DOKTORAND- KATALOG 2014 FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP KAU.SE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOKTORAND- KATALOG 2014 FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP KAU.SE"

Transkript

1 1 DOKTORAND- KATALOG 2014 FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP KAU.SE

2 Doktorandkatalog 2014 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Karlstads universitet Karlstad Katalogen sammanställd av: Martin Sundqvist Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad 2014

3 3 DET ÄR EN GLÄDJE FÖR MIG ATT FÅ PRESENTERA FAKULTETENS DOKTORANDER FÖR DIG Kärnverksamheterna på ett universitet är grundutbildning och forskning. Som bro mellan dem finns forskarutbildningen. Att efter sin grundutbildning gå vidare och bli doktorand är att utbilda sig till forskare. Doktoranderna genomgår kurser om vetenskapliga metoder och fördjupningar i sitt ämne samt arbetar med forskningsprojekt under överinseende av seniora handledare med målet att skriva en avhandling och disputera i sitt ämne, alltså doktorera. På fakulteten för Hälsa, naturoch teknikvetenskap finns tretton ämnen som har rättighet att utfärda doktorsexamen. Inom fakultetens gemsamma forskningsmiljö finns sju forskningsområden som dessa ämnen och deras forskning samlas kring. De forskningsområdena är Hälsovetenskap, IT, Material, Skogsindustriell forskning, Tillämpad modellering och beräkning, Miljöområdet samt Lärande inom naturvetenskap, matematik och teknik. Inom områdena förstärks det gemensamma samarbetet och universitets samverkan med det omgivande samhället. Denna samverkan är viktig för våra doktorander på många sätt, inte minst genom en ökad anställningsbarhet eftersom de får kontakt med aktuella frågeställningar i näringsliv och offentlig verksamhet. Doktoranderna presenteras i bokstavordning genom att beskriva sin forskningsfråga och de resultat de har hunnit få fram. Genom att läsa detta hoppas vi att du skall få en god bild av fakultetens aktuella forskningsfrågor och att det skall locka till kontakt, både med fakulteten och med enskilda doktorander. Vi är en del av ett öppet universitet och vill gärna få besök. Vi önskar dig en trevlig läsning! Björn Arvidsson Dekanus

4 4 DOKTORANDERNA INOM HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Utbildning på forskarnivå är den mest kvalificerade i universitets- och högskolesystemet. Doktoranderna är anställda av ett universitet eller av en annan arbetsgivare (t.ex. av ett företag; så kallade industridoktorander), med sina studier som största arbetsuppgift. Målsättningen är breda och djupa kunskaper, liksom förmåga att självständigt och med vetenskaplig noggrannhet arbeta med nya och komplexa frågeställningar. Dess viktigaste inslag är att doktoranden bidrar till kunskapsutvecklingen genom egen forskning inom ett avhandlingsprojekt. Doktorandernas avhandlingsprojekt utgör en stor andel av forskningen inom alla områden vid fakulteten. I utbildningen ingår också kurser som kan handla om breddning av ämneskunskaper, vetenskapliga metoder, eller om andra färdigheter. Som doktorand är man alltid verksam inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap finns ämnena Biologi, Biomedicinsk vetenskap, Datavetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysik, Kemi, Kemiteknik, Materialteknik, Materialvetenskap, Matematik, Miljö- och energisystem, Omvårdnad samt Risk- och miljöstudier. De forskningsområden som avhandlingsprojekten hämtas ur, och som beskrivs nedan, innefattar ofta flera ämnen.

5 5 FAKULTETENS FORSKNINGSOMRÅDEN HÄLSOVETENSKAP Forskning inom vetenskapsområdet Hälsa har ett ämnesövergripande innehåll och tvärvetenskapliga frågeställningar. Inom den tvärfakultativa forumbildningen Hälsoakademin bedrivs forskning inom fem tematiska områden och här beskrivs de forskningsinriktningar som helt eller delvis bedrivs inom HNT fakulteten. Sociala förhållanden och ojämlikhet i hälsa Området fokuserar på hur ojämlikhet i hälsa reflekterar underliggande ojämlikheter vad gäller sociala förhållanden men även hur hälsan bidrar till samhällsutveckling och människors välbefinnande. Exempel är; hälsa och livskvalitet hos individer och grupper; hälsofrämjande arbete och levnadsvanor; sociala förhållanden och bemötande i vård och omsorg; social ojämlikhet och läkemedelsanvändning. Säkerhet och trygghet Området fokuserar på hälsoskadliga konsekvenser till följd av t.ex. olyckor, vårdskador, övergrepp, livskriser och liknande. Säkerhetsarbete omfattar det som görs inom olika sektorer för att hindra uppkomsten och följderna av sådana oönskade händelser. Trygghet omfattar såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Exempel är; säkerhet och trygghet för utsatta grupper; skydd mot olyckor, våld, mobbning och självdestruktivitet; produktsäkerhet; trafiksäkerhet; barnsäkerhet; äldresäkerhet; brandskydd; arbetsmiljöarbete; krishantering och personalförsörjning i riskfyllda yrken. Kvalitet i vård, stöd och omsorg Området innefattar främjande av hälsa, vårdkvalitet och en säker vård. Kvalitet i vård och omsorg varierar bl.a. utifrån individ-, organisations- och samhällsnivå samt vem som definierar begreppet (t.ex. patient/brukare, personal) och förutsätter samordning av insatser inom och mellan olika verksamheter och professioner. Exempel är; metoder för mätning av vårdkvalitet; vårdkvalitet utifrån patient/ brukar-, närstående-, samt personalperspektiv i relation till organisering av vård, stöd och omsorg; utveckling och implementering av evidensbaserade metoder. Barn och ungdomars liv och hälsa Inom området studeras barns och ungas liv och hälsa utifrån flera perspektiv inkl. faktorer av betydelse för kronisk sjukdom, funktionsnedsättningar och barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Exempel är; epidemiologiska studier av miljöfaktorers betydelse för kronisk sjukdom och funktionsnedsättning hos barn, barns och ungas psykiska hälsa; barns sociala och beteendemässiga utveckling; våld mot barn; insatser för barn i behov av särskilt stöd. Biomedicinska orsaker till ohälsa Ohälsa kan härledas till biologiska mekanismer i kroppens celler och vävnader. Inflammation och inflammatoriska processer är viktiga komponenter i uppkomst och utveckling av många sjukdomstillstånd. Exempel är; inflammatoriska processer vid tumörutveckling; prenatal exponering för hormonstörande ämnen och kronisk inflammatorisk sjukdom hos barn; växtderiverade ämnen med antiinflammatorisk verkan. IT Forskningen inom IT-området vid ämnet datavetenskap är inriktad på tre områden: datakommunikation, datasäkerhet och personlig integritet samt programvaruteknik. Kommunikationsforskningen är främst fokuserad på utveckling av transport- och applikationslagerprotokoll, interaktion mellan olika lager och design av framtidens trådlösa system. Forskningen inom datasäkerhet och personlig integritet är inriktad på tekniker för att förbättra dessa aspekter, och bedrivs i nära samarbete med kommunikationsforskarna. Inom programvaruteknik är forskningen främst inriktad på testning av programvara. MATERIAL Den materialvetenskapliga forskningen spänner över en skala från atomistisk, nano-, mikro- till makronivå; med forskning kring stål, kolnanorör och nanofibrer, halvledare, kisel- samt polymerbaserade solceller, polymer- och nanopartikelblandningar samt pappersfibrer. På nano- till mikronivå sker analys och karaktärisering av materialegenskaper. Här har den materialvetenskapliga gruppen sin tyngdpunkt och det utgör basen för förståelsen till materialens uppförande på makronivå och funktion i tillämpningar, vilket ger förutsättningar för att ställa upp materialmodeller. Materialmodeller och simulering kan sedan användas till olika tekniska tillämpningar.

6 6 SKOGSINDUSTRIELL FORSKNING Detta område innefattar bland annat ny kokningsteknik för pappers- och dissolvingmassa, utveckling av nya cellulosabaserade produkter, energieffektiv framställning av fiberbaserade produkter inklusive torkning, förbättrad processteknik för mjukpapper, intelligent tryckteknik, ytbehandling av papper och kartong för att förbättra tryckegenskaperna samt förbättra förpackningars barriäregenskaper för att bättre skydda det paketerade materialet, framställning av biobränsle, rening av gasformiga föroreningar i samband med torkning av fibermaterial, ny teknik för rening av avloppsvatten, m.m. Här finns också stark koppling till materialområdet, t ex genom studier av pappersfiber och ytskikt på förpackningspapper. TILLÄMPAD MODELLERING OCH BERÄKNING Området innefattar både grundläggande och tillämpad forskning. Den grundläggande fysikaliska forskningen sträcker sig från studiet av materiens minsta beståndsdelar till studiet av universum i dess helhet. I den mer tillämpade delen studeras modellering av industriella processer som till exempel separation av kemiska substanser, och modellering av materials egenskaper på mikrooch makronivå med relevans för t.ex. bestämmande av materials hållbarhet och ytors bestrykningsegenskaper. MILJÖOMRÅDET Forskningen inom klimat och säkerhet innefattar inom områdena sårbarhet och riskhantering och kring lärande från naturolyckor. Framför allt är risker och naturolyckor förknippande med extremt väder av intresse. Förmågan att hantera risker kopplade till översvämningar, stormar och skyfall hänger ihop med förståelse av sårbarheten inför händelserna. Forskning kring lärande från naturolyckor fokuserar på utveckling av metoder för systematiskt lärande från naturolyckor och användning av sådan kunskap i förebyggande arbete. Den ekologiska forskningen är fokuserad på rinnande vatten och innefattar både grundforskning och tillämpad forskning. Mycket av forskningen inom vår forskningsprofil handlar om att studera olika ekologiska samband i naturen såväl som att studera hur människan påverkar den värdefulla naturresurs som rinnande vatten utgör, och hur denna påverkan kan mildras. Forskningen behandlar huvudsakligen fisk, men även andra organismer studeras. I vår grundforskning arbetar vi med frågor om anpassningar av fisk till vinterförhållanden, partiell vandring och betydelsen av kopplingen mellan land och vatten för laxartad fisk. I vår tillämpade forskning studerar vi frågor kring vattenreglering, fiskpassage och kompensationsodling, betydelsen av skogsbruk för akvatiska organismer, samt hotade musselarter. LÄRANDE INOM NATURVETENSKAP, MATEMATIK OCH TEKNIK Denna del av fakultetens forskning är starkt kopplad till lärarutbildningen med inriktning mot undervisning och lärande i naturvetenskap, matematik och teknik. Forskningen innefattar hela skolväsendet från förskola till gymnasiet, samt universitetsnivå och är i huvudsak empirisk och praxisnära. Förståelse för vetenskap och teknik ur ett medborgarperspektiv är också i fokus.

7 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TIDIGARE DISPUTERADE Carina Bååth... 8 Johan Nordström... 9 Åsa Windfäll...10 DOKTORANDER Anna Abelsson...11 Anders Andersson...12 Jan Andersson...13 Teresa Berglund...14 Stefan Berthold...15 Ann-Catrin Blomberg...16 Cecilia Boman Lindström...17 Jonna Boudreau...18 Mats Brunström...19 Nina Christenson...20 Raghu Deshpande...21 Johan Eklund...22 Åsa Enefalk...23 Lisbet Engh Kraft...24 Alexander Engström...25 Maria Fahlgren...26 Hanne Søberg Finbråten...27 Christina Fjæraa Alfredsson...28 Stefan Frodeson...29 Christer Gustavsson...30 Anna Hagelin...31 Rickard Hansson...32 Miriam Hellberg Lindqvist...33 Lisa Hellström...34 Pia Hellström...35 Pyry Hämäläinen...36 Henrik Jackman...37 Asif Javed...38 Carolina Jernbro...39 Patrik Karlsson...40 Annika Klockar...41 Jenni Koivisto...42 Martin Krepela...43 Fredrik W. Lindvall...44 Torodd Lunde...45 Hans Magnusson...46 Elisabet Mellroth...47 Anna Mogren...48 Robayet Nasim...49 Anna Nordin...50 Daniel Nyqvist...51 Cecilia Olsson...52 Daniel Olsson...53 Ola Olsson...54 Anders Ottosson...55 Erik Persson...56 Yana Petkova Olsson...57 Annika Pettersson...58 Tobias Pulls...59 Mohammad Rajiullah...60 Filip Rendel...61 Tuva Sandsdalen...62 Lea Schneider...63 Huan Shu...64 Karin Thörne...65 Muhammad Waqas Tofique...66 Susanne Walan...67 Johan Watz...68 Caroline Wilke...69 Anna Willman...70 Philipp Winter...71 Karin Ängeby...72

8 8 PRESENTATION AV NÅGRA DOKTORER FRÅN FAKULTETEN Carina Bååth Omvårdnad Carina Bååth disputerade i omvårdnad 2008 med avhandlingen Vara steget före. Bedömning av patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym. Hennes handledare i avhandlingsarbetet var professor Bodil Wilde Larsson och professor Marie-Louise Hall-Lord. Efter disputationen hade jag förmånen att få ett lektorat inom omvårdnad. Arbetar som klinisk lektor på Kau samt vid Lanstinget i Värmland. Ett spännande och intressant uppdrag men ständiga utmaningar. VAD ÄR DIN FORSKNING INRIKTAD PÅ, MER PRECIST? Jag arbetar främst med forskning som syftar till att främja hälsa och vårdkvalitet. Forskningen är bland annat fokuserad kring trycksårsprevention och hur den kan förbättras, då trycksår fortsatt är ett stort problem i vården. Trycksår är en vårdskada som orsakar ofattbart lidande och som dränerar vårdens resurser. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa patientsäkerhet och hög vårdkvalité är att vara steget före och fortlöpande bedöma risken för trycksår. PÅ VILKET SÄTT HAR DU NYTTA AV DE KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER SOM FORSKARUTBILDNINGEN GETT DIG? Att arbeta med kliniknära forskning är både spännande och kreativt. Det finns ett ökat intresse och krav att arbeta utifrån evidensbaserad praktik, ett exempel är utmaningen inga trycksår i vården, vilket är stimulerande och en utmaning att ta vid. Det är också stimulerande att ingå i forskarkollegium både nationellt och i internationella sammanhang. Inget av det vore möjligt utan forskarutbildningen. MEDVERKAR DU I FORSKAR- UTBILDNINGEN IDAG? Ja, jag har förmånen att få vara handledare till doktorander, både från Kau och från Lunds universitet. Det är spännande att få delta i deras forskningsprojekt och att medverka till att ny kunskap kommer fram.

9 9 Johan Nordström Materialteknik Johan Nordström disputerade i Materialteknik 2005 med avhandlingen On wear of wood-cutting tools: Tool materials, wear mechanisms and modelling. Professor Jens Bergström var Johans handledare under doktorandtiden. Idag jobbar Johan på Swerea KIMAB i Stockholm som forskningsledare. DET ÄR NOG INTE ALLA SOM KÄNNER TILL DET FÖRETAGET. KAN DU BESKRIVA VAD VERK- SAMHETEN GÅR UT PÅ? Swerea KIMAB är ett forskningsinstitut inom korrosion och materialforskning som sysslar med tillämpad forskning och problemlösning inom materialområdet. Swerea KIMAB är ett av Europas ledande institut för metalliska material med spetskompetens inom materialutveckling, fogning, komponentegenskaper och materialanalys. Inom korrosion och korrosionsskydd finns kompetens och ett erbjudande som är unikt. VAD ÄR DIN ROLL OCH VAD DU GÖR I VARDAGEN PÅ JOBBET? Min roll på Swerea KIMAB är forskningsledare. Området är ytteknik, vilket är ett av institutet definierat forskningsområde. Som forskningsledare har jag det övergripande ansvaret för försäljning, projektgenomförande och utveckling av forskningsområdet. Förutom att jag driver egna forskningsprojekt har jag en handledande roll åt forskare verksamma inom forskningsområdet. Inom yttekniken studeras hur tekniska ytor fungerar i den miljö de ska verka, hur de kan modifieras och förbättras. Yttekniken innefattar ytanalys och karakterisering och inte minst förståelse för vilka ytegenskaper i kombination med substrat som krävs för bästa prestanda och totalekonomi. Korrosions- och nötningsegenskaper, ytbehandlingar, lågfriktionssystem och funktionella ytor, som t ex smarta ytor samt ytbeläggningar är exempel på sådant som studeras. En stor del av mitt arbete består i att träffa kunder och partners för att diskutera uppslag till nya utvecklingsprojekt eller hur pågående projekt framskrider. Det handlar ofta om att träffa kollegor och kombinera rätt kompetenser till de frågeställningar som vi ställs inför av våra uppdragsgivare. En viktig del är också att fortsätta utveckla området, se till att vi står rustade för framtiden med kompetens och utrustning. Arbetet innefattar även nära samarbete med universitet/högskola när så är lämpligt. Det är för mig ett varierande och spännande arbete där vi jobbar mot många branscher, varav de viktigaste är fordonsindustrin, materialtillverkare och producenter av kemikalier för ytbeläggning. PÅ VILKA SÄTT HAR DU NYTTA AV DINA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER? Det är inte sällan man hör att utbildningar inte är anpassade till näringslivets behov, att kunskaper man fått med sig inte är relevanta för jobbet i slutändan. Visst finns det kurser eller moment i utbildningen som kommer ha mindre betydelse för den tjänst eller verksamhet du söker dig till. Det som dock varit främst betydande under grundutbildning men framförallt under doktorandstudierna har varit möjligheten att utveckla förmågan att ta till sig information och att angripa problemställningar. Det är inte minst viktigt i min roll idag där jag dagligen är i kontakt med finansiärer och kunder. För mig har doktorandstudierna också gett möjlighet till värdefullt nätverkande. HUR SER DU PÅ FRAMTIDEN FÖR DIN BRANSCH? Jag har haft förmånen att få jobba mot ett flertal branscher. Även om tillämpningar och tekniker kan se rätt olika ut finns grundläggande frågeställningar som påminner mycket om varandra. Jag ser att vi framöver kommer behöva kombinera våra kunskaper och kompetenser mellan branscher och teknikområden. Förmågan att skapa team med branschöverskridande kompetens kommer att vara en nyckel för framtiden. Det kommer vara viktigt för konkurrenskraftiga innovationer och möjligheten att skapa effektiva utvecklingsprojekt. Miljöhänsyn och hållbarhet kommer vara drivkrafter även i framtiden. Det kommer också vara en viktig faktor för Sveriges konkurrenskraft i en allt hårdare global konkurrens. ÄR DU STOCKHOLMARE NU? Jag valde att flytta till Stockholm efter avslutade studier 2005 och bor idag i Nackaområdet. Jag hyr ett hus med närhet till skärgården, där jag försöker spendera en del av min lediga tid. Att uppleva Stockholm från vattnet kan varmt rekommenderas. Det finns många trevliga skärgårdskrogar att ta del av. Jag har fortfarande starka band till Värmland och Karlstad så jag

10 10 återvänder gärna dit då jag får möjlighet för att hälsa på vänner och familj. GÖR DU NÅGOT SPÄNNANDE PÅ FRITIDEN? Jag gillar resande över lag och försöker komma iväg på längre resor när möjlighet ges. Sist bar det iväg till Sydafrika, några dagar i Kapstaden och sen bilresa utmed kusten österut. Lyckades med att hoppa ett av väldens högsta bungyjump vid Bloukrans bridge, för att dagen efter dyka med vithaj. Det är kul med utmaningar. Åsa Windfäll Matematik Åsa Windfäll disputerade i matematik 2011 med avhandlingen Some Problems in Kinetic Theory and Applications. Professor Alexander Bobylev var Åsas handledare under doktorandtiden. Direkt efter avslutad forskarutbildning fick hon jobb på Rolls-Royce AB i Kristinehamn där hon fortfarande jobbar. MÅNGA TROR ATT OM MAN DOKTORERAT I MATEMATIK SÅ BLIR MAN MATEMATIKLÄRARE ELLER FORSKARE. MEN DU JOBBAR ALLTSÅ MED LYX- BILAR? Visserligen jobbar jag på Rolls- Royce men inte med lyxbilar! Verksamheten i Kristinehamn handlar istället om att designa och tillverka propulsionssystem för olika typer av fartyg. Våra huvudsakliga produkter är propellrar och vattenjetaggregat. BESKRIV DIN ROLL OCH VAD DU GÖR I VARDAGEN PÅ JOB- BET. Jag jobbar på utvecklingsavdelningen för propeller. Min huvudsakliga uppgift är att utveckla och ta fram nya beräkningsmetoder. Dessutom jobbar jag en hel del med haveriutredningar, så då kan det bli en del resor ut till kunder som kan finnas var som helst i världen. PÅ VILKET SÄTT HAR DU NYTTA AV DINA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER? Det jag har mest nytta av är mitt sätt att tänka, som jag har tränat upp efter många års matematikstuderande, men det händer ganska ofta att jag får använda rena mattekunskaper. Dessutom håller jag mycket på med programmering. HUR SER DU PÅ FRAMTIDA BEHOV AV MATEMATIKER I DIN BRANSCH? Matematik är ett framtidsämne. Det kommer alltid att behövas människor som har djupa kunskaper i matematik. SLUTLIGEN, HUR KÄNNS DET ATT BLI VÄRMLÄNNING? Jag och min man flyttade till Karlstad när jag började doktorera. Ingen av oss har någon anknytning hit, men vi trivs så bra så och jag är väldigt glad att jag hittade ett spännande jobb i närheten så att vi kan bo kvar. Vi har två barn som är sju och fem år, och de är riktiga värmlänningar med dialekt och allt!

11 11 ANNA ABELSSON ATT UTVECKLA KOMPETENS VID OMHÄNDER TAGANDE AV PATIENT MED SVÅRT TRAUMA, UR SPECIALISTUTBILDADE AMBULANSSJUKSKÖTERSKORS PERSPEKTIV Anna Abelsson Det övergripande syftet med forskningen är att undersöka hur specialistutbildade ambulanssjuksköterskors kompetensutveckling kan förbättras och utvecklas i omhändertagande av patient utsatt för svårt trauma. Forskning förväntas bidra till att förstärka utveckling, genomförande och upprätthållande av kompetens i arbetet med en sällan förekommande patientgrupp. I en intervjustudie efterfrågades ambulanssjuksköterskornas uppfattning av att bedöma patienter utsatta för svåra trauma. Det framkom att mer övning behövs, föredragsvis via simulering av patientfall. En kartläggning av simulering i prehospital sjukvård genomfördes därför. Den följdes av en studie där ambulanssjuksköterskors uppfattning av simulering som träningsmetod kartlades. En simuleringsstudie av ambulanssjuksköterskors omhändertagande av svåra traumafall planeras. Publikationer Abelsson A and Lindwall L. (2012). The Prehospital assessment of severe trauma patients` performed by the specialist ambulance nurse in Sweden a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2012,20:67 doi: / Abelsson A och Blomberg A-C. Rörelsen mellan teori och praxis. Vård i fokus 2/13 Konferenser SESAM Paris 2013 Prehospen Borås 2013 Flisa Uppsala 2013 Metodexamination Handledning examensarbete Sjuksköterska Intensivvårdssjuksköterska Ambulanssjuksköterska Instruktör Räddningstjänsten Karlstadsregionen Adjunkt Karlstads universitet Legitimerad sjuksköterska vid Röda Korsets sjuksköterskeskola. Specialistutbildning med inriktning mot Intensivvård vid Göteborgs universitet samt Ambulanssjukvård vid Karlstads universitet. Magister i Omvårdnad vid Karlstads universitet samt Pedagogik vid Stockholms universitet. Omvårdnad Lillemor Lindwall Docent Prodekan Karlstads universitet Ingrid Rystedt Lektor Karlstads universitet Björn-Ove Suserud Professor Prehospen Högskolan i Borås DOKTORSEXAMEN Planerad våren 2017

12 12 ANDERS ANDERSSON SPORTFISHING EFFORT AND FISHING MORTALITY IN LAKE VÄNERN Lax och öring är anadroma arter med likartade livscykler, vilket innebär att de föds i strömmande vatten och därefter vandrar ut som smolt till havet, eller i detta fall till Vänern, för att söka föda och återvänder efter ett par år till sin födelseälv för reproduktion. Flertalet studier är gjorda på lax och öring i Klarälven, men inte mycket är känt om deras levnadstid i Vänern. Fisket efter lax och öring i Vänern har varit betydelsefullt genom åren. I slutet på och början av 1900-talet fångades mer än 100 ton lax och öring årligen. När vattenkraftsutbyggnaden i de tillrinnande älvarna startade under 1900-talet minskade fångsterna drastiskt. Idag kan ett yrkes-, husbehovsoch sportfiske efter lax och öring bedrivas till följd av årliga kompensationsutsättningar av smolt. I Vänern råder fritt fiske med handredskap och inga krav på fångstrapportering finns. Detta innebär att mått på hur mycket som fiskas och hur mycket som fångas saknas. Således är förståelsen för fiskens mortalitet i sjön dålig. Min forskning handlar om att öka kunskapen om Vänerns bestånd av lax och öring. Syftet med studien är att undersöka omfattningen av sportfisket efter lax och öring. En undersökningsdesign av typen bus route method kommer att användas, vilket innebär att många hamnlägen runt sjön kommer att besökas, och antalet båttrailers samt trollingutrustade båtar räknas. Utifrån detta kan ett mått på fiskeansträngning beräknas. För kännedom om hur mycket lax och öring som fångas distribueras fångstrapporteringsenkäter ut i samband med hamnbesöken. Även fångstrapporter från trollingtävlingar analyseras och gör det möjligt att följa fiskets utveckling och tendenser i sjön. Slutligen beräknas det totala fisketrycket efter lax och öring i sjön, yrkes- och husbehovsfisket inkluderat. Konferenser Andersson, A. (2013) Estimating sportfishing effort and catch in the EU s largest lake. Nowpas, salmonid research network. Machynlleth, Wales, April 3-6, 2013 Biologisk analys, cellbiologi: prokaryota organismer, naturvetenskapligt basår: ekologi. Fältassistent (Länsstyrelsen i Värmland), Lärare Naturkunskap (Karlstad idrottsgymnasium), NO-lärare (Fryxellska skolan, Hultsbergsskolan), Montör (Incentro inredningar, Värmlands fastighetsservice), Vaktmästare (Ericsson infotech, Metso paper), Radiosamordnare (Artilleriregementet, Baltic eagle Lettland). Anders Andersson Filosofie magisterexamen (Biologi, Karlstads universitet) Lärarexamen, grundskolans senare år och gymnasieskolan (Biologi & Idrottsvetenskap, Karlstads universitet) Biologi John Piccolo (docent) Larry Greenberg (professor) Anders Nilsson (professor) LICENTIATEXAMEN Planerad våren 2015

13 13 JAN ANDERSSON THE ROLE OF DIFFERENT FORMS OF LABORATORY WORK IN PHYSICS A LONGITUDINAL EMPIRICAL STUDY Huvudsyftet med projektet är att undersöka olika former av laborativt arbete i fysik på gymnasiet och dess betydelse för både lärarens professionella utveckling och elevernas lärande, samt att studera hur det laborativa arbetet påverkas av den nya ämnesplanen i fysik. Följande forskningsfrågor ligger till grund för min undersökning: 1. Vilken betydelse har utformningen av det laborativa arbetet för elevernas och lärarens lärande och engagemang? 2. Hur påverkas kommunikationen i klassrummet av laborationens design? 3. På vilket sätt har den nya ämnesplanen i fysik påverkat utformningen av laborationer? Historiskt sett har styrdokument och kursplaner genomgående framhållit att fysik är ett experimentellt ämne. Laborativt arbete anses också av de flesta lärare, forskare i synnerhet, som en viktig del av undervisningen som kan hjälpa eleverna i sitt lärande och göra ämnet mer intressant. Ett ökat fokus på elevers aktiva deltagande enligt den nya ämnesplanen i fysik, medför att fysiklaborationens innehåll och dess betydelse för elevers lärande blir intressant ur ett forskningsperspektiv. erfarenheter, samt att undersöka hur interaktionen och det disciplinära samtalet påverkar inlärningsprocessen. En intervention sker i den meningen att läraren uppmanas att planera tre olika typer av laborationer varje år. Från slutna laborationer, där läraren bestämmer frågeställning, metod och material. Till mer öppna laborationer, där eleverna får möjlighet att genomföra undersökningar för att besvara sina egna frågeställningar. Läraren intervjuas före och efter varje laborationstillfälle. Eleverna videofilmas under pågående laboration och intervjuas efteråt gruppvis. Konferenser The Effectiveness of Laboratory Work in Physics, (presentation), World Conference in Physics Education, Istanbul 2012 Different Forms of Laboratory Work- Different Forms of Communication, (presentation), Nordic Physics Days, Lund 2013 Grundskolelärarprogrammet 7-9, Fysik Tidigare arbetat 12 år som gymnasielärare i matematik och fysik vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. Jan Andersson Gymnasielärarexamen i matematik och fysik. Fysik med inriktning mot didaktik Huvudhandledare - Universitetslektor Margareta Enghag Biträdande handledare - Universitetslektor Gunnar Jonsson Biträdande handledare - Professor Kjell Magnusson DOKTORSEXAMEN Planerad våren 2016 En klass på 30 elever och deras undervisande lärare ingår i denna longitudinella studie som pågår under tre år. Detta skapar möjligheter att studera elevernas

14 14 TERESA BERGLUND GYMNASIEELEVERS MEDVETENHET OM HÅLLBAR UTVECKLING Min studie handlar om att undersöka vilken medvetenhet elever i årskurs 3 på gymnasiet har om hållbar utveckling. UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation) har utsett åren till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. I de svenska läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan (Lgr11, Gy11) är begreppet hållbar utveckling framskrivet i skolans övergripande mål och riktlinjer. Denna studie är en del av ett större projekt som undersöker implementeringen av utbildning för hållbar utveckling ur olika perspektiv. Andra delar inkluderar grundskoleelever, lärare samt skolorganisation. utveckling. Två grupper av skolor inkluderades; skolor som profilerat sig för att arbeta med hållbar utveckling och skolor utan en sådan profil. Förhoppningsvis kan resultaten från studien ge ett bidrag till diskussionen om implementering av hållbar utveckling i den svenska skolan samt till diskussionen kring undervisning och lärande om hållbar utveckling. Konferenser ESERA 2013 (European Science Education Research Association) Gymnasielärare i naturkunskap och matematik (2001-) Teresa Berglund Gymnasielärarexamen i biologi och matematik (2001) Biologididaktik Hållbar utveckling beskrivs ofta som skärningspunkten mellan dimensioner av miljö, samhälle och ekonomi. Inom utbildning för hållbar utveckling framhålls ofta vikten av att undervisningen tar hänsyn till samspelet mellan dessa tre dimensioner i frågor som rör hållbar utveckling. Docent Niklas Gericke Professor Shu-Nu Chang- Rundgren LICENTIATEXAMEN Planerad hösten 2014 Ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv är det viktigt att få en bild av hur olika dimensioner av hållbar utveckling kommer till uttryck hos elever. Närmare 650 gymnasieelever på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program från ett antal skolor runt om i Sverige har besvarat en enkät. Enkäten inrymmer kännedom, attityder och beteenden kopplade till miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensioner av hållbar

15 15 STEFAN BERTHOLD VALUATION OF INFORMATION PRIVACY One of the key challenges of the information society is responsible handling of personal data. An often-cited reason why people fail to make rational decisions regarding their own informational privacy is the high uncertainty about future consequences of information disclosures today. disclosure - including time. Due to the similarity of the valuation problem for data disclosure and financial derivates, it is worth to look into and possibly adapt the best properties of both, existing privacy policy languages and contract languages for describing complex financial instruments such as nested derivates. NAME Stefan Berthold The value of data can be high or low, depending on the nature of possible future consequences and their probability. Though the accurate value is uncertain, it is possible to anticipate future trends from developments in the past and calculate the expected value of the data as a result of stochastic modeling. This expected value of data can be used to evaluating and comparing alternatives of data disclosure. The comparability of such alternatives is an important requirement for providing (semi-)automated assistance to the user on deciding if, when, which, and at what price personal data should be disclosed. Privacy-enhancing technologies are therefore an obvious field of application for the valuation of data disclosure. Valuation, however, requires a clear determination of the valuated subject, regardless of whether this is (personal) data or a financial instrument. Existing blue-prints for privacy-enhancing technologies use so-called privacy policies to define how personal data should be handled. Ideally, privacy policies are formulated in formal languages, which support complex enough semantics to capture all relevant aspects of personal data Publications Stefan Berthold and Rainer Böhme, Valuating Privacy with Option Pricing Theory, in Tyler Moore, David Pym, and Christos Ioannidis (eds.) Economics of Information Security and Privacy, Springer, Stefan Berthold, Towards a Formal Language for Privacy Options, in Simone Fischer- Hübner, Penny Duquenoy, Marit Hansen, Ronald Leenes, and Ge Zhang (eds.) Privacy and Identity Management for Life, IFIP Advances in Information and Communication Technology, vol. 352, Springer, Stefan Berthold, The Privacy Option Language: Specification & Implementation, technical report, Karlstad University Studies, no. 2013:29, Teaching experience Tillämpad programmering Examensarbete Datavetenskap Datastrukturer och algoritmer Datasäkerhet II Perspektiv på Datavetenskap Programutveckling och design Programutvecklingsmetodik Grafiska användargränssnitt Teoretisk datalogi Administration PhD student representative in the FUR-NT. PHONE MASTERS DEGREE OR EQUIVALENT Diplom Informatiker, Technische Universität Dresden, Germany DISCIPLINE Computer Science SUPERVISORS Prof. Simone Fischer-Hübner Prof. Stefan Lindskog LICENTIATE DEGREE Fall 2011 DOCTORAL DEGREE Spring 2014

16 16 ANN-CATRIN BLOMBERG OPERATIONSSJUKSKÖTERSKANS YRKESFUNKTION INOM PERIOPERATIV VÅRD Forskningens övergripande syfte är att beskriva uppfattningar av operationssjuksköterskans yrkesfunktion inom perioperativ vård. Forskningen förväntas bidra med att synliggöra operationssjuksköterskans kunskaper och omvårdnad av patienten i förhållande till andra yrkesprofessioner inom perioperativ vård. I en intervju studie intervjuades sjuksköterskor utan specialistutbildning och studenter i sista termin sjuksköterskeprogrammen hur de uppfattade operationssjuksköterskans yrkesfunktion. Det framkom i resultatet att det ansåg operationssjuksköterskan vara en osjälvständig assistent och att de inte utförde omvårdnad av patienten. I efterföljande intervjustudie med operationssjuksköterskor framkom att de utifrån sin kunskap tar ett stort ansvar får patientens omvårdnad men hindras av den rådande vårdkulturen att vara delaktig i patientens pre- och postoperativa vård. De önskade mer tid med patienten och hade en önskan att följa patienten hela vägen. Publikationer Blegeberg, B., Blomberg, A., & Hedelin, B. (2008). Nurses conceptions of the professional role of operation theatre and psychiatric nurses. Vård i Norden, 28, Abelsson, A & Blomberg, A-C. Rörelse mellan teori och praxis. Vård i fokus 2/13 Blomberg, A. Bisholt, B. Nilsson, J. Lindwall, L. Making the invisible visible - operating theatre nurses perceptions of caring in perioperative practice. (submitted) Blomberg,A. Willassen, E. Lindwall, L. Preserved dignity as it appears in perioperative practice för operating theatre students (Submitted) Konferenser SSF konferens för verksamhetsförlagd utbildning i Kalmar, 2010 (Keyspeaker) NORNA. Reykjavìk, Island, 2011 Poster 13:th International Nursing Ethics Conference, Turkiet, 2012 ( Keyspeaker) Ansvar för aseptikundervisning i grundutbildningen sjuksköterskeprogrammet Kursansvarig specialistutbildningen inriktning operationssjukvård med föreläsning i operationssjuksköterskans profession Handleding av examenarbetet både på grund- och avancerad nivå. Leg sjuksköterska med specialistsjuksköterskeutbildning inom operationssjukvård. 20 årig yrkeserfarnehet som klinisk verksam operationssjuksköterska vid centralsjukhuset i Karlstad med uppdrag som utbildningsansvarig vid Anestesi/Op/Iva kliniken Universitetsadjunkt Karlstads universitet sedan 2002 med både undervisning i omvårdnad på grund och avancerad nivå. Sedan 2006 programansvarig för specialistsjuksköterskeutbildningen inom operationssjukvård. Ann-Catrin Blomberg Vårdlärarexamen och Master i omvårdnad, Karlstads universitet Omvårdnad Lillemor Lindwall, RN, PhD, Docent, Prodekan, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Birgitta Bisholt, RN, PhD universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Jan Nilsson, RN, PhD, universitetslektor, institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet LICENTIATEXAMEN Planerad hösten 2013

17 17 CECILIA BOMAN LINDSTRÖM ENDOCRINE DISRUPTING CHEMICALS AND NEURO- DEVELOPMENTAL HEALTH OUTCOMES IN CHILDREN Hormonstörande, av människan skapade, kemikalier kan på olika sätt störa kroppens naturliga system. En särskilt farlig tid bör vara fostertiden, när barnet kropp och hjärna utvecklas. Avhandlingens syfte är att utforska om de hormonstörande ämnen som finns i vår miljö idag ökar risken för barn att få neuropsykiatriska tillstånd som t.ex. autism. Diagnostiseringen av neuropsykiatriska tillstånd som t.ex. autism, har ökat under en tid i Sverige och västvärlden. Den som har autism har svårigheter med kommunikation, socialt samspel och ofta begränsade, repetitiva intressen. Autism påverkar barnets och familjens livssituation. Ett sätt att upptäcka autism och andra neuropsykiatriska tillstånd är den språkscreening som landstinget genomför vid två och ett halvt års ålder. Språkförsening eller svårigheter kan vara en första indikator och språkscreeningen kan användas för en vidare remiss för en neuropsykiatrisk utredning. Vad som orsakar neuropsykiatriska tillstånd och vad ökningen beror på är ännu inte klarlagt, men vi vet att majoriteten av de barn som får diagnosen autism har förändringar i hjärnan. En teori är att autism förprogrammeras redan under fostertiden, där hormonstörande ämnen kan spela en roll. Hormoner är med och påverkar många olika processer i hjärnan och övriga kroppen, där de har olika, viktiga funktioner. Tidigare forskning visar på samband mellan t.ex. PVC-golv i hemmet och en ökad risk för att barnet har en diagnos inom autismspektrumet. PVC-golv innehåller mjukgörare, s.k. ftalater som numera är välkända som hormonstörare. En annan grupp hormonstörare är de perflorerade ämnena, som finns i husgeråd med non stick-beläggning, vattenavvisande textilier och i hamburgerpappret runt din hamburgare så du slipper bli kladdig. Djurstudier har visat på samband mellan neurologiska förändringar och dessa ämnen, men ännu finns det inte publicerad data från fostertiden. För att undersöka detta används två studier. Bostad Barn Hälsastudien och SELMA-studien. I Bostad Barn Hälsa-studien utgår vi från två enkäter som gått ut till föräldrar till alla barn i Värmland i fem åldersgrupper; en 2000 och en uppföljning SELMAstudien startade 2007 där vi rekryterade 2,500 gravida kvinnor i 1 trimestern. Vi har sedan följt dem och deras barn med enkäter och olika provtagningar. Målet är att kunna rapportera dels om halter av olika hormonstörande ämnen i bio-prover från kvinnorna och jämföra dessa med enkätsvar och språkscreenings-enkäten för att se om det finns samband mellan halter av hormonstörande ämnen och språkförseningar. Konferenser Endocrine Disrupting Chemicals, Gordon-konferens, West Dover, USA jun Poster. Indoor Air, Austin, Texas, USA 5-10 jun Poster. Administrativa uppdrag Doktorandrepresentant i forskningsetiska kommittén Cecilia Boman Lindström Mittuniversitet, Magisterprogrammet folkhälsovetenskap. Karlstads universitet, Lärarprogrammet, Magisterexamen Folkhälsovetenskap Professor Carl-Gustaf Bornehag, Professor Christopher Gillberg DOKTORSEXAMEN Planerad hösten 2017 Karlstads universitet, Projektassistent, SELMA-studien, okt 2008 tj. ledig Djurgårdsskolan, Lärare, svenska, åk 7-9, Kristinehamn feb-jun 2007 Karlstads universitet, Forskningsassistent, DBH-studien, Daghems -studien, okt 2006-feb 2007 Karlstads universitet, Forskningsassistent, DBH-studien, feb-dec 2005

18 18 JONNA BOUDREAU IMPROVEMENT OF TISSUE MANUFACTURING PROCESS Vid tissuetillverkning är kräppningen vid torkcylindern mycket viktig för kvalitén på det producerade papperet. Papperet sitter som klistrat mot torkcylindern och när det har torkat färdigt skrapas papperet, kräppas, av cylindern. Klistingen påverkas bland annat av vilken massatyp som används samt hur den är bearbetad. Målet med det här projektet är att analysera hur olika parametrar påverkar klistringen mellan papper och torkcylinder för att få en ökad förståelse för kräppningsprocessen. För att kunna analysera klistringen i labbmiljö har en kräppningsutrustning och adhesionsmetod utvecklats. Massor med olika hemicellulosa innehåll, mängd fines och malgrad har jämförts. Även ytvikt och fukthalt vid påklistringen av papperet på torkcylindern har studerats. För att få bättre kontroll över tillverkningsprocessen av tissue har även ett par mätmetoder tagits fram för att så småningom kunna göra mätningar under produktion. Syftet med mätmetoderna är att kunna mäta kräppstrukturen på det producerade papperet samt tjockleken på beläggningen som klistrar papperet mot torkcylindern. Papperets vågstruktur är viktig för den färdiga produkten och påverkar mjukhet, absorption och papperets töjbarhet. Publikationer Chemical and Morphological Analyses of the Tissue Yankee Coating Jonna Boudreau, Holger Hollmark and Luciano Beghello NPPRj March 2009 A Method of Measuring the Thickness of the Coating on a Dryer Cylinder Jonna Boudreau and Luciano Beghello NPPRj September 2009 Konferenser Tissue world 2007 (Nice) presentation Progress in paper physics 2008 (Helsingfors) poster Advances in Pulp and Paper Research 2013 (Cambridge) poster och presentation Labhandledare i pappersteknik och grundkursen i kemi. Handledare för projekt i pappersteknik samt föreläsningar inom tissue. Administrativa uppdrag Doktorandrepresentant i Kursrådet samt doktorandrepresentant i fakultetens forskarutbildningsnämnd Varit med och anordnat Tissuekursen Jonna Boudreau , Civilingenjör i Kemiteknik Kemiteknik, med inriktning pappersteknik Dr Christophe Barbier Sverker Albertsson Prof. Ulf Germgård DOKTORSEXAMEN Planerad december 2013 Kräppat papper

19 19 MATS BRUNSTRÖM DYNAMISKA MATEMATIKPROGRAM GER NYA MÖJLIGHETER TILL MATEMATISKA RESONEMANG Under senare tid har olika forskare, både nationellt och internationellt, försökt beskriva vilka olika matematiska kompetenser eller förmågor som behövs för att behärska matematik. Resonemangsförmågan är en förmåga som lyfts fram i samtliga dessa beskrivningar. Synen på matematiskt kunnande utifrån olika förmågor återspeglas även i dagens kurs- och ämnesplaner. I gymnasiets ämnesplan i matematik lyfter man fram sju olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla i samtliga matematikkurser. En av dessa förmågor handlar just om matematiska resonemang. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att följa, föra och bedöma matematiska resonemang. I resonemangsförmågan ingår bland annat att hitta mönster, formulera hypoteser och att undersöka dessa hypoteser vidare. En viktig uppgift för matematiklärare och forskare är att ta fram, utvärdera och beskriva undervisningssituationer där elever ges möjligheter att utveckla de olika förmågorna. Jag är intresserad av hur datorn kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i detta arbete, speciellt när det gäller att ge eleverna möjligheter att föra matematiska resonemang. Jag vill därför undersöka hur ett dynamiskt matematikprogram, som t.ex. GeoGebra, kan integreras i undervisningen för att stimulera matematiska resonemang. Två centrala frågeställningar är: Vilka olika typer av resonemang använder elever som, i par, utforskar matematiska aktiviteter anpassade utifrån ett dynamiskt matematikprogram? Vilka faktorar är viktiga att beakta när man designar en elevaktivitet, anpassad till ett dynamiskt matematikprogram, för att matematiska resonemang ska stimuleras både när eleverna arbetar i par med aktiviteten och i en efterföljande klassrumsdiskussion? Konferenser Brunström, M. &, Fahlgren, M. (2009). GeoGebra A Tool to Create Favorable Learning Situations with Emphasize on Logical Reasoning and Communication. Presentation vid International GeoGebra Conference 2009 (Linz, Österrike). Brunström, M. &, Fahlgren, M. (2010). GeoGebra A Tool to Improve the Understanding of Different Representations of Conics. Presentation vid Nordic GeoGebra Conference 2010 (Reykjavik, Island) Fahlgren, M. & Brunström, M. (2011). Activities in a Dynamic Software Environment that Engage Students in the Process of Proving. Presentation vid International GeoGebra Conference 2011 (Linz, Österrike). Undervisar i matematik och matematikdidaktik på kurser främst inom lärarutbildningen. Administrativa uppdrag Doktorandrepresentant i det vetenskapliga rådet för SMEER Mats Brunström Ämneslärarexamen ma/fy Matematik med didaktisk inriktning Prof. Kenneth Ruthven, University of Cambridge Prof. Gunnar Gjone, Universitetet i Oslo Doc. Arne Engström, Karlstads universitet DOKTORSEXAMEN Planerad 2014 Har arbetat som universitetsadjunkt i matematik vid Karlstads universitet sedan 1991 och dessförinnan som matematiklärare på KomVux och inom gymnasieskolan.

20 20 NINA CHRISTENSON THE USE OF SSI IN SCIENCE EDUCATION I avhandlingen undersöks användningen av hur samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) kan användas i den naturveteskapliga undervisningen. Undersökningarna har företrädesvis genomförts på gymnasiet och avhandlingen är en sammanläggning bestående av fyra artiklar samt en kappa. Syftet med att använda SNI i den naturvetenskapliga undervisningen är flera, dels för att det kan öka intresset för naturvetenskapliga studier, förbereder elever för att vara aktiva samhällsmedborgare förmögna att fatta välgrundade beslut i en mängd frågor med naturvetenskaplig bakgrund samt är utmärkta för att träna argumentation, debatterande och ställningstagande. Jag har hittills samlat in skriftliga argumenterande texter från gymnasieelever kring frågor som växthuseffekten, kärnkraft för energiutvinning, GMO (genetiskt modifierade organismer) samt konsumtion ur ett miljö- och rättviseperspektiv. Jag har visat att de olika frågorna eleverna argumenterat till genererar olika typer av argument och att argumenten även skiljer sig åt beroende på om eleverna går på ett samhällsprogram eller ett naturvetenskapligt program på gymnasiet. Jag har tagit fram ett ramverk för hur man som lärare i skolan kan bedöma skriftlig argumentation av SNI och i min sista, pågående, studie följer jag ett lärarlags arbete med att arbeta med SNI som utgångspunkt i deras undervisning i de naturveteskapliga ämnena. Publikationer Christenson, N., Chang Rundgren, S. N. & Höglund, H.-O. (2012). Analysing upper secondary students use of supporting reasons in arguing socioscientific issues through the SEE-SEP model. Journal of Science Education and Technology, 21, Christenson, N. (2011). Knowledge, Value and Personal experience Upper secondary students resources of supporting reasons when arguing socioscientific issues. Licentiate thesis. Karlstad University Press, Karlstad. Konferenser AABE 2012 (Asian Association for Biology Education), konferensbidrag, Singapore ERIDOB 2010 (European Researchers in Didactics of Biology), konferensbidrag, Braga, Portugal ERERA 2009 (European Science Education Research Association), konferensbidrag, Istanbul, Turkiet ERIDOB 2012 (European Reseachers in Didactics of Biology), konferensbidrag, Berlin, Tyskland ESERA 2011 (Europeian Science Education Association), konferensbidrag, Lyon, Frankrike ESERA 2013 Europeian Science Education Association), konferensbidrag, Nicosia, Cypern Arbetar med lärarutbildning på Institutionen för geografi, medier och kommunikation 10 år som lärare på högstadiet samt gymnasiet i geografi, biologi samt naturkunskap Nina Christenson Gymnasielärarutbildning med inritning mot geografi och biologi Biologididaktik Professor Shu-Nu Chang Rundgren Docent Gabriel Bladh Docent Niklas Gericke LICENTIATEXAMEN Genomförd mars 2011 DOKTORSEXAMEN Planerad juni 2015

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng

Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 MDH 2.1.2-390/11 Programkod: AMM03 Masterprogram i Mark- och vattensystem, 120 högskolepoäng Master of Science in Soil and Water Systems, 120 Credits Denna utbildningsplan är

Läs mer

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 Karlstad 2013 Omorganisation 2 fakulteter Humaniora & samhällsvetenskap + Hälsa, Natur-

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Datavetenskap (Doctoral studies in Computer Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Masterprogram i vattenkvalitetsbedömning, 120 högskolepoäng

Masterprogram i vattenkvalitetsbedömning, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWS20 Masterprogram i vattenkvalitetsbedömning, 120 högskolepoäng Master Program in Inland Water Quality Assessment, 120 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law Master Master (120 credits) Magister Kandidat Bachelor 31 december 2011 Eamensbenämning Huvudområde Filosofie...eamen Kandidateamen Bachelor of Mastereamen Master (...) of Filosofie...eamen Filosofie kandidateamen

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Utbildningsplan. Engineering: Surveying Technology and Geographical IT Högskolepoäng/ECTS: 180 högskolepoäng/ects. Svenska.

Utbildningsplan. Engineering: Surveying Technology and Geographical IT Högskolepoäng/ECTS: 180 högskolepoäng/ects. Svenska. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: TGLIT Högskoleingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik och geografisk IT Engineering: Surveying Technology

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas Dnr HS 2013/180 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Koordineras av Prof. Jan Lundgren Dr. Johanna Törnquist Krasemann Varför en forskarskola i ITS? I Sverige sker akademisk ITS forskning vid ett

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Processimulering --- I teori och i praktik

Processimulering --- I teori och i praktik Processimulering --- I teori och i praktik Bernt Nilsson, LTH 1 Kursen Processimulering Avancerad kurs på 7,5 hp Jan-mars, årskurs 4 En av studenternas sista kurs (innan Xjobb) (15 hp oblig. projektering

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik

Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3HI07 1.2.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Operating Room Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Alla vägar bär till Rom-

Alla vägar bär till Rom- Alla vägar bär till Rom- En utvecklingsmöjlighet för operationssjuksköterskor 1 Fördjupningskurs för operationssjuksköterskor Postgraduateutbildning Kursansvariga: Anna Myhrman, utbildningsansvarig operationssjuksköterska

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, 180 hp

Datavetenskapliga programmet, 180 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DATAVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Programkod: TGDAK Inriktningskod IT-arkitekt: ITAR Inriktningskod visiomatik: VISI Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21 Reviderad

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Matematisk statistik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Matematisk statistik Studieplan för utbildning på forskarnivå Matematisk statistik English title: Mathematical statistics TNMAST00 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2014-05-14

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Högskolan i Gävle. Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område. Fredrik Ekberg

Högskolan i Gävle. Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område. Fredrik Ekberg Högskolan i Gävle Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område Fredrik Ekberg HÖGSKOLAN I GÄVLE AVDELNINGEN FÖR KOMMUNIKATION OCH SAMVERKAN MAJ 2008 Vision Högskolan i Gävle har en ledande position

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska Dnr U 2013/29 Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den xx-xx-2013. Studieplanen kompletteras med följande

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University

Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University Dnr: Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University Allmänt General Namn Name Personnummer Civic registration no. (birth year, -month, -day,- last 4 numbers)

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Rymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014

Rymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Rymdteknik och utbildningar Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Utbildning är grunden för forskning Civilingenjörsprogram rymdteknik Luleå tekniska universitet Masterprogram

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Projektbeskrivning. Informationsteknik och lärande i matematik. undervisning som ett lärande system

Projektbeskrivning. Informationsteknik och lärande i matematik. undervisning som ett lärande system Projektbeskrivning Informationsteknik och lärande i matematik undervisning som ett lärande system Projektet är ett samarbete mellan Avdelningen för matematik vid Karlstads universitet och Älvkullegymnasiet

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och samhälle PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också en kompis som skulle

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Human Dynamics att förstå sig själv och andra Human Dynamics att förstå sig själv och andra Vad ger Human Dynamics? Forskning har visat att det största hindret för att skapa framgångsrika företag inte ligger i bristen på affärsidéer utan i bristande

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet, 901 87 Umeå http://www.phmed.umu.se/ Dnr 503-2714-10 Datum 2010-11-14 Sid 1 (8) Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande,

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 8 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer