Sextonde avdelningen. Allmänna anvisningar

Transkript

1 Sextonde avdelningen Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater Allmänna anvisningar I. Avdelningens huvudsakliga omfattning A. Med undantag av vissa varor som anges i anmärkningarna till sextonde avd. eller till 84 och 85 kap. samt varor som omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra avdelningar i tulltaxan, omfattar denna avdelning alla mekaniska eller elektriska maskiner, maskinanläggningar, maskinutrustningar, apparater och redskap samt delar till sådana varor, ävensom vissa maskiner och apparater som varken är mekaniska eller elektriska (t.ex. ångpannor och hjälpapparater till sådana, filtrerapparater etc.) samt delar till sådana maskiner och apparater. Bland varor som inte omfattas av denna avdelning märks: a) spolar, cops, bobiner, trådrullar etc., oavsett materialet (klassificeras efter materialets beskaffenhet). Varpbommar skall emellertid inte anses utgöra bobiner, spolar eller liknande artiklar utan skall klassificeras enligt nr 8448; b) delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., såsom linor, kedjor, bultar, skruvar och fjädrar av järn eller stål (nr 7312, 7315, 7318 eller 7320) och motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74 76 kap. och kap.), lås enligt nr 8301 samt för dörrar, fönster etc. avsedda beslag enligt nr Liknande varor av plast omfattas inte heller av denna avdelning utan klassificeras enligt 39 kap.; c) utbytbara verktyg enligt nr 8207; andra liknande utbytbara verktyg klassificeras efter beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen, t.ex. enligt 40 kap. (gummi), 42 kap. (läder), 43 kap. (pälsskinn), 45 kap. (kork) eller 59 kap. (textilvara) eller enligt nr 6804 (slipmedel etc.) eller nr 6909 (keramiskt material), etc.; d) andra artiklar enligt 82 kap. (t.ex. verktyg och omonterade delar till sådana, knivar och skärstål, icke elektriska hårklippningsmaskiner samt vissa mekaniska hushållsapparater) samt artiklar enligt 83 kap.; e) varor enligt sjuttonde avd.; f) varor enligt artonde avd.; g) vapen och ammunition (93 kap.); h) maskiner och apparater som har karaktär av leksaker, spel eller sportartiklar samt igenkännliga delar och tillbehör (även icke elektriska motorer men däremot inte vätskepumpar och maskiner för filtrering eller rening av vätskor eller gaser, vilka klassificeras enligt nr 8413 resp. 8421, inte heller elektriska motorer, elektriska transformatorer och apparater för radiomanövrering, radiostyrning e.d., vilka klassificeras enligt nr 8501, 8504 resp. 8526) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till leksaker, spel eller sportartiklar (95 kap.); ij) borstar av sådana slag som används som maskindelar (nr 9603). B. Varor enligt denna avdelning kan i stort sett bestå av vilket material som helst. I de flesta fall består de av oädel metall, men avdelningen omfattar också vissa maskiner av andra material (t.ex. pumpar som består helt av plast) samt delar av plast, trä, ädel metall etc. Avdelningen omfattar emellertid inte: a) drivremmar och transportband av plast (39 kap.); varor av mjukgummi, t.ex. drivremmar och transportband (nr 4010), ringar, däck, slangar etc. (nr ) samt packningar m. m. (nr 4016); b) varor av läder eller konstläder, t.ex. pickers för vävstolar (nr 4205), eller av pälsskinn (nr 4303); c) varor av textilmaterial, t.ex. drivremmar och transportband (nr 5910) samt filtdynor och filtskivor för polering (nr 5911); d) vissa keramiska produkter enligt 69 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.); e) vissa glasvaror enligt 70 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.); XVI:1

2 f) artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) (nr 7102, 7103, 7104 eller 7116), med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernålar till apparater för ljudinspelning (nr 8522); g) ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde avd.). II. Delar (Anm. 2 till sextonde avd.) Med de inskränkningar som framgår av avsnitt I ovan klassificeras i allmänhet delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till speciella maskiner eller apparater (även till sådana som omfattas av nr 8479 och 8543) eller till flera slags maskiner eller apparater som omfattas av samma nummer, enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner eller apparater. Särskilda nummer finns emellertid för: A. delar till motorer enligt nr 8407 och 8408 (nr 8409); B. delar till maskiner och apparater enligt nr (nr 8431); C. delar till textilmaskiner enligt nr (nr 8448); D. delar till verktygsmaskiner enligt nr (nr 8466); E. delar till kontorsmaskiner enligt nr (nr 8473); F. delar till maskiner enligt nr 8501 och 8502 (nr 8503); G. delar till apparater enligt nr 8519 eller 8521 (nr 8522); H. delar till apparater enligt nr (nr 8529); IJ. delar till apparater enligt nr 8535, 8536 och 8537 (nr 8538). Ovannämnda regler gäller inte för delar som i sig själva utgör artiklar som är särskilt upptagna i något av tulltaxenumren i denna avdelning (andra än nr 8487 och 8548). Dessa delar skall alltid klassificeras enligt de nummer som de i och för sig omfattas av, även om de är speciellt utformade för att ingå som delar i en speciell maskin. Detta gäller särskilt: 1. pumpar och kompressorer (nr 8413 och 8414); 2. maskiner och apparater för filtrering, enligt nr 8421; 3. maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 8425, 8426, 8428 eller 8486); 4. kranar, ventiler etc. (nr 8481); 5. kullager och rullager samt polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 % eller högst 0,05 mm (nr 8482); 6. transmissionsaxlar, vevar, lagerhus, glidlager, kugghjul, friktionshjul, kuggväxlar, växellådor och andra utväxlingar, svänghjul, remskivor, linskivor, block, blockskivor samt friktionskopplingar och andra axelkopplingar (nr 8483); 7. packningar enligt nr 8484; 8. elektriska motorer enligt nr 8501; 9. elektriska transformatorer och andra maskiner och apparater enligt nr 8504; 10. elektriska ackumulatorer samlade i batteripack (nr 8507); HSC46, N/ elektriska värmemotstånd (nr 8516); 12. elektriska kondensatorer (nr 8532); 13. elektriska apparater för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar (strömställare, smältsäkringar, kopplingsdosor etc.) (nr 8535 och 8536); 14. tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. som är avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan (nr 8537); 15. lampor enligt nr 8539; 16. elektronrör enligt nr 8540 samt dioder, transistorer etc. enligt nr 8541; 17. artiklar av kol för elektriskt ändamål (t.ex. båglampskol, kolelektroder och kolborstar) (nr 8545); 18. elektriska isolatorer, oavsett materialet (nr 8546); 19. isolerdetaljer för elektriska maskiner etc., enligt nr Andra delar som är igenkännliga som maskindelar men som inte är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en speciell maskin eller grupp av maskiner (dvs. som kan användas till flera maskiner som omfattas av olika tulltaxenummer) klassificeras enligt nr 8487 (icke elektriska) eller enligt nr 8548 (elektriska), om de inte enligt bestämmelserna ovan skall klassificeras enligt annat nummer. Ovanstående bestämmelser för klassificering av delar gäller inte delar till de varor som omfattas av nr 8484 (packningar etc.), 8544 (isolerad tråd), 8545 (artiklar av kol för elektriskt ändamål), 8546 (isolatorer) eller 8547 (isolerrör). Sådana delar klassificeras i allmänhet efter materialets beskaffenhet. XVI:2

3 Maskindelar klassificeras enligt denna avdelning även om de inte är färdigarbetade för sin användning. Ämnen av järn eller stål, som är grovt tillformade genom smidning, klassificeras dock enligt nr III. Tillbehör (Se allmän tolkningsregel 2 a och 3 b samt anm. 3 och 4 till sextonde avd.) Instrument och apparater, som utgör tillbehör (t.ex. manometrar, termometrar, nivåmätare och andra mät- eller kontrollinstrument, produktionsräknare, automatiska strömställare, manöverpaneler och automatiska regulatorer) och föreligger tillsammans med den maskin eller apparat med vilken den normalt hör ihop, klassificeras tillsammans med ifrågavarande maskin eller apparat, om de är konstruerade för att utföra mätningar för, kontrollera, styra eller reglera en speciell maskin eller apparat (vilken kan vara en maskinkombination, se avsnitt VI nedan, eller en funktionell enhet, se avsnitt VII nedan). Instrument och apparater, som utgör tillbehör och är avsedda att utföra mätningar för, kontrollera, styra eller reglera flera maskiner (vare sig dessa är av samma slag eller inte), klassificeras enligt det nummer som de i och för sig omfattas av. IV. Inkompletta maskiner (Se allmän tolkningsregel 2 a) Med maskiner och apparater avses i denna avdelning inte bara kompletta maskiner och apparater utan också inkompletta sådana (dvs. sammansättningar av delar, som är så långtgående att varorna uppvisar de väsentliga kännetecknen på maskinerna eller apparaterna i fråga). Sålunda klassificeras en maskin som endast saknar svänghjul, bottenplatta, kalandervalsar, verktygshållare etc. enligt numret för maskinen i fråga och inte enligt något nummer för delar. Likaledes klassificeras maskiner och apparater, som normalt är försedda med elektrisk motor (t.ex. elektromekaniska handverktyg enligt nr 8467) men föreligger utan motor, enligt samma nummer som den kompletta maskinen. V. Maskiner som föreligger i delar (Se allmän tolkningsregel 2 a) Av transporttekniska skäl försänds många maskiner och apparater i inte sammansatt skick. Trots att sändningarna i detta fall består av en samling delar, klassificeras dessa på samma sätt som ifrågavarande sammansatta maskin och inte som maskindelar. Detsamma gäller en inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta maskinen (se avsnitt IV ovan) och föreligger i delar (se i detta sammanhang också allm. anv. till 84 och 85 kap.). Delar i ett antal som överstiger det som behövs för en komplett maskin eller för en inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på en komplett maskin skall emellertid klassificeras enligt det nummer som de i och för sig omfattas av. VI. Maskiner som kan utföra två eller flera arbetsuppgifter samt maskinkombinationer (Anm. 3 till sextonde avd.) I allmänhet klassificeras maskiner som kan utföra mer än ett slags arbete efter maskinens huvudsakliga arbetsuppgift. Som exempel på maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter kan nämnas verktygsmaskiner för metallbearbetning som arbetar med utbytbara verktyg, vilket gör det möjligt för dem att utföra olika typer av bearbetning (t.ex. fräsning, borrning och läppning). När det inte är möjligt att fastställa den huvudsakliga arbetsuppgiften och när inte annat är föreskrivet (se anm. 3) måste allmän tolkningsregel 3 c tillämpas. Detta är fallet t.ex. i fråga om maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter och därför skulle kunna klassificeras enligt flera av tulltaxenumren , flera av tulltaxenumren eller flera av tulltaxenumren Maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner eller apparater av olika slag, som har sammanfogats till en enhet och som efter varandra eller samtidigt utför olika, vanligtvis kompletterande arbetsuppgifter som är beskrivna i olika nummer i sextonde avd., klassificeras också efter maskinkombinationens huvudsakliga arbetsuppgift. Som exempel på sådana maskinkombinationer kan nämnas: en tryckpress med en kompletterande maskin för vikning av papperet (nr 8443); en för tillverkning av kartonger XVI:3

4 avsedd maskin som är kombinerad med en kompletterande maskin för tryckning av namn eller enkla mönster (nr 8441); industriugnar som är kombinerade med maskiner för lyftning eller annan hantering (nr 8417 eller 8514); cigarettmaskiner i kombination med kompletterande förpackningsmaskiner (nr 8478). Vid tillämpning av ovanstående bestämmelser anses maskiner av olika slag vara sammanfogade till en enhet, när den ena är inbyggd i eller monterad på den andra eller när maskinerna är monterade på en gemensam bottenplatta, i ett gemensamt stativ eller i ett gemensamt hölje. Maskinaggregat skall inte anses vara sammanfogade till en enhet, om inte maskinerna är avsedda att vara permanent förenade, antingen med varandra eller med ett gemensamt underlag, stativ, hölje etc. Aggregat som är av temporär natur eller inte är byggda på ett sätt som är normalt för en maskinkombination klassificeras därför inte som en sådan kombination. Bottenplattorna, stativen eller höljena kan vara försedda med hjul så att maskinkombinationen kan flyttas, om detta behövs under användningen, under förutsättning att den därigenom inte får karaktär av en vara (t.ex. ett fordon) som omfattas av ett tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. Golv, betongsocklar, väggar, tak etc. betraktas inte som en gemensam bottenplatta som förenar ifrågavarande maskiner till en enhet, även om de är försedda med speciella anordningar för anbringande av maskiner. Anm. 3 till sextonde avd. behöver inte tillämpas, när maskinkombinationen som sådan omfattas av ett särskilt tulltaxenummer, t.ex. vissa typer av luftkonditioneringsapparater (nr 8415). Det bör observeras att maskiner som är avsedda för flera ändamål (t.ex. verktygsmaskiner som kan bearbeta metaller och andra material samt maskiner för anbringande av snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas inom pappersindustrin som inom textil-, läder- eller plastindustrin etc.) skall klassificeras i enlighet med bestämmelserna i anm. 7 till 84 kap. VII. Funktionella enheter (Anm. 4 till sextonde avd.) Denna anmärkning är tillämplig, när en maskin (inbegripet en maskinkombination) består av separata komponenter som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i 84 kap. eller, oftare, i 85 kap. Det hela klassificeras då enligt det nummer som omfattar maskiner som utför denna arbetsuppgift, oavsett om de olika delarna (av lämplighetsskäl eller andra skäl) är åtskilda eller är förenade genom rör (som transporterar luft, komprimerad gas, olja etc.), genom anordningar för kraftöverföring, genom elektriska ledningar eller genom andra anordningar. Uttrycket "avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift" i denna anmärkning avser endast maskiner och maskinkombinationer som är väsentliga för utförandet av den arbetsuppgift som är specifik för hela den funktionella enheten och avser således inte maskiner eller apparater som inte medverkar i den funktionella enhetens arbetsuppgift utan endast utför kompletterande arbetsuppgifter. Som exempel på funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. kan följande nämnas: 1. hydrauliska system som består av en hydraulenhet (i vilken i huvudsak ingår en hydraulpump, en elektrisk motor, styrventiler och en oljetank), hydraulcylindrar samt de rör och slangar som behövs för att koppla ihop cylindrarna med hydraulenheten (nr 8412); 2. kylutrustningar som består av komponenter som inte är hopkopplade till en enhet utan är förenade med rör, genom vilka kylmediet cirkulerar (nr 8418); 3. bevattningssystem som består av dels en manöverstation, i vilken ingår filter, injektorer, ventiler etc., dels huvudledningar och grenledningar under markytan, dels ett nät av spridarledningar över markytan (nr 8424); 4. mjölkningsmaskiner med de olika beståndsdelarna (vakuumpump, pulsator, spenkoppar och spannar) förenade genom slangar eller rör (nr 8434); 5. bryggerimaskiner som består av bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar (nr 8438). Kompletterande apparater (t.ex. tappningsmaskiner och etikettryckmaskiner) inbegrips emellertid inte utan skall klassificeras enligt sina respektive nummer; 6. brevsorteringssystem som huvudsakligen består av inkodningsbord, kanalsystem för försortering, mellansorterare och slutsorterare och som i sin helhet styrs av en dator (nr 8472); XVI:4

5 7. asfaltblandningsanläggningar som består av separata komponenter, såsom matartrattar, transportörer, torkare, vibrerande såll, blandare, lagerbehållare och styrenheter, vilka har placerats sida vid sida (nr 8474); 8. för sammansättning av elektriska glödlampor avsedda för maskiner och apparater, vilkas komponenter är förenade med transportörer och i vilka ingår utrustning för uppvärmning av glas samt pumpar och enheter för kontroll av lamporna (nr 8475); 9. svetsutrustningar som består av svetshuvud eller svetstänger samt transformator, generator eller likriktare för strömtillförsel (nr 8515); 10. bärbara radiotelefonisändare med tillhörande handmikrofon (nr 8517); 11. radarapparater med tillhörande strömförsörjningsaggregat, förstärkare etc. (nr 8526); 12. system för mottagning av satellittelevision bestående av en mottagare, en parabolantenn, en reflektor, en kontrollanordning för reflektorn, ett vågledarhorn, en polarisator, ett "Low-noise-block" (LNB)-omformare, en infraröd fjärrkontroll (nr 8528); 13. tjuvlarmsapparater i vilka ingår t.ex. en lampa för infraröda strålar, en fotocell och en ringklocka (nr 8531). Det bör observeras att komponenter som inte uppfyller villkoren i anm. 4 till sextonde avd. skall klassificeras enligt sina respektive nummer. Så är fallet t. ex. med system för sluten videoövervakning bestående av ett varierande antal televisionskameror och videomonitorer, anslutna medelst koaxialkablar till en manöverenhet, omkopplare, paneler med mottagare för ljud och eventuellt automatiska databehandlingsmaskiner (för att spara data) och/eller videobandspelare (för att lagra bilder). VIII. Mobila maskiner Angående självgående och andra mobila maskiner, se anv. till numren för resp. maskiner (t.ex. maskiner för lyftning eller annan hantering, nr , och grävmaskiner, nr 8429 och 8430) och anv. till kapitlen och tulltaxenumren i sjuttonde avd. IX. Maskiner och apparater för laboratoriebruk Maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av sextonde avd. klassificeras enligt denna avdelning, även om de är specialtillverkade för användning i laboratorier eller avsedda att användas tillsammans med vetenskapliga instrument eller mätinstrument, under förutsättning att de inte utgör demonstrationsapparater enligt nr 9023 eller mätinstrument, kontrollinstrument etc. enligt 90 kap. Som exempel på varor för laboratoriebruk som klassificeras enligt denna avdelning kan nämnas mindre ugnar, destillationsapparater, malningsmaskiner, blandare, elektriska transformatorer och elektriska kondensatorer. XVI:5

6

7 84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar till sådana varor Allmänna anvisningar A. Kapitlets huvudsakliga omfattning Om inte annat följer av allm. anv. till sextonde avd., omfattar detta kapitel alla sådana maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor som inte omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i 85 kap. och som inte utgör: a) varor av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 5911); b) varor av sten etc. enligt 68 kap.; c) keramiska produkter enligt 69 kap.; d) laboratorieartiklar av glas enligt nr 7017; maskiner eller apparater eller delar till sådana varor, av glas (nr 7019 eller 7020); e) kaminer, spisar, radiatorer för centraluppvärmning eller andra varor enligt nr 7321 eller 7322 eller motsvarande artiklar av andra oädla metaller; f) elektromekaniska hushållsapparater enligt nr 8509; digitala kameror enligt nr 8525; g) mekaniska mattsopare utan motor (nr 9603); 84 kap. omfattar i stort sett maskiner och mekaniska apparater och 85 kap. elektriska varor. Vissa maskiner är dock upptagna i 85 kap. (t.ex. elektromekaniska hushållsapparater), under det att 84 kap. å andra sidan omfattar vissa icke mekaniska apparater (t.ex. ångpannor och hjälpapparater till sådana samt filtrerapparater). Det bör även observeras, att maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av 84 kap. klassificeras enligt detta kapitel även om de är elektriska, t.ex.: 1. maskiner som drivs av elektrisk motor; 2. maskiner med elektrisk uppvärmning, t.ex. elektriska värmepannor för centraluppvärmning enligt nr 8403, maskiner enligt nr 8419 samt andra maskiner med elektriska värmeelement (t.ex. kalandrar samt maskiner för tvättning, blekning eller pressning av textilvaror); 3. elektromagnetiskt arbetande maskiner (t.ex. elektromagnetiska ventiler) och maskiner i vilka elektromagnetiska anordningar ingår (t.ex. vävstolar med elektromagnetiska varp- och väftväktare, lyftkranar med elektromagnetiska lyftdon och svarvar med elektromagnetiska chuckar); 4. elektroniskt arbetande maskiner (t.ex. räknemaskiner och datorer) och maskiner i vilka fotoelektriska eller elektroniska anordningar ingår (t.ex. valsverk med fotoelektriska apparater och verktygsmaskiner med diverse elektroniska styranordningar). Maskiner eller apparater av keramiskt material (t.ex. pumpar) och delar av keramiskt material (69 kap.) till maskiner eller apparater av vilket material som helst, laboratorieartiklar av glas (nr 7017) samt maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av glas (nr 7019 eller 7020) omfattas inte av detta kapitel. Härav följer, att även om en maskin eller apparat eller ett mekaniskt redskap på grund av benämning eller beskaffenhet motsvarar lydelsen av något nummer i detta kapitel, skall varan inte klassificeras enligt detta nummer om den har karaktär av keramik- eller glasvara. Detta gäller exempelvis artiklar av keramiskt material eller glas, i vilka ingår mindre väsentliga komponenter av andra material, såsom proppar, förbindningar, kranar etc., band eller klämmor för fastspänning eller andra fastsättnings- eller stödanordningar (ställ, trefotsstativ etc.). Å andra sidan skall följande varor i regel anses ha förlorat karaktären av keramiska artiklar, laboratorieartiklar av glas eller av maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av keramiskt material eller glas: a) kombinationer av keramik- eller glaskomponenter som till stor del består av komponenter av andra material (t.ex. av metall), ävensom artiklar som till stor del består av keramikeller glaskomponenter, som har byggts in eller permanent monterats i ramar, lådor e.d. av andra material; b) kombinationer av statiska komponenter av keramiskt material eller glas med mekaniska komponenter, såsom motorer, pumpar etc., av andra material (t.ex. av metall). B. Kapitlets huvudsakliga indelning 1. Nr 8401 omfattar kärnreaktorer, obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer samt maskiner och apparater för isotopseparation. 2. Nr omfattar andra maskiner och apparater som huvudsakligen klassificeras 84:1

8 med hänsyn till sitt arbetssätt, oavsett i vilken industri de används. 3. Nr omfattar maskiner och apparater, vilka med vissa undantag klassificeras med hänsyn till den industri i vilken de används, oavsett deras särskilda arbetsuppgift inom respektive industri. 4. Nr 8479 omfattar maskiner och mekaniska apparater som inte omfattas av något av de föregående tulltaxenumren i kapitlet. 5. Nr 8480 omfattar, förutom formflaskor för metallgjuterier och gjutmodeller, gjutformar och andra formar (andra än götkokiller) vilka används för hand eller i maskiner för gjutning eller annan formning av vissa material. 6. Nr omfattar vissa varor med allmän användning, vilka är lämpliga att användas som maskindelar eller som delar till varor enligt andra kapitel. 7. Nr 8486 omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller flata bildskärmar, samt maskiner och apparater enligt anm. 9 C till detta kapitel. 8. Nr 8487 omfattar icke elektriska delar som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans. C. Delar Angående delar i allmänhet, se allm. anv. till sextonde avd. Särskilt föreliggande elektriska delar klassificeras i allmänhet enligt något av numren i 85 kap., t.ex.: elektriska motorer (nr 8501); elektriska transformatorer (nr 8504); elektromagneter, permanentmagneter, elektromagnetiska lyftdon för lyftkranar samt elektromagnetiska uppspänningsanordningar (nr 8505); elektrisk startutrustning för förbränningsmotorer (nr 8511); elektriska strömställare, manöverpaneler, stickproppar, kopplingsdosor etc. (nr ); elektronrör (nr 8540); dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8541); elektroniska integrerade kretsar (nr 8542); artiklar av kol för elektriskt ändamål (nr 8545); isolatorer (nr 8546) samt vissa isolerdetaljer (nr 8547). Om de inte är sammanbyggda med andra delar till en maskin, klassificeras sådana varor enligt dessa nummer, även om de är avsedda att användas uteslutande eller huvudsakligen till en viss maskin enligt detta kapitel. (Ändring HSC 40, Annex P/12) Andra elektriska delar klassificeras: 1. enligt nr 8409, 8431, 8448, 8466 eller 8473, om de överensstämmer med beskrivningen i dessa nummer; 2. om så inte är fallet, enligt samma nummer i detta kapitel som den maskin för vilken de är avsedda, under förutsättning att de är konstruerade för att användas uteslutande eller huvudsakligen till denna maskin; i annat fall klassificeras de enligt nr D. Varor som omfattas av två eller flera nummer i kapitlet (Anm. 2, 7 och 9 D) Om inte annat följer av anm. 1 till sextonde avd. eller anm. 1 till detta kapitel ska maskiner och apparater som motsvarar varubeskrivningen i nr 8486 klassificeras enligt det numret och inte enligt något annat nummer i tulltaxan. (HSC 39, Annex O/23) Nr omfattar maskiner och apparater (i allmänhet beskrivna med hänsyn till sitt arbetssätt) som kan användas i olika industrier. I de övriga numren är maskinerna och apparaterna mestadels beskrivna med hänvisning till den industri eller det arbetsområde där de används. Enligt anm. 2 till detta kapitel skall maskiner eller apparater som omfattas av två eller flera nummer, av vilka ett tillhör den första gruppen (dvs. nr ), klassificeras enligt numret i den första gruppen. Sålunda klassificeras motorer alltid, oavsett användningen, enligt nr och Samma princip gäller för klassificeringen av pumpar, även om dessa är specialkonstruerade för ett visst ändamål (t.ex. pumpar för textilspinnmaskiner och pumpar för lantbruksändamål), centrifuger, kalandrar, filtrerpressar, ugnar, ångpannor etc. Från denna allmänna princip har gjorts vissa undantag (angivna i anm. 2 till detta kapitel) beträffande nr 8419, 8422 och Sålunda klassificeras följande varor enligt senare nummer i kapitlet, trots att de enligt lydelsen av nr 8419 skulle kunna klassificeras enligt detta nummer: 1. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436); 84:2

9 2. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 8437); 3. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 8438); 4. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror (nr 8451); 5. maskiner och apparater i vilka en nödvändig temperaturändring är av underordnad betydelse i förhållande till den mekaniska huvuduppgiften. Likaså klassificeras följande varor, som i och för sig skulle kunna klassificeras enligt nr 8422, enligt senare nummer i kapitlet: a) symaskiner (t.ex. för tillslutning av säckar) (nr 8452); b) maskiner för kuvertering och tillslutning av brevförsändelser samt maskiner för räkning och förpackning av mynt (nr 8472). Likaså klassificeras tryckmaskiner med bläckstråle, vilka i och för sig skulle kunna klassificeras enligt nr 8424, enligt nr Regeln om företräde för nr gäller endast enhetliga maskiner. Maskinkombinationer och maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. och funktionella enheter med tillämpning av anm. 4 till denna avd. (se avsnitt VI och VII i allm. anv. till sextonde avd.). Maskiner som kan klassificeras enligt två eller flera tulltaxenummer, av vilka inget tillhör nummerserien , klassificeras enligt det nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen eller efter maskinernas huvudsakliga användning. Maskiner som lika väl kan användas för ett flertal olika ändamål eller inom olika industrier (t.ex. maskiner för anbringande av snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas i pappersindustrin som i textil-, läder- eller plastindustrin etc.) klassificeras enligt nr E. Maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift (Anm. 5 E till 84 kap.) Enligt bestämmelserna i anm. 5 E till 84 kap. skall följande principer tillämpas vid klassificering av en maskin i vilken ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift: a) En maskin i vilken ingår en dator och som utför en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall inte klassificeras enligt nr 8471 utan enligt det nummer som motsvarar dess arbetsuppgift eller, om ett sådant nummer saknas, enligt något slumpnummer. b) Maskiner som föreligger tillsammans med en dator och är avsedda att arbeta i anslutning till en sådan för att utföra en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall klassificeras på följande sätt: Datorn skall klassificeras för sig enligt nr 8471 och de andra maskinerna enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter, om inte det hela med tillämpning av anm. 4 till sextonde avd. eller anm. 3 till 90 kap. skall klassificeras enligt något annat tulltaxenummer i 84, 85 eller 90 kap Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation Kärnreaktorer Maskiner och apparater för isotopseparation samt delar till sådana Obestrålade bränsleelement Delar till kärnreaktorer I. Kärnreaktorer Beteckningen kärnreaktor innefattar i allmänhet samtliga de apparater och anordningar som omges av den biologiska strålskärmen och i vissa fall även själva skärmen. Beteckningen innefattar också sådana utanför skärmen placerade apparater etc., som tillsammans med delarna innanför skärmen bildar en enhet. I en kärnreaktor ingår i allmänhet: A. härden, som består av: 1. bränslet (klyvbart eller fertilt), vilket kan vara löst eller dispergerat i moderatorn (homogena reaktorer) eller koncentrerat i bränsleelement (heterogena reaktorer); 84:3

10 2. moderatorn och, i en del fall, neutronreflektorn (t.ex. beryllium, grafit, vatten, tungt vatten eller vissa kolväten, såsom difenyl eller terfenyler); 3. kylmedlet, vilket har till uppgift att föra bort det av reaktorn alstrade värmet (koldioxid, helium, vatten, tungt vatten, smält natrium, smält vismut, en smält natriumkaliumblandning, smälta salter, vissa kolväten etc. används ofta för detta ändamål). Moderatorn fungerar emellertid ofta också som kylmedel; 4. styrstavarna, vilka består av ämnen med hög neutronabsorptionsförmåga (t.ex. bor, kadmium eller hafnium) eller av legeringar eller kemiska föreningar av sådana ämnen; B. den mekaniska utrustningen, t.ex. reaktortank, anordning för insättning av bränsleelementen (loading grid), rör för transport av kylmedlet, ventiler samt anordningar för manövrering av styrstavarna; C. instrument och apparater för mätning, kontroll eller automatisk reglering, t.ex. neutronkällor, jonkammare, termoelement, televisionskameror, tryckmätare och genomströmningsmätare; D. de termiska och biologiska skärmarna (av stål, betong, bly etc.). Vissa andra maskiner, apparater eller anordningar kan också användas i kärntekniska anläggningar och kan även vara placerade innanför den biologiska skärmen. Dessa maskiner etc. anses inte härigenom ha fått huvudsaklig karaktär av delar till kärnreaktorer och måste därför klassificeras efter sin beskaffenhet (se uteslutningarna c ij nedan). Arten av och de karakteristiska kännetecknen hos de i kärnreaktorer ingående delarna samt sättet för delarnas hopfogande kan emellertid växla betydligt. De olika reaktortyperna särskiljs i allmänhet genom: 1. energin hos de neutroner som fortplantar kedjereaktionen (t.ex. termiska /långsamma/ reaktorer, intermediära reaktorer och snabbreaktorer); 2. fördelningen av det klyvbara materialet i reaktorhärden (t.ex. homogena reaktorer och heterogena reaktorer); 3. den avsedda användningen (t.ex. forskningsreaktorer, isotopproducerande reaktorer, materialprovningsreaktorer, reaktorer för omvandling av fertilt material till klyvbart material /bridreaktorer/, reaktorer för framdrivning samt reaktorer för produktion av värme eller elektrisk energi); 4. arten av de material som används eller arbetssättet (t.ex. reaktorer med naturligt uran, anrikat uran, uran-torium, natrium-grafit, gasgrafit, tryckvattenreaktorer, tungvattenreaktorer, kokvattenreaktorer, bassängreaktorer och reaktorer med organisk moderator). Storleken av en reaktor avpassas i allmänhet så, att den skall vara åtminstone kritisk, dvs. att neutronförlusterna inte i något fall skall bli så stora, att kedjereaktionen avbryts. För forskningsändamål används emellertid ibland underkritiska reaktorer, vilka behöver tillskott av neutroner. Även sådana reaktorer klassificeras enligt detta nummer. Särskilt föreliggande delar till kärnreaktorer klassificeras i allmänhet med tillämpning av bestämmelserna i anm. 2 till sextonde avd. Styrstavar och motsvarande mekanismer, de neutronkällor som sätts in för att initiera klyvningsreaktionen i reaktorn, reaktortanken, anordningen (loading grid) för insättning av bränsleelementen samt tryckhållarna till tryckvattenreaktorer klassificeras sålunda enligt detta nummer i egenskap av delar till kärnreaktorer. Följande varor anses emellertid inte utgöra delar till kärnreaktorer: a) block av grafit (nr 3801 eller 6815), beryllium (nr 8112) och berylliumoxid (nr 6914); b) specialtillverkade metallrör samt standardrör av metall som endast har tillformats men inte bearbetats vidare och som föreligger i inte hopmonterat skick, även om de är igenkännliga som avsedda för kärnreaktorer (femtonde avd.); c) ångpannor och andra ånggeneratorer (nr 8402); d) värmeväxlare (nr 8404 eller 8419); e) ångturbiner (nr 8406); f) pumpar (nr 8413 eller 8414); g) blåsmaskiner (nr 8414); h) apparater för utvinning av mineral ur vatten (i allmänhet nr 8419 eller 8421); ij) apparater för insättning och uttagning av bränsleelement samt löpkranar (i allmänhet nr 8426); k) mekaniska, fjärrstyrda manipulatorer för radioaktiva produkter (nr 8428). II. Maskiner och apparater för isotopseparation 84:4

11 Denna grupp omfattar alla mekaniska, termiska eller elektriska apparater och anordningar som är särskilt avsedda antingen för anrikning av ett kemiskt grundämne eller en förening av detta grundämne på en av dess isotoper eller för en fullständig separation av de ingående isotoperna. De viktigaste av dessa apparater är sådana som används för framställning av tungt vatten (deuteriumoxid) eller för anrikning av uran på U 235. Bland de apparater och anordningar som används för att ur naturligt vatten framställa tungt vatten genom anrikning kan nämnas: 1. speciella apparater för fraktionerad destillation och rektifiering, vilka består av ett mycket stort antal plattor som är anordnade i grupper och steg. Dessa apparater utnyttjar den obetydliga skillnaden i kokpunkt mellan tungt vatten och normalt vatten för att erhålla toppfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer utarmade på tungt vatten och bottenfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer anrikade; 2. apparater, vilka vid fraktionerad destillation vid låg temperatur av flytande väte avskiljer deuterium, vilket sedan kan förbrännas till tungt vatten; 3. apparater för framställning av tungt vatten eller deuteriumföreningar, baserade på isotoputbyte, ibland i närvaro av katalysatorer, t.ex. vid "tvåtemperaturprocessen" eller vid kontakt med olika flytande eller gasformiga vätehaltiga faser; 4. elektrolytiska celler som är avsedda för framställning av tungt vatten genom elektrolys av vatten samt apparater i vilka elektrolys kombineras med utbyte av isotoper mellan det framställda vätet och det ursprungliga vattnet. För anrikning av uran på U 235 används oftast följande apparater: 1. speciella centrifuger benämnda "gascentrifuger" i vilka uranhexafluorid centrifugeras och vilkas cylindriska rotor (kula), av plast eller stål, roterar med mycket hög hastighet. Dessa centrifuger är behandlade invändigt mot uranhexafluoridens korroderande inverkan. I praktiken används ett mycket stort antal enheter som är anordnade i steg och arbetar enligt medströms- eller motströmsprincipen; 2. uranisotopseparatorer av gasdiffusionstyp. Medelst diffusion genom ett poröst membran ("barriär") inne i en diffusionskammare (som kan vara rörformig) separeras i denna utrustning gasformig uranhexafluorid i två fraktioner, vilkas halt av U 235 skiljer sig något från den ursprungliga gasens. Genom att upprepa förfarandet många gånger kan hexafluorid av uran 235 erhållas. 3. dysapparater enligt Becker-metoden, i vilka en gasström (uranhexafluorid och helium eller väte) med hög hastighet sprutas in i en kraftigt krökt dysa vid vars utlopp en skiljevägg separerar den anrikade uranhexafluoridfraktionen. Calutroner för elektromagnetisk separation klassificeras också enligt detta nummer. III. Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer består av klyvbart eller fertilt material, som är inneslutet i ett hölje, vanligen av oädel metall (t.ex. zirkonium, aluminium, magnesium, rostfritt stål etc.), som är försett med speciella anordningar för hanterandet. Element med klyvbart bränsle kan innehålla naturligt uran, antingen i metallisk form eller som föreningar (oxider, karbider, nitrider etc.), uran anrikat på uran 235 eller 233, plutonium, antingen i metallisk form eller som föreningar, eller torium anrikat på plutonium. Element med fertilt bränsle (t.ex. med torium eller utarmat uran) som placeras i reaktorns periferi för att reflektera neutroner blir klyvbara efter att ha absorberat en del av neutronerna. Olika typer av bränsleelement förekommer, t.ex.: 1. metaller eller metallegeringar som är användbara som kärnbränsle och föreligger i form av stavar eller rör som är inneslutna i ett hölje av oädel metall. Detta metallhölje kan vara försett med flänsar för att underlätta värmeväxlingen och ha ändbeslag för att underlätta dess insättning i och uttagning ur reaktorn; 2. stavar, plattor eller klot som består antingen av i grafithölje inneslutna dispersioner av det klyvbara bränslet i grafit eller av andra typer av dispersioner eller av kermeter. Dessa varor är i likhet med dem som är beskrivna i punkt 1 ovan försedda med flänsar och beslag; 3. sammansatta element som består av: a) ett antal på varandra lagda plattor som består av klyvbart eller fertilt bränsle (metall eller keramisk blandning), på utsidan belagda med inert metall; eller b) rör av inert metall som är fyllda med korn av urandioxid eller urankarbid; eller c) koncentriska rör av klyvbar metall i höljen av inert metall. Alla dessa typer av bränsleelement är försedda med stödbeslag, vilka även tjänar till att skilja elementen åt och hålla dem på plats. De har ofta ett yttre hölje. Komponenterna som bildar dessa bränsleelement är monterade på 84:5

12 en gemensam bottenplatta och fästade vid samma överdel. Särskilt föreliggande komponenter (t.ex. höljen av rostfritt stål som är fyllda med kärnbränsle och tillslutna) klassificeras som delar till bränsleelement. Mikroskopiskt små kulor av kärnbränsle som är belagda med skikt av kol eller kiselkarbid och avsedda att ingå i sfäriska eller prismaformade bränsleelement samt förbrukade (bestrålade) bränsleelement förs till nr Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till de maskiner och apparater som ingår i denna grupp. Detta nummer omfattar inte heller: a) ugnar för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer (nr 8417 eller 8514, alltefter beskaffenheten); b) separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka arbetar med fraktionerad destillation (andra än sådana som är avsedda för framställning av tungt vatten) (nr 8419); c) luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt avsedda att eliminera radioaktivt damm; reningsapparater med aktivt kol för avskiljande av radioaktiv jod; jonbytarapparater för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som arbetar med elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka arbetar med jonbyte eller med kemiska metoder (nr 8421) Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor - Ångpannor och andra ånggeneratorer: Vattenrörspannor med en ångproduktion av mer än 45 ton per timme Vattenrörspannor med en ångproduktion av högst 45 ton per timme Andra ångpannor och ånggeneratorer, inbegripet hybridpannor Hetvattenpannor Delar A. Ångpannor och andra ånggeneratorer Denna grupp omfattar apparater för alstring av vattenånga eller annan ånga (t.ex. kvicksilverånga) som är avsedd att driva kraftmaskiner (t.ex. ångturbiner) eller andra ångdrivna maskiner (t.ex. ånghammare och ångpumpar) eller att tillföras apparater för uppvärmning, kokning, sterilisering etc., inbegripet ångpannor för centraluppvärmning. Särskilt föreliggande ångpannor (t.ex. lokångpannor) klassificeras enligt detta nummer, även om de uppenbarligen är specialkonstruerade för att bilda en integrerande del av en speciell maskin eller apparat eller av ett speciellt fordon. Ångpannor kan uppvärmas med fast, flytande eller gasformigt bränsle eller med elektricitet. Strävan att uppnå effektivare uppvärmning eller snabbare ångbildning i bränsleeldade ångpannor har medfört framställning av ångpannor av olika konstruktioner. Huvudtyperna är: 1. tubpannor (t.ex. lokpannor), i vilka ångpannans inre genomkorsas av rör genom vilka rökgaserna leds; 2. vattenrörspannor, i vilka ett system av vattenrör omges av rökgaserna. I vissa av dessa pannor består även innerväggarna av vattenrör; 3. hybridpannor, som i allmänhet är en kombination av typ 1 och typ 2. I vissa ångpannor är rörsystemen via en ångsamlare förbundna med ett eller flera, i allmänhet cylindriska kärl, vilka tjänstgör som vattenbehållare eller har till uppgift att skilja vattnet från ångan. I andra pannor, s.k. tvångscirkulationspannor, finns det ibland ingen ångpannecylinder och vattencirkulationen påskyndas av en pump. Ångpannor har mycket varierande storlek. Små pannor föreligger vanligen i hopsatt skick, varvid de olika komponenterna är inneslutna i ett hölje eller monterade på en gemensam bottenplatta. Större pannor omfattar i regel ett antal separata beståndsdelar som skall 84:6

13 sammanbyggas på den plats där ångpannan skall stå och där förses med plåthölje eller omslutas av en murverkskonstruktion. B. Hetvattenpannor Dessa utgör pannor i vilka vattnet utsätts för ett ganska högt tryck så att det kan upphettas till en temperatur som ligger avsevärt över den normala förångningspunkten (i allmänhet till 180 C eller högre). Dessa pannor är till konstruktionen mycket lika de pannor som är beskrivna i avsnitt A ovan. Det tryck som behövs för att de skall fungera erhålls antingen genom att ackumulera ånga exempelvis i en ångpannecylinder eller i vissa fall med hjälp av en inert gas (i allmänhet kväve). Det överhettade vatten som alstras i pannan måste hållas under konstant tryck. Det cirkulerar därför i ett slutet kretslopp, som utgår från pannan och återvänder dit. Hetvattenpannor används för att leverera värme till i allmänhet på avstånd belägna industrianläggningar (t.ex. torktunnlar för nylackerade bilkarosserier), till stora grupper av byggnader eller för fjärruppvärmning av hela bostadsområden. I sistnämnda fall levereras värmen via värmeväxlare i vilka det överhettade vattnet (det primära värmemediet) överför värmen till ett sekundärt värmemedium som värmer upp byggnaderna. För att öka eller reglera arbetseffekten utrustar man ofta pannor enligt detta nummer med en mångfald hjälpapparater. Till sådana hjälpapparater hör economisers, luftförvärmare, överhettare och kylanordningar för dessa, ångsamlare, ångackumulatorer, sotningsapparater, anordningar för stoftåterföring, eldstadsväggar med vattenrör samt andra apparater enligt nr 8404, ävensom apparater för rening, avluftning, avgasning och avhärdning av matarvatten, enligt nr Sådana hjälpapparater klassificeras tillsammans med pannorna enligt detta nummer, när de föreligger tillsammans med dessa, oavsett om de redan bildar eller är avsedda att senare bilda en enhet med pannorna. Om de föreligger särskilt skall de klassificeras enligt sina egna respektive nummer. Eldstadsrostar som föreligger tillsammans med pannor förs också hit, under förutsättning att de är avsedda att bilda en enhet med pannorna. Härvid görs inte skillnad mellan rostar som är inbyggda i pannor och sådana som är avsedda att förenas med pannorna genom en murverkskonstruktion. Numret omfattar inte sådana typer av pannor som är avsedda endast för uppvärmning av vatten till en temperatur som ligger under dess normala förångningspunkt och inte heller värmepannor för centraluppvärmning, enligt nr 8403 (även om dessa även kan alstra ånga med lågt tryck). Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till pannor enligt detta nummer, t.ex. mantlar och bottnar, innanmäten till ångpannor, bestående av hopmonterade rör, luckor till vattenrör, tublådor (s.k. headers), ångdomar, icke mekaniska eldstäder, manhålsluckor och smältpluggar. Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte hopmonterat skick är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall därför klassificeras enligt femtonde avd Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr Värmepannor Delar Detta nummer omfattar värmepannor för centraluppvärmning (andra än värmeledningsspisar enligt nr 7321), oavsett storleken och oavsett vilket bränsle de är avsedda för (t.ex. ved, kol, koks, gas eller olja), för uppvärmning av hus, bostadslägenheter, fabriker, verkstäder, växthus etc. genom vattencirkulation; det omfattar också elektriska värmepannor för 84:7

14 centraluppvärmning. De kan vara försedda med tryckregulatorer, manometrar, vattennivåmätare, kranar, ventiler, brännare och liknande delar och tillbehör. Varmvattenpannor som också kan producera lågtrycksånga skall även klassificeras enligt detta nummer. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också igenkännliga delar till värmepannor för centraluppvärmning, såsom pannmantlar, manhåls- eller inspektionsluckor etc. Följande varor anses inte som delar: a) rör och rördelar för förbindning av värmepannor och radiatorer (i allmänhet nr ); b) expansionskärl (nr eller 8479); c) brännare till eldstäder (nr 8416); d) kranar, ventiler etc. för ånga eller varmvatten (nr 8481) Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nr 8402 eller 8403 (t.ex. economisers, överhettare, sotningsapparater och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för ångmaskiner Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nr 8402 eller Kondensorer för ångmaskiner Delar A. Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nr 8402 eller 8403 Hit hör bl.a. följande apparater. 1. Economisers för uppvärmning av matarvattnet genom utnyttjande av rökgasernas värme eller i vissa typer värmet i avloppsångan. De består vanligen av en slinga eller ett paket av kamrör av gjutjärn eller stål, i vilka det vatten som skall värmas upp cirkulerar. Slingan eller paketet kan vara inneslutna i en kammare av plåt, till vilken rökgaserna eller avloppsångan förs. I en särskild typ av economisers leds avloppsånga direkt in i en behållare som innehåller matarvattnet. 2. Luftförvärmare. Även dessa utnyttjar överskottsvärme. De består av luftfyllda behållare med värmeväxlingssystem av olika typer, t.ex. ett rörsystem genom vilket den heta rökgasen cirkulerar och därvid värmer upp luften i behållaren eller ett system av från varandra skilda rum, i vilka luft resp. rökgaser cirkulerar. Vissa typer är försedda med roterande baffelplåtar. 3. Överhettare. Dessa består av samlingslådor med ett system av högtrycksstålrör, i vilka mättad ånga från ångpannetuberna ytterligare upphettas, varvid fuktighet tas bort och ånga med hög temperatur erhålls. Överhettare bildar ofta en del av ångpanneanläggningen men har i vissa fall separat rökgaskanalsystem. 4. Kylanordningar för överhettare. Dessa används för att hindra uppkomsten av alltför hög temperatur i överhettaren. I regel placeras de mellan två sektioner av överhettaren och består i allmänhet av en kropp av gjutjärn, i vilken ångan avkyls av rinnande vatten. 5. Ångsamlare. Cylindriska behållare för uppsamling av ånga från en grupp av ångpannor. 6. Ångackumulatorer. Dessa utgör stora isolerade, cylindriska högtrycksstålbehållare som är avsedda för lagring av en ångreserv. 7. Värmeackumulatorer. Dessa används för lagring av överskottsvärme från ångpannor. 8. Eldstadsväggar med vattenrör, dvs. ett system av vertikala rör som är förenade med varandra och i vilka matarvattnet cirkulerar. Detta system är avsett att monteras på innersidan av eldstaden och har den dubbla uppgiften att förhindra överhettning av eldstadsväggen och att samtidigt förvärma matarvattnet. 84:8

15 9. Sotningsapparater, även automatiska. Dessa avlägsnar sot och liknande avlagringar från de rörformiga delarna av ångpanneanläggningen (t.ex. överhettare, vattenrör, eldrör och economisers) med hjälp av ångstrålar eller tryckluft. De består av ett fast eller reglerbart rör med ett antal munstycken som regleras med en ventil och kopplas till en ång- eller tryckluftledning. I andra fall har sotningsapparater formen av rörliga munstycken. 10. Anordningar för stoftåterföring. Dessa är anordningar genom vilka avgaserna återförs till eldstaden för förbränning av ännu inte förbrända partiklar. 11. Slamskrapor. B. Kondensorer för ångmaskiner Hit hör ångkondensorer av olika slag, vilkas uppgift är att reducera mottrycket i ångmaskiner genom avkylning och kondensering av avloppsångan och därigenom öka maskinens effekt. Hit hör bl.a. följande apparater. 1. Ytkondensorer. Dessa består av ett cylindriskt hölje som innesluter ett rörsystem. Ångan leds in i cylindern, och kallt vatten får cirkulera genom rören (eller ibland tvärtom), varvid ångan kondenseras. 2. Blandkondensorer. I dessa blandas ångan direkt med vattnet. Numret omfattar även strålkondensorer, i vilka ett partiellt vakuum skapas i kondensorkammaren av en vattenstråle (samma princip som i en strålpump). 3. Luftkylda kondensorer. Dessa består av med kamflänsar försedda ångrör, vilka avkyls av en stark luftström. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda apparater och anordningar. Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte hopmonterat skick, är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall därför klassificeras enligt femtonde avdelningen. Detta nummer omfattar inte följande varor, även om de är avsedda för ångpannor: a) pumpar (även strålpumpar /injektorer/ för forcerad matning av ångpannor), blåsmaskiner, fläktar och andra maskiner enligt nr 8413 eller 8414; b) brännare, mekaniska eldstadsrostar, mekaniska eldningsapparater o.d. (nr 8416); c) destillationskondensorer och andra kondensorer enligt nr 8419; d) apparater för filtrering eller rening av vatten, gaser etc. (nr 8421) Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasrenare Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasrenare Delar Detta nummer omfattar apparater som bildar en sluten enhet och används för alstring av alla slags gaser (t.ex. gengas, vattengas och blandningar av dessa samt acetylengas), oavsett gasens tillämnade användning (belysning, industriell uppvärmning, gasmotordrift, svetsning eller skärning av metaller, kemiska synteser etc.). Numret omfattar också gengasgeneratorer som är specialkonstruerade för användning i motorfordon men däremot inte acetylengasgeneratorer som efter påmontering endast av en brännare utgör belysningsartiklar (nr 9405). A. Gengasgeneratorer 84:9

16 Dessa består vanligen av en sluten cylindrisk behållare, som i allmänhet är försedd med en inre beläggning av eldfast material eller med en vattenkyld dubbelvägg. Behållaren innesluter en fast rost eller en s.k. skak- eller vridrost och är så anordnad, att en ström av luft (eller av luft och ånga) som åstadkoms genom sugning eller blåsning kan passera. Ett tjockt bränslelager förbränns på rosten och strömmen av luft och ånga regleras så att förbränningen blir ofullständig. Nedbrytningen av vattnet och den ofullständiga förbränningen av bränslet alstrar kolmonoxid och väte. Den uppkomna blandningen av kolmonoxid, väte och kväve (gengas) avtappas från apparatens övre del. I vissa generatorer för "omvänd förbränning" blåses luften uppifrån och ned och längs sidorna på cylindern, och gasen samlas i botten av apparaten, under rosten. Detta möjliggör en mera fullständig förbränning av tjära etc. B. Vattengasgeneratorer Dessa är av liknande konstruktion men så uppbyggda att luft och en stråle av vatten eller ånga växelvis blåses in i apparaten. Vid vatteninblåsningen uppstår en blandning av väte och kolmonoxid (vattengas) som har högre värmevärde än gengas. Vattengasen kan antingen samlas upp separat eller blandas med den gengas som erhålls under luftinblåsningen. Både gengas- och vattengasgeneratorer kan vara inrättade för förbränning av fasta bränslen av flera olika slag (t.ex. stenkol, koks, träkol, ved och vegetabiliskt eller annat avfall). För vissa ändamål, särskilt för drift av gasmotorer, måste gengas och vattengas befrias från föroreningar, såsom damm, tjära, svavelföreningar etc., och ibland återupphettas eller avkylas. Av denna anledning är generatorer ofta försedda med gasrenare (med perforerade koner, koksbäddar, gastvättare etc.), gaskylare, gastorkare, återupphettare etc. Sådana renare och andra hjälpapparater klassificeras tillsammans med generatorerna när de föreligger samtidigt med dessa, under förutsättning att de tydligt är lämpliga att användas tillsammans med generatorerna. När de föreligger särskilt klassificeras de enligt sina egna respektive nummer (t.ex. gasrenare enligt nr 8421). C. Acetylengasgeneratorer som arbetar med vatten Dessa är i allmänhet av enkel konstruktion. De består av en i vatten nedsänkt gasbehållare, vars rörelse vid påfyllning och tömning automatiskt styr gasutvecklingsanordningen. Det finns tre typer av gasutvecklingsanordningar, nämligen sådana: 1. där karbiden med vissa mellanrum, sänks ned i vattnet; 2. där karbiden gradvis tillsätts vattnet; 3. där vattnet får droppa på karbiden. D. Andra gasgeneratorer som arbetar med vatten Hit hör bl.a. syrgasgeneratorer (t.ex. för användning i ubåtar) och etylengasgeneratorer (t.ex. sådana som är baserade på inverkan av vatten på vissa kemikalier). Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt denna nummer (t.ex. behållare till gasgeneratorer, rostar, gasuppsamlare och vatten-karbidblandare). Numret omfattar inte heller: a) frikolvskompressorer för gasturbiner (nr 8414); b) koksugnar (t.ex. generatorer för stadsgas) (nr 8417); 84:10

17 c) ozoniseringsapparater, elektriska, som är avsedda för icke terapeutiskt bruk (t.ex. för industriellt bruk eller för ozonisering av fastigheter) och elektrolytiska gasgeneratorer för framställning av t.ex. kväveoxid, svavelväte eller blåsyra (nr 8543) samt apparater för ozonterapi (nr 9019) Ångturbiner Turbiner för framdrivning av fartyg - Andra turbiner: Med en effekt av mer än 40 MW Med en effekt av högst 40 MW Delar Detta nummer omfattar ångturbiner som drivs av rörelseenergin hos expanderande ånga, vilken får påverka skovlar eller blad på ett hjul. De består huvudsakligen av: 1. en rotor med axel, på vilken har monterats ett eller flera löphjul, som längs periferin har försetts med en rad av tätt liggande, i allmänhet kupiga skovlar eller blad; och 2. ett turbinhus som består av ett hölje i vilket rotorn är upphängd. Höljet omsluter ett system av stationära ledskenor eller munstycken för riktning av ångflödet mot rotorns skovlar eller blad. I aktions- eller liktrycksturbiner är turbinhuset försett med munstycken från vilka den expanderande ångan med hög hastighet strömmar tangentiellt mot rotorns skovelblad. I reaktions- eller övertrycksturbiner roterar rotorbladen mellan likadana fasta blad, som har monterats i omvänd riktning mot de roterande runt statorns insida och som har ordnats så, att ångan strömmar axiellt genom statorbladen över till angränsande rotorblad. För att höja effektiviteten kombinerar man ofta de två systemen till "kompoundturbiner", men oftare monteras en serie av rotorer på en gemensam axel (multipelturbiner), så att en tilltagande expansion av ångan möjliggörs. Turbinernas höga rotationshastighet gör dem särskilt lämpliga för direkt drift av sådana maskiner som elektriska generatorer (turbogeneratorer), kompressorer, ventilatorer eller centrifugalpumpar. För vissa ändamål (t.ex. för ångfartyg och vissa lok) är turbinerna försedda med back- eller reduktionsväxel. Numret omfattar inte särskilt föreliggande backoch reduktionsväxlar (nr 8483). Detta nummer omfattar också kvicksilverångturbiner. Dessa är av liknande konstruktion och har liknande användning som ovan beskrivna ångturbiner men drivs av kvicksilverånga i stället för vattenånga. Delar En väsentlig del av ångturbinen är regulatorn, med vilken ångtillförseln till turbinen kan anpassas efter belastningen och en konstant hastighet kan bibehållas. Detta nummer omfattar sådana regulatorer och om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna för klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) även andra delar till turbiner (t.ex. rotorer samt turbinhus och segment till sådana, ävensom skovlar och ledskenor till rotorer och turbinhus) Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar (+) Motorer till luftfartyg - Motorer för fartygsdrift Utombordsmotorer Andra - Motorer med fram- och återgående kolvar, av sådana slag som används för framdrivning av fordon enligt kap. 87 och med en cylindervolym av: Högst 50 cm Mer än 50 cm 3 men högst 250 cm Mer än 250 cm 3 men högst cm 3 84:11

18 Mer än cm Andra motorer Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar (wankelmotorer med trekantig rotor), andra än sådana enligt 95 kap. Det omfattar också motorer för motorfordon. Dessa motorer har i allmänhet följande delar: cylinder, kolv, vevstake, vevaxel, svänghjul, insugnings- och utblåsningsventiler etc. De utnyttjar den expansionskraft som uppstår då brännbar gas förbränns inuti en cylinder. Det som utmärker dessa motorer är att de är utrustade med tändstift som är anbragta i cylinderhuvudet och elektriska anordningar (såsom tändmagneter, tändspolar, strömbrytare etc.) som har synkroniserats med motorn och förser denna med högspänd ström. I de vanligaste typerna blandas bränslet med luft (t.ex. i en förgasare) innan det av kolvens insugningsslag förs in i cylindern, men ibland (t.ex. i vissa flygplans- och bilmotorer) förs bränslet direkt in i cylindern av en injektor. Det vanligaste bränslet är bensin, men även andra förekommer, t.ex. fotogen, alkohol, vätgas, lysgas, metan etc. Gasmotorer matas vanligen av gengasgeneratorer som ibland är sammanbyggda med motorn men oftast är självständiga. I det senare fallet klassificeras generatorerna alltid enligt nr Dessa motorer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är vevstakarna förenade med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara ordnade på olika sätt, t.ex. vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda, flankerande rader (V-motorer), horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om vevaxeln eller, i vissa flygplansmotorer, radiellt. Rotationskolvmotorn (wankelmotorn) arbetar enligt samma allmänna princip som ovan beskrivna konventionella kolvmotorer. I stället för en vevaxel som drivs runt av en fram- och återgående kolv och vevstake har emellertid rotationskolvmotorn, i ett speciellt utformat motorhus (epitrochoid), en trekantig rotor ("kolv") som direkt driver en roterande axel. Denna delar motorhuset (förbränningskammaren) i flera rum, och varje fullständigt varv motsvarar för varje rum en fyrtaktscykel. Dessa motorer kan ha ett eller flera motorhus med rotorer. Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av lantbruksmaskiner; för att driva elektriska generatorer, pumpar eller kompressorer; för framdrivning av luftfartyg, bilar, motorcyklar, mopeder, traktorer eller båtar. Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar, tändapparater, bränsle- och oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten-, olje- och bränslepumpar, fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startanordningar (elektriska eller andra). Motorerna kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig axel. Numret omfattar också utombordsmotorer som är avsedda för framdrivning av mindre båtar. Utombordsmotorer består av en motor enligt detta nummer, en propeller och en styranordning och utgör en enda odelbar enhet. Dessa motorer, som är avsedda att fästas på utsidan av båtskrovet, är löstagbara, dvs. de kan lätt sättas fast eller avlägsnas, och är manövrerbara genom att enheten kan svängas runt sitt fäste. Motorer som är avsedda att anbringas på skrovets insida i båtens bakre del och som är sammanbyggda med ett på båtens utsida befintligt block med styrpropeller anses emellertid inte utgöra utombordsmotorer. Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte sådana som utgör fordon enligt 87 kap.). Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med variabel kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet hos motorbränslen (90 kap.). 84:12

19 Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt nr Förklarande anmärkningar till undernummer HS-nr Med "motorer till luftfartyg" förstås motorer som är avsedda att eller modifierade för att utrustas med propeller eller rotor. HS-nr Cylindervolymen i motorer med cylindrar är lika med volymen av den del av cylindern inom vilken kolven rör sig, mellan kolvens båda ändlägen, multiplicerad med antalet cylindrar Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) Motorer för fartygsdrift Motorer av sådana slag som används för framdrivning av fordon enligt kap Andra motorer Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med kompressionständning (andra än sådana enligt 95 kap.), inbegripet motorer som är avsedda för motorfordon. Dessa motorer är av liknande mekanisk konstruktion som förbränningskolvmotorer med gnisttändning och har samma väsentliga delar (dvs. cylinder, kolv, vevstake, vevaxel, svänghjul, insugnings- och utblåsningsventiler etc.) men skiljer sig på så sätt att luften (eller ibland en blandning av luft och gas) först släpps in i cylindern, där den snabbt komprimeras. Därefter sprutas finfördelat flytande bränsle in i förbränningskammaren, där det antänds av kompressionsvärmet. Kompressionen är här väsentligt större än i motorer med gnisttändning. Förutom dieselmotorer finns det en mellantyp, semi-dieselmotorer, som arbetar med lägre kompression. För att starta denna motortyp måste man föruppvärma cylinderhuvudet med en blåslampa eller använda ett glödtändstift. Förbränningskolvmotorer med kompressionständning arbetar med tyngre flytande bränslen, såsom tunga petroleum- eller stenkolstjäroljor, skifferoljor eller vegetabiliska oljor (jordnötsolja, ricinolja, palmolja etc.). Motorerna enligt detta nummer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är vevstakarna förenade med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara ordnade på olika sätt, t.ex. vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda, flankerande rader (V-motorer) eller horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om vevaxeln. Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av lantbruksmaskiner, för framdrivning av bilar, traktorer, lok eller fartyg eller i elektriska kraftstationer. Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar, tändapparater, bränsle- eller oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten- och oljepumpar, fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startapparater (elektriska eller andra). De kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig axel. Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte fordon enligt 87 kap.). 84:13

20 Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med kompressionständning och med variabel kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet i motorbränslen (90 kap.). Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt nr Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till motorer enligt nr 8407 eller Till luftfartygsmotorer - Andra slag: Lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till förbränningskolvmotorer med gnisttändning Andra Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar till förbränningskolvmotorer enligt nr 8407 eller 8408 (t.ex. kolvar, cylindrar och cylinderblock; cylinderhuvuden; cylinderfoder; insugnings- och utblåsningsventiler; insugnings- och utblåsningsrör; kolvringar; vevstakar; förgasare; insprutningsmunstycken). Numret omfattar emellertid inte: a) insprutningspumpar (nr 8413); b) vevaxlar och kamaxlar till motorer samt växellådor (nr 8483); c) elektrisk tändnings- och startutrustning (inbegripet tändstift och glödtändstift) (nr 8511) Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för sådana maskiner - Hydrauliska turbiner samt vattenhjul, med en effekt av: Högst kw Mer än kw men högst kw mer än kw Delar, inbegripet regulatorer Detta nummer omfattar hydrauliska turbiner och vattenhjul som själva kan till drivkraft omvandla den energi som finns i strömmande vätskor eller i vätskor under tryck (t.ex. strömmande eller fallande vatten, vattentryck, oljetryck eller tryck hos andra vätskor). De kan sålunda arbeta på så sätt att ett vattenflöde riktas mot skovlar, blad eller propellerformiga anordningar som är monterade på ett hjul. A. Hydrauliska turbiner Hydrauliska turbiner består av ett löphjul, som är inneslutet i en s.k. ledapparat som riktar vattenstrålar mot löphjulets skovlar etc. Av vattenturbiner finns tre typer: 1. Peltonturbiner (fristråleturbiner) för vattentillförsel under högt tryck och med relativt liten volym. Löphjulet är längs periferin försett med ett stort antal radiellt ordnade skovlar. Ledapparaten består endast av ett kraftigt hölje med ett eller flera munstycken, som riktar vattnet tangentiellt mot skovlarna. 2. Francisturbiner för vattentillförsel under lågt eller medelhögt tryck och med stor volym. De består dels av ett löphjul av stål, som är gjutet i ett stycke och försett med stora, fasta, propellerliknande skovlar, dels av en ledapparat i form av ett vanligen spiralformigt hus med stora variabla skovlar. Dessa åstadkommer en radiell ström av vatten runt löphjulets hela periferi och ett axiellt vattenutlopp. 84:14