Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarken

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2005:26 ARKEOLOGISK UTREDNING Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarken Västergötland, Hudene socken, Trollabo 1:5, 5:1 Ewa Ryberg och Pär Connelid

2

3 UV VÄST RAPPORT 2005:26 ARKEOLOGISK UTREDNING Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarken Västergötland, Hudene socken, Trollabo 1:5, 5:1 Ewa Ryberg och Pär Connelid

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbilder Framsida: Utsnitt ur 1729 års karta över Hudene kyrkby. Skala 1: Akt nr O.73-17:2 i Lantmäteriets forskningsarkiv. Skannad av Lantmäteriet. Baksida: Område med röjningssten och en mossbelupen stengärdesgård. Foto: Ewa Ryberg. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, V:a Frölunda, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005:26 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Syfte 7 Undersökningens förutsättningar 7 Metod och resultat 10 Det äldre lantmäterimaterialet 12 Inledning 12 Den äldsta kartan från Storskifteskartan från Häradskartan 1890-talet 15 Sammanfattande synpunkter 16 Åtgärd 17 Referenser 17 Administrativa uppgifter 18 Figurförteckning 19

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Inför detaljplanearbete på fastigheterna Trollabo 1:5 och 5:1, Hudene socken, Herrljunga kommun har Riksantikvarieämbetet UV Väst i Mölndal utfört en arkeologisk utredning, AU. Arbetet har beställts och bekostats av Herrljunga kommun. Länsstyrelsen i Västra Götaland har givit tillstånd till utredningen (Lnst. Dnr: ). Enligt äldre historiskt kartmaterial utgör västra delen av utredningsområdet fossil åkermark, inom vilket det idag är synligt en hög terrasseringskant. I anslutning till åkermarken finns även röjningssten. Övriga delar av utredningsområdet uppvisade ej några spår av antikvariska lämningar. Riksantikvarieämbetet UV Väst föreslår därför att en del av utredningsområdet går vidare till förundersökning med inriktning på agrarhistoriska frågeställningar. Inledning Inför detaljplanearbete på fastigheterna Trollabo 1:5 och 5:1, Hudene socken, Herrljunga kommun har Riksantikvarieämbetet UV Väst i Mölndal utfört en arkeologisk utredning. Arbetet har beställts och bekostats av Herrljunga kommun. Länsstyrelsen i Västra Götaland har givit tillstånd till utredningen (dnr ). Syfte Syftet med utredningen var att undersöka om det fanns fornlämningar inom exploateringsområdet samt att ge kunskap för vidare beslut i ärendet. Undersökningens förutsättningar Drygt 4 km sydost om Herrljunga ligger det berörda området. Det är cirka m 2 stort och beläget ca 300 meter öster om vattendraget Nossan strax utan för Hudene samhälle. Terrängen i utredningsområdet utgörs av skogsmark som är småkuperad, delvis mycket block- och stenrik och ganska tätt beväxt med lövträd och gran. En mindre bäck rinner genom området och sanka partier finns också här och var. En åkeryta ligger i västra delen av utredningsområdet. I södra och norra delen finns svaga förhöjningar (utlöpare av åsar) med sand och grus. I söder har även täktverksamhet förekommit. Nivåerna ligger på mellan ca meter över havet. De stengärdesgårdar som dels inhägnar området och de som löper igenom är av viss ålder, dvs. kraftigt mossöverväxta. Strax öster om utredningsområdet finns bl.a. områden med registrerade röjningsrösen. Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarker 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 72 Borås, med platsen för utredningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:26. Arkeologisk utredning

9 Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 7i/7C 8i, med utredningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2192. Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarker 9

10 Metod och resultat En genomgång av äldre lantmäterimaterial utfördes av Pär Connelid, KULA HB i syfte att fånga upp odlings- och bebyggelseutvecklingen inom UO, se nedan under Det äldre lantmäterimaterialet. Området fältinventerades, vilket innebar att tänkbara ytor för handgrävning (gropar) uppsöktes inom de trädbeväxta delarna. Dessa ytor var ytterst få på grund av terrängen. Ingen av de handgrävda groparna gav något resultat. Vid fältinventeringen bedömdes att det ej var något behov av sökschaktning med maskin m Fig. 4. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 7i/7C 8i, med utredningsområdet markerat. Åkerytan, åkerterrassen och området med röjningssten är också markerade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Skala 1:4000. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:26. Arkeologisk utredning

11 Fig. 5. Åkerterrassen i den norra delen av åkerytan. Foto taget mot väst. Foto: Ewa Ryberg. U-4122:1. Fig. 6. Område med röjningssten och en mossbelupen stengärdesgård (se även baksida). Foto mot nordväst. Foto: Ewa Ryberg. U-4122:2. Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarker 11

12 Den i dag synliga åkerytan i västra delen av undersökningsområdet uppvisade en ganska rejäl terrasskant, upp emot ca 0,7 meter hög, framför allt i den norra delen. Omedelbart öster om åkerytan fanns ett område med röjningssten. Det äldre lantmäterimaterialet Inledning Utredningsområdet är beläget på östra sidan av Nossan, på mark som enligt de äldre, storskaliga lantmäterikartorna fungerat som utmark under lång tid. Undantaget är ett par mindre åkerlyckor strax öster om ån på en karta från Utredningsområdet gränsar till dessa ytor. På den äldsta ekonomiska kartan från 1890-talet finns ett par åkerytor som faller inom utredningsområdet. Vattenkraften i Nossan har av allt att döma utnyttjats intensivt, ända in i modern tid. Redan på de äldsta kartorna finns flera kvarnar markerade i höjd med Hudene by. Det äldsta skriftliga belägget rörande en kvarn i området är från 1507 (Svenskt diplomatarium, brev nr 35687) men ett medeltida ursprung för delar av denna verksamhet kan förutsättas. Kvarndriftens stora betydelse i området avspeglas också i att flera kvarnar tidigt (redan under 1500-talet) förs i jordeböckerna med egna nummer. Enligt uppgifter i Ortnamnen i Älvsborgs län utgörs Hudene kyrkby i de äldsta jordeböckerna av åtta hemman, vartill sedermera kommer bl.a. några kvarnar och en åker (utjord?). Även hemmanen Trollebo och Lunnagården räknas efterhand till byn. Den äldsta kartan från 1729 Figur 7 återger ett utsnitt ur 1729 års karta, där Nossan (med kvarnarna!) längst i öster och den koncentrerade bebyggelsen kring dåvarande kyrkan tydligt framträder. Från dagens landskap igenkänner vi även vägarna längs ån och fram mot byläget. Kyrkbyn består vid karteringstillfället dels av de åtta gårdarna i närheten av kyrkan, dels gården Jonstorp, belägen för sig själv ett stycke mot nordväst. Till byn räknas, som redan nämnts, i praktiken även det lilla hemmanet Trollebo intill Nossan och Lunnagården i sydost. Den sistnämnda har dock redan i början av 1700-talet huvuddelen av sin mark särägd. Samtliga hemman utom Trollebo är vid karteringstillfället 1729 krono- eller skatteägda; Trollebo ägs av frälset. Den rosa färgen återger åkermark belägen i lyckor, d.v.s. särhägnade ytor. Övriga åkrar (gul färg) återfinns inom ett sammanhängande gärde med huvuddelen av ängen. Siffrorna på de enskilda åkertegarna går tillbaka på hemmansnumreringen och avspeglar således ägofördelningen i byn. Av numreringen framgår att ägoblandningen är långtgående, vilket inte var helt ovanligt i de större byarna i den här delen av Västergötland under den aktuella tiden. En hastig blick på kartan avslöjar ingen direkt systematik i ägandet. Ett par egenheter kan dock vara värda att uppmärksamma. För det första är det tydligt att några ägotegar är betydligt större än andra. Det rör det sig här om åkrar tillhöriga byns största gårdar (nr 1, 6, och 8, i viss mån även nr 7). 12 UV Väst Rapport 2005:26. Arkeologisk utredning

13 Fig. 7. Utsnitt ur 1729 års karta över Hudene kyrkby. Vid pilen gränsar utredningsområdet till dessa åkerytor. Skala 1: Akt nr O.73-17:2 i Lantmäteriets forskningsarkiv. Skannad av Lantmäteriet. För färgåtergivning av kartan se framsidan av rapporten. Gård nummer 1, Stommen, äger bl.a. ett mycket stort åkerblock i sydöstra delen av gärdet. Det andra intressanta mönstret i ägobilden rör just denna delen av gärdet. Som framgår av kartan präglas åkermarken i sydost av ganska många, små tegar, framför allt närmast Nossan. Samtliga byns gårdar har dessutom del i dessa odlingsytor, inklusive Jonstorp (nr 8). Dessutom gränsar området i söder till Lunnagården, vilken, som redan nämnts, har sina inägor särägda. Ägoförhållandena i den här delen av gärdet kan möjligen gå tillbaka på öde- Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarker 13

14 läggelse eller någon annan förändring som drivit fram en omfördelning av marken. Läget intill Nossan och kvarnverksamheten är naturligtvis intressant i detta sammanhang. I den ovannämnda, sydöstra delen av gärdet återfinns också det lilla hemmanet Trollebo. Enligt texten till 1729 års karta har gården tidigare varit i frälsets ägo (grevinnan Margareta Soops arvingar) men överförts till kronan. En stor del av Trollebos dryga två tunnland åker ligger blandad med övriga gårdars. Gården är också den enda som äger mark inne på Lunnagårds-sidan. Även Trollebos lite disparata ägande passar in i den något förvirrade bild som präglar ägoförhållandena i den här delen av byn. Ytterligare uppgifter i 1729 års karta stärker misstanken om att det verkligen kan vara ödeläggelse som ligger bakom ägoförhållandena i gärdets sydöstra del. I samband med uppräkningen av ett antal kvarnar längs Nossan uppger lantmätaren följande: Uthi Cronones Jordeböcker finnes ett hemman wed nampn Knuste, som warit ¼ frälse och räntat 1 lispund smör warit öde i många åhr, hwars rätta tomtställe intet igen finnes kan, hwar det warit bebygt. Det rör sig här om gården Knutse, vilken sedermera återupptogs och på storskifteskartan från 1804 är återupptagen och belägen strax norr om bron över Nossan. Uppgifterna i 1729 års karta kan också tolkas som att det är någonstans i detta område, eventuellt på åns östra sida, som ödegården legat. Lantmätaren upplyser om att den mindre av de två lyckorna i området innehåller ödelagd åker som berättas wara tillhörigt Knuste. Knutse sägs även ha förfogat över en egen kvarn (bokstaven P på kartan) som också legat öde Fig. 8. Utsnitt ur den äldsta ekonomiska kartan från 1890-talet. Bladet Skölfvene i nytrycket av konceptbladen från Vid pilen är den idag synliga åkerterrassen. Skala 1: UV Väst Rapport 2005:26. Arkeologisk utredning

15 en tid. Kvarnen uppges tillhöra baronen Georg von Knorring, vilket rimligen torde innebära att även gården varit i frälsets ägo (jfr Trollebo). Det troliga är väl att även åkrarna i den större av de två lyckorna kan kopplas samman med ödegården. Frågan är i så fall vilket ursprung den ungefär lika stora lyckan i höjd med Trollebo, närmare utredningsområdet i söder, har. Med tanke på den belagda ödegården Knutse och de ovannämnda ägoförhållandena i sydöstra delen av Hudenes stora åkergärde på andra sidan Nossan, är det ju inte orimligt att tänka sig, att ödeläggelse kan ha förekommit även här. Storskifteskartan från 1804 På 1804 års storskifteskarta redovisas inte sistnämnda lyckan. Texten direkt i kartan tyder på att området då endast används som utmark. Däremot har Knutse nu återbesatts och återfinns med sina inägor både väster och öster om Nossan. I övrigt är inte förändringarna särskilt stora jämfört med karteringstillfället 75 år tidigare. Häradskartan 1890-talet På den äldsta ekonomiska kartan häradskartan från 1890-talet finns åter en del åkermark öster om ån (fig. 8). Den hör troligen delvis samman med ett par backstugor intill Nossan. Endast nordöstra delen av åkermarken faller inom utredningsområdet. Fig. 9. Vy över åkerytan mot norr. Terrasseringskanten finns vid trädridån i bildens bortre del. Foto: Ewa Ryberg. U-4122:3. Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarker 15

16 Sammanfattande synpunkter Den översiktliga analysen av äldre kartmaterial över Hudene kyrkby som här genomförts berörde flera intressanta aspekter på bebyggelse- och landskapsutvecklingen i området. Två fenomen framstår som särskilt värdefulla att arbeta vidare med i ett annat sammanhang: kvarndriften i Nossan och ödeläggelse. Den förra har varit mycket viktig och går sannolikt långt tillbaka i tiden. Ödeläggelsen tar sig bl.a. uttryck i den ovan beskrivna gården Knutse och förekomsten av en utjord (åker) eller liknande i de äldsta jordeböckerna. De lite speciella ägoförhållandena i sydöstra delen av inägorna på 1729 års karta kan också tänkas vara påverkade av ödeläggelse i den ena eller andra formen m Fig. 10. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 7i/7C 8i, med föreslagna förundersökningsytor markerade. Skala 1:4000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:26. Arkeologisk utredning

17 Uppgifterna om ödeläggelse i området har även betydelse för den här aktuella utredningen, bl.a. genom att själva utredningsområdet ligger nära det förmodade ödegårdsområdet vid Knutse. Den ganska stora arealen åkermark öster om Nossan på häradskartan, vilken delvis berör utredningsområdet, skulle alltså mycket väl kunna gå tillbaka på mark som röjts långt tidigare. Vid utredningen uppmärksammades framför allt en hög terrasskant i anslutning till en idag befintlig åker. Samma åker som finns belagd på häradskarten. Denna företeelse kan vara ett tecken på att åkern kan vara av hög ålder. Åtgärd Med utgångspunkt från ovan redovisat material föreslår därför Riksantikvarieämbetet UV Väst att en del av utredningsområdet går vidare till förundersökning med inriktning på agrarhistoriska frågeställningar. Det som framförallt är intressant är att undersöka terrasskantens uppbyggnad samt försöka spåra åkerns ursprungliga ålder i syfte att söka samband med den tidigare bebyggelsen på ömse sidor av Nossan. Referenser Ortnamnen i Älvsborgs län, Gäsene härad. Del 6, utgiven Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarker 17

18 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Exploatörens id:. Intrasisprojekt: V2005:033. Undersökningstid: oktober Projektgrupp: Ewa Ryberg. Underkonsulter: Pär Connelid (KULA HB). Exploateringsyta: ca m 2. Undersökt yta: (extensivt) m 2. Läge: Fastighetskartan, blad 7C7i/7C8i, edition 2, Feb. 1985, x /y Koordinatsystem: 5 gon väst. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x /y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: digitala foton med Unr 4122:1 3. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga fynd tillvaratagna. 18 UV Väst Rapport 2005:26. Arkeologisk utredning

19 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för utredningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 72 Borås, med platsen för utredningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 7i/7C 8i, med utredningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 7i/7C 8i, med utredningsområdet markerat. Åkerytan, åkerterrassen och området med röjningssten är också markerade. Skala 1: Fig. 5. Åkerterrassen i den norra delen av åkerytan. Foto taget mot väst. Foto: Ewa Ryberg. U-4122: Fig. 6. Område med röjningssten och en mossbelupen stengärdesgård (se även baksida). Foto mot nordväst. Foto: Ewa Ryberg. U-4122: Fig. 7. Utsnitt ur 1729 års karta över Hudene kyrkby. Vid pilen gränsar utredningsområdet till dessa åkerytor. Skala 1: Akt nr O.73-17:2 i Lantmäteriets forskningsarkiv. Skannad av Lantmäteriet. För färgåtergivning av kartan se framsidan av rapporten Fig. 8. Utsnitt ur den äldsta ekonomiska kartan från 1890-talet. Bladet Skölfvene i nytrycket av konceptbladen från Vid pilen är den idag synliga åkerterrassen. Skala 1: Fig. 9. Vy över åkerytan mot norr. Terrasseringskanten finns vid trädridån i bildens bortre del. Foto: Ewa Ryberg. U-4122: Fig. 10. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 7i/7C 8i, med föreslagna förundersökningsytor markerade. Skala 1: Mossbelupna stengärdesgårdar och åkerterrasser gamla odlingsytor i utmarker 19

20 Inför detaljplanearbete på fastigheterna Trollabo 1:5 och 5:1 i Hudene socken, Herrljunga kommun, har Riksantikvarieämbetet UV Väst i Mölndal utfört en arkeologisk utredning. Enligt äldre historiskt kartmaterial utgör västra delen av utredningsområdet fossil åkermark, inom vilket det idag är synligt en hög terrasseringskant. I anslutning till åkermarken finns även röjningssten. Övriga delar av utredningsområdet uppvisade inte några spår av antikvariska lämningar. ISSN