Riksintressen i Norrköpings Kommun. Bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping - antagen 2010

Transkript

1 Riksintressen i Norrköpings Kommun Bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping - antagen 2010

2 Larsson Offsettryck Riksintressen Tidigare Naturresurslagen och numera Miljöbalken (MB), 3-4 kap, gör det möjligt att peka ut geografiska områden av särskild betydelse för vissa enskilda samhällsintressen. Sådana områden, som är av värde för hela landet kallas riksintresse. Dessa värden kan inte kommunen ensam besluta om, utan det är också en fråga för staten. Vad gäller riksintressen enligt fjärde kapitlet utgörs de av geografiska områden, med värden av sådan vikt, att de nämns specifikt i lagtexten. Utpekade Natura 2000-områden regleras också sedan den 1 juli 2001 i fjärde kapitlet, och ska betraktas som riksintressen. Riksintressen skall skyddas mot åtgärder som kan vara till påtaglig skada för det aktuella värdet. På detta sätt vill man åstadkomma en god hushållning med värdefulla mark- och vattenresurser. Översiktsplanen ska redovisa områden av riksintresse och hur riksintressena tillgodoses. I Norrköpings kommun finns områden som är av riksintresse för yrkesfiske, naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård, energiproduktion, vägar, luftsamt sjöfart. Däremot finns inga områden som omfattas av riksintresse för totalförsvaret eller riksintresse för ämnen och material. Innehållsförteckning: 1. Yrkesfiske 2. Natur 3. Friluftsliv 4. 4 kap Miljöbalken 5. Kulturmiljövård 6. Energi- och industriell produktion 7. Vägar 8. Järnvägar 9. Luftfart 10. Sjöfart Totalförsvaret 19 Text: Johan Mases och Jan Eklund Grafisk form och foto: Martin Heidesjö och Linda Gårlin Tryck: Larsson offsettryck AB, Linköping

3 1. Yrkesfiske Riksintresse för yrkesfisket regleras i Miljöbalkens 3 kapitel 5 och utpekas av Fiskeristyrelsen. Enligt MBs 3 kap 5 skall områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande I Norrköpings kommun utgör, enligt fiskeriverket, Glan och Bråviken riksintresse för yrkesfisket. Motiv: Enligt Fiskeriverket är Glan och Bråviken av riksintresse för yrkesfisket på grund av att de utgör värdefulla fångstområden. Som utgångspunkt för bedömningen av inlandsvatten anger Fiskeriverket: Eftersom fisket i de mindre sjöarna, liksom i det småskaliga kustfisket ofta kombineras med egenförädling och hemmaförsäljning är det värde som fisket genererar betydligt högre än förstahandsvärdet. Antalet fiskare utvisar då att man med eget fiske i kombination med hemmaförsäljning och i vissa fall i kombination med enklare eller mer avancerad restaurangverksamhet kan leva på vad fisket ger. Alla sjöar som hyser minst två yrkesverksamma fiskare bör klassas som riksintresse i egenskap av fångstområden för yrkesfisket. Områden som utgör riksintresse för yrkesfisket bör skyddas från åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset. 2. Natur Riksintresse för naturvården regleras i Miljöbalkens 3 kapitel 6 och utpekas av Naturvårdsverket. I de fall som fiskeområde berörs ska Naturvårdsverket samråda med Fiskeristyrelsen. Hänsyn till naturvården och den biologiska mångfalden är en viktig del i en långsiktig samhällsplanering. En utarmning av naturen leder på sikt till en samhällsekonomisk förlust. Före industrialismen av jordbruket hölls markerna öppna med hjälp av bete och slåtter, vilket gynnat artrikedomen. Detta samband är viktigt att förstå liksom att man arbetar för en ökad artrikedom genom informationsspridning, underhåll och skyddsåtgärder. 2.1 Vångaförkastningen Vångaförkastningen är en mycket framträdande landskapsform. Förkastningsområdet är av utomordentligt stort pedagogiskt värde och är dessutom ett klassiskt område inom svensk geovetenskap. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex anläggningar, bebyggelse (i allt väsentligt), omföring av lövskog till barrskog samt täkt. Naturvårdsprogam, Norrköpings kommun, Leonardsberg De ovanligt stora isräfflorna saknar motstycke i Östergötlands län. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex sprängning, anläggningar och bebyggelse. Naturvårdsprogam, Norrköpings kommun, Skiren Skiren med dess rödingbestånd och glacialrelikter utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Söder om Dalälven finns endast cirka 20 naturliga rödingbestånd. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex föroreningsutsläpp, gödsling, stora hyggen och bebyggelse. Inplantering av främmande rödingmaterial eller andra djurarter bör ej ske. 3

4 Naturvårdsprogam, Norrköpings kommun, Naturvärdet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt Området berörs av utredningskorridor för höghastighetståg, Ostlänken. Riksintresset för naturvård ska så långt som möjligt beaktas i det fortsatta planerandet för Ostlänken. 2.4 Getåravinen Den mäktiga och välutbildade ravinen utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö med ytterst få motsvarigheter i Östergötland. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex täkt, utfyllnad, schaktning, bebyggelse, anläggningar. Naturvårdsprogam, Norrköpings kommun, Fjällmossen Det vidsträckta och så gott som orörda myrkomplexet med sin rika fågelfauna utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö med få motsvarigheter i Östergötland. Naturvärdenakommerattbeståomområdetundantas från ingrepp som t ex täkt, dikning, gödsling samt avverkning på mindre fastmarksholmar. Brynet kring myren bör ej avverkas. Ingår i Natura 2000 (SE ). Naturreservat Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, Bråvikens förkastningssystem Den långsträckta, mäktiga och mycket framträdande Bråvikenförkastningen utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. I branter och på krön finns bitvis en mycket intressant flora och fauna. Förkastningsbranten är ett klassiskt område inom svensk geovetenskap. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t.ex. anläggningar, bebyggelse, täkt samt avverkning i branter och på krön. Marmorbruket ingår i Natura 2000 (SE ). Delar av branten är säkerställd i Bråvikenbrantensoch Kvarsboklints naturreservat bildade Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, Södra Bråviken Svensksundsviken med sina vidsträckta strandängar och vassområden samt mycket rika fågelliv, framför allt under vår- och höststräcket, utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Strandängar av motsvarande storlek finns troligen inte på svenska östersjökusten. Ållonöfjärden med dess stora ansamling av sjöfågel utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Fjärden har troligen få motsvarigheter i Östergötland. Den uppfyller för vigg, brunand och grågås kriterierna för en internationell viktig rastlokal. De tämligen stora strandängsområdena med sin karaktäristiska flora utgör en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Svensksundsviken är naturreservat, området sköts enligt fastställd skötselplan. Naturvärdena kommer att bestå om området vid Ållonöfjärden undantas från alla ingrepp som kan påverka naturmiljön negativt. Fortsatt hävd av strandängar är av största vikt. Naturreservat 1981 (Svensksundsviken). Svensksundsviken och Ållonöfjärden ingår i Natura 2000 under namnet Södra Bråviken. 4

5 Området är sedan 2001 ett av Sveriges 51 RAMSAR-områden (Convention on wetlands). Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, Slätbakens förkastningssystem Det långsträckta, mäktiga och komplexa förkastningssystemet med sin bitvis mycket intressanta fauna och flora utgör en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö med få motsvarigheter i Östergötland. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex anläggningar, bebyggelse, täkt samt avverkningar i branter och på krön. Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, Delar av området är säkerställt i Norrkrogs naturreservat. Östra delen av Norrkrogs naturreservat ingår i Natura 2000 (SE ). 2.9 Östergötlands skärgård Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården med sin mångfald av naturmiljöer, med flera sällsynta och hotade arter, är en helt unik miljö av utomordentligt stort naturvärde och synnerligen skyddsvärd. skall bibehållas: De värdefullaste naturområdena i skärgården finns redovisade i naturvårdsplanen. För var och ett av dessa finns angivet under vilka förutsättningar som naturvärdena kommer att bestå. Naturreservaten sköts enligt skötselplaner. I skärgården finns drygt 20 naturreservat och mer än 50 fågelskyddsområden. Huvuddelen av dessa ingår även i Natura Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, Jakobsdalsberget Jakobsdalsberget hyser mycket värdefulla bildningar av högsta kustlinjen. Dessa är de enda inom den mellansvenska israndzonen i östra Sverige. Berget är vidare en av de få kalottbergen inom denna naturgeografiska region. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från täkt, sprängning, schaktning, markskador och anläggningar. Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, Vagnsmossen Den stora opåverkade Vagnsmossen med sin kalmosse med strukturer utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Myren har få motsvarigheter i Östergötland. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från dikning, gödsling, täkt och avverkning. Brynet kring myren bör ej avverkas. Naturvårdsprogram för Norrköpings kommun, Ingår i Natura Ingår i nationell myrskyddsplan. 5

6 2.12 Svärtinge udde Landskapet vid Svärtinge udde är mångformigt och har ett utomordentligt högt naturvärde. Grunden för detta är den naturliga gräsmarksvegetationen med lång hävdkontinuitet, grova träd samt geologiskt intressanta inslag. Områdets kulturhistoria sträcker sig så långt bak som 2000 år. Här finns välbevarade fornlämningar som t ex fornåkrar och stensträngar. Området ingår idet europeiska nätverket för skyddsvärd natur, Natura 2000, och är av nationellt intresse för naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden skall undvikas. För bibehållande av naturvärdet bör området fortsätta hävdas genom slåtter och bete. En skötselplan finns för området. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet: Området ingår också i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden: 150. Området ingår i Natura Naturvårdsprogram, Norrköping kommun, Björnsnäs Björnsnäs ängar är ett stort område och utgör en mosaik av den öppna markens mest artrika vegetationstyper. Havsstrandängarna och en kalkfuktängsdominerad betesmark uppvisar en mångformighet, artrikedom och förekomst av sällsynta växtarter som har få motsvarigheter i Östergötland. Området har ett mycket högt naturvärde och är även av stor betydelse som fågellokal med bl a brun kärrhök. Floran är exklusiv och artrik och påvisar långvarig hävd och frånvaro av gödsel. Området ingår i Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärde skall undvikas. För bibehållande av värdena bör området hävdas, hållas fritt från inväxande buskar och sly samt undantas från gödselpåverkan. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet: Området ingår också i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden: Duvhult-Nybygget De varierande och lövrika hagmarkerna kring Duvhult och Nybygget är ovanligt goda exempel på naturliga och artrika gräsmarker i norra skogsbygden och har få motsvarigheter i länet. Förekomsten av i regionen mycket ovanliga arter som slåttergubbe och fältgentiana stärker värdet. Hagmarkerna ingår i det Europeiska nätverket för skyddsvärd natur, Natura 2000 och är av nationellt värde för naturvården. Området ingår dessutom i Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden skall undvikas. För bibehållandet av värden bör området hävdas genom slåtter och bete. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet: Området ingår också i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden nr: 148. Området ingår i Natura Finnkärr Hagmarkerna kring Finnkärr utgör ett exempel på betesmark i mager skogsbygd med mycket få motsvarigheter i länet. Objektet är av högsta bevarandevärde. De naturliga betesmarkerna är ovanligt välhävdade och har en rik flora med den rödlistade skogsklockan samt ett flertal hävdgynnade arter. Området ingår i Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för naturvården. 6

7 Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden skall undvikas. För bibehållande av värdena bör området hävdas, hållas fritt från inväxande buskar och sly samt undantas från gödselpåverkan. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet: Området ingår också i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden nr: Mauritsberg Strandängarna vid Mauritsberg har ett mycket högt bevarandevärde med sin representativa och artrika flora. De välhävdade ängarna har stor betydelse för häckande och rastande fåglar. I området finns även gamla ekar. Området ingår Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden skall undvikas. För bibehållande av värdena bör området hävdas, inväxande buskar och sly röjas bort samt undantas från gödselpåverkan. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet: Området ingår också i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden nr: Östermem Hagmarkerna kring Östermem har ett högt naturvärde knutet till en fin flora som dock bitvis är gödselpåverkad. Vegetationen domineras av rödvenhed och rödvenäng. Floran indikerar lång kontinuitet av hävd och innehåller många hävdgynnad arter. Området ingår i Natura 2000 och Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden skall undvikas. För bibehållande av värdena bör området hävdas, hållas fritt från buskar och sly samt undantas från gödselpåverkan. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet: Området ingår också i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden nr: 183. Området ingår i Natura Vittinge-Torp Hagmarkerna kring Torp, Grinneby och Vittinge utgör värdefulla naturmiljöer med mycket höga naturvärden och har få motsvarigheter i regionen. De välbetade och ogödslade naturbetesmarkerna uppvisar en stor mångformighet med flera vegetationstyper som följd. Mindre vanliga vegetationstyper är stagghed och örtrika friskängar. Floran är mycket artrik med mindre allmänna arter som spåtistel och backsippa. Området ingår Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden skall undvikas. För bibehållande av värdena bör området hävdas, hållas fritt från buskar och sly samt undantas från gödselpåverkan. Ekarnas naturvärden kan utvecklas om de får stå ljusöppet. Området ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet: Området ingår också i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden nr:

8 Natura 2000-områden Utöver de områden som finns förtecknade ovan är även alla utpekade Natura 2000-områden av riksintresse enligt ett riksdagsbeslut Riksintressena har områdesskydd och tillståndsplikt gäller för åtgärder som kan skada områdenas bevarandestatus. Prövning av bygglov och förhandsbesked i Natura 2000-områden har särskilda regler enligt plan- och bygglagen. Även åtgärder utanför markerade områden kan skada riksintressena vilket ska beaktas vid tillståndsprövning Inom Norrköpings kommun finns följande Natura 2000-områden varav de flesta har färdiga bevarandeplaner: Orrkojgölarnas naturreservat Sätramarkens naturreservat Kvillingeförkastninges naturreservat Rödgölens naturreservat Lunnsjöskogens naturreservat Glotternskogens naturreservat Bärsjöskogens naturreservat Erikslunds naturreservat Marielunds naturreservat Fjällmossens naturreservat Bråvikenbrantens naturreservat Kvarseboklints naturreservat Stora Hjälmmossens naturreservat Ljusfors naturreservat Ribbingsholms naturreservat Grönholmarnas naturreservat Naturreservatet Borgs ekhagar Naturreservatet Norrköpings ekbackar Vrinneviskogens naturreservat Esteröns naturreservat Djuröns naturreservat Svensksundsvikens naturreservat Bråxviks naturreservat Bråvikens naturreservat Runstorps naturreservat Norsholms naturreservat Majeldsbergets naturreservat Norrkrogs naturreservat Rävsholmens naturreservat Södra Lundas naturreservat Händelö ekbackar Bevarandeplaner för Natura 2000-områden finns hos Länsstyrelsen i Östergötland och används vid bedömningar beskrivna ovan. 3. Friluftsliv Riksintresse för friluftslivet regleras i Miljöbalkens 3 kapitel 6 och utpekas av Naturvårdsverket efter samråd med Fiskeristyrelsen. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, ha variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Urvalet av riksintresseområden har gjorts av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna. Länsstyrelsen har redovisat Bråviken- Kolmårdenområdet, Kolmårdens strövområde, Östergötlands skärgård samt Göta kanal som anläggningar/områden av riksintresse för friluftslivet. 3.1 Bråviken Kolmårdenområdet Beskrivning: Bråviken-Kolmårdenområdet sträcker sig från Krokek i väster till Säter i öster och cirka 1,5 km in från Bråvikenstranden. Mot Bråviken bildar den ca 50 m höga förkastningen en mäktig och iögonfallande brant. Den innanförliggande terrängen är relativt plan. Området är i huvudsak bevuxet med barrskogen - ofta hällmarkstallskogar - av olika ålder. Några mindre lövskogsområden med ett rikare växt- och djurliv finns bl a vid Marmorbruket. Vid Marielund ligger ett mindre urskogsreservat. Från Marmorbruket och ytterligare några platser har man en vidsträckt utblick över Bråviken och Vikbolandet. Centralt i området ligger Kolmårdens djurpark. Sörmlandsleden genomkorsar området och vid Bodaviken finns bl a bad- och campingplats. Bråviken-Kolmårdenområdet med sin mäktiga förkastningsbrant och möjlighet till naturupplevelser utgör ett värdefullt område för det rörliga friluftslivet. Området berörs av riksintresse för naturvård, Bråvikens förkastningssystem, och av riksintresse för kulturmiljövård, Fagervik Marmorbruket. kan skada riksintresset. 3.2 Kolmårdens strövområde Beskrivning: Kolmårdsområdet är ett vidsträckt skogsområde 8

9 med stort inslag av sjöar och myrmarker. Terrängen är sprickdalsbetingad och omväxlande. Barrskogar av skiftande ålder dominerar landskapet helt. Några få odlingsmiljöer som Rodga gård bildar öppningar i skogslandskapet. Sjörikedomen är stor och vattnet rent. Sjöarna är antingen långsträckta sprickdalssjöar eller oregelbundna sjöar med många vikar, uddar och öar. Myrarna är många, små och omväxlande. I anslutning till myrmarkernas tallrismossar och fattigkärr finns ofta småsjöar eller gölar. Kolmårdsområdet är mycket sparsamt bebyggt. Ett flertal kommunala anläggningar såsom skid- och vandringsleder, badplatser m m för det rörliga friluftslivet finns inom området. Östgötaleden genomkorsar området. Kolmårdsområdet är ett stort sjö- och myrrikt skogsområde med goda förutsättningar för ett mångsidigt friluftsliv. Området berörs av riksintresseområde för natur; Duvhult-Nybygget och Jakobsdalsberget. I området ingår även Natura 2000 områden; Rödgölen- Svartgölen, Glotternskogen och Bärsjöskogen. Området berörs av utredningskorridor för höghastighetståg, Ostlänken. Riksintresset för friluftsliv ska så långt som möjligt beaktas i den fortsatta planeringen för Ostlänken. 3.3 Östergötlands skärgård Beskrivning: Den finskurna Östgötaskärgården med sin mosaik av vatten- och landmiljöer är unik. Östgötaskärgården kan indelas i inner-, mellan- och Ytterskärgård - var och en med sin speciella karaktär. Innerskärgården utmärks av de stora öarna. Dessa är till övervägande del barrskogsbevuxna men inslaget av ädellövskog är påfallande rikt speciellt kring odlingsmiljöena. Mellanskärgårdens öar är mindre och oftast tallbevuxna. Där utanför vidtar ytterskärgården med dess kala öar, kobbar och skär. Tydligast utbildad är de olika zonerna i Sankt Anna skärgård. Där är också skärgården som bredast. Skärgårdens mångformighet skåpar underlag för ett rikt och omväxlande växt- och djurliv. Havsörnen och berguven är två utrotningshotade djurarter hemmahörande i skärgårdens inre och mellersta delar. I ytterskärgården finns fågelskären med sitt rika fågelliv och i yttersta havsbandet håller gråsälen till - även den en utrotningshotad art. I skärgården finns mycket goda möjligheter för olika typer av sjösporter, fiske, bad, natur- och kulturstudier. Goda hamnar liksom campingplatser och andra övernattningsmöjligheter finns på ett flertal platser i skärgården. Anmärkning : Området omfattar skärgårdens öar och vatten samt kusten intill 150 m. Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården med sin mångfald av naturmiljöer är en helt unik miljö av utomordentligt stort naturvärde och av mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet. kan skada riksintresset. 3.4 Göta kanal Beskrivning: Göta kanals östgötadel binder samman Vättern med Östersjön via sjöarna Boren och Roxen. Kanalen slingrar sig fram genom ett omväxlande kulturlandskap. Utmed kanalen finns ett flertal intressanta kulturmiljöer både sådana som är knutna till kanalen och andra som t ex Stjärntorp vid Roxen och Ulvåsa vid Boren. Längs långa sträckor av kanalen går en cykelväg, I sjöarna finns badplatser och hamnar. Göta kanal är en attraktiv kultur- och fritidsmiljö utan motstycke i landet. Norrköpings kommuns ställningstagande: För att tillgodose riksintresset för friluftsliv ska möjligheterna att röra sig utmed stränderna, t ex genom strandpromenader, bibehållas, utvecklas och tillgodoses i samband med utbyggnad av staden och tätorterna. Utanför tätorterna bör strandnära områden bevaras och undantas från bebyggelse eller anläggningar som inte tillgodoser friluftslivets intressen kap Miljöbalken Norrköpings kommuns östersjökust berörs av två riksintressen enligt 4 kap MB 3 och 4. Från Arkösund och norrut längs kusten gäller riksintressebestämmelserna högexploaterad kust, 4 kap MB 4. Söder om Arkösund gäller 9

10 riksintressebestämmelserna obruten kust, 4 kap MB 3. Inom området högexploaterad kust, gäller, förutom att natur- och kulturvärden inte påtagligt får skadas, också särskilda regler för fritidsbebyggelse och vissa typer av industrianläggningar som omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap MB. Med kompletteringar avses sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnvärt i omfattning, eller tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde. Som komplettering räknas även förtätning inom befintliga bebyggelseområden. Inom området obruten kust, förutom att naturoch kulturvärden inte påtagligt får skadas, gäller förbud mot etablering av vissa miljöstörande anläggningar samt att friluftlivets och turismens intressen ska prioriteras vid bedömning av olika exploateringsföretag med mera. kan skada riksintresset. 5. Kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövården regleras i Miljöbalkens 3 kapitel 6 och utpekas av Riksantikvarieämbetet. Det är viktigt att uppmärksamma helheten och sammanhangen i kulturmiljön så att viktiga karaktärsdrag och företeelser kan bevaras. Länsstyrelsen har vårdplaner för kulturmiljöer. Kulturmiljöer skyddas även genom olika lagtexter, exempelvis miljöbalken och kulturminneslagen. Miljöbalkens (MB, SFS 1998:808) hushållningsbestämmelser slår fast att värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. Riksantikvarieämbetet kan statusbestämma särskilt intressanta kulturhistoriska miljöer som riksintresse. Dessa skall skyddas mot påtaglig skada. Biotopskyddet värnar inte bara naturvärden, utan även kulturmiljöer. Kulturminneslagen (KML, SFS 1988:950) gör skydd och vård av vår kulturmiljö till en nationell angelägenhet; ansvaret att visa hänsyn och aktsamhet delas av alla. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. KML innehåller bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och återlämnande av kulturföremål. Kulturminneslagen och Miljöbalken ger ett generellt skydd för områdena som är utpekade som riksintresse av Riksantikvarieämbetet. Vissa områden har även byggnadsminnen och andra områdesbestämmelser för deras speciella kulturmiljö. 5.1 Göta kanal (delen i Kimstads, Skärkinds och Tåby snr) Kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö (utförd ), av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap. Kanalmiljön genom Norrköpings kommun med omgivande landskap och bebyggelse. Slussvaktarboställen. De planterade alléerna ger kanalen en parkliknande karaktär. Hamn och lastageplats vid Mem där kanalen mynnar ut i Slätbaken. Lotsstation, lotsbostad och tullpackhus. (Miljön berör också Motala, Söderköping och Linköpings kommuner samt Skaraborgs län.) I området ingår även: Mems säteri, förvaltarbostad. För att bibehålla kanalområdets värde från kulturhistorisk synpunkt bör byggnader och tekniska anläggningar från den tid då kanalen anlades eller hade betydelse för varutransporter och som hört samman med kanalverksamheten eller som byggts till följd av kanalen under den ovan angivna perioden så långt som möjligt bevaras och underhållas. 5.2 Halleby (Skärkinds sn) Fornlämningsmiljö med välbevarat fossilt odlingslandskap där en kontinuerlig utveckling från äldre järnålder väl kan följas. Områdets bebyggelsehistoria kan följas från äldre järnålderns gravfält, stensträngssystem och fossila åkermark via yngre järnåldern och medeltidens bytomt (avhyst på 1700-talet) med tillhörande gravfält fram till 1800-talet då den nuvarande herrgården på Halleby f d säteri uppfördes. 10

11 För att bibehålla den öppna karaktären av jordbruksbygd är det av största vikt att de åkrar som finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst genom betesdrift. 5.3 Grensholm (Vånga sn) Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med enhetligt utformad och väl sammanhållen bebyggelse i skogsbygd vid Roxens norra strand. Grensholms herrgård med huvudbyggnad ursprungligen från talet men i dag av karolinsk karaktär med omgivande fransk park med spegeldamm. Stort antal torp, många uppförda i sten av dalkarlar under 1700-talets mitt. Senmedeltida huvudbyggnad i sten, under 1500-talet ombyggd till gårdskapell. Välbevarad ekonomibebyggelse från och 1800-talen, gårdsmejeri och fattighus. Ruinen efter den medeltida borganläggningen Ål på Slottsudden. Det öppna landskapet kan endast bevaras genom fortsatt brukning av marken och av betesdjur i de gamla hagmarkerna. 5.4 Norsholm-Tångestad (Kimstads sn) Herrgårdslandskap med medeltida borgruiner och strategiskt belägen fornborg. Norsholms herrgård med äldre (ursprungligen från 1670-talet) och yngre (1800-tal) mangårdsbyggnad. Det f d kronosäteriet Tångestads gård samt till herrgårdarna hörande torpbebyggelse. De medeltida biskopsborgsruinerna på Munkeboda holme i Motala ström. Strategiskt belägen fornborg vid Roxen. Omfattande ängs- och hagmarker. I området ingår även: Tidiga betongbroar från 1900-talets början av teknikhistoriskt intresse. Slussar, slussportar och slussvaktarbostad. Det är av största vikt för kulturmiljön inom riksintresset att den öppna karaktären bevaras - att de åkrar som finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst genom betesdrift. Bebyggelsen på de stora gårdarna Norsholm och Tångestad har ett stort kulturhistoriskt värde. Renoveringar ska utföras i samklang med den lokala byggnadstraditionen vad gäller t ex proportioner, fasad- och takmaterial. Vid eventuella nybyggnationer måste bebyggelsen anpassas till den lokala byggnadstraditionen, vad gäller t ex proportioner, fasad och takmaterial. 5.5 Lövstad (Kimstads sn) Odlingslandskap med monumentalt utformad slottsanläggning och omgivande engelsk park. Lövstads slott uppfört vid 1600-talets mitt och med en ovanligt väl bevarad och talskaraktär. Engelsk park från omkring år Kringbyggd ekonomibyggnad samt grindstuga. I området ingår även: Järnåldersgravfält och en fornborg. Det är av stor vikt att landskapet behåller sin karaktär av slottsegendom med ålderdomlig bebyggelsebild och öppet landskap. Den bebyggelse som finns kvar idag bör därför bibehållas och nybebyggelse undvikas. Området berörs av utredningskorridor för höghastighetståg, Ostlänken. Riksintresset för kulturmiljövård ska så långt som möjligt beaktas i det fortsatta planerandet för Ostlänken. 5.6 Himmelstalund-Leonardsberg 11

12 Skälv (Borgs och Östra Eneby snr) Fornlämningsmiljö bland annat med ett av landets märkligaste och mest omfattande hällristningsområden från bronsåldern. Området ligger i en central kulturbygd med lång bebyggelsekontinuitet. Ca 300 hällristningslokaler med över 6000 figurer samt boplatser från bronsåldern. Gravfält och boplatser från järnåldern anknyter till medeltida bytomter. Ringstaholms medeltida borgruin ligger i strategiskt läge på en ö i Motala ström. I området ingår även: Himmelstalunds herrgård och brunnsalong från 1700-talet, brunnshotell, sexstyverskrogen, femöresbron m.m. Området är ett av vårt lands rikaste hällristningsområden. Så gott som varje uppstickande berghäll i riksintresset har ristningar eller skålgropar. Området är av stort vetenskapligt och pedagogiskt värde. Det är därför en nationell angelägenhet att bevara och tillgängliggöra denna värdefulla fornlämningsmiljö. Det är viktigt att den öppna och mycket gamla jordbruksbygden, i Borgs socken och i området Leonardsberg-Ekenberg, bevaras. Det kan endast ske genom fortsatt brukning av marken och skydd mot omfattande exploateringar. Den gemensamma översiktsplanen för Linköping-Norrköping föreslår utveckling av Himmelstalund mäss- och idrottsområde med komplettering av bostäder. Planens intentioner ska genomföras på ett sätt som är förenligt med riksintresset. 5.7 Norrköping Stads- och industrimiljö kring kraftkällan Motala ström, som tydligare än någon annan plats i landet speglar den industriella utvecklingen, dess förutsättningar och den miljö detta skapat under särskilt 1600-talet och 1800-talets senare del. Industrianläggningar från skilda tider, även utanför det centrala industrilandskapet, med högt markutnyttjande, storslagna fabrikskomplex, dammar, broar och det forsande vattnet. Stadskärnan med enstaka bevarade medeltida drag, landets första rätvinkliga rutnätsplan på Saltängen från 1613 och det därmed sammanhängande Johannisborgs slott, samt den dominerande rutnätsplanen från mitten av 1600-talet. Den äldre stadens mer småskaliga bebyggelse, kyrkor och offentliga byggnader och den storstadsmässiga stenstadsbebyggelsen från 1800-talets slut. Gaturummens och torgens karaktär och stadens siluett. De allékantade promenaderna, och offentliga byggnader, parker och planteringar i anslutningar till dessa. Järnvägsmiljön och Inre hamnen, med magasinsbyggnader, kajer, tullhus m.m. Uttryck för de speciella ekonomiska och sociala förhållanden som storindustrin skapade, såsom Folkparken och andra donationer, bostäder för olika sociala skikt och folkrörelsebyggnader. Kneippens kurortsmiljö och Borgs villastad med tidstypisk plan och stora, individuellt utformade villor på stora tomter. Röda stadens egnahemsområde, m fl bebyggelsemiljöer som speglar utvecklingen vid 1900-talets början. Rester av gamla infartsvägar och andra spår av det landskap som tidigare omgav stadskärnan. Utöver allmänna riktlinjer och lagskyddet skall riksintresset Norrköping tillgodoses genom de riktlinjer som anges i Framtid Norrköping Översiktsplan 2002; utvecklingsplan för staden. Norrköpings kommuns ställningstagande: Stadsbilden och det befintliga gatunätet ska bibehållas. Ny bebyggelse skall utformas med hänsyn till miljön och med utgångspunkt från platsen (utesluter inte nyskapande). Förändringar av befintlig, kulturhistorisk värdefull bebyggelse skall ske med varsamhet. Underhållsarbeten skall utföras med traditionella metoder och material. Bevarande och utveckling bör ske med samråd med kulturhistorisk expertis; vid planerade väsentliga förändringar skall samråd ske med länsstyrelsen. Promenaderna, parkerna och övriga gröna miljöer bevaras, vårdas och utvecklas. Vid utformningen av anordningar mm som påverkar gatumiljön skall hänsyn tas till platsens värden vad gäller estetik, kultur och miljö. Många byggnader och miljöer är också skyddade genom byggnadsminnesförklaring. 5.8 Ringstad-Grimstad (Östra Eneby 12

13 sn) Fornlämningsmiljö av särskilt vetenskapligt värde med lämningar från både äldre och yngre järnålder. Fornlämningarna ligger på den s k Norrköpingsåsen som höjer sig över omgivande lermarker. De omfattar ett stort äldre järnåldersgravfält med ett ovanligt rikt varierat gravbestånd, intilliggande förhistoriska husgrunder samt flera mindre gravfält. Det är av största vikt att landskapet bevarar sin öppna hagmarkskaraktär, genom bete och återkommande röjningar. Det står helt klart att de registrerade fornlämningarna i området bara utgör en mindre del av de som verkligen finns, vilket man måste vara medveten om vid eventuella ingrepp i marken. Planen föreslår att ett angränsande område i öster ska utredas för framtida verksamhetsområde. En eventuell exploatering i öster ska ske på ett sätt som är förenligt med riksintresset. 5.9 Krokek (Krokeks sn) Betydelsefull kommunikationsmiljö intill äldre vägsträckning med förhistorisk kontinuitet. Kloster- och kyrkomiljö från medeltiden kring Krokeks kyrkoruin. Platsen var en anhalt för Eriksgatan vid landskapsgränsen. Franciskankloster omnämnt i början av 1400-talet, kyrkoruin och kyrkogård, gästgiveribebyggelse, gränsmarkering. Det är mycket viktigt för områdets karaktär att dessa öppna ytor ej tillåts att växa igen. Det är inte mycket av den äldre bebyggelsen som kvarstår i Krokek, desto viktigare är det att den som finns bevaras Fagervik-Marmorbruket (Krokeks sn) A. Fornlämningsmiljö från yngre stenåldern av stort vetenskapligt och forskningshistoriskt intresse. B. Tidig industrimiljö med marmorbruk av medeltida ursprung med bebyggelse från perioden till 1900-talen. A. Delundersökt gropkeramisk boplats. Resultaten från den första undersökningen lade grunden för fasindelningen av den gropkeramiska kulturen. B. Industrilämningar i form av stenbrott, varphögar, magasin och bostadsbebyggelse. I området ingår även delar av f d järnvägen Nunnebanan från 1800-talets slut. Marmorbruket innehåller sådana värden att området utgör riksintresse för både dess natur- och kulturmiljö, liksom för dess fritidsmiljö. All typ av exploatering är med andra ord mycket känslig i denna miljö. Ett av de största hoten mot den riksintressanta kulturmiljön är bristande underhåll och förändringar av bruksmiljöns byggnader Abborreberg (Styrstad sn) Tidig sommarnöjesmiljö vid Bråvikens strand brukat av Norrköpings förmögnare borgerskap. Miljön omfattar: Sjöpaviljongen, Stora Villan, Kavaljersflygeln, lusthuset Fåfängan, anlagd trädgård samt uthus och bodar tillkomna under perioden Det är av stor vikt, att landskapet runt luststället får behålla sin karaktär och inte väsentligen förändras. Området får inte ytterligare bebyggas och framtida sommarstugebebyggelse bör helt undvikas i miljön. Strandmiljön skall lämnas orörd och ej bebyggas med bryggor och andra strandknutna anläggningar. Skogsområdet väster och söder om Abborreberg måste vårdas och totalavverkning undvikas. Den hävdade f d parkmarken närmast luststället ska 13

14 underhållas och ingen igenplantering med skog ska tillåtas Ållonö (Östra Stenby sn) Herrgårdsmiljö med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet som åskådliggör godsbildningsprocessen genom avhysningen av två byar. Huvudbyggnad av senmedeltida ursprung, som brändes av ryssarna Under tidigt 1900-tal återställd efter avbildning ur Dahlberghs Sueciaverk, omgivande trädgård och park. Olöbys stora, avhysta bytomt, Eneby avhysta bytomt samt två yngre järnåldersgravfält. Det är av stor vikt, att landskapet behåller sin karaktär av slottsegendom med ålderdomlig bebyggelse och öppet landskap. Hotbilden utgöres av förtätning och förändring av bebyggelsebilden. Ytterligare nybebyggelse bör undvikas inom området. Varsamhet bör beaktas vid renovering och ombyggnad av husen inom området Dagsberg (Dagsbergs sn) Sockencentrum i dominerande läge med av skiftena relativt opåverkad tät bybebyggelse. Kringliggande byar och omfattande fornlämningsmiljöer från järnåldern. Gårdarna ligger grupperade runt kyrkan vars äldsta delar härrör från medeltiden. Enstaka fornlämningar går tillbaka till bronsålder, vid byn finns stora gravfält från äldre och yngre järnåldern och vid anslutande byar ett flertal större och mindre gravfält samt stensträngar, totalt finns ca 850 gravar. Kyrkby med skola, ålderdomshem och manbyggnader. Det är av största vikt för kulturmiljön i riksintresset att det öppna landskapet omkring Dagsbergs kyrkby även fortsättningsvis brukas och på så vis hålls öppet. Nya hus ska helst lokaliseras till traditionella lägen för bebyggelsen och man bör undvika spridd bebyggelse i det öppna landskapet Tingstad (Furingstads, Tingstads och Tåby snr) Centralbygd och herrgårdslandskap med rikt sammansatta fornlämningsmiljöer. De närmare 1000 fornlämningarna består av storhögar, gravfält, boplatser, stensträngssystem och flera runstenar framför allt från bronsålder och äldre järnålder. Almstad herrgård från tidigt tal med avhyst bytomt. Nyckelby herrgård från 1700-talet. Restads, Kummelbys och Gullbergs byar med intilliggande stora järnåldersgravfält. Stora Grönhögs by med bevarad bykärna och talsbebyggelse. Grönhögs ursprungliga tingsplats där senare Tingstads sockencentrum växte fram. Medeltida kyrka, sockenstuga och skola. Det är av stort pedagogiskt och vetenskapligt värde att hagmarkerna hålls röjda eller betade så att fornlämningarna på ett tydligt sätt syns i terrängen. Det största hotet mot kulturmiljön inom riksintresset är igenläggning av jordbruksmark, samt omfattande exploateringar. För att bibehålla den öppna karaktären av jordbruksbygd är det av största vikt att de åkrar som finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst genom betesdrift Jämjöborg Onsten (Östra Husby och Östra Stenby snr) Rikt sammansatt fornlämningsmiljö i huvudsak från äldre järnålder med två av landskapets märkligaste fornborgar. 14

15 Fornborgen Jämjöborg (även kallad Ormsten) med mycket kraftiga vallar har karaktären av tillflyktsplats. Onstens fornborg kan betecknas som befäst gård med kraftiga kulturlager, utanför vallen finns lämningar efter ett vallgravsinhägnat boplatsområde. Gravfält, boplatser med skärvstenshögar och stensträngssystem. För att bibehålla den öppna karaktären av jordbruksbygd är det av största vikt att de åkrar som finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst genom betesdrift. Det är av stor vikt för landskapsbilden att detta område med fornborgen, de många stensättningarna och skärvstenhögarna hålls öppna, allra helst genom betesdrift. Detta gäller också gravfälten inom riksintresset, som i de flesta fall är igenväxande. För att kulturmiljöns karaktär ska bevaras är et av största vikt att ombyggnader eller nya byggnader underordnar sig den nuvarande bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen. Bebyggelsen ska i möjligaste mån anpassas till den lokala byggnadstraditionen vad gäller t ex proportioner, fasad- och takmaterial. Det är också av stor betydelse att byggnadens grund anpassas till markens lutning, inte tvärtom Skamby-Linneberga-Bjärstad (Kuddby och Å snr) Rikt sammansatt fornlämningsmiljö med ett ovanligt gravfält. Spridda gravar och skärvstenshögar, stensträngssystem, tre stora och flera mindre gravfält belägger kontinuerlig bebyggelse från yngre bronsålder. Vid Skamby finns ett gravfält med tio båtformiga eller runda insänkningar (ev kammar- eller båtgravar). För att bibehålla den öppna karaktären av jordbruksbygd är det av största vikt att åkrarna brukas också fortsättningsvis och att betesmarkerna hålls öppna genom betesdrift. Det är av stor vikt för landskapsbilden att hagmarkerna med sina gravfält förblir öppna, allra helst genom bete Korpetorp-Lönshuvud (Rönö sn) Kustrelaterad fornlämningsmiljö med rösen i dominerande krönläge. 30 rösen utmed en förkastningsbrant. I området ingår även: Lönshuvuds vårdkase från 1700-talet. Etablering av bebyggelse, som t ex fritidsbostäder, skulle vara mycket olämpligt inom riksintresset. En annan åtgärd som skulle förändra kulturmiljön är igenplantering av de uppbrutna åker- och betesmarkerna runt gårdarna. Öppenheten hotas också av att de gamla betesmarkerna växer igen, på grund av minskat betestryck. Fornlämningarna bör förses med kulturhistoriska informationsskyltar Stegeborg Skällvik (delen i Östra Ny sn) Kustbundet slott- och herrgårdslandskap med lämningar efter två strategiskt belägna medeltida borganläggningar av stor politisk och militärhistorisk betydelse. Borgarna är strategiskt anlagda för att kontrollera inloppet från havet till Östergötland. Kungamaktens imponerande Stegeborg slottsruin och Linköpingsbiskoparnas Skällvik. Skällviks medeltida kyrka, under 1500-talets slut omgestaltad av Johan III. Stegeborgs herrgård med huvudbyggnad från början av 1800-talet. (Området berör också Söderköpings kommun) Viggeby-Kvästad-Augustenhill 15

16 (Skärkinds sn) Fornlämningsmiljö med gravfält och omfattande stensträngssystem. Stensträngssystem omgärdar fägator och odlingsytor, gravfält och en husgrundsterrass. I området ingår även: Viggeby och Kvästad gårdar med äldre och yngre manbyggnader. Augustenhill, utskiftat 1850, med bebyggelse från andra hälften av 1800-talet. För att den riksintressanta kulturmiljön ska bestå måste den öppna karaktären i landskapet bevaras. Det är också av största vikt att de åkrar som finns idag brukas också i framtiden. Flera av fornlämningarna ligger i de skogsplanterade områdena, vilket måste uppmärksammas vid avverkning Östra Husby-Häradshammar (Östra Husby och Häradshammars snr) Centralbygd i sprickdalsterräng med rikt fornlämningsbestånd. Skärvstenshögar, stensträngssystem och gravfält från bronsålder och framåt. Östra Husby nyklassicistiska 1800-talskyrka, kyrkbyn med prästgård och tillhörande ekonomibyggnader samt skola och tiondebod från tal. Östra Husby tingsplats. Bossgård f d länsmansboställe. Häradshammar nyklassicistiska 1800-talskyrka, kyrkby med prästgård och skola. Talrika bymiljöer i ursprungligt läge. Det är av stort pedagogiskt och vetenskapligt värde att hagmarkerna hålls röjda eller betade så att fornlämningarna på ett tydligt sätt syns i terrängen. Det största hotet mot kulturmiljön inom riksintresset är igenläggning av jordbruksmark, samt omfattande exploateringar. För att kulturmiljöns karaktär ska bevaras är det viktigt att nya byggnader underordnar sig den nuvarande bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen. 6. Energi- och industriell produktion Energimyndigheten är den myndighet som har ansvar för att besluta om områden av riksintresse för energiproduktion (bl. a. Vindbruk) och energidistribution enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Energimyndigheten ska ange områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse, efter samråd med Boverket och länsstyrelserna. Norrköpings kommun har inga riksintressen avseende industriell produktion, medan det finns ett utpekat riksintresseområde för vindbruk. Riksintresse vindbruk skiljer sig i flera avseenden från andra riksintresseområden av exploateringskaraktär. Angivna områden har primärt ett värde i form av en hög energipotential. Platsen är sekundär. Värdet i områdena är relativt lika överallt. Det som dock skiljer beslutade områden från andra områden med hög vindenergipotential är att viss lämplighetsbedömning redan är genomförd för dessa områden. Områdena är därmed ur energisynpunkt särskilt lämpade för vindbruk. I Norrköpings kommun finns ett område utpekat av Energimyndigheten för vindbruk. Det är beläget i Östersjön utanför kommunens kust, riktningen mot riksintresset utpekas på kartan. kan skada riksintresset. 7. Vägar Vägverket har sett över vilket vägnät som utgör riksintresse, beslut Vägverket gör anspråk på ett nät av vägar som har sådana speciella funktioner för vägtransportsystemet att Vägverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs av vägarna är av riksintresse för kommunikationsanläggningar. Klassningen gäller både befintligt och planerat vägnät. Riksintresseanspråket omfattar också 16

17 de störnings- och riskzoner som omger de kommunikationsanläggningarna som är av riksintresse. Förteckning över vägar av riksintresse Vägar inom Transeuropean Network (TEN) E4 Helsingborg Haparanda E22 Malmö Norrköping Vägar som ingår i det nationella stamvägnätet 55/56/53/67 - Norrköping Gävle Vägar mellan regionala centrum 51 - Norrköping Kumla Vägar mellan kommunikationsanläggningar av riksintresse del av 209 Norrköpings flygplats anslutning till E4 Bravikensvägen/ Hanholmsvägen Norrköping (Oljehamn mm) (E4) tpl Åby Söderleden (E5537)/ Sjötullsgatan/ Packaregatan Norrköping (Inre hamnen mfl.) (E22) tpl Ljura Planerade vägar: I Norrköpings kommun pågår planeringen av Norrleden. Under planeringsskedet är utredningskorridorerna för Norrleden att betrakta som riksintresse för väg. Efter vägens tillblivelse förändras riksintressets utbredning till att gälla den nya vägens sträckning. 8. Järnvägar Redovisning av transportsektorns riksintressen bygger på att funktionsbegreppet ska ligga till grund vid utpekandet av dessa riksintressen. I funktionsbegreppet ingår generellt en viss värdebedömning av trafikanläggningens betydelse från såväl ett internationellt som ett nationellt och ett särskilt regionalt perspektiv. Riksintresseanspråket omfattar också de störnings- och riskzoner som omger de kommunikationsanläggningarna som är av riksintresse. Ostlänken/Götalandsbanan I dagsläget utreds möjligheten att bygga järnväg för höghastighetståg på sträckan mellan Järna Linköping, Ostlänken. De utredningskorridorer som utpekas under Ostlänkenutredningen betraktas som riksintresse för järnväg tills järnvägsplanen fastslagit Ostlänkens planerade dragning. Banverket fattade i mars 2010 beslut om röd korridor för sträckan Järna Loddby ska vara grund för fortsatt planering. Mark för planerade järnvägar ska skyddas för att säkra dess genomförande. Inga åtgärder som kan begränsa järnvägarnas funktion får tillkomma i dess närhet. Mark för planerade vägar ska skyddas för att säkra dess genomförande. Inga åtgärder som kan begränsa vägarnas funktion får tillkomma i dess närhet. 17

18 Stråk Bandel Riksintresse Funktionsbeskrivning Södra stambanan Norrköping Anläggningar för tågbildning Internationell koppling Nationell regional koppling Hamn Godståg Snabbtåg Interegionala tåg Regional tåg Lokala tåg Södra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Den förbinder Stockholm med Malmö, Skåne och kontinenten. Den ingår i det Strategiska godsnätet och i TEN-nätet. Banan trafikeras av både gods- och persontrafik. Strax söder om Järna delar sig banan i två grenar mot Norrköping, en via Katrineholm och en via Nyköping. I Åby, öster om Norrköping, förenas de igen. Banan är dubbelspårig och snabbtågsanpassad, förutom grenen Järna- Nyköping-Åby. Ort Utpekande Anläggningar Funktionsbeskrivning Norrköping E1 E4 Hamn Kombiterminal Tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Viktig växlingsbangård med anslutning till hamn och industrier med stort transportbehov. Kombiterminalen är en av landets största. På sikt kan verksamheten komma att flyttas till en ny terminal på Händelö. Hamnen är utpekad som hamn av riksintresse. Viktig växlingsbangård i Kimstad. E1 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden E2 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till hamn, som är av riksintresse eller har annan stor betydelse, eller annan viktig knutpunkt E3 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till ett läge med goda anslutningar till det övergripande spår- och vägnätet E4 - Anläggningen har förutsättningar för utvecklings- och expansionsmöjligheter, bland annat från miljösynpunkt. 9. Luftfart Transportstyrelsen har fastställt att grunden för utpekande av Norrköpings flygplats som riksintresse enligt 3 kap miljöbalken är att flygplatsen har en internationell, nationell eller särskild regional betydelse. Riksintresseområdet för en flygplats utgörs dels av den mark som idag används, dels av den mark som på sikt kan behöva tas i anspråk för luftfartens behov. Den formella grunden för utpekande av riksintresseområden finns i miljöbalkens 3:e kapitel och i förordning (1998:896) om hushållning med mark och vattenområden m.m. Viss markanvändning utanför riksintresseområdena kan försvåra eller omöjliggöra flygverksamheten vid flygplatsen. De områden inom vilka tillkomsten av anläggningar som master, torn, bostäder och vårdlokaler m.m. kan innebära restriktioner på flygverksamheten kallas för influensområden. Det finns tre typer av influensområden kring en flygplats: Influensområde med hänsyn till flyghinder. Influensområde med hänsyn till flygbuller. Influensområde med hänsyn till elektromagnetisk störning. kan skada riksintresset. Inga åtgärder som kan begränsa flygplatsens funktion får tillkomma i dess närhet eller influensområde. Mer detaljerade ställningstagande finns i översiktsplan

19 10. Sjöfart Sjöfartsverket pekar ut de hamnar och farleder, samt områden i övrigt, som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystemet att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken (MB). Värdebeskrivning: Sjöfartsverket har pekat ut Norrköping som kategori A hamn i Transeuropiska nätverket TEN. Sjöfartsverket anser att det är rimligt att hamnar som är i den kategorin att de anses vara av den vikt att de skall ingå i TEN-T-systemet kategori A även skall vara av nationellt svenskt transportpolitiskt intresse och förklaras som riksintresse. Någon ytterligare speciell motivering eller värdebeskrivning av dessa hamnar synes egentligen ej nödvändig då deras nationella betydelse rimligen inte kan ifrågasättas. Med utgångspunkt från de utpekade hamnarna, anger Sjöfartsverket även anslutande huvudfarleder och i vissa fall alternativa farleder samt vissa skyddade inomskärsleder för genomfartstrafik, farledsförträngningar och kanaler för handelssjöfart som riksintresse. Planerade hamnar: Norr om Händelö Gård planeras utbyggnad av befintlig hamnverksamhet i Pampushamnen. På södra Malmölandet planeras en ny hamn som på sikt ska funktionellt bygga ihop Bravikenhamnen på Malmölandet med Pampushamnen på norra Händelö. I inre hamnen, Saltängen, kan på lång sikt hamnområden frånträdas till förmån för stadsutveckling. Befintliga och planerade hamnområden skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. Inga åtgärder som kan begränsa sjöfartens funktion får tillkomma i dess närhet eller influensområde. 11. Totalförsvaret Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall resovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet och dels finns områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Norrköpings kommun finns inga öppet redovisade områden som utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Norrköpings kommuns ställningstagande: Norrköpings kommun kommer att samråda med Försvarsmakten och Länsstyrelsen i planärenden som kan påverka riksintressen. 19

20 20