Vårdnad, boende och umgänge. Handbok stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdnad, boende och umgänge. Handbok stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt"

Transkript

1 Vårdnad, boende och umgänge Handbok stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Omslag Fhebe Hjälm Sättning Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, juni

3 Förord Socialtjänstens familjerättshandläggare möter ofta föräldrar i kris som behöver hjälp att kommunicera och se barnets perspektiv och behov. Arbetet med familjerättsliga frågor, som samarbetssamtal, avtal och utredningar om vårdnad, boende och umgänge, har stor betydelse för att bidra till separerade föräldrars möjligheter att samarbeta för barnens bästa. Arbetet är också viktigt för att hjälpa föräldrar att själva komma överens, i stället för att viktiga frågor om deras barn ska behöva avgöras av domstol. Barnen ska vara i fokus och barnens bästa ska vara utgångspunkten. Det innebär att det inte alltid går att hitta samförståndslösningar som är till barnets bästa. Många gånger handlar det om svåra avvägningar och bedömningar som slutligen måste avgöras av domstol. Syftet med handboken om Vårdnad, boende och umgänge är att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller på området. Den tar upp lagstiftning, förarbeten, rättsfall, JO-uttalanden samt kunskap som baseras på vetenskap och erfarenheter från det familjerättsliga området inom socialtjänsten. Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge (SOSFS 2012:4) ingår i texten. De allmänna råden har varit föremål för sedvanlig remissomgång. Handboken utgör ett komplement till Socialstyrelsens övriga föreskrifter, allmänna råd och handböcker såsom; Om barnet behöver ny vårdnadshavare, Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Barn och unga i socialtjänsten och Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. För arbetet med revideringen av handboken har Socialstyrelsen haft en referensgrupp med erfarna familjerättshandläggare och handläggare med erfarenhet av tillsyn inom socialtjänstens område. Ytterligare några erfarna familjerättshandläggare har lämnat synpunkter på texten. Projektledare för arbetet har varit Gunilla Cederström. Kristina Widgren har tagit fram de allmänna råden. Cecilia Molinder Berglund, Merike Hansson och Åsa Malmros har deltagit i arbetet med handboken. Anders Printz Barbro Rohdin 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Förkortningar Barnets bästa Barnkonventionen Barnets bästa i barnkonventionen Barnets bästa i föräldrabalken Barnets bästa i socialtjänstlagen Barnets bästa Barnombudsmannen Bedömning av barnets bästa Barnperspektiv Barnets rättigheter och behov Bedömning av barnets bästa i ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge Barn och separationer Barn behöver sina föräldrar Barn riskerar att bli redskap i konflikten Barnets reaktioner på separation Att se barnet Socialtjänstens uppdrag Stöd till barn i samband med separation Barn som levt med våld Stödgrupper för barn Erfarenheter av verksamheten Barnets rätt att komma till tals Barnets rätt att komma till tals i barnkonventionen Barnets åsikt har betydelse vid bedömningen av barnets bästa.37 5

6 Innehåll Barnets vilja Barnets ålder och mognad Barnets rätt att komma till tals inom socialtjänsten Barnets rätt till information Syftet med samtalet Tala med barn inom ramen för frågor om vårdnad, boende och umgänge Samtal med barn Att höra barn inför domstol Att samtala med barnet Barn påverkas av föräldrarnas konflikter En dialog på barnets villkor Barn som bevittnat våld Dokumentation av barnsamtal Vilken sorts uppgifter ska dokumenteras? Dokumentation av ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge Dokumentation av samtal med barn i socialtjänsten Svåra avvägningar om vad som ska dokumenteras Sekretess i förhållande till vårdnadshavare Uppföljning Evidensbaserad praktik Barn och ungdomar som brukare Delaktig men inte ansvarig Vägar till inflytande Vårdnad Vårdnaden Faktisk vård Vid barns födelse Gemensam vårdnad enligt föräldrarnas överenskommelse Domstols beslut om vårdnad

7 Innehåll Efter äktenskapsskillnad Om samboförhållandet upphör Vårdnadsansvaret Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad Föräldrars tillsynsansvar Skyldighet att tillgodose barnets behov av umgänge Vårdnadshavares rätt att ta del av uppgifter om barnet som omfattas av sekretess Förmynderskap Behov av ny vårdnadshavare Överflyttning av vårdnaden på grund av brister i omsorgen Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar Överflyttning av vårdnaden på grund av varaktigt förhinder att utöva vårdnaden Vårdnad vid förälders dödsfall Vem kan utses till särskilt förordnad vårdnadshavare? Överflyttning av vårdnaden från särskilt förordnad vårdnadshavare Överflyttning till barnets föräldrar Upphörande av gemensam vårdnad Entledigande på egen begäran Vid dödsfall Entledigande på grund av olämplighet Boende Barnets boende Domstols beslut om boende Barnets bästa domstolens bedömning Växelvis boende Alltfler barn bor växelvis hos sina föräldrar

8 Innehåll Vardagskontakt med båda föräldrarna Folkbokföring Umgänge Barns rätt till umgänge Barn kan ha umgänge med en förälder genom exempelvis brev eller telefon Umgänge med kontaktperson eller umgängesstöd Föräldrarnas gemensamma ansvar Domstols beslut om umgänge Bedömning av lämpligheten Villkor för umgänget Risk för övergrepp eller försummelse Risk för bortförande eller kvarhållande Umgängessabotage Socialnämnden får väcka talan om umgänge Umgänge med en förälder Umgänge med andra närstående personer Skyldighet att lämna upplysningar som kan främja umgänget Ekonomiska frågor Underhållsbidrag Växelvis boende Särskilt förordnad vårdnadshavare Underhållsstöd Växelvis boende Särskilt förordnad vårdnadshavare Resekostnader vid umgänge Skälighetsbedömning Domstols beslut Avtal om kostnader för resor Jämkning

9 Innehåll Rättegångskostnader Rättshjälp Föräldrar och separationer Föräldrar i kris och konflikt Socialtjänstens bemötande Vad handlar konflikten om? Anklagelser Konsekvenser för barnet Olika kulturella referensramar Kunskap om det generella och det specifika Öppenhet och nyfikenhet Situationen tär ofta på relationerna Konsekvenser för barnet Att arbeta med tolk Att uppmärksamma om barn far illa Särskilda problem hos föräldrarna Våld och andra kränkningar Barn som bevittnar våld och själva utsätts för våld Att uppmärksamma våld Att fråga om våldet Vad innebär våld i familjen för barnet? Om barnet behöver stöd och hjälp Missbruk och beroende Missbruk och beroende får konsekvenser för barnet Riskfaktorer Skyddsfaktorer Att fråga strukturerat om missbruk och beroende Att utreda konsekvenserna av missbruket Att uppmärksamma när barn kan fara illa Anmälningsskyldighet

10 Innehåll 10. Samarbetssamtal Kommunens skyldighet Ansvarig kommun Avgift Väntetid Samtalsledaren Kompetens Fortbildning och vidareutbildning En eller två samtalsledare Syftet med samarbetssamtal Vad skiljer samarbetssamtal från familjerådgivnings- samtal?.161 Samarbetssamtal vid familjerådgivningen Sekretess Metod Motivation Inflytande från olika teorier och erfarenheter Ramen för samarbetssamtalen Avbrytande av samarbetssamtal Strukturen i samarbetssamtalet Samarbetssamtal initierade av domstol Samarbetssamtal när det förekommit våld eller andra problem När samarbetssamtal kan ifrågasättas Enskilda samtal Särskilda åtgärder för samtalen Särskilda krav på samtalen Att uppmärksamma om barn far illa Kontakten med barnet Överenskommelser Uppföljningssamtal Dokumentation

11 Innehåll Samförståndslösningar vid domstol Medling Avtal Kommunens skyldighet Avgift Utredarens kompetens Behörig kommun Socialnämndens prövning Utredningens innehåll Vad är ett interimistiskt avtal? Ändring av tidigare dom eller avtal Avtalets form Avtalets giltighet Tidsbegränsade avtal Avtal om vårdnad Avtal om boende Avtal om umgänge Socialnämndens uppgiftsskyldighet Dokumentation och förvaring Uppföljning Upplysningar Domstolens uppdrag Tillfälle att lämna upplysningar Upplysningar inför interimistiskt beslut Socialnämndens ansvar Att lämna upplysningar till rätten Kommunicering Sekretessregler

12 Innehåll 13. Utredningsförfarandet Socialnämndens ansvar Utredaren ska vara anställd eller uppdragstagare Utredningsskyldig kommun När föräldrarna bor i olika kommuner Om en förälder har skyddade personuppgifter Förälder i utlandet Utredningstiden Utredaren Utredarens kompetens och kompetensutveckling En eller två utredare Utredare av båda könen Utredare som hållit i samarbetssamtal Innehållet i utredningen Barnets bästa Kontakten med föräldrarna Samtal med en ny partner Kontakten med barnet Referenter Barnpsykiatrisk/barnpsykologisk bedömning Registeruppgifter Avslutande samtal med barnet Avslutande samtal med föräldrarna Utredningsrapporten Att inte stärka konflikterna Om föräldrarna enas under utredningstiden Sammanfattning i utredningsrapporten Sakuppgifter Handläggningen Om barnet Om rapporten rör flera barn

13 Innehåll Sammanfattande bild Ingen kontakt med barnet Nuvarande situation och viktiga tidigare händelser Barnets inställning Om föräldrarna Föräldrarnas beskrivning av barnet och föräldraskapet Föräldrarnas syn på frågan om vårdnad, boende och umgänge Problem hos föräldrarna Referenspersoner Registeruppgifter Utredarens analys och bedömning Riskbedömning Barnets behov av en nära och god kontakt med föräldrarna.250 Barnets vilja I utredarens bedömning bör också ingå Att skapa och pröva hypoteser Förslag till beslut Dokumentation Kommunicering Tolkning och översättning Att bli kallad som vittne i rätten Uppföljning Umgängesstöd och kontaktperson Umgängesstöd Barnets behov är avgörande för rättens beslut Förordnandet gäller för viss tid Inhämta yttrande Socialnämnden utser viss person Uppföljning Dokumentation

14 Innehåll Kontaktperson vid umgänge Socialnämndens ansvar Handledning Uppföljning Dokumentation Sekretess Huvudregeln inom socialtjänsten Sekretess mellan myndigheter Sekretess mellan självständiga verksamhetsgrenar Vad som bryter sekretessen Uppgiftsskyldighet Möjlighet att lämna ut uppgifter Samtycke Generalklausulen Parts rätt till insyn i ett ärende På parts eget initiativ Kommunikationsprincipen Utlämnande av akter Handläggning och dokumentation Socialtjänstens dokumentationsskyldighet Syftet med dokumentationen Vad ska dokumenteras? Respekt för den enskildes integritet Den enskildes rätt till insyn i dokumentationen Rättelse av skrivfel och andra förbiseendefel Gallring Då någon av parterna har skyddade personuppgifter Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter

15 Innehåll Att leva med skyddade personuppgifter Kontaktförbud Skyldighet att underrätta socialnämnden om kontaktförbud Jäv Samverkan Att uppmärksamma när barn kan fara illa Samverkan med rättsväsendet Effektivisering av rättsprocessen Verkställighet och överklagande Allmänt om verkställighet Behörig domstol Verkställighet av domstolsavgörande eller av socialnämnden godkänt avtal Verkställighet av överflyttning av barn till vårdnadshavare utan domstolsavgörande eller av socialnämnden godkänt avtal Verkställighet av umgänge med annan än förälder Medling Allmänt om domstolens prövning i ett verkställig hetsärende Domstolen kan vägra verkställighet Om verkställigheten är oförenlig med barnets bästa ska domstolen vägra verkställighet Vägran av verkställighet vid överflyttning när det behövs en prövning av vårdnadsfrågan mm Domstolen kan vid verkställighet jämka villkor vid utövande av umgänge Tvångsmedel vid verkställighet Vite Föreläggande om vite Utdömande av vite Polishämtning

16 Innehåll Polishämtning vid verkställighet av vårdnad och boende eller överlämnande av barn Polishämtning vid verkställighet av umgänge Verkställighet genom polismyndighetens försorg vid tillfälliga och omedelbara omhändertaganden i samband med verkställighet Omhändertaganden i samband med verkställighet Tillfälligt omhändertagande i samband med verkställighet Omedelbart omhändertagande i samband med verkställighet Domstolens handläggning av verkställighetsärenden Domstolens sammansättning vid avgörande av verkställighetsärenden och samordning av handläggning av mål och ärende Hörande av barn inför rätten Överklagande, omprövning, inhibition Omprövning av beslut om verkställighet Inhibition Barn som olovligen förs bort eller hålls kvar i Sverige eller i utlandet Överflyttning av barn enligt Haagkonventionen Barnet har olovligen förts till eller hålls kvar i Sverige Barnet har olovligen förts bort eller hålls kvar i utlandet Hinder för överflyttning enligt Haagkonventionen Medling i överflyttningsärenden års Haagkonvention Bryssel II-förordningen Europarådskonventionen De nordiska länderna Uppföljning och utvärdering Kvalitetssystem Processer och rutiner Samverkan

17 Innehåll Uppföljning för de enskildas och för verksamhetsutvecklingens skull Vilket resultat får det vi gör för barnen och för föräldrarna? Gör vi vårt arbete på bästa sätt? Gör vi rätt saker? Referenser Socialstyrelsens handböcker och publikationer Statens offentliga utredningar Departementsserien Utskottsbetänkande Propositioner Bilaga 1 Rättsfall Bilaga 2 Justitieombudsmannen Publicerade beslut Opublicerade beslut Sakregister

18 Förkortningar ASI Addiction Severity Index AUDIT Alcohol use disorders identification test BBIC Barns behov i centrum BrB Brottsbalken (1962:700) Brå Brottsförebyggande rådet BUP Barn- och ungdomspsykiatri BVC Barnavårdscentral DOK Docusate Ds Departementsserien DUDIT Drug use disorders identification test EBP Evidensbaserad praktik EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslagen (1986:223) FN Förenta nationerna FV Förordningen (2006:467) om verkställighet av vårdnadsavgöranden HD Högsta domstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) JO Justitieombudsmannen Kap. Kapitel KL Kommunallagen (1991:900) LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LU Lagutskottet LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NJA Nytt juridiskt arkiv OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Prop. Regeringens proposition RB Rättegångsbalken (1942:740) RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SFS Svensk författningssamling SKL Sveriges Kommuner och Landsting SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar UD Utrikesdepartementet

19 1. Barnets bästa Barnkonventionen Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter). FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, kan beskrivas som ett etiskt grunddokument som uttrycker världssamfundets syn på barn och ungdomar i vår tid. Barnkonventionen kan sägas utgöra vår tids samhälleliga barnperspektiv. Konventionens grundsyn som innebär varje barns rätt att utan diskriminering få sina rättigheter respekterade, principen om barnets bästa, vikten av att lyssna till barnet och alla barns rätt till liv och utveckling, formar en hållning till barn på det internationella planet. Det krav barnkonventionen ställer på världens stater är att detta förhållningssätt, detta barnperspektiv, ska genomsyra alla beslut som rör barn. 1 Efter beslut i riksdagen i juni 1990 ratificerade Sverige, som ett av de första länderna i världen, konventionen. Därefter har praktiskt taget alla länder i världen anslutit sig. Enligt barnkonventionen har alla barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnkonventionen ingår i ett system av andra konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter som antagits av FN. Konventionen i sin helhet är emellertid inte svensk lag, eftersom konventionen inte är inkorporerad i svensk lagstiftning. I stället för inkorporering har i Sverige metoden att transformera bestämmelserna i konventionen valts. Detta innebär att de delar av konventionen som behöver införlivas med svensk rätt omarbetas till svensk författningstext. Barnkonventionen är alltså inte direkt tillämplig rätt i Sverige och domstolarna är inte bundna av konventionens regler som av svensk lag. Barnets bästa i barnkonventionen FN:s barnrättskommitté har lyft fram artikel 3, om att barnets bästa ska 1 Barnets bästa i främsta rummet FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. Huvudbetänkande av Barnkommittén, (SOU 1997:116) s

20 1. Barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, som en av konventionens grundläggande principer tillsammans med artikel 2 att alla barn har samma rättigheter och lika värde, artikel 6 att alla barn har rätt till liv och utveckling och artikel 12 att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Tolkningar av begreppet, barnets bästa, kan inte gå före eller åsidosätta någon av de andra enskilda rättigheterna som garanteras i konventionens övriga artiklar. Begreppet får särskild betydelse i situationer där andra mer specifika bestämmelser i konventionen inte kan tillämpas. I artikel 3 betonas att såväl regeringar som offentliga och privata organ när de vidtar åtgärder måste säkerställa att konsekvenserna för barnen är sådana att barnens bästa kommer i främsta rummet. Av formuleringen i artikel 3 framgår tydligt att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Den engelska texten innehåller frasen the best interests of the child shall be a primary consideration. Uttrycket a primary consideration har översatts till komma i främsta rummet. Med ordet consideration betonas att barnets bästa i alla situationer som berör barn alltid ska övervägas. Barnets situation, behov och intressen ska alltså alltid beaktas i beslutsfattandet. I de fall då man låter andra intressen väga tyngre, krävs att beslutande myndigheter kan visa att en sammanvägning har gjorts av relevanta intressen i det enskilda fallet. Barnkonventionen kräver också att beslutande myndigheter så långt det är möjligt har försäkrat sig om att barnets bästa har kommit med och redovisats i beslutsprocessen. 2 Betänkandet Barnets bästa i främsta rummet FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige redovisar en metod som presenterats av den brittiske familjerättsexperten John Eekelaar. Metoden innebär att det i huvudsak finns två sätt att avgöra vad som är barnets bästa: Objektivt perspektiv: en beslutsfattare gör bedömningar av vad som grundas på forskning och beprövad erfarenhet. Subjektivt perspektiv: det berörda barnet får ge uttryck för vad som är hans eller hennes bästa. Det bästa underlaget för att avgöra vad som är barnets bästa får man, enligt metodens förespråkare, genom att kombinera dessa båda perspektiv. 3 Barnets bästa i föräldrabalken Av 6 kapitlet föräldrabalken, FB, framgår bland annat att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. När en bedömning av vad som är det bästa för barnet görs ska särskilt avse- 2 SOU 1997:116 s SOU 1997:116 s

21 1. Barnets bästa ende fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa och vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a FB). I bestämmelsen markeras att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före barnets bästa, till exempel rättvisa mellan föräldrarna eller en förälders behov av kontakt med barnet. Även om annan hänsyn kan finnas med i övervägandena, är det barnets bästa som slutligen ska vara bestämmande för beslutet. Det gäller såväl för domstolens avgörande som för socialnämndens beslut att godkänna eller inte godkänna ett avtal som föräldrarna träffar om vårdnad, boende eller umgänge. 4 Barnets bästa i socialtjänstlagen När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år (1 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). Bestämmelsen gäller för åtgärder som rör barn inom socialtjänstens område. Syftet med denna bestämmelse är att stärka barnets ställning. Av förarbetena framgår också att barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, men det ska alltid beaktas, utredas och redovisas. 5 Det innebär att vid en intressekonflikt måste barnets intresse ha företräde och att barnets situation bör uppmärksammas även i andra sammanhang än vid ställningstaganden direkt för ett barn, till exempel när föräldrar vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd till familjen. 6 Barnets bästa Barnombudsmannen Barnombudsmannen lyfter fram att barnets bästa är ett dynamiskt begrepp som ska utgå från varje enskilt barn. Det enskilda barnet måste göras synligt och sättas i fokus för att barnets bästa ska kunna tillvaratas. Bedömningen av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet i kombination med en bedömning av det enskilda barnets livssituation. Barnombudsmannens uppfattning är att barnets bästa bara kan uppnås i en process där barnet självt ges möjlighet 4 Regeringens proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge s. 104, Regeringens proposition 2005/06:99 Nya vårdnadsregler s Regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen s Prop. 1996/97:124 s. 100, (se även prop. 1997/98:7, prop. 2005/06:99) 21

22 1. Barnets bästa att ge sin syn på det beslut som ska fattas. Barnets bästa tolkas ofta på ett sätt som sätter föräldrarnas, inte barnets, intressen i främsta rummet. Det är barnets bästa som ska styra tillämpningen av föräldrabalken, inte föräldrarnas önskemål och behov, och därför är det viktigt att socialtjänstemän och domare får fortlöpande utbildning om barn och barns behov. Även de juridiska ombud som arbetar med familjerätt måste ha goda kunskaper om barns utveckling och särskilda behov, exempelvis för att kunna hjälpa föräldrar att utforma överenskommelser som är till barnets bästa. 7 Bedömning av barnets bästa Barns perspektiv, barns behov och barns bästa är begrepp som är svåra att definiera. Begreppen är inte entydiga och innebörden av dem varierar beroende på person, situation och sammanhang. Tidsaspekten, värderingar i samhället och ny kunskap om barn är också faktorer som påverkar synen på vad som är barns bästa. Detta ger både utrymme för tolkningsmöjligheter i varje enskilt beslut och risk för att begreppet barnets bästa kan bli till intet förpliktigande. Å andra sidan ger flexibiliteten större utrymme för att ta hänsyn till det enskilda barnet och barnets egen åsikt. En vägledning för att kunna tolka vad som är barnets bästa ges vid en sammanvägning av barnkonventionens, samhällets, forskningens, barnets egen, nätverkets och beslutsfattarens definition av innebörden i begreppet. 8 Barnkommittén anser att i en bedömning av vad som är barnets bästa bör kunskap från vetenskap och beprövad erfarenhet kombineras med att barn själva kommer till tals, så att deras synpunkter kan vägas in i beslutet. 9 Som underlag för en bedömning av vad som är barnets bästa behövs således både ett generellt och ett individuellt perspektiv. Barnperspektiv Kommittén mot barnmisshandel beskrev tre olika former av barnperspektiv: det vuxna barnperspektivet, samhällets barnperspektiv och barnets eget perspektiv. Vuxna kan aldrig riktigt se verkligheten utifrån ett barns perspektiv, utan kan bara ha ett vuxet barnperspektiv präglat av egna barndomserfarenheter, kunskaper samt det kulturella sammanhanget. I varje samhälle finns ett kollektivt barnperspektiv, grundat på samlade 7 Barnets bästa Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge (BR 2005:06) 8 Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande av Kommittén mot barn misshandel (SOU 2001:72) s. 96 f. 9 SOU 1997:116 s

23 1. Barnets bästa kunskaper och värderingar, kultur och synsätt om barns och ungas rättigheter och behov. Varje enskilt barn har sitt eget perspektiv på sig självt och sin situation, beroende på vad det ser, upplever och känner i den sociala miljö där det befinner sig. 10 Ett grundläggande element i samtliga dessa barnperspektiv måste vara respekten för barnets fulla människovärde och integritet. 11 Barnkommittén menade att barnperspektiv kan betyda att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel, det vill säga att se med barns ögon. 12 Det handlar om att försöka ta reda på hur barn uppfattar och upplever sin situation och eventuella förändringar. Det räcker alltså inte med att göra någonting som man som vuxen anser vara till barnets bästa. Ett barnperspektiv innebär att man sätter sig in i och försöker förstå barns eller ungdomars situation. Just förståelsen är central och en förutsättning för att kunna vidta åtgärder för barnets bästa. Därmed inte sagt att förståelsen alltid behöver betyda ett accepterande. Att byta perspektiv, att se världen med andras ögon, förutsätter dock förmåga att sätta gränser för sin inlevelse, så att man inte helt anammar barnets eller tonåringens värld. Det är ytterst den vuxna som måste fatta beslut och ta ansvar för detta utifrån sina kunskaper och erfarenheter. 13 Att ha ett barnperspektiv innebär att man ser barnet som expert på sin egen situation. Ingen vet bättre hur det är att vara fem år än en femåring. Detta betyder att det inte bara finns ett barnperspektiv. En femårings värld är inte densamma som en sextonårings. Ett barnperspektiv skiljer sig alltså från ett ungdomsperspektiv. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär också att man noga analyserar vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn. 14 Barnperspektivet kan ibland stå i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Barn kan dock inte ses som isolerade från sina föräldrar och omvänt. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. 15 Barnets rättigheter och behov Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 FB). Av 6 10 SOU 2001:72 s. 93 f. 11 SOU 2001:72 s. 93 f. 12 SOU 1997:116 s SOU 1997:116 s. 137 f. 14 SOU 1997:116 s. 137 f. 15 Prop. 1996/97:124 s

24 1. Barnets bästa kap. 2 andra stycket FB följer att den som har vårdnaden om barnet också har ett ansvar för barnets personliga förhållande och ska se till att behoven enligt 1 tillgodoses. Barnet ska enligt bestämmelsen också få tillsyn i förhållande till ålder och mognad samt möjlighet till utbildning och försörjning. Av det följer att barnet har rätt till såväl fysisk som psykisk omsorg. Den fysiska omsorgen gäller barnets materiella behov, tillgång till bostad och uppehälle samt utbildning efter egna önskemål, behov och förutsättningar. Minst lika viktigt är det att se till barnets psykiska och sociala behov. I barnets rätt till trygghet ligger bland annat att få leva under stabila förhållanden och att ha någon att lita på. I den psykiska omsorgen ingår även att barnet får en god fostran, får lära sig att sätta gränser för sitt handlande och att ta ansvar. Rätten till en god vård och fostran innebär också att barnet får känna att det behövs och att det får pröva sin förmåga och utveckla sina inneboende resurser, för att efter hand frigöra sig från sitt beroende av vårdnadshavarna. 16 Barnet behöver lära sig att ta ansvar och fatta beslut. 17 Barnet behöver få möjlighet att känslomässigt och socialt träna sig i samspel med andra barn och med vuxna. Barnets miljö ska tillgodose dess olika behov av stimulans. Barnets rätt att behandlas med aktning för sin person och egenart innebär att det ska visas hänsyn och respekt för individuella egenskaper och särdrag. Barnet har med stigande ålder rätt till ett allt starkare integritetsskydd. Barnets rätt till ett privatliv och skydd mot insyn kan dock av naturliga skäl inte vara absolut. Inskränkningar måste tålas och accepteras för att vårdnadshavarna ska kunna fullgöra sin tillsynsskyldighet. Vårdnadshavarna kan till exempel behöva genomsöka barnets privata tillhörigheter eller till och med öppna brev som har adresserats till barnet, om det behövs för att skingra eller få bekräftat misstankar om att barnet deltar i något som kan vara skadligt för barnet eller på annat sätt är olämpligt. 18 Att ett barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling innebär att alla former av kroppslig bestraffning (aga) är förbjudna, 6 kap. 1 FB, se även 3 kap. 5 brottsbalken, BrB. Det innebär att inga former av våld får vara ett medel i barnets fostran. Barnet får inte tillfogas kroppsskada eller smärta även om störningen är helt lindrig eller hastigt övergående. Det innebär att även lätta slag och luggningar är otillåtna. Det är endast användandet av våld i bestraffningssyfte som 16 Regeringens proposition 1981/82:168 Vårdnad och umgänge m.m., s. 59 f. 17 Prop. 1981/82:168 s Prop. 1981/82:168 s

Vårdnad, boende och umgänge. Handbok stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt

Vårdnad, boende och umgänge. Handbok stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt Vårdnad, boende och umgänge Handbok stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2009:596 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2013 Ö 4071-13 KLAGANDE HU Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IA MOTPART SS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

Bengt Olof Bergstrand

Bengt Olof Bergstrand Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge. Stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt

Vårdnad, boende och umgänge. Stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt Vårdnad, boende och umgänge Stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Stöd

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

Barn och unga. Utreda, planera och följa upp öppenvårdsinsatser

Barn och unga. Utreda, planera och följa upp öppenvårdsinsatser Barn och unga Utreda, planera och följa upp öppenvårdsinsatser enligt socialtjänstlagen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 oktober 2008 Ö 3484-08 KLAGANDE JV Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat JR MOTPART SV Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43)

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18 Justitiedepartementet Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Om barnet behöver ny vårdnadshavare

Om barnet behöver ny vårdnadshavare Om barnet behöver ny vårdnadshavare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2013 T 3506-12 KLAGANDE OCH MOTPART 1. NA 2. LA 3. VA Ställföreträdare för 1 3: HA Ombud för 1 3: Advokat EM KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 augusti 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Barnperspektivet

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer