folki. Oe Folki 1 NR MEDLEMSTIDNING FÖR GOTLANDS GENEALOGISKA FÖRENING

Transkript

1 Oe Folki MEDLEMSTIDNING FÖR GOTLANDS GENEALOGISKA FÖRENING NR Oe Folki 1

2 Aktiviteter 2005 Gotlands Genealogiska förenings styrelse Ordförande och redaktör Kerstin Jonmyren Nabovägen 16, Ljungbyholm Tel , Vice ordförande Elisabeth Molin Snevide, Havdhem Tel , Sekreterare Lars Klintstad Styrmansgatan 387, Visby Tel , Kassör Hans Peter Larsson Jungmansg 270, Visby Tel: , Ledamot Mats Ekedahl Sundregatan 11, Visby Tel , Ledamot Åke Brunberger Nygatan 42, Visby Tel: , Ledamot Freddie Claesson Snäckers, Hangvar, Lärbro Tel , Styrelsesuppleant och layoutansvarig Barbro Pettersson Fättings, Tofta, Visby Tel , Styrelsesuppleant Sebastian Sedersten Andrégatan 20, Visby Tel , I detta nummer Sid 3 Ordföranden har ordet Reducerad avgift bort 4 Årsmötet Så det kan gå... eller nyttan med att slöa... 6 Johan Axel Bachér 7 Tingsindelning och tingsdomare på Gotland sedd från Eke sockens horisont 10 Ska vi ha en diskussionslista? 11 Släktforskare i mängd vid Suderbys Omslagsbild: Helumannens fiskeläge på Fårö Foto: Elisabeth Molin Styrelsesuppleant Geir Kamsvaag Berntsen Lökkevegen 60, 2006 Lövenstad, Norge gkb@c2i.net Webredaktör Lotte Jensen Jungfrustigen 6, Visby Tel , lotte.jensen@telia.com Revisorer: Reiner Lindgren, Gerd Hedlund Revisorsuppleant: Gunnar Hedlund Oe Folki utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften är 100 kr för år Postgiro Hemsida: 2 Oe Folki

3 Hej alla släktforskare! Ny höst, nya släktforskarupplevelser väntar. För er som inte bor på Gotland kan vi rapportera om en extremt torr och varm försommar och en ganska våt e ersommar. Vi kan också rapportera om en mycket trevlig utflykt till Albatrossmuséet i Ka hammarsvik på östra Gotland i juli. Vi var inte så många där, men stämningen var god. I de a nummer kan ni få veta mer om domarna på Gotland under 1600-talet, en fortsä ning från förra numret. Samt mycket annat. I det sammanhanget måste jag få be om ursäkt för e misstag som jag begick i förra numret. I förordet kom presentationen av just artikeln om det gotländska domarväsendet a beskrivas två gånger i två på varandra följande stycken. Klantigt. Orsaken var den a jag e er a ha korrekturläst hela numret av tidningen kände mig färdig med denna utgåva. Dagen e er slog det mig: Jag hade nog glömt a kommentera Torgnys artikel. Jag skrev ihop en text om den och just före tryckningen infogades några textrader. Ingen hann kolla igenom något på ny. Det var bara det a jag redan hade beskrivit artikeln! Först när jag fick den tryckta tidningen i min hand upptäckte jag misstaget. Kerstin Jonmyren ordförande E-postlistan klar! Som ni kan se på annan plats i denna tidning är Gotlands Genealogiska Förenings e- postlista Gotlandsanor nu igång. Anvisningar för hur ni skall använda listan och ansluta till den finns på annan plats i tidningen. Här skall enbart talas om vad man kan vänta sig finna i listan. Vår tanke med listan är a den skall vara e forum för släktforskare över hela landet som har någon anknytning till Gotland. Det kan alltså komma a finnas frågor som vidrör gotländska släkter, vilket kanske inte är så förvånande, men det kan även komma a finnas frågor som vidrör andra delar av Sverige, men där släktforskaren antingen är medlem i Gotlands Genealogiska Förening eller på annat sä har anknytning till ön. Det kan även komma frågor som kanske inte har så mycket med själva forskningen a göra, utan kanske om hur man skall gripa sig an forskningen, till exempel hur man skall använda olika program eller sökhjälpmedel för a få fram data eller struktur på sina forskningsresultat. Om det e erhand skulle bli så mycket aktivitet i listan a de rena forskningsfrågorna löper en risk a drunkna i andra frågor, är vi inte främmande för a upprä a en annan lista för frågor som inte är specifikt forskningsrelaterade. Vi tycker dock i nuläget a det räcker med en lista som får vara samlingspunkt för alla. Styrelsen Oe Folki 3

4 Tingsindelning och tingsdomare på Gotland sedd från Eke sockens horisont Av Torgny Andersson, Eke fortsättning från förra numret Landsdomarna Källor, se nedan 1007??Ormica av Hejnum1 FG s 26, ST s tal??Aivar Straibain från Alva2 SHN s 135ff, 1100-tal??Likkair Sneil i Stenstugu3 SAT s 119, HC II s ?Liknatus i Stenkyrka, död EA s ?Olof Rangvalds i To a5 SHN s 145, SAT s Gerwidus (Gervid)Lauks,död SR s 247, LJ s 177, HC II s tal?Olai Kyrkbinge i Gothem, död LG s 17, HC II s 129f 1408 Oluff Krookstadum8 OK s Thomas i Lokrumme9 SR1 s 4, SR s Olof Thomasson10 OK s 1, YHM s 90 och s Jacob Hangwer11 OK s 1, YHM s Olof Yalffen12 OK s 1, YHM s 88 och s Peter Esste (Eksta?)13 YHV s 241, YHM s Oluff Heydebuy i Kräklingbo14 OK s 1, YHV s 247, SAT s ?-1514 Thomas Kyrkbinge i Gothem15 ATO s 116, LJ s 176, LG s Laurentz Hulte16 OK s Laurits Isum i Atlingbo17 OK s 1, YHV s Peder Kyrkbinge i Gothem18 OK s 1, LJ s 175 o 176, LG s Olof Gartarve I Gammalgarn19 OK s 1, ES s 67f Olof Sigders (Sigdes I Burs?)20 ST s 35, ATO s 117, ST s117f, not Lauritz Hemmungs i Hablingbo21 GA 1932 s 15, SR1 s 8 o s Thomas Giertarfve22 OK s Jacob Gartarfve23 OK s Thöger Kierne i Burs24 ST s 38, SR1 s 38, BR, s 235, LJ s Troels Nielsen25 ST s 38, GCJ s Lauritz Sörensen26 ST s 39, BR s 188, GCJ s 90, LG s Niels Matzön (Madsen)27 ST s 39, SR1 s 39, BR s 17, GCJ s Thomas Walgesteen från Vallstena28 GCJ s 99 Sättingsdomarna i Hoburgs sätting Källor, se nedan 1288?Häglef Kvinnegårda i Havdhem29 SHN s 145, SAT s Olof Österby i Fide?30 SR1 s Niels Siffred paa Hogborg (Sigfride i Vamlingbo)31 SHN s 260, SAT s Lauritz Hemmungs i Hablingbo32 GA 1932 s 15 o 1938 s ?-1615? Lauritz Andersson Ka lunds, omtalad 1577 o Gs s 130 o 158, Gk, s Jacob Mallgårds i Levide, omtalad Le s 50, OK s Jacob Hemmungs i Hablingbo35 SR1 s 43, GA 1938 s Hans Jacobsson36 OK s Jörgen Hansson37 OK s 3, TV s Laurids Jacobsson Hemmunds i Hablingbo38 OK s 3, GA 1938 s Jacob Maldeson Hemmunds i Hablingbo39 TV s 192 o 371, GA Rasmus Hendrichsson Gisle i Öja40 SR1 s 9, GA 1938 s Domarna i Eke ting Källor, se nedan 1344?Gangwidus de Alwis41 OK s 7, YHM s , 47 Botulf Ka lunds, omtalad 1412 och Gs s 130 o Niels Binge, omtalad ME s 33, ATO s Oe Folki

5 1523, 35 Malde (Malger) Roers, omtalad 1523 och OK s 7, ATO s , 46 Botolff Kauparve, omtalad 1538, 1539 och LJ s 181, ATO s Morthen Piitsarffe, omtalad ES s 67f, ATO s , 78 Olof Petsarve, omtalad 1577 och OK s 7, ATO s Lauritz Ka lunds, omtalad 1577, 1578 och LJ s 181, GA 32 s ?-1600? Hillebrand Kauparve, död LJ s 181, Gk s Anders Ka lunds, omtalad 1601 och Gs s 130 o Lauridz Ka lunds, omtalad o Gs s 130 o Söffren Ka lunds omtalad Gs s 130 o Olof Andersson Ka lunds53 LJ s 181, Gk s Per Rasmusson Ka lunds54 SR1 s 9, LJ s 237, Gk s 99 Eke ting omfa ade 1653 hela Grötlingbo socken, hela Eke socken och fyra gårdar från Havdhem (Hemöstris, Snevide, Lingvide och Antarve) samt å a gårdar från Alva (Binge, Gudings, Koparve, Stumle, Gandarve Överöstris, Östris och Butjärve). Gränsen för Eke ting följde mot väster i stort se stora landsvägen Grötlingbo-Alva och mot nordost gick gränsen mi i Alva myr och följde sedan ungefär gränsen mellan Eke och Rone. Se även Andersson T O sid 134. Länsmän i Eke ting (från 1775 i Grötlinge ting) Källor, se nedan 1660?-?? Per Rasmusson Ka lunds55 Gs, s 130 o 158, Gk s Johan Bengtsson56 LJ s 237??-1687 Lars Persson/Åkerman Koparve57 Gs, s 164, Gk s ?-1712 Christian Jönsson Winther Sallmunds58 Gs s ? Hans Hermansson Scho e Norrkvie59 Gs s 173, Gk s 100 o ?-1756? Adam Christensson Winther Sallmunds född Gs s 164 o ?-1774? Adam Adamsson Winther född Gs s ? Christian Adamsson Winther född Gs s 164 o 194 Då Eke och Hoburgs ting sammanlades år 1660 upphörde Eke ting som egen administrativ enhet. Den juridiska och dömande makten hade redan år 1618 fråntagits tingen och lagt på sä ingarna. Då Gotland blev svenskt 1645 upphävdes också sä ingarna såsom domsagor. De sammanlades två och två i tre olika tingslag, närmast a jämföra med de tidigare tredingarna. Sä ingsdomarna, som förlorade det mesta av sin tidigare makt, utnämndes i juli 1646 till länsmän. Trots denna utnämning kallades de fortfarande i de flesta handlingar för sä ingsdomare. (Se Steffen R 1938, sid 29). Först under perioden 1660 till 1682 ändrades titeln från tingsdomare till länsman. Ännu år 1767 då landshövding v Segebaden lade fram si förslag till ändrad administrativ indelning fanns det 20 länsmän på Gotland. Antalet minskades dock till 10 på 1770-talet (Dannert L 1945, sid 58f). Källor: ATO Andersson T O 2000 Eke Sockens Förhistoria. BR Björkegren Rudolf 1951 Gotländskt. EA Enekvist Agne 1987 En jordebok över Gotland från åren e er ES Engquist Sture 1973 Gotländska studier 2. Gotlands äldsta jordebok. FG Fritzell Gunnar 1972 Tankar kring Gutasagan. GA 1932 Lithberg Nils Gotländskt Arkiv, Gotlands äldsta jordebok. GA 1938 Steffen Richard Gotländskt Arkiv, Den siste sä ingsdomaren i Hoburgs sä ing. GA 1968 Åberg Åke Gotländskt Arkiv, Niels Sörensen i Vamlingbo. GaA Ganse Alexander 1987 Manus i ViLA. Förteckning över domare på Gotland GCJ Gardell Carl Johan 1986 Handelskompani och bondearistokrati. Gk Stolt Bengt 2001 Grötlingbo kyrka. Gs Hallgren Knut m.fl Grötlingboboken. HC II Gislestam Torsten 1995 CGG Hilfelings gotländska resor 1800 och 1801 II Le Olofsson Ragnar 1989 Boken om Levide. LG Larsson Gustaf 1966 Anteckningar. LJ Lerbom Jens 2003 Mellan två riken. ME Melefors E & Wase D Ivar Axelsson To s räkenskapsbok för Gotland OK Olsson Kjell 1988 Manus i ViLA. Bidrag till kännedom om de gotländ. domarna. Oe Folki 5

6 SAT Snöbohm Alfr. Theod. Gotlands Land och Folk. Faksimil ST Siltberg Tryggve 1993 Marklejet, tingsdomarna och den sociala differentieringen.. SHN Strelow H. N. Cronica Guthilandorum. Faksimil. SR1 Steffen Richard 1943 Gotlands organisation. SR Steffen Richard Boken om Gotland. TV Tingsvi nesprotokoll från danska tiden, maskinskrivna. Länsarkivet Visby YHM Yrwing Hugo 1978 Gotlands medeltid. YHV Yrwing Hugo 1986 Visby Hansestad på Gotland. För närmare specifikation se under respektive förfa are i li eraturlistan. 1 Mycket talar för a Ormica av Hejnum var landsdomare e ersom han förde Landets talan vid förhandlingen med Olof den helige. 2 Det är troligt a Aivar Straibain från Alva var landsdomare e ersom han fick uppdrag a förhandla med den svenske kungen. Jämför med Thöger Kierne i Burs som var landsdomare och som fick landstingets uppdrag a åka till Köpenhamn och tala med kung Christian IV år Aivar Straibains avtal med sveakungen bör förläggas till 1000-talet eller tidigare. Enligt Torsätrastenen i Uppland tog Husbjörn gäld (avgi eller ska ) på Gotland. Runstenen kan dateras till ca 1050 (Snǽdal-Brink T m fl 1983, sid 442f). 3 Man har förmodat a denne Likkair Sneil (Snelle eller vise) i Stenkyrka som var gotländskt sändebud till Artlenburg 1161 då fördraget med Henrik Lejonet av Sachsen ingicks var landsdomare och a han var samma person som den Liknatus i Stenstugu, vilken dog år 1200, och vars gravsten finns i Stenkyrka kyrka. 4 Se ovan fotnot 3. 5 Olof Rangvalds i To a torde ha varit landsdomare år 1288, e ersom han står som förste man vid uppräkningen av de sex bondeledarna för landsbygden. Se också fotnot nr Gervid Lauks i Lokrume, som dog 1380, är den förste som vi med säkerhet kan säga var landsdomare, vilket framgår av den latinska inskri en på hans gravsten. 7 Det är inte fullt säkert a Olof Kyrkbinge i Gothem var landsdomare men mycket tyder på a så var fallet. 8 Oluff Krookstadum eller Olof Krokstäde i To a var landsdomare enligt e pappersbrev daterat vid pings id år Thomas i Lokrume var landsdomare år 1412, då gotlänningarna slöt avtal med Erik av Pommern om årlig ska. Det var de tre prosterna samt 20 domare inklusive Thomas som skrev under dokumentet. 10 År 1424 for landsdomaren Olof Thomasson till Reval som ombud för Gotland. Han skulle hämta hyran för Gotenhof gällande de senaste tio åren. Han slöt också e ny hyreskontrakt på tjugo år. 11 År 1447 var Jacob Hangwer landsdomare, men han tycks ha ha två bisi are, Botolff Gharderinn (troligen Gardrungs i Stenkumla) och Botolff Ka elund (Ka lunds i Grötlingbo). 12 År 1454 var Oloff Yalffen landsdomare och han tycks ha ha en bisi are Joen Yszem (Isum). Kanske var Oloff Yalffen från Alvene i Eskelhem, eller möjligen kom han från Alva socken. 13 Peter Esste hade också en bisi are. Det var Olof Heydebuy som senare blev ensam landsdomare. 14 Oluff Heydebuy eller Olof Hejdeby I Kräklingbo var landsdomare under minst 18 år. 15 Det är osäkert hur länge Thomas Kyrkbinge i Gothem var landsdomare. Enligt e pergamentsbrev stod han som landsdomare Enligt e annat pergamentsbrev daterat 1538 var han landsdomare för 40 år sedan (Andersson T O 2000 sid 116). 16 Laurentz Hulte, bonde vid Hulte i Endre socken var tingsdomare i Endre ting , sä ingsdomare i Bro sä ing och landsdomare Laurentz Ysem eller Laurits Isum i Atlingbo socken var landsdomare då bönderna och Visby borgare nära nog började öppet krig år 1532 (Streiow H N 1633, sid 259f). 18 Peder Kyrkbinge i Gothem var tingsdomare I Lina ting, sä ingsdomare I Kräklinge sä ing och landsdomare på Gotland. 19 År 1561 var Oluff Giertarffue eller Olof Gartarve i Gammelgarn domare i Kräklinge ting och tillika landsdomare. Enligt Alexander Ganse var hans ämbetsperiod Oluf Sigders har beseglat e tingsbevis utfärdat vid tingsbordet i Garde ting år 1570 och två tingsbevis utfärdade vid tingsbordet i Eke ting år 1577 och I alla tre bevisen står han som landsdomare. Enligt Sture Engquist var han landsdomare under tiden (Engquist 1973, sid 70). 21 Lauritz Hemmungs i Hablingbo skrev som landsdomare och som sä ingsdomare i Hoburgs sä ing under e dokument gällande prästernas rä igheter tillsammans med övriga domare år Han avled vid 64 års ålder år Han var kyrkvärd i 43 år, sä ingsdomare i Hoburgs sä ing i 27 år och landsdomare i 22 år, allt enligt hans gravsten. 6 Oe Folki

7 22 Thomas Giertarfve eller Gartarve i Gammalgarns socken var tingsdomare i Kräklinge ting redan år Jacob Gartarfve i Fardhem var landsdomare Han var tingsdomare i Hemse ting och sä ingsdomare i Burs sä ing Thöger Kierne i Burs var landsdomare då han for till Köpenhamn för a tala med kungen år Han avsa es och kastades i Blå tornet. Thöger återkom dock senare till Gotland och var domare i Burs ting. Thöger Kierne kom från en av de förnämsta släkterna på Gotlands landsbygd under 1600-talet. Hans far var prosten Sören Jensen i Hablingbo som var född i Viborg på Jylland. Thögers farfar he e Jens Thögersen (e er e jylländskt lokalhelgon, Thöger av Vestervig). Thöger Kiene i Burs hade minst fyra bröder: Poul Sörensen präst i Grötlingbo, Niels Sörensen (GA 1968 sid 61ff) präst i Vamlingbo (avsa liksom Thöger år 1622 då han bistå bönderna i deras krav på rä visa), Kristen Sörensen ägare till gården Nickarve (i Fardhem?) och Lauritz Sörensen som också blev landsdomare och som hade Medebys i Ekeby och Kyrkbinge i Gothem. 25 Troels Nielsen var landsdomare Han var borgare i Visby. Han var också far till den kände prästen i Havdhem, Claudius Trogillidius (Clas Trolsson) som föddes i Visby 1642, och var präst i Havdhem från 1674 till sin död 1725 (Siltberg T 1993, sid 106, fotnot 127). 26 Lauritz Sörensen (eller Söffrensen) invånare i Visby, utsågs till landsdomare av konung Christian IV vid hans besök på Gotland i september Lauritz Sörensen dog år Han hade en framträdande plats i Gullandske Kompagni. 27 Niels Matzön blev i praktiken den siste landsdomaren på Gotland. Då ön överfördes till Sverige 1645 togs landsdomareämbetet bort. Niels Matzön var övertullförvaltare i Visby och en av stadens rikaste köpmän. Under den danska ockupationen återkom ämbetet dock tillfälligt. 28 Thomas Walgesteen från Vallstena föddes omkring år Hans far var Rasmus Jacobsson vid Lilla Bjerge. Denna gård omfa ade 16 markelej och var en av de största i området. Thomas farfar, Jacob Bjerge, torde ha varit domare i Bäls ting. Fadern, Rasmus Jacobsson, blev avrä ad år 1630 e er a han hade slagit ihjäl Thomas Hävalds. Modern, Gertrud Lauridzdo er, gi e om sig med Botel Lille Hestnes (Lilla Hästnäs). Thomas Walgesteen växte alltså upp på Hästnäs. Han blev en studerad man som hade läst vid olika universitet ute i Europa. Han var forskare och konstruerade bland annat den första brukbara ljusbildsapparaten, laterna magica. Då danskarna återkom till Gotland 1676 följde Thomas med från Köpenhamn som kunglig kommissarie. Det var den danske amiralen Niels Juel som utsågs till guvernör över ön men i praktiken blev det Thomas Walgesteen som skö e sysslan. Han kallade sig själv med förkärlek för landsdomare. (Se Gotländskt Arkiv 1959 sid. 49ff) 29 Häglef Kvinnegårda i Havdhem var av allt a döma sä ingsdomare e ersom han var en av sex bondeledare då krig utbröt mellan landet och staden De övriga fem var Olof Rangvalds i To a, Peter Hardings i Vall, Mickel Takstens i Lärbro, Olof Gartarve i Gammelgarn och Thomas Bilder i Lau. 30 Olof Österby med de övriga sä ingsdomarna kvi erade betalning från länshövdingen Laurens Skinkel år De övriga var Thomas Kyrkbinge i Gothem (tillika landsdomare), Laurens Lauks i Lokrumme, Jacob Sigders i Burs?, Illian Skimmings från Fleringe och Laurits Isum i Atlingbo. 31 Niels Sigfride var en av sex se ingsdomare som skrev under e avtal med Visby stad då oroligheter uppstå mellan landet och staden De övriga fem var Laurits Hulte från Endre, Illian Skimmings från Fleringe, Per Kyrkebinge i Gothem, David i Rone och Per Wallby i Hogrän. Även landsdomaren Laurits Isum i Atlingbo skrev under. 32 Se fotnot nr Enligt boken Grötlingbo kyrka står det på Lauritz Ka lunds gravsten a han var landsdomare (sid 97). Inga andra källor har hi ats som styrker denna uppgi. Det är dock troligt a Lauritz var sä ingsdomare under en tid. Han var tingsdomare i Eke ting Jacob Mallgårds i Levide torde ha varit tillförordnad sä ingsdomare år Han var domare i Eiste ting Jacob Hemmungs i Hablingbo var sä ingsdomare då den danska överheten kom hit 1618 och höll räfst och rä arting. 36 Hans Jacobsson var domare i Eiste ting och sä ingsdomare Enligt e så kallat tingsvi nesprotokoll av den 12 mars 1630 var Jörgen Hansson sä ingsdomare. 38 Laurids Hemmunds i Hablingbo, domare på 1630-talet, var troligen sonson till landsdomaren Lauritz Hemmungs som avled Jacob Maldeson var enligt e tingsvi nesprotokoll av den 9 juli 1641 sä ingsdomare. Enligt Richard Steffen var han den siste verklige domaren i Hoburgs se ing. Han blev av svenskarna förordnad till länsman år Rasmus Hendrichsson (Henriksson) Tinkel Gisle i Öja blev sä ingsdomare omkring år Han var prästson från Östra Klagstorp i Skåne. Han var anställd vid Gullandske Compagnie ( ) på 1620-talet och köpte gården Gisle år Gården låg på södra sidan av Hamnvägen i Burgsvik. På sin mark hade han god tillgång till sandsten som han 1631 fick tillstånd a bryta och som han exporterade. Då Gotland överläts till Sverige 1645 torde dock hans exportinkomster ha minskat. År 1660 kan han ej betala sin ska utan resterar med över 183 daler i skuld, en mycket stor summa vid denna tid. Rasmus lever ännu år 1688 och bör då ha varit mycket gammal. 41 Gangwidus de Alwis var från Alva socken. Han bodde troligen vid Gandarve. Gangwidus de Alwis underskrev e brev till kung Magnus Eriksson tillsammans med Liknatus de biernungi (troligen Björnungs som är en gård i Lokrumme) där allmogen förband sig a betala 1000 kölniska mark till kungen. Oe Folki 7

8 42 Botulf Ka lunds skrev under avtalet med Erik av Pommern år Jämför fotnot 9. År 1447 skrev han under e brev till staden Reval angående Gotenhof i Novgorod, jämför fotnot 11. Troligen var Botulf vid denna tid tredingsdomare. 43 Niels Binge finns på flera ställen nämnd i den räkenskapsbok för Gotland som tillhörde slo sherren på Wisborgs slo, Ivar Axelsson To. Niels Binge betalade in ska för Eke ting. Boken omfa ar tiden Malger Roers i Grötlingbo omtalas som tingsdomare för Eke ting i Sören Norbys räkenskapsbok för Gotland och i e förlikningsbrev från 1535 angående fiskegräns mellan Hemse och Eke ting. 45 Botolff eller Botel Kauparve i Grötlingbo omtalas som tingsdomare för Eke ting i tre pergamentsbrev. 46 Morthen Piitsarffe eller Petsarve i Eke omtalas som tingsdomare i e köpebrev daterat 28 december Han finns också upptagen i en förteckning över samtliga 20 domare från år Olof Petsarve i Eke omtalas som tingsdomare i två pergamentsbrev för åren 1577 och Lauritz Ka lunds i Grötlingbo beseglar två pergamentsbrev för åren 1577 och 1578 tillsammans med landsdomaren Olof Sigders. Breven berör tingsdomaren Olof Petsarve som alltså inte fick verifiera sina egna markaffärer. År 1587 är Lauritz Ka lunds tingsdomare då han underskriver en stadga om prästrä igheterna. 49 Hillebrand Kauparve i Grötlingbo. Enligt en nu försvunnen gravsten var han tingsdomare och dog år Anders Ka lunds i Grötlingbo var tingsdomare år År 1614 erlägger han tionde till kyrkan men är inte vid denna tid tingsdomare. 51 Lauridz Ka lunds var tingsdomare Han omtalas också år Troligen var han sonson till Lauritz Ka lunds, se fotnot Söffren Ka lunds undertecknar som tingsdomare 1625 en skrivelse angående varupriser. 53 Olof Andersson Ka lunds i Grötlingbo, var född 1592 och han dog Han var domare i 16 år. 54 Per Rasmusson Ka lunds var född 1614 och han dog Per var domare i Halla ting i 6 år och i Eke ting i 13 år. Han var också kyrkvärd i 30 år. Han gi e sig med Olof Anderssons do er Birgi a. Själv kom han troligen från den gamla domaresläkten vid Sigsarve i Viklau. 55 Kanske var Per Rasmusson Ka lunds länsman under en kortare tid. Han förordnades 1663 till nämndeman (Svahnström G 1954, sid 42). Se också fotnot Johan Bengtsson var länsman i Hoburgs ting och Eke ting år Lars Persson/Åkerman, som var född i Öja 1652, ägde en tid Jaxarve gård i Rone, vilken han köpte ca 1676 och som han sålde 1684 för 80 daler, då han fly ade till Koparve i Grötlingbo. Han var gi med Catharina Mårtensdo er från Kärna i Burs. Paret hade minst 2 barn: Helena 1680/gi med kronolänsman Anders Hansten Othem, och Mårten Larsson Åkerman, född (Ronegårdar III-Jaxarve, sid 119. Se också Nyberg E 1910, sid 562.). Lars Persson/Åkerman dog 1687 endast 35 år gammal. På gravstenen kallas han tingsdomare till Hoborgs och Eike tingen. 58 Christian Jönsson Winther föddes i Visby, och han dog i Grötlingbo Han var länsman i Eke och Hoburgs ting, då e så kallat avkallsbrev skrevs vid Petsarve i Eke Christian Winther köpte Sallmunds gård i Grötlingbo något av 1700-talets första år. Han var gi med Magdalena Adamsdo er Lange? som var född 1672, och som dog Paret hade följande barn: Jöns, 1693 kronolänsman i Hoburgs ting, tvillingarna Adam och Maria, födda 1697, där Adam blev kronolänsman och Maria gi med länsmannen i Dede ting Hans Brobäck, Christian 1701 blev tulluppsyningsman, bosa vid Roes, samt Pe er 1707, husbonde vid Roes. 59 Hans Hermansson Scho e infly ad till Grötlingbo 1700, blev förordnad som länsman 1713 av landshövdingen Posse. Hans var gi med Anna Hansdo er Winther född 1667 (Anna var född i Visby och Christian Jönsson Winther var hennes farbror) och död vid Norrkvie Hans och Anna hade barnen Herman 1693, Brita 1695, Hans 1697, Helena 1700 och Maria. Barnen kallade sig Scho enius. 60 Adam Christensson Winther föddes 1697 vid Sallmunds som han övertog 1717 och där han också bodde. År 1722 köpte han halva Koparve gård och år 1728 var han ägare till hela gården. Han gi e sig 1724 med Elisabeth Isaksdo er Vickman från Hulte i Hemse. Makarna hade nio barn däribland Christian 1730 som blev länsman i Eke ting och Adam 1736 som också blev länsman i Eke ting. Fadern, Adam dog Adam Adamsson Winther född 1736 var bror till Christian enligt fotnot 62. Adam dog ogi Christian Adamsson Winter föddes 1730 Han övertog Koparve gård 1766 som han delade med sin bror Adam Han gi e sig 1766 med sin kusin Margaretha Christina Jönsdo er Winther från Botvide i Öja. Paret hade å a barn. Christian var kronolänsman i Grötlingbo ting från 1775, han dog Oe Folki

9 E-postlistan Gotlandsanor Vi har lagt upp en ny e-postlista som vi berä ade om i förra numret av Oe Folki. Listan heter gotlandsanor. Nedan skall jag försöka förklara hur den fungerar, hur man skall göra när man skriver inlägg och inte minst viktigt, hur man skall svara på inlägg så det fungerar som det skall. Först hur man ansluter sig till listan. Enklast är a skriva e e-postbrev på adressen register@gotlandsgenaloger.se Sedan kommer man e er e par dagar a anslutas till listan och kan börja skriva inlägg i den. Hur lång tid det ta beror på hur snabbt den ansvariga kan fixa det. Även förtroendevalda åker på semester ibland. Vill du inte vara med längre skickar du också e brev till register@gotlandsgenealo ger.se och talar om a du inte vill vara med. När man väl har blivit ansluten skriver man inlägg i listan på adressen gotlandsanor@gotlandsgenealoger.se Di inlägg kommer då a kunna läsas av alla andra som är anslutna till listan. Skall du svara på e inlägg väljer du i de flesta e-postprogram funktionen svara alla. Sedan kommer den normala svaramenyn upp där det inlägg du svarar på finns med i brevet. På adressraden står det såväl adressen till den som skrev inlägget från början som till e-postlistan. Se nedanstående exempel: TO: hans-peter@tarlin.se; gotlandsanor@got landsgenealoger.se. Nu skall du idka lite redigering av adressen, du skall ta bort adressen på den som skrev det ursprungliga inlägget så det enbart står som i nedanstående exempel: TO: gotlandsanor@gotlandsgenealoger.se Glömmer du a ta bort adressen på den ursprungliga förfa aren kommer di svar a gå både till honom som e privat brev och till listan, och det är ju onödigt. Slutligen om hur man skriver i en e- postlista. Det vanligaste när man besvarar e-post är a man bara skriver på ovanför det som redan finns. I e brev som bara skall läsas av två är de a inget problem. Men när det gäller e- postlistor blir det snabbt väldigt långa brev om man gör så. Det man skall göra är alltså a plocka bort det som inte är absolut nödvändigt för a förstå vad man svarar på. Brevet man svarar på finns ju i listan, så vem som helst kan gå tillbaka och se det om något i svaret verkar oklart. Men skall man fläta si svar in mellan raderna i brevet man besvarar? Det är något som det kan diskuteras länge och väl om. Många tycker det underlä ar, andra tycker det är e helsike a läsa brevet. Inget är fel och inget är rä. Men om man flätar si svar in mellan raderna skall man vara uppmärksam på a svaret på något sä skall skilja sig från originalet. Det kan vara en avvikande färg, det kan vara med > fram för originalraderna eller med e lodrät streck i marginalen. Det finns flera alternativ, det skall bara vara tydligt. Och kom ihåg: Ta bort det från brevet du svarar på som inte är absolut nödvändigt a skicka runt igen. Ingen blir glad över a få e brev på flera sidor där det enda nya är Jag håller med, allt annat är de föregående tre fyra inläggen. När man skriver i en e-postlista skall man också komma ihåg a det man skriver kan läsas av alla i listan, alltså inte bara den man vänder sig till. Det som kan vara en skojigt påpekande mellan vänner kan uppfa as som något helt annat av utomstående. Lycka till. Hans Peter Larsson hans-peter@tarlin.se Oe Folki 9

10 10 Oe Folki Stadgar för Gotlands Genealogiska Förening Antagna och xx 1 Föreningens namn är Gotlands Genealogiska Förening. Föreningen har si säte i Visby och omfa ar Gotland. 2 Föreningen som är en ideell förening, har till ändamål a främja släkt- och hem bygdsforskning. 3 Varje fysisk person med intresse för släktforskning kan bli medlem i föreningen och har a betala fastställd årsavgi. Ungdomsmedlem, som inte fyllt tjugo år, erlägger nedsa avgi. Betalas inte, e er påminnelse, fastställd årsavgi upphör medlem skapet 4 Föreningens verksamhet utövas genom styrelsen, som är föreningens verkställande organ, styrelsen bevakar föreningens intressen och kan verka genom utsko. 5 Föreningens styrelse består av ordförande och det antal ledamöter som årsmötet beslutar. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och övriga erforderliga funk tionärer. 6 Styrelsen, som sammanträder på ordförandens kallelse, må ej fa a beslut om ej minst halva antalet ledamöter, inklusive ordförande eller vice ordförande, är närvarande. 7 Föreningens verksamhetsår och räkenskaps år sammanfaller med kalenderåret. Räken skaper, protokoll och verksamhetsberä else skall vara revisorerna tillhanda senast tre veckor före årsmötet. 8 Ordinarie årsmötet hålls årligen senast under februari månad. Extra medlemsmöte hålls när styrelsen eller revisorerna eller minst en tredjedel av medlemmarna kräver det. 9 Vid ordinarie årsmöte skall följande ärenden förekomma: 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande a leda förhandlingarna 3. Val av sekreterare för mötets förhandlingar 4. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare, a jämte ordförande justera mötets protokoll 5. Fastställande av dagordning 6. Fråga om mötet blivit behörigen utlyst 7. Föredragande av styrelsens verksamhetsberä else 8. Föredragande av revisorernas berä else 9. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet av styrelsen 10. Fastställande av årsavgi och storleken på ungdomsnedsä ningen 11. Fastställande av verksamhetsplan och budget 12. Behandling av förslag som inkommit till årsmötet 13. Val av ordförande för föreningen 14. Fastställande av antalet styrelseledamöter, ordinarie och suppleanter 15. Val av styrelseledamöter 16. Val av revisorer och revisorssuppleant 17. Fastställande av antal ledamöter i valberedning 18. val av valberedning 19. Övriga ärenden 20. Mötets avslutande

11 10 Motioner och förslag till årsmötet skall vara styrelsen skri ligen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. 11 Kallelse och föredragningslista till årsmötet eller extra medlemsmöte skall vara medlem mar tillhanda senast orton dagar före mötet. 12 Vid extra medlemsmöte får endast förekomma ärenden som angivits i kallelsen. 13 Val förrä as med slutna sedlar om så yrkas, men annars, liksom vid all omröstning i andra frågor, öppet. Vid lika röstetal avgörs valet genom lo ning. I andra frågor gäller den me ning som ordförande biträder. Rösträ har de medlemmar som betalt årsavgi senast 15 februari 14 Ändring av, eller tillägg till, dessa stadgar skall beslutas av två på varandra följande med lemsmöten varav e skall vara ordinarie årsmöte. För beslut fordras minst två tredjedelar av avgivna röster vid båda mötena. Ändring av dessa stadgar kan även ske direkt vid års mötet, om årsmötets beslut är enhälligt. 15 För upplösning av föreningen fordras beslut därom på två på varandra följande årsmöten med minst tre ärdedelar av avgivna röster vid båda mötena. 16 I händelse av föreningens upplösande skall dess samlingar överlämnas till sammanslutning med likartade intressen eller till arkiv och bibliotek på Gotland. Eventuella befintliga medel disponeras enligt sista mötets beslut. Kallelse GGF:s medlemmar kallas till medlemsmöte söndagen den 2 oktober 2005 kl i kv Riggens kvarterslokal på Jungmansgatan i Visby. Ärende: Nya stadgar. Förslag till stadgar finns på annan plats i denna tidning och bygger på SSF:s standardförslag till stadgar för en släktforskarförening. Anbytarträff och medlemsmöte söndagen den 2 oktober 2005 kl i kv Riggens kvarterslokal på Jungmansgatan i Visby. + lite mer vem har förslag till text Sommarutflykten till Albatrossmuséet i Gammelgarn. Albatrossmuséet i Gammelgarn är inrymt i socknens hembygdsgård, e intressant hus i sig, e ersom det på nedervåningen finns en biograflokal av gammalt sni, med bilje lucka och allt. Den används för övrigt för si ändamål än idag. Albatross var namnet på det tyska krigsfartyg som 1915 strandade utanför Gotlands östra kust i närheten av Herrviks fiskeläge. Det var mi under första världskriget och fartyget hade blivit beskjutet av ryska kryssare, blivit svårt skadat men hade lyckats ta sig in mot den gotländska kusten. Sverige var neutralt under det första liksom det andra - världskriget. Det innebar a krigsförande fartyg möjligen hade rä a vistas 24 timmar för reparation här, men inte mer. Det gick givetvis inte a reparera Albatross på den korta tiden, a över huvud taget reparera det. Sverige protesterade mot neutralitetskränkningen, och valde a internera fartygets besä ning. De a ledde till protester från Tyskland men inget mer. Trots dåtidens mycket usla vägar lyckade man på Gotland på förvånansvärt kort tid klara allt med förfly ning och omhändertagande av sjömännen. Alla som kom levande iland från fartyget överlevde tack vare snabb och god sjukvård. Hempermissioner Oe Folki 11

12 Oe Folki B Föreningspost Gotlands Genealogiska Förening c/o Kerstin Jonmyren Nabovägen Ljungbyholm Fångarna bodde i läger i Roma, men beviljades t o m hempermissioner (!) till Tyskland. Alla återvände dock lydigt hit igen. Många knöt kontakter med folk i omgivningen, blev hembjudna och många lärde sig svenska. E antal brev på muséet vi nar om fortsa a vänförbindelser e er kriget. Man skulle kunna tillägga a dessa unga män hade stor tur genom interneringen på Gotland. Om de direkt hade få återvända som soldater till krigets Tyskland hade deras chanser a överleva det varit betydligt mindre. Mot slutet av kriget förfly ades av någon anledning alla fångarna till Småland. Alla fördes därifrån hem till Tyskland vid krigsslutet Några återvände senare till Sverige och bosa e sig här, dock ingen på Gotland. På Gammelgarns kyrkogård finns en stor gravsten, där de soldater som hade dö vid beskjutningen av fartyget finns namngivna. Svante Hedin föreläste intresseväckande för oss. Han har e förflutet som fotograf och Albatrossmuséet är till stor del hans skapelse. Mötet avslutade vi med kaffekorgar vid den närliggande stranden, där vi fick njuta av en vidunderlig utsikt över Östersjön. Vår medlem Kjell Swebilius hade arrangerat en trivsam och givande utflykt. Kerstin Jonmyren Och lite bilder från Mats 12 Oe Folki