Diarienummer: Årsredovisningen består av 42 sidor. Foto: Ali Abdelzadeh (sidan 12) Ulrika Pudas (sidorna 4, 7 och 17) Anneli Tillberg

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2018

2 Diarienummer: Årsredovisningen består av 42 sidor. Foto: Ali Abdelzadeh (sidan 12) Ulrika Pudas (sidorna 4, 7 och 17) Anneli Tillberg (sidorna 18 och 26) Grafisk formgivning: Nimbus Communication

3 Innehållsförteckning 1 Direktören har ordet 4 2 Myndighetens uppdrag och inriktning Instruktion Reformprogram och långsiktig strategi Verksamhetens inriktning Organisation Väsentlig information 7 3 Resultatredovisning Verksamhetens intäkter och kostnader Prestationer Samverkan Kunskap Statsbidrag Kommunikation Verksamhetsutveckling Kompetensförsörjning Arbetsmiljö och hälsa Moderna beredskapsjobb i staten Arbetsrättsliga villkor vid upphandling 28 4 Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter 40 5 Årsredovisningens undertecknande 41 Delegationen mot segregations årsredovisning

4 1 Direktören har ordet Segregation är en av våra största samhällsutmaningar. Vi ser ökande klyftor inom många områden, till exempel vad gäller skolresultat, demokratiskt deltagande och trygghet. En ökande segregation påverkar hela samhället negativt. Redan i dag bedrivs ett omfattande arbete mot segregation både lokalt, regionalt och nationellt. Det råder ingen tvekan om att det arbetet är viktigt då det handlar om att skapa jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla. Min bedömning är dock att det arbete som sker i dag inte är tillräckligt för att minska och motverka segregationen. Som ett led i att garantera långsiktigheten i arbetet mot segregation samt för ökad kvalitet och effektivitet, inrättade regeringen Delegationen mot segregation Myndigheten ska arbeta sektorsövergripande och har i uppdrag att främja ökad samverkan och att bidra till kunskapsutveckling kring segregation. Bidragsgivning är ett av myndighetens verktyg för att stimulera samverkan kring och öka kunskapen om segregation. Under det första året har myndigheten påbörjat flera processer för att svara upp mot detta uppdrag. Med regeringens reformprogram och strategi för att minska och motverka segregation som grund, har fokus legat på att etablera myndigheten som en samordnande nationell aktör i arbetet mot segregation. Det finns mycket kunskap om segregation, men också stora kunskapsluckor, inte minst kring det sektorsövergripande arbetet. Det är också en utmaning att mycket av den kunskap som finns inte implementeras. Min erfarenhet är att samverkan i arbetet mot segregation ofta brister både nationellt, regionalt och lokalt. En viktig lärdom är att fler aktörer i samhället måste arbeta tillsammans, bygga vidare på det som fungerar och i vissa fall utveckla nya och innovativa sätt. Under året har Delegationen mot segregation bland annat tagit fram ett förslag till uppföljning av indikatorer som skapar förutsättningar för en långsiktig sektorsövergripande uppföljning av segregationen i Sverige. Myndigheten har även gjort insatser för att skapa en bidragsgivning som bygger på kunskap om lokala behov och om vilka insatser som ger effekt. Förutom att fördela bidrag enligt myndighetens egna förordningar, har en prioritering varit att förbereda övertagandet av bidragsgivningen till kommuner med identifierade segregationsutmaningar från Tillväxtverket. Då 2018 var Delegationen mot segregations första år, har fokus varit att skapa en stabil grund för myndigheten. Det har dels handlat om att tolka Delegationen mot segregations årsredovisning

5 uppdraget och börja leverera i förhållande till det, dels om att få system och rutiner på plats för att uppfylla alla de krav som ställs på en statlig myndighet. Myndigheten har prioriterat interna utvecklingsprocesser och att säkerställa att verksamheten präglas av likvärdighet och bedrivs på ett rättssäkert sätt. Det har varit en utmaning att genomföra uppdraget parallellt med att personal rekryterats och myndigheten byggts upp. Vilket stort arbete det är att bygga en myndighet från grunden är en viktig lärdom. Vårt uppdrag är omfattande och komplext och kräver högt kvalificerade medarbetare. Året har varit intensivt och min bedömning är att vi under året har lyckats skapa en organisation som med stor flexibilitet tagit sig an nya utmaningar, presterat väl och mött efterfrågan och behov. Under detta uppstartsår har det blivit tydligt för mig att myndighetens roll att bidra till att förbättra samverkan och till ett mer kunskapsbaserat arbete mot segregation, har varit efterlängtad och behövd. Huddinge, den 22 februari 2019 Inger Ashing Delegationen mot segregations årsredovisning

6 2 Myndighetens uppdrag och inriktning I detta kapitel redovisas myndighetens uppdrag enligt instruktion och den inriktning som regeringen har angett i form av strategi och reformprogram. Därutöver redogörs för grunden i vår verksamhetsstyrning, hur myndigheten organiserats och insynsrådets sammansättning. 2.1 Instruktion Delegationen mot segregation ska genom ett sektorsövergripande arbete bidra till att öka de långsiktiga effekterna av insatser för att minska och motverka social och ekonomisk segregation på nationell, regional och lokal nivå. Detta omfattar insatser för att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. Myndigheten har i uppdrag att främja ökad samverkan mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer inom det civila samhället, näringsliv, forskare och andra relevanta aktörer. Myndigheten ska även bidra till kunskapsoch erfarenhetsutbyte samt stödja relevanta aktörer i att utföra ett strategiskt och kunskapsbaserat arbete som följs upp och utvärderas. Delegationen mot segregation har i uppdrag att följa och sprida forskning och annan kunskap i frågor som rör segregation. Myndigheten ska bidra till kunskapsutveckling genom analyser av bakomliggande orsaker till segregation och av insatser och metoder som kan bidra till att minska och motverka segregation. Denna kunskap ska göras tillgänglig och spridas till relevanta aktörer. Myndigheten ska förse regeringen med analyser, utredningar och sektorsövergripande uppföljningar av utvecklingen i frågor som rör segregation. Delegationen mot segregation har i uppdrag att fördela statsbidrag enligt författningar där myndigheten har fått ett sådant uppdrag av regeringen. 2.2 Reformprogram och långsiktig strategi Regeringen beslutade 2017 om ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen. Syftet med reformprogrammet är att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och att motverka strukturella orsaker LÅNGSIKTIGT REFORMPROGRAM FÖR MINSKAD SEGREGATION OCH REGERINGENS LÅNGSIKTIGA STRATEGI FÖR ATT MINSKA OCH MOTVERKA SEGREGATION Reformprogrammet och strategin identifierar fem områden som särskilt prioriterade för att minska och motverka segregation: arbetsmarknad, boende, brottslighet, demokrati och civilsamhälle samt utbildning. De prioriterade områdena hänger samman och påverkar varandra det finns inte någon enskild insats som i sig kan bryta segregationen. Det krävs ett långsiktigt sektorsövergripande arbete som utförs av en mängd olika aktörer på såväl nationell, regional som lokal nivå. I strategin presenteras ett övergripande mål för arbetet: minskad segregation, jämlika uppväxtoch levnadsvillkor och goda livschanser för alla. Detta följs av delmål för varje prioriterat område. Varje delmål har även ett antal insatsområden. Förutom övergripande mål, delmål och insatsområden anger regeringen i strategin inriktning för genomförande, uppföljning och utvärdering av det långsiktiga arbetet för att minska och motverka segregation. Delegationen mot segregations årsredovisning

7 till segregation. Reformprogrammet var tänkt som ett startskott för ett långsiktigt arbete, byggt på evidens och forskning. Som en vidareutveckling av reformprogrammet beslutade regeringen under 2018 om en långsiktig strategi för att minska och motverka segregation. I strategin anges inriktningen för regeringens prioriteringar för arbetet under perioden Delegationen mot segregation har i uppdrag att bidra till strategins genomförande och uppföljning samt att fungera som ett nav i arbetet med att minska och motverka segregation. 2.3 Verksamhetens inriktning För att tydliggöra myndighetens uppdrag och inriktning har en vision, ett syfte och en verksamhetsidé tagits fram. Dessa är utgångspunkten i styrningen av verksamheten. Under året har myndigheten arbetat med att ta fram mål och värdegrund för verksamheten Insynsråd Delegationen mot segregation har ett insynsråd vars uppgift är att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Insynsrådet har haft tre möten under Direktören är ordförande för insynsrådet. Följande personer är ledamöter i rådet: Roger Andersson Professor i kulturgeografi, Uppsala universitet Maria Caryll Sektionschef, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Jonas Carlehed Hållbarhetschef, IKEA Sverige Dilsa Demirbag-Sten Generalsekreterare, Berättarministeriet Anja Frey Chef, Fryshuset Stockholm Manne Gerell Universitetslektor i kriminologi, Malmö universitet VISION, SYFTE OCH VERKSAMHETSIDÉ Vision: Ett samhälle som håller samman och där alla har likvärdiga förutsättningar och möjligheter. Syfte: Vi bidrar till att minska och motverka segregationens effekter och strukturella orsaker. Verksamhetsidé: Vi arbetar sektorsövergripande, kunskapsbaserat och långsiktigt i samverkan med andra på nationell, regional och lokal nivå. 2.4 Organisation Delegationen mot segregation är en enrådighetsmyndighet och leds av direktör Inger Ashing. Myndigheten är organiserad i Ledning, Verksamhetsenhet, Administrativt stöd och verksamhetsstyrning samt Kommunikation. Roger Andersson, Dilsa Demirbag-Sten, Anja Frey, Inger Ashing, Maria Caryll och Jonas Carlehed i Delegationen mot segregations insynsråd. På bilden saknas Manne Gerell. 2.5 Väsentlig information I regleringsbrevet för 2019 har Delegationen mot segregation fått i uppdrag att förbereda avveckling av myndigheten så att den kan upphöra den 31 december 2019 mot bakgrund av riksdagens beslut. Den 31 januari 2019 lämnade myndigheten ett underlag till regeringen med beräknade kostnader avseende avvecklingen (dnr ) i enlighet med uppdrag i regleringsbrev. Delegationen mot segregations årsredovisning

8 xxx Resultatredovisning Delegationen mot segregations årsredovisning

9 3 Resultatredovisning I detta kapitel redovisas och kommenteras verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av Delegationen mot segregations instruktion, regleringsbrev, särskilda regeringsuppdrag eller förordningar. När redovisningen avser ett särskilt återrapporteringskrav finns en markering i marginalen. Eftersom det är myndighetens första årsredovisning kan inga jämförelsetal med tidigare år anges. Redovisningen inleds med en fördelning av intäkter och kostnader inom verksamheten och en beskrivning av hur myndigheten redovisar prestationer. Därefter följer en redovisning av verksamhetens olika delar: Samverkan, Kunskap och Statsbidrag. Myndighetens ambition är att verksamhetens olika delar var för sig och gemensamt ska bidra till uppdraget. Det betyder till exempel att de statsbidrag som myndigheten fördelar ska bidra till att kommuner, landsting, regioner och aktörer i civilsamhället utvecklar och sprider kunskap om segregation och att samverkan sker inom och mellan aktörerna. För att göra resultatredovisningen lättillgänglig redovisas verksamhetsdelarna var för sig. Varje avsnitt inleds med myndighetens beskrivning av uppdraget inom respektive del av verksamheten. Myndighetsgemensamma delar såsom Kommunikation, Verksamhetsutveckling, Kompetensförsörjning samt Arbetsmiljö och hälsa redovisas därefter. Slutligen redovisas Moderna beredskapsjobb i staten samt Arbetsrättsliga villkor vid upphandling. 3.1 Verksamhetens intäkter och kostnader Delegationen mot segregations verksamhet finansieras i huvudsak med anslag. För 2018 tilldelades myndigheten tkr i förvaltningsanslag och tkr som särskild finansiering för uppdraget att förbereda inordnande av vissa uppgifter från Tillväxtverket. Därutöver tilldelades myndigheten bidrag om tkr för regeringsuppdraget att undersöka deltagandet i demokratin i områden med socioekonomiska utmaningar. Myndigheten har förbrukat tkr av tilldelat anslag och 531 tkr av tilldelat bidrag. Anledningen till att tilldelade medel inte förbrukats i sin helhet beror huvudsakligen på att myndigheten inte, i enlighet med vad som beräknats i budget, var fullt bemannad när verksamheten startade den 1 januari Myndighetens kostnader under 2018 uppgick till tkr. Delegationen mot segregation delar in verksamheten i tre delar: Samverkan, Kunskap och Statsbidrag. Därtill finns Ledning, Kommunikation samt Administration och verksamhetsstyrning som är gemensamma för myndigheten. Fördelningen av de myndighetsgemensamma kostnaderna grundar sig på lönekostnader inom respektive del av verksamheten. Myndigheten har inte tidredovisning. Därför har en uppskattning gjorts av hur medarbetarnas arbetstid fördelar sig på de tre verksamhetsdelarna. Av tabell 1 framgår hur intäkter och kostnader fördelar sig på myndighetens verksamhetsdelar. Under 2018 var intäkter och kostnader för Delegationen mot segregations årsredovisning

10 Tabell 1 Delegationen mot segregations totala intäkter och kostnader per verksamhetsdel 2018 (tkr) Samverkan Kunskap Statsbidrag Summa Intäkt av anslag Intäkt av avgift Intäkt av bidrag Summa intäkter Kostnad verksamhetsdelen Kunskap lägre än för Samverkan och Statsbidrag. Det beror främst på att rekrytering av medarbetare till verksamhetsdelen Kunskap har tagit tid. 3.2 Prestationer Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndighetens resultatredovisning främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. I resultatredovisningen beskrivs myndighetens verksamhet och resultatet av denna översiktligt. Eftersom Delegationen mot segregation under året har varit under upp - byggnad, har myndigheten endast påbörjat arbetet med att definiera och redovisa prestationer. För varje verksamhetsdel redovisas totala kostnader. Inom verksamhetsdelarna Samverkan och Kunskap ges en deskriptiv redovisning av myndighetens prestationer. Inom verksamhetsdelen Statsbidrag ges både en deskriptiv redovisning samt en redovisning i volym. 3.3 Samverkan I detta avsnitt redovisas myndighetens arbete inom ramen för verksamhetsdelen Samverkan. Avsnittet inleds med en beskrivning av uppdraget, följt av genomfört arbete under året och uppnådda resultat. Delegationen mot segregation ska driva på och bidra till samverkan nationellt, regionalt och lokalt för att minska och motverka segregation. Det innebär att myndigheten ska stimulera samverkan och samordning av berörda aktörers insatser där det gynnar arbetet mot segregation. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är centralt i denna samverkan Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Delegationen mot segregations uppdrag att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte är brett. Det förutsätter tydliga prioriteringar och effektiva arbetssätt. Därför har myndigheten under året tagit fram strategier för arbetet, liksom rutiner och kriterier för att säkerställa intern samsyn. Syftet har varit att säkerställa likvärdigheten i kontakter med andra aktörer samt tydliggöra vilket stöd de kan förvänta sig av myndigheten. Kartläggningar och nulägesanalyser har genomförts internt för att diskutera verksamhetens roll, prioriteringar och förväntningar samt identifiera centrala aktörer i arbetet mot segregation. Välfungerande samarbeten är en förutsättning för att myndigheten ska kunna vara en pådrivande och sammanhållande kraft på nationell nivå för arbetet mot segregation. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyten samt medverkan i olika möten och konferenser har myndigheten förmedlat kunskap om segregation och om vikten av sektorsövergripande dialog om utmaningar och behov för att insatser ska bli verkningsfulla. Delegationen mot segregations årsredovisning

11 Delegationen mot segregation har genomfört möten med myndigheter, landsting, kommuner, organisationer inom det civila samhället, näringsliv, forskare och andra aktörer. Mötena har varit värdefulla tillfällen för myndigheten att presentera sig, lyssna in förväntningarna och få kännedom om vilka behov som finns för att kunna stärka upp pågående arbete. Utifrån dessa möten kan myndigheten konstatera att det exempelvis finns en efterfrågan hos aktörerna att få stöd att arbeta kunskapsbaserat, att samverka sektorsövergripande i insatser mot segregation och att få tillgång till nätverk för erfarenhetsutbyte. Nina Olsson, processledare och Ali Abdelzadeh, analytiker, på möte med lokala civilsamhällesorganisationer i Malmö. Myndigheten har fått återkopplingen att den dialog som har förts med aktörerna har varit ett viktigt stöd för dem att komma samman mellan sektorer och analysera segregation ur ett helhetsperspektiv. Aktörerna lyfter ytterligare behov av samverkan för att segregationsarbetet ska ske samordnat. Genom mötena har myndighetens förståelse för skilda lokala förutsättningar och behov ökat. Det är en grund för myndighetens arbete att ge behovsanpassade insatser och stöd. Karen Austin, processledare, i Delegationen mot segregations tält på Järvaveckan. Myndigheten har också medverkat i en rad större evenemang under året, till exempel Almedalen, Råd för framtiden (Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete), Mänskliga Rättighetsdagarna (MR-dagarna) och Järvaveckan. Syftet med att medverka i dessa sammanhang har varit att sprida kunskap om segregation, att informera målgrupperna om processen kring att söka statsbidrag och att synliggöra myndigheten. Fokus under året har varit samverkan nationellt men myndigheten har även deltagit i några internationella sammanhang; erfarenhetsutbyten med Finland, ett internationellt rundabordssamtal i London om integration anordnat av Foreign & Commonwealth Office och konferenser som arrangerades av Nordiska ministerrådet i Köpenhamn samt i Helsingfors. Syftet har varit dels att ta del av andras länders erfarenheter i arbetet mot segregation, dels att sprida information om myndighetens uppdrag Kommuner med identifierade segregationsutmaningar Delegationen mot segregation har prioriterat att besöka de 32 kommuner som ingår i regeringens satsning riktad till kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar. Myndigheten har under 2018 hunnit besöka följande tolv kommuner; Borlänge, Filipstad, Gävle, Karlskrona, Kristianstad, Linköping, Malmö, Motala, Perstorp, Sandviken, Trollhättan och Åstorp. Delegationen mot segregations årsredovisning

12 Delegationen mot segregation på besök i Borlänge. Syftet med besöken har varit att etablera en relation och ett långsiktigt samarbete mellan myndigheten och respektive kommun. Vid varje kommunbesök har myndighetsledningen och medarbetare med olika kompetensprofiler och ansvarsområden deltagit. Från kommunerna har kommunledning, förvaltningschefer och strateger deltagit. Kommunerna och myndigheten har vid besöken fört en dialog kring utmaningar och möjligheter i arbetet för att minska och motverka segregation samt hur myndigheten kan vara ett stöd i kommunernas arbete. Merparten av kommunbesöken har bevakats av lokal press. Därigenom har kommunens arbete mot segregation och kommunens stöd från myndigheten synliggjorts för allmänheten (se även Genomslag i media). Kommunerna har återkopplat till myndigheten att besöken har inneburit ett tillfälle att bjuda in till sektorsövergripande samtal om segregationens utmaningar lokalt och om vilka behov som finns. Efterfrågan av den kunskap myndigheten förmedlar har varit stor. Utifrån dialoger som myndigheten har fört vid besöken, gör myndigheten bedömningen att alla kommuner lyfter behovet av en nationell aktör för att stärka deras arbete med att minska och motverka segregation. En viktig del av samtalen handlade om det ekonomiska stöd som kommunerna har kunnat ansöka om från Delegationen mot segregation. Samtalen har också rört det ekonomiska stöd för arbete mot segregation som kommunerna under 2018 har kunnat ansöka om från Tillväxtverket, eftersom regeringen under 2018 aviserade att Delegationen mot segregation skulle ta över uppgiften från och med 2019 (se även Förbereda inordnandet av vissa uppgifter från Tillväxtverket). Då myndigheten under 2018 hade i uppdrag att förbereda inordnandet inför 2019, gav dessa samtal viktiga inspel. Bland annat lyfte kommunerna att myndigheten skulle kunna stimulera samverkan mellan kommuner med liknande förutsättningar och utmaningar, vara stöd i kommunernas interna uppföljning och utvärdering av insatser samt koordinera nationell utvärdering av åtgärderna mot segregation inom regeringens satsning. REGERINGENS SATSNING PÅ 32 KOMMUNER Regeringen beslutade 2018 om en långsiktig satsning på kommuner med områden som har socioekonomiska utmaningar. För 2018 avsattes ett statsbidrag på 425 miljoner kronor, för 2019 aviserades 1,35 miljarder och därefter 2,2 miljarder årligen Syftet med satsningen är att bryta segregationen och minska klyftorna och att bygga ett tryggt och hållbart samhälle. Statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas långsiktiga arbete för att minska segregationen i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad. Regeringen identifierade 32 kommuner som fick möjlighet att söka stöd under Under 2018 fördelade Tillväxtverket tillfälligt medel till kommunerna. Tillväxtverket beslutade om 425 miljoner kronor per år till kommunerna under åren 2018, 2019 och Delegationen mot segregation fick under 2018 i uppdrag att förbereda övertagandet av uppdraget till den 1 januari Delegationen mot segregations årsredovisning

13 3.3.3 Arbete mot segregation på nationell nivå Under 2018 bjöd samordningsminister Ibrahim Baylan in elva myndigheter med uppdrag relevanta för genomförandet av regeringens strategi mot segregation till ett möte; Arbetsförmedlingen, Boverket, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Delegationen mot segregation, Försäkringskassan, Kriminalvården, Polismyndigheten, Skolinspektionen, Skolverket, Socialstyrelsen och Säkerhetspolisen. Syftet var att uppmärksamma myndigheternas samarbete mot segregation och att stimulera och bidra till ett gemensamt åtagande. Delegationen mot segregation har under hösten haft en fortsatt dialog och kontakt med myndigheterna. Det har dels skett vid enskilda möten med myndigheterna, dels vid ett gemensamt möte. De deltagande myndigheterna enades vid det gemensamma mötet om att kunskapen om segregation behöver stärkas och delas mellan myndigheterna och att gemensamma problemformuleringar behövs för att göra samverkan verkningsfull och relevant. 3.4 Kunskap I detta avsnitt redovisas myndighetens arbete inom ramen för verksamhetsdelen Kunskap. Avsnittet inleds med myndighetens beskrivning av uppdraget, följt av genomfört arbete under året och uppnådda resultat. Myndigheten ska enligt uppdrag utveckla och förmedla kunskap om segregationens konsekvenser och orsaker samt om vad som är verkningsfulla insatser för att minska och motverka den. Myndighetens analys av segregation omfattar de prioriterade områdena i regeringens strategi för att minska och motverka segregation (se även 2.2 Reformprogram och långsiktig strategi). Delegationen mot segregation ska också bidra i arbetet med att följa upp strategin Sammanställa och sprida befintlig kunskap Delegationen mot segregation har påbörjat arbetet med att utveckla och sprida kunskap om segregation. Under året har myndigheten tagit fram nödvändigt grundmaterial såsom webbtexter och basfakta om segregation. Myndigheten har också påbörjat ett internt utvecklingsarbete för att kunna följa och sammanställa befintlig forskning och annan kunskap om segregation. Det handlar om att utveckla myndighetens omvärldsbevakning och arbetssätt för sammanställning, analys och spridning av kunskap. I början av året genomförde verksamheten interna workshops inom områdena i regeringens strategi i syfte att tillvarata och sprida medarbetarnas kompetens och erfarenheter inom myndigheten. För att följa och bidra till kunskapsutvecklingen krävs såväl nätverk och kontakt med forskare inom fältet som ett system för omvärldsbevakning där forskning och annan kunskap kan identifieras och tas om hand. Under året har myndigheten inlett arbete i båda avseendena. Myndigheten har bjudit in forskare för att hålla seminarier för personalen om frågor relaterade till segregation. Syftet har varit att bidra till myndighetens gemensamma kunskapsbas. Forskare har också bidragit i myndighetens uppdrag att ta fram förslag till nationellt system för uppföljning av segregation (se även Ett nationellt system för uppföljning av segregation), bland annat genom att föreslå och lämna synpunkter på indikatorer Remisser En del i myndighetens kunskapsuppdrag är att svara på remisser. Utgångspunkt i remissvaren är myndighetens uppdrag att bidra till att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och motverka strukturella orsaker till segregation. Delegationen mot segregations årsredovisning

14 Vid yttranden analyserar Delegationen mot segregation främst om och hur förslagen i remissen bidrar till att minska och motverka segregation. Myndigheten har uppmärksammat att utredningarna som remitterats genomgående saknar ett tydligt segregationsperspektiv. Det syns särskilt i konsekvensanalyserna, där det ofta saknas resonemang om de olika förslagens konsekvenser för segregation. Delegationen mot segregation har i remissvar föreslagit att en konsekvensbeskrivning ur ett segregationsperspektiv görs obligatorisk för alla betänkanden och menar att det är motiverat att komplettera 15 kommittéförordningen (1998:1474) med en sådan skrivning. Totalt inkom nio remisser under Ds 2018:4 En ny stödordning för säkerhetshöjande åtgärder inom det civila samhället Ds 2018:13 Långsiktigt stöd till det civila samhället SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar SOU 2018:18 Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige SOU 2018:22 Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande SOU 2018:35 Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering Del 1: Att underlätta efterföljande planering, Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformer SOU 2018:65 Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism SOU 2018:70 En arvsfond i takt med tiden En översyn av regelverket kring Allmänna arvsfonden (Inkom 2018 men kommer att besvaras under 2019) Utveckla ny kunskap Myndigheten har en särskild roll att utveckla ny kunskap om segregation. Under året har myndigheten inlett det arbetet genom de regeringsuppdrag myndigheten har haft. Det har dels handlat om att utforma ett förslag på system för uppföljning av segregation, dels om att förbereda en undersökning av deltagande i demokratin i områden med socioekonomiska utmaningar ETT NATIONELLT SYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV SEGREGATION I regleringsbrevet för 2018 fick Delegationen mot segregation i uppdrag att utveckla ett uppföljningssystem. Syftet är att skapa förutsättningar för en långsiktig och regelbundet återkommande tvärsektoriell uppföljning av segregationen i Sverige samt av regeringens reformprogram för minskad segregation (se även 2.2 Reformprogram och långsiktig strategi). Uppdraget skulle genomföras i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Delegationen mot segregation skulle även inhämta synpunkter från andra relevanta myndigheter. Rapporten Ett nationellt system för uppföljning av segregation (dnr ) omfattade ett förslag på ett trettiotal indikatorer för uppföljning av de prioriterade områdena i regeringens strategi för att minska och motverka segregation (arbetsmarknad, boende, brottslighet, demokrati och civilsamhälle samt utbildning). Myndigheten föreslog att indikatorerna ska redovisas utifrån den rikstäckande indelningen Demografiska statistikområden (DeSO). Delegationen mot segregation lämnade också förslag på utformning av en webbaserad databas samt presenterade en kostnadsberäkning av förslaget. Uppdrag enligt regleringsbrev Delegationen mot segregations årsredovisning

15 DEMOGRAFISKA STATISTIKOMRÅDEN Sverige kan delas in på många olika sätt geografiskt, de vanligaste indelningarna är kommun, län och region. Men det finns många andra geografiska indelningar utöver dessa som används i redovisning av statistik. DeSO, eller Demografiska statistikområden, är ett nytt sätt att dela in Sverige. DeSO delar in Sverige i cirka områden med mellan 700 och invånare. Den rikstäckande indelningen gäller från den 1 januari 2018 och följer läns- och kommungränserna. Tätorter och valdistrikt är viktiga byggstenar som har använts för att skapa DeSO. Medan valdistrikt utgår från att ingen ska få för långt till en vallokal, utgår DeSO-indelningen från att synliggöra olika socioekonomiska skillnader, till exempel mellan olika bostadsområden eller mellan tätort och glesare bebyggelse. Indelningen tar därför hänsyn till de geografiska förutsättningarna så att gränserna i möjligaste mån följer till exempel gator, vattendrag och järnvägar. Delegationen mot segregation genomförde upp - draget i samverkan med en rad myndigheter och andra aktörer. Under arbetets gång hade myndigheten återkommande kontakt med olika myndigheter som bär huvudansvaret för frågor som rör de fem prioriterade områdena i den nationella strategin för att minska och motverka segregation. Delegationen mot segregation hade ett särskilt nära samarbete med SCB under hela arbetets gång. Framförallt rörde detta samarbete urvalet av indikatorer och analyser av dessa. Innan det slutgiltiga förslaget på indikatorer presenterades, skickade Delegationen mot segregation ut ett tentativt förslag på indikatorer till cirka 100 aktörer, som representerade myndigheter, regioner/landsting, kommuner, civilsamhällesorganisationer och forskare. Dessa gavs möjlighet att ge synpunkter på förslaget. Det föreslagna uppföljningssystemet är sektorsövergripande och kan fungera som ett viktigt instrument för att synliggöra utvecklingen inom olika områden och möjliggöra uppföljning av områdesspecifika variationer inom kommuner. Det kan därmed bidra till att identifiera behov av nya insatser och indikera vilka insatser som är verkningsfulla på nationell, regional och lokal nivå. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 december DELTAGANDET I DEMOKRATIN I OMRÅDEN MED SOCIOEKONOMISKA UTMANINGAR I ett särskilt regeringsuppdrag fick Delegationen mot segregation 2018 i uppdrag att genomföra en undersökning av politiskt deltagande och upplevd delaktighet i demokratin bland invånare i områden med socioekonomiska utmaningar. Undersökningen ska även omfatta engagemang i det civila samhället, tillit till och synen på demokratiska institutioner samt en bedömning av den egna förmågan att delta i demokratiska processer, till exempel att påverka offentligt beslutsfattande. Under året har arbetet med undersökningen påbörjats. Arbetet har under året handlat om att ta fram frågor till en enkät som kan mäta deltagandet i demokratin. Avvägningar har gjorts i hur enkäten kan konstrueras med hänsyn till att det är svårt att få tillräckligt höga svarsfrekvenser i områden med socioekonomiska utmaningar. Med hjälp av statistik från SCB, fördelat på demografiska statistikområden, har olika urvalsmodeller testats för att hitta områden som kan jämföras med varandra och riket som helhet. Uppdraget ska delredovisas till regeringen senast den 15 juni 2019, och slutredovisas den 31 mars Statsbidrag Myndigheten ska fördela statsbidrag. I myndighetens instruktion är denna uppgift en del av uppdraget att främja samverkan och kunskaps- Särskilt regeringsuppdrag Delegationen mot segregations årsredovisning

16 utbyte. Myndighetens statsbidrag ska skapa förutsättningar för kunskapsbaserade insatser i samverkan mellan aktörer och är på så vis en central del i verksamheten, med tydlig koppling till både verksamhetsdelen Kunskap och verksamhetsdelen Samverkan. I detta avsnitt redovisas myndighetens arbete inom ramen för verksamhetsdelen Statsbidrag. Avsnittet inleds med en beskrivning av de aktuella förordningarna och bidragsprocessens utformning, innan preliminära resultat redovisas. Därefter redovisas volymer och kvantiteter samt utbetalade medel. I avsnittet beskrivs också ett antal andra insatser som genomförts under året Process för bidragsgivning Under 2018 har myndighetens uppdrag varit att fördela tkr i bidrag till kommuner och landsting samt ideella föreningar och stiftelser som stöd för arbetet mot segregation enligt bidragsförordningarna: förordning (2018:118) om statsbidrag till kommuner och landsting för att minska och motverka segregation förordning (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation. Förordningarna har något olika inriktningar, men myndigheten har samordnat arbetet när så varit möjligt. Syftet har varit att åstadkomma en så tydlig och enkel process som möjligt för sökande aktörer samt ett effektivt arbete internt. Under 2018 har myndigheten utformat arbetet med utlysningar och beredning av ärenden från grunden. Parallellt har riktlinjer, bedömningskriterier, ställningstaganden, stödmaterial för sökande samt mallar för ansökningar, rapporteringar och redovisningar arbetats fram. Myndigheten utformade utlysningen av 2018 års medel som en process i tre steg. Syftet var att skapa förutsättningar för kunskapsbaserade långsiktiga åtgärder mot segregation. Myndighetens bedömning var att arbetet med att minska och motverka segregation behöver bygga på en analys av lokala behov, kunskap om vilka aktörer som gör vad och hur de kan komplettera varandra. Kommuner, landsting och regioner samt ideella föreningar och stiftelser fick därför möjlighet att i samverkan med relevanta aktörer genomföra en lokal eller regional analys för att belysa behov, utmaningar och möjliga tillvägagångssätt i arbetet för att minska och motverka segregation. Initialt erbjöd Delegationen mot segregation aktörer att anmäla intresse för samverkan och kunskapsutbyte och för att arbeta med stöd av myndigheten. Därefter gjorde myndigheten ett urval av kommuner och landsting samt ideella föreningar och stiftelser vars intresseanmälan bedömdes vara i linje med statsbidragets syfte. KARTLÄGGNING, BEHOVSANALYS OCH PLAN FÖR FORTSATT ARBETE Aktörer beviljades medel från Delegationen mot segregation för att genomföra en kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Syftet med kartläggningen var att få en bild av uppväxt- och levnadsvillkoren i ett enskilt område, i en kommun eller i en region. Det handlade om att samla in fakta såsom statistik, forskningsunderlag och annan kunskap, till exempel invånares synpunkter och erfarenheter. Utifrån kartläggningen skulle därefter en behovsanalys ur ett segregationsperspektiv göras. Det kunde till exempel handla om skillnader i livsvillkor mellan grupper i olika geografiska områden. Med kartläggning och behovsanalys som underlag var uppdraget sedan ta fram en plan för fortsatt arbete. Delegationen mot segregation erbjöd de aktörer vars intresseanmälan bedömdes vara i linje med statsbidragets syfte att söka medel för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt Delegationen mot segregations årsredovisning

17 arbete. Dessa aktörer kunde, efter en redovisning av använda medel, därefter söka medel för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation. För kommuner och landsting skulle dessa medel riktas mot identifierade utmaningar och bidra till en sektorsövergripande samordning av arbetet med att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå. För ideella föreningar och stiftelser skulle medlen användas till långsiktiga åtgärder som bidrar till arbetet mot segregation på lokal nivå. I Figur 1 illustreras bidragsgivningens upplägg. Myndigheten inväntar slutrapporteringar från aktörerna under januari och februari Preliminära resultat av bidragsgivningen Delegationen mot segregation har i uppdrag att redovisa statsbidragens användning och resultat senast den 1 juni Utifrån de underlag som myndigheten hittills tagit del av, kan myndigheten redan nu se indikationer på att arbetet med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete har lett till ökad kunskap om nuläge och behov samt ett ökat antal analys- och samverkansprocesser. Detta var också syftet bakom fördelningen av medlen. Nedan beskrivs några preliminära resultat: Det ekonomiska stödet till kartläggning och behovsanalys har bidragit till att segregationsfrågor lokalt har lyfts upp på dagordningen i högre utsträckning än tidigare. Exempelvis har myndigheten noterat att landsting som tagit del av bidragsgivningen gått från att enbart sätta fokus på hälsofrågorna till att Kommuner och landsting samt ideella föreningar och stiftelser som har fått statsbidrag från Delegationen mot segregation ska redovisa medlens användning i en slut rapport till myndigheten. senare införa ett bredare segregationsperspektiv i arbetet. Det ekonomiska stödet verkar ha bidragit till en ökad kunskap hos kommuner, landsting och ideella föreningar och stiftelser om lokala förutsättningar och behov samt om uppväxtoch levnadsvillkor i ett visst område eller i en viss kommun eller region. Aktörerna har lyft fram att det har varit positivt att få utveckla förståelse för de lokala behoven och att kunna identifiera och planera strategiska insatser utifrån dessa. Arbetet har på så vis stimulerat kunskapsuppbyggnaden om segregationens utmaningar lokalt. Genom statsbidragen har myndigheten bidragit till att aktörer identifierat varandra som samarbetspartners. De har därmed kunnat påbörja eller förstärka arbetet mot segregation genom att tillsammans formulera mål och behov av insatser utifrån en Figur 1 - Bidragsfördelningsprocessen 2018 Steg 1: Intresseanmälan Steg 2: Kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete Steg 3: Genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation Delegationen mot segregations årsredovisning

18 gemensam nulägesbild. På så vis har det ekonomiska stödet till exempel stimulerat det sektorsövergripande arbete som är centralt för kommuner och landsting och som är nödvändigt för att insatser mot segregation ska vara verkningsfulla och långsiktiga. I bland annat Botkyrka, Malmö, Stockholm och Umeå har arbetet med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete lett till att aktörer i kommunerna har inlett samarbete i sina planerade insatser. Samverkan har också inletts med forskare och inom och mellan ideella föreningar och stiftelser. De beviljade kartläggningarna ger möjligheter för Delegationen mot segregation att utveckla och sprida en nulägesbild av utmaningarna kring segregation. Myndigheten har fått ökad kunskap om lokala förutsättningar och behov. Därmed kan myndigheten i framtiden ge ett mer ändamålsenligt stöd till sektorsövergripande samverkan Rådgivande expertgrupp för bidragsgivning Myndigheten initierade en rådgivande expertgrupp kopplat till bidragsgivningen. Expertgruppens roll är att ge myndigheten stöd att se lokala och regionala aktörers respektive civila samhällets perspektiv och förutsättningar. Den ska även bidra med sakområdeskompetens. I expertgruppen deltar representanter från Arbetsförmedlingen, Boverket, BRÅ, Civilsamhällets organisationer i samverkan (CIVOS), Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samtalen har bidragit till en ökad kunskap om de deltagande organisationernas uppdrag och identifierade utmaningar utifrån de prioriterade områdena boende, utbildning, arbetsmarknad, demokrati och civilsamhälle samt brottslighet samt om Möte med rådgivande expertgruppen hos Delegationen mot segregation. respektive organisations bidragsgivning och prioriteringar Utfall ärenden statsbidrag 2018 Här redovisas inkomna och beviljade ärenden respektive beslutade och utbetalade belopp. Myndigheten redovisar också vilka aktörer som har beviljats medel och med vilka belopp SAMLAD ÖVERSIKT AV ANTALET INKOMNA OCH BEVILJADE ÄRENDEN 2018 Delegationen mot segregation mottog 319 intresseanmälningar för att arbeta med stöd av myndigheten Av dessa inkom 96 från kommuner och landsting och 223 från ideella föreningar och stiftelser. Efter myndighetens bedömning och beslut erbjöds 257 aktörer, varav 86 kommuner och landsting och 171 ideella föreningar och stiftelser, att söka bidrag för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Delegationen mot segregations årsredovisning

19 Tabell 2 Intresseanmälan, statsbidrag 2018, antal Aktivitet Inkomna intresseanmälningar Erbjudande att lämna ansökan Kommuner landsting Ideella föreningar stiftelser Totalt Av de 257 aktörerna inkom 209 med ansökan om medel. Av dessa kom 68 ansökningar från kommuner och landsting och 141 ansökningar från ideella föreningar och stiftelser. Det var slutligen 150 av dessa ansökningar som beviljades medel för att genomföra kartläggning, behovsanalys och ta fram plan för fortsatt arbete, varav 54 från kommuner och landsting och 96 från ideella föreningar och stiftelser. Tabell 3 Ansökan om att genomföra kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete, statsbidrag 2018, antal Aktivitet Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Kommuner landsting Ideella föreningar stiftelser Totalt De aktörer vars ansökningar har beviljats har spridning över landet men med en koncentration till storstadsområdena. Kommuner och landsting har velat undersöka vilka behov som finns och vilka åtgärder som kan behövas för att främja sektorsövergripande samordning av arbetet på lokal och regional nivå. Ideella föreningar och stiftelser har velat belysa uppväxt- och levnadsvillkor i områden med socioekonomiska utmaningar, till exempel integrationsprocesser och utanförskap samt samarbetsformer mellan aktörer. Delegationen mot segregation utlyste också bidrag för att genomföra långsiktiga åtgärder mot segregation. Insatserna ska baseras på resultatet av kartläggning, behovsanalys och framtagen plan för fortsatt arbete. För att få ansökan prövad krävs att aktören har lämnat in en slutrapportering av hur bidraget har använts. Utlysningen vände sig därmed enbart till de 13 aktörer som lämnat slutrapport under Av dessa inkom tolv med ansökningar, varav åtta var ideella föreningar och stiftelser och fyra var kommuner och landsting. Fyra av ansökningarna beviljades. Två kommuner och två ideella föreningar genomför därmed åtgärder mot segregation under 2019 med medel från Delegationen mot segregation. Tabell 4 Ansökan om att genomföra långsiktiga åtgärder mot segregation, statsbidrag 2018, antal Aktivitet Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Kommuner landsting Ideella föreningar stiftelser Totalt SAMLAD ÖVERSIKT AV VILKA SOM FÅTT BIDRAG OCH MED VILKA BELOPP 2018 Delegationen mot segregation ska enligt förordning (2018:118) om statsbidrag till kommuner och landsting för att minska och motverka segregation och förordning (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation, i sin årsredovisning lämna en samlad redovisning av vilka aktörer som har beviljats bidrag och med vilka belopp. Delegationen mot segregations beslut om statsbidrag 2018 uppgick till ett belopp om tkr. Av de utbetalda medlen har tkr utbetalats till 150 kartläggningar, behovsanalyser och planer för fortsatt arbete. Myndigheten har 2018 fördelat medel till genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation till två kommuner och till två ideella föreningar till en summa om tkr. Av dessa har tkr utbetalats 2018 och tkr kommer att utbetalas I Tabell 5 visas beslutade och utbetalade medel. Uppdrag enligt förordning Delegationen mot segregations årsredovisning

20 Tabell 5 Beslutade och utbetalda bidrag, statsbidrag 2018 (tkr) Utlysning, inriktning Kommuner och landsting Ideella föreningar och stiftelser Beslutat 2018 Utbetalt 2018 Kartläggningar, behovsanalys och plan för fortsatt arbete Genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation Summa Delegationen mot segregations årsredovisning

21 I Tabell 6 redovisas vilka kommuner och landsting som har erhållit vilket belopp för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Myndigheten beslutade om en maxgräns för bidrag på 300 tkr. Tabell 6 Beslutade och utbetalda bidrag för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete, kommuner och landsting, statsbidrag 2018 (tkr) 1 Kommuner och landsting Bidrag Ale kommun 300 Bodens kommun 299 Bollnäs kommun 300 Borlänge kommun 0 Borås kommun 0 Botkyrka kommun 300 Burlövs kommun 300 Falköpings kommun 300 Filipstads kommun 253 Gävle kommun 300 Göteborgs stad 0 Göteborgsregionens kommunalförbund 300 Halmstads kommun 300 Huddinge kommun 300 Hälsinglands utbildningsförbund 298 Hässleholm kommun 250 Järfälla kommun 300 Kinda kommun 130 Kungälvs kommun 300 Landskrona kommun 300 Lidingö stad 292 Linköpings kommun 300 Norrköpings kommun 300 Nyköpings kommun 180 Piteås kommun 300 Region Halland 300 Region Västmanland 300 Region Örebro län 293 Region Östergötland 293 Ronneby kommun 270 Sala kommun 298 Skellefteå kommun 300 Skurups kommun 226 Skövde kommun 289 Stenungsunds kommun 156 Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen 273 Stockholms stad 300 Södertälje kommun 300 Trollhättans kommun 111 Upplands-Bros kommun 178 Uppsala kommun 169 Vänersborgs kommun 300 Västerbottens läns landsting 135 Västerås stad 300 Växjö kommun 296 Åstorps kommun 300 Örebro kommun 300 Östersunds kommun 300 Österåkers kommun 213 Östra Göinge kommun 300 Summa Lunds kommun 300 Malmö Stad 290 Motala kommun 299 Mölndals stad För vissa kommuner och landsting anges 0 kronor i bidrag. Det beror på att de redan hade likvärdigt utredande arbete om nuläge och behov lokalt. För att få möjlighet att söka bidrag för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation lämnade de ändå in en ansökan, men sökte inga medel. Delegationen mot segregations årsredovisning

22 I Tabell 7 redovisas vilka ideella föreningar och stiftelser som har erhållit vilket belopp för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Tabell 7 Beslutade och utbetalda bidrag för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete, ideella föreningar och stiftelser, statsbidrag 2018 (tkr) 2 Ideella föreningar och stiftelser Bidrag Assyriska RF 250 Assyriska IF, IF Sylvia, Norrköping tillsammans 275 Barnombudet i Uppsala 297 Blekinge Idrottsförbund 245 Bollihop (KFUM Linköping) 300 Bräcke diakoni 246 Chae Taekwondo 296 Changers Hub 287 Cirkus Unik 279 Coompanion Stockholms län 300 Ensamkommandes förbund Malmö 224 Enter Sweden 298 FC Rosengård 281 Folk i Skärholmen 300 Folkets Hus och parker 300 Folkets Husby 283 Folkuniversitetet 300 Forum idéburna organisationer med social inriktning 268 Fredens hus 281 Fryshuset 300 Föreningen Caritas, Angered 278 Föreningen Södergården 62 Föreningen Ta sats 298 GF Chansen AB 260 Give it forward 300 Gumpels Förening Bollnäs 300 Göteborgs räddningsmission 218 Göteborgs stadsmission 300 Hammarby IF 255 Hela människan 180 Hela människan Huddinge, Botkyrka, Salem 300 Hyresgästföreningen 300 Hyresgästföreningen, Aros Gävle 300 IK Eos Lund 121 Individuell Människohjälp, Lund 25 Insamlingsstiftelsen Choice 185 Insamlingsstiftelsen Rapatac 290 Internationella Vänner 254 KFUM Central 297 Kompis Sverige 297 Konstnärernas riksorganisation 294 Kulturstiftelsen Arty 300 Kvinna till kvinna 284 Kvinnojouren Borås 215 Linköpings Kenty 300 Livstycket 255 LSU Sveriges ungdomsorganisationer 225 LärOlika 280 Made by Aya 300 Malmö mot diskriminering 255 Manscentrum Östra Södertörn 168 Mim kunskapscentrum 220 MINE Etnisk mångfald i näringslivet 270 Nordisk hjälp 298 Reach for change 300 Resurscentrum för kvinnor i Malmö 258 RFSU Malmö 290 Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare För vissa ideella föreningar och stiftelser anges 0 kronor i bidrag. Det beror på att de redan hade genomfört likvärdigt utredande arbete om nuläge och behov. För att få möjlighet att söka bidrag för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation lämnade de ändå in en ansökan, men sökte inga medel. Delegationen mot segregations årsredovisning

23 Rinkeby Folkets hus 283 RISK Lokalförening i Göteborg 300 Rädda Barnen 300 Röda Korset Malmökretsen 210 Röda Korset Umeåkretsen 253 Röda Korset Växjökretsen 205 Sensus Studieförbund (Stockholm Gotland) 258 Vlora s förening 210 Vorta drom 225 WOW (Women On Wednesday Halmstad) 300 Örebro läns idrottsförbund 260 Örebro SK Handboll 267 Östergötlands idrottsförbund 200 Summa Sensus Svealand 270 Spånga Blåband 300 Stiftelsen Good sport Foundation 280 Stiftelsen Läxhjälpen 293 Stiftelsen Nobel center 264 Stockholms läns bildningsförbund 298 Stockholms stadsmission 300 Studiefrämjandet 300 Studiefrämjandet Stockholms län 182 Studiefrämjandet Östergötland 299 Studieförbundet Bilda 290 Studieförbundet Bilda Svealand 300 Studieförbundet vuxenskolan Göteborgsregionen Sydost Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län Svenska Röda Korset 300 Sveriges Kvinnolobby 185 Tamam 173 Tegelbruket 299 The good talents 256 Tjejzonen 195 Trajosko Drom 216 Unesco LUCS 0 Unga Örnars Riksförbund 300 Uppsala stadsmission 291 Verdandi 231 Delegationen mot segregations årsredovisning

24 Tabell 8 redovisar vilka kommuner och landsting respektive ideella föreningar och stiftelser som har erhållit vilket belopp för genomförande av långsiktiga åtgärder för att minska och motverka segregation. Tabell 8 Beslutade och utbetalda bidrag för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation, statsbidrag 2018 (tkr) Organisation Kommun och landsting Ideella föreningar och stiftelser 2018 Beslutat 2018 Beslutat 2018 Utbetalt 2018 Filipstads kommun Göteborgs stad Made by Aya Röda Korset Umeåkretsen Summa Delegationen mot segregations årsredovisning

25 3.5.5 Utbetalda statsbidrag 2017 Delegationen mot segregation hade enligt för - ordning (2017:848) om statsbidrag till kommuner och landsting för åtgärder för att motverka och minska segregation, i uppdrag att hantera redovisningar av statsbidrag beviljade av Kommittén (Ku 2017:01) för inrättande av en delegation mot segregation. Myndigheten hanterade 65 redovisningar av statsbidrag från 47 kommuner och landsting som hade beviljats medel under Anledningen till att antalet redovisningar är fler än antalet kommuner och landsting är att samma kommun eller landsting kunde beviljas bidrag för fler än ett ärende. I samband med redovisningarna framkom att det fanns medel som inte hade förbrukats och dessa återbetalades till Delegationen mot segregation. Summan av återbetalda medel uppgick till tkr. Myndigheten lämnade Redovisning av statsbidrag till kommuner och landsting för budgetåret 2017 (dnr /1) till regeringen den 2 maj Förbereda inordnandet av vissa uppgifter från Tillväxtverket Delegationen mot segregation fick 2018 i uppdrag av regeringen att förbereda inordnandet av uppgiften att handlägga och fatta beslut om statsbidrag enligt förordning om statsbidrag (2018:151) till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Inordnandet skulle ske till den 1 januari Under 2018 har Tillväxtverket fördelat medel i enlighet med förordningen och uppdraget skulle därför ske i samråd med Tillväxtverket. Inom ramen för uppdraget påbörjades ett arbete med att samordna och integrera bidraget med Delegationen mot segregations övriga verksamhet. Som en del i det arbetet prioriterade myndigheten processtödjande aktiviteter till de 32 kommuner som hade möjlighet att söka det ekonomiska stödet (se även Kommuner med identifierade segregationsutmaningar). Delegationen mot segregation och Tillväxtverket samverkade i framtagande och genomförande av utlysningen Myndigheterna genomförde ett gemensamt beredningsmöte och beredningsprocessen avslutades med att Delegationen mot segregation lämnade ett formellt yttrande till Tillväxtverket (dnr ). Regeringen gav även Tillväxtverket i uppdrag att följa upp statsbidraget till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Tillväxtverket genomförde uppdraget i nära samverkan med Delegationen mot segregation och resultatet blev ett förslag på en modell som möjliggör uppföljning och utvärdering av statsbidraget. För att underlätta hanteringen av myndighetens samtliga statsbidrag gjordes förberedelser för att inrätta ett elektroniskt ärendehanteringssystem. Delegationen mot segregation har genomfört uppdraget att inordna uppgiften i nära samverkan med Tillväxtverket och vid utgången av 2018 var båda myndigheterna förberedda för ett överförande av uppgiften i enlighet med uppdraget. Den 20 december beslutade riksdagen om en budget som innebär att ramen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, åtgärder mot segregation, är lägre än vad som tidigare aviserats. Inom utgiftsområdet ligger anslag till Delegationen mot segregation samt de statsbidrag myndigheten förfogar över. Detta har medfört att riksdagens beslut i nödvändiga delar inte har fattats för att Delegationen mot segregation skulle kunna slutföra uppdraget att inordna uppgiften att handlägga och besluta om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden till den 1 januari Uppdraget redovisades till regeringen den 31 januari 2019 i rapporten Återrapportering av uppdraget att förbereda inordnandet av uppgiften att handlägga och besluta om statsbidrag till Delegationen mot segregations årsredovisning

26 kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden (dnr ). 3.6 Kommunikation I myndighetens uppdrag är kommunikation ett centralt verktyg. Delegationen mot segregations kommunikationsverksamhet har i uppdrag att bidra till en sammanhållen extern röst för myndigheten samt att hålla samman myndighetens interna kommunikation. Kommunikationsarbetet sker i nära samverkan samt integrerat med den övriga verksamheten och dess aktiviteter. I första hand har myndigheten ägnat 2018 åt att driva det löpande kommunikationsarbetet samtidigt som en kommunikationsverksamhet har byggts upp från grunden Grundläggande ramar för en kommunikationsverksamhet För att få en fungerande extern kommunikation på plats har myndigheten under 2018 prioriterat att ta fram grundläggande ramar för kommunikationsverksamheten rutiner, riktlinjer och prioriteringar för att myndigheten ska kunna nå sina målgrupper med sina budskap. En process för att myndighetens anställda ska tala med gemensam röst påbörjades, bland annat genom ett gemensamt arbete med att ta fram en budskapsplattform Uppbyggnad av webb, sociala medier och nyhetsbrev Myndighetens webbplats, delmos.se, är central för att nå ut till myndighetens målgrupper. Vid myndighetens start fanns en enkel webbplats med grundinformation. Under året har myndigheten utvecklat webbplatsens funktioner och innehåll. Myndigheten hade för avsikt att redovisa statistik över besök på webbplatsen, men på grund av tekniska problem har det inte gått att ta fram tillförlitlig sådan för Delegationen mot segregation har också arbetat med sociala medier, som är en viktig kanal för att sprida kunskap om arbete mot segregation. Myndigheten startade en Facebook-grupp i samband med lanseringen av webbplatsen. Även en LinkedIn-sida har upprättats för att senare kunna användas i rekryteringssammanhang. En viktig kanal för målgruppsanpassade utskick är myndighetens nyhetsbrev som lanserades i september I slutet av året hade nyhetsbrevet 611 prenumeranter och 2 nyhetsbrev hade skickats ut Genomslag i media Myndigheten har arbetat med att synliggöra verksamheten i media i syfte att nå målgrupperna, att etablera Delegationen mot segregation som naturlig aktör i segregationsfrågor samt att bidra till kunskap om hur segregation påverkar samhället. Under året har media publicerat 382 artiklar där Delegationen mot segregation har nämnts. Myndigheten har skickat ut tolv pressmeddelanden. Av dessa var tio lokala i samband med att myndigheten besökte kommuner (se även Kommuner med identifierade segregationsutmaningar). De 10 lokala pressmeddelanden Inger Ashing blir intervjuad av radiojournalist. Delegationen mot segregations årsredovisning