DOKTORAND- KATALOG 2014 FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP KAU.SE

Transkript

1 1 DOKTORAND- KATALOG 2014 FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP KAU.SE

2 Doktorandkatalog 2014 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Karlstads universitet Karlstad Katalogen sammanställd av: Martin Sundqvist Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad 2014

3 3 DET ÄR EN GLÄDJE FÖR MIG ATT FÅ PRESENTERA FAKULTETENS DOKTORANDER FÖR DIG Kärnverksamheterna på ett universitet är grundutbildning och forskning. Som bro mellan dem finns forskarutbildningen. Att efter sin grundutbildning gå vidare och bli doktorand är att utbilda sig till forskare. Doktoranderna genomgår kurser om vetenskapliga metoder och fördjupningar i sitt ämne samt arbetar med forskningsprojekt under överinseende av seniora handledare med målet att skriva en avhandling och disputera i sitt ämne, alltså doktorera. På fakulteten för Hälsa, naturoch teknikvetenskap finns tretton ämnen som har rättighet att utfärda doktorsexamen. Inom fakultetens gemsamma forskningsmiljö finns sju forskningsområden som dessa ämnen och deras forskning samlas kring. De forskningsområdena är Hälsovetenskap, IT, Material, Skogsindustriell forskning, Tillämpad modellering och beräkning, Miljöområdet samt Lärande inom naturvetenskap, matematik och teknik. Inom områdena förstärks det gemensamma samarbetet och universitets samverkan med det omgivande samhället. Denna samverkan är viktig för våra doktorander på många sätt, inte minst genom en ökad anställningsbarhet eftersom de får kontakt med aktuella frågeställningar i näringsliv och offentlig verksamhet. Doktoranderna presenteras i bokstavordning genom att beskriva sin forskningsfråga och de resultat de har hunnit få fram. Genom att läsa detta hoppas vi att du skall få en god bild av fakultetens aktuella forskningsfrågor och att det skall locka till kontakt, både med fakulteten och med enskilda doktorander. Vi är en del av ett öppet universitet och vill gärna få besök. Vi önskar dig en trevlig läsning! Björn Arvidsson Dekanus

4 4 DOKTORANDERNA INOM HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Utbildning på forskarnivå är den mest kvalificerade i universitets- och högskolesystemet. Doktoranderna är anställda av ett universitet eller av en annan arbetsgivare (t.ex. av ett företag; så kallade industridoktorander), med sina studier som största arbetsuppgift. Målsättningen är breda och djupa kunskaper, liksom förmåga att självständigt och med vetenskaplig noggrannhet arbeta med nya och komplexa frågeställningar. Dess viktigaste inslag är att doktoranden bidrar till kunskapsutvecklingen genom egen forskning inom ett avhandlingsprojekt. Doktorandernas avhandlingsprojekt utgör en stor andel av forskningen inom alla områden vid fakulteten. I utbildningen ingår också kurser som kan handla om breddning av ämneskunskaper, vetenskapliga metoder, eller om andra färdigheter. Som doktorand är man alltid verksam inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap finns ämnena Biologi, Biomedicinsk vetenskap, Datavetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysik, Kemi, Kemiteknik, Materialteknik, Materialvetenskap, Matematik, Miljö- och energisystem, Omvårdnad samt Risk- och miljöstudier. De forskningsområden som avhandlingsprojekten hämtas ur, och som beskrivs nedan, innefattar ofta flera ämnen.

5 5 FAKULTETENS FORSKNINGSOMRÅDEN HÄLSOVETENSKAP Forskning inom vetenskapsområdet Hälsa har ett ämnesövergripande innehåll och tvärvetenskapliga frågeställningar. Inom den tvärfakultativa forumbildningen Hälsoakademin bedrivs forskning inom fem tematiska områden och här beskrivs de forskningsinriktningar som helt eller delvis bedrivs inom HNT fakulteten. Sociala förhållanden och ojämlikhet i hälsa Området fokuserar på hur ojämlikhet i hälsa reflekterar underliggande ojämlikheter vad gäller sociala förhållanden men även hur hälsan bidrar till samhällsutveckling och människors välbefinnande. Exempel är; hälsa och livskvalitet hos individer och grupper; hälsofrämjande arbete och levnadsvanor; sociala förhållanden och bemötande i vård och omsorg; social ojämlikhet och läkemedelsanvändning. Säkerhet och trygghet Området fokuserar på hälsoskadliga konsekvenser till följd av t.ex. olyckor, vårdskador, övergrepp, livskriser och liknande. Säkerhetsarbete omfattar det som görs inom olika sektorer för att hindra uppkomsten och följderna av sådana oönskade händelser. Trygghet omfattar såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Exempel är; säkerhet och trygghet för utsatta grupper; skydd mot olyckor, våld, mobbning och självdestruktivitet; produktsäkerhet; trafiksäkerhet; barnsäkerhet; äldresäkerhet; brandskydd; arbetsmiljöarbete; krishantering och personalförsörjning i riskfyllda yrken. Kvalitet i vård, stöd och omsorg Området innefattar främjande av hälsa, vårdkvalitet och en säker vård. Kvalitet i vård och omsorg varierar bl.a. utifrån individ-, organisations- och samhällsnivå samt vem som definierar begreppet (t.ex. patient/brukare, personal) och förutsätter samordning av insatser inom och mellan olika verksamheter och professioner. Exempel är; metoder för mätning av vårdkvalitet; vårdkvalitet utifrån patient/ brukar-, närstående-, samt personalperspektiv i relation till organisering av vård, stöd och omsorg; utveckling och implementering av evidensbaserade metoder. Barn och ungdomars liv och hälsa Inom området studeras barns och ungas liv och hälsa utifrån flera perspektiv inkl. faktorer av betydelse för kronisk sjukdom, funktionsnedsättningar och barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Exempel är; epidemiologiska studier av miljöfaktorers betydelse för kronisk sjukdom och funktionsnedsättning hos barn, barns och ungas psykiska hälsa; barns sociala och beteendemässiga utveckling; våld mot barn; insatser för barn i behov av särskilt stöd. Biomedicinska orsaker till ohälsa Ohälsa kan härledas till biologiska mekanismer i kroppens celler och vävnader. Inflammation och inflammatoriska processer är viktiga komponenter i uppkomst och utveckling av många sjukdomstillstånd. Exempel är; inflammatoriska processer vid tumörutveckling; prenatal exponering för hormonstörande ämnen och kronisk inflammatorisk sjukdom hos barn; växtderiverade ämnen med antiinflammatorisk verkan. IT Forskningen inom IT-området vid ämnet datavetenskap är inriktad på tre områden: datakommunikation, datasäkerhet och personlig integritet samt programvaruteknik. Kommunikationsforskningen är främst fokuserad på utveckling av transport- och applikationslagerprotokoll, interaktion mellan olika lager och design av framtidens trådlösa system. Forskningen inom datasäkerhet och personlig integritet är inriktad på tekniker för att förbättra dessa aspekter, och bedrivs i nära samarbete med kommunikationsforskarna. Inom programvaruteknik är forskningen främst inriktad på testning av programvara. MATERIAL Den materialvetenskapliga forskningen spänner över en skala från atomistisk, nano-, mikro- till makronivå; med forskning kring stål, kolnanorör och nanofibrer, halvledare, kisel- samt polymerbaserade solceller, polymer- och nanopartikelblandningar samt pappersfibrer. På nano- till mikronivå sker analys och karaktärisering av materialegenskaper. Här har den materialvetenskapliga gruppen sin tyngdpunkt och det utgör basen för förståelsen till materialens uppförande på makronivå och funktion i tillämpningar, vilket ger förutsättningar för att ställa upp materialmodeller. Materialmodeller och simulering kan sedan användas till olika tekniska tillämpningar.

6 6 SKOGSINDUSTRIELL FORSKNING Detta område innefattar bland annat ny kokningsteknik för pappers- och dissolvingmassa, utveckling av nya cellulosabaserade produkter, energieffektiv framställning av fiberbaserade produkter inklusive torkning, förbättrad processteknik för mjukpapper, intelligent tryckteknik, ytbehandling av papper och kartong för att förbättra tryckegenskaperna samt förbättra förpackningars barriäregenskaper för att bättre skydda det paketerade materialet, framställning av biobränsle, rening av gasformiga föroreningar i samband med torkning av fibermaterial, ny teknik för rening av avloppsvatten, m.m. Här finns också stark koppling till materialområdet, t ex genom studier av pappersfiber och ytskikt på förpackningspapper. TILLÄMPAD MODELLERING OCH BERÄKNING Området innefattar både grundläggande och tillämpad forskning. Den grundläggande fysikaliska forskningen sträcker sig från studiet av materiens minsta beståndsdelar till studiet av universum i dess helhet. I den mer tillämpade delen studeras modellering av industriella processer som till exempel separation av kemiska substanser, och modellering av materials egenskaper på mikrooch makronivå med relevans för t.ex. bestämmande av materials hållbarhet och ytors bestrykningsegenskaper. MILJÖOMRÅDET Forskningen inom klimat och säkerhet innefattar inom områdena sårbarhet och riskhantering och kring lärande från naturolyckor. Framför allt är risker och naturolyckor förknippande med extremt väder av intresse. Förmågan att hantera risker kopplade till översvämningar, stormar och skyfall hänger ihop med förståelse av sårbarheten inför händelserna. Forskning kring lärande från naturolyckor fokuserar på utveckling av metoder för systematiskt lärande från naturolyckor och användning av sådan kunskap i förebyggande arbete. Den ekologiska forskningen är fokuserad på rinnande vatten och innefattar både grundforskning och tillämpad forskning. Mycket av forskningen inom vår forskningsprofil handlar om att studera olika ekologiska samband i naturen såväl som att studera hur människan påverkar den värdefulla naturresurs som rinnande vatten utgör, och hur denna påverkan kan mildras. Forskningen behandlar huvudsakligen fisk, men även andra organismer studeras. I vår grundforskning arbetar vi med frågor om anpassningar av fisk till vinterförhållanden, partiell vandring och betydelsen av kopplingen mellan land och vatten för laxartad fisk. I vår tillämpade forskning studerar vi frågor kring vattenreglering, fiskpassage och kompensationsodling, betydelsen av skogsbruk för akvatiska organismer, samt hotade musselarter. LÄRANDE INOM NATURVETENSKAP, MATEMATIK OCH TEKNIK Denna del av fakultetens forskning är starkt kopplad till lärarutbildningen med inriktning mot undervisning och lärande i naturvetenskap, matematik och teknik. Forskningen innefattar hela skolväsendet från förskola till gymnasiet, samt universitetsnivå och är i huvudsak empirisk och praxisnära. Förståelse för vetenskap och teknik ur ett medborgarperspektiv är också i fokus.

7 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TIDIGARE DISPUTERADE Carina Bååth... 8 Johan Nordström... 9 Åsa Windfäll...10 DOKTORANDER Anna Abelsson...11 Anders Andersson...12 Jan Andersson...13 Teresa Berglund...14 Stefan Berthold...15 Ann-Catrin Blomberg...16 Cecilia Boman Lindström...17 Jonna Boudreau...18 Mats Brunström...19 Nina Christenson...20 Raghu Deshpande...21 Johan Eklund...22 Åsa Enefalk...23 Lisbet Engh Kraft...24 Alexander Engström...25 Maria Fahlgren...26 Hanne Søberg Finbråten...27 Christina Fjæraa Alfredsson...28 Stefan Frodeson...29 Christer Gustavsson...30 Anna Hagelin...31 Rickard Hansson...32 Miriam Hellberg Lindqvist...33 Lisa Hellström...34 Pia Hellström...35 Pyry Hämäläinen...36 Henrik Jackman...37 Asif Javed...38 Carolina Jernbro...39 Patrik Karlsson...40 Annika Klockar...41 Jenni Koivisto...42 Martin Krepela...43 Fredrik W. Lindvall...44 Torodd Lunde...45 Hans Magnusson...46 Elisabet Mellroth...47 Anna Mogren...48 Robayet Nasim...49 Anna Nordin...50 Daniel Nyqvist...51 Cecilia Olsson...52 Daniel Olsson...53 Ola Olsson...54 Anders Ottosson...55 Erik Persson...56 Yana Petkova Olsson...57 Annika Pettersson...58 Tobias Pulls...59 Mohammad Rajiullah...60 Filip Rendel...61 Tuva Sandsdalen...62 Lea Schneider...63 Huan Shu...64 Karin Thörne...65 Muhammad Waqas Tofique...66 Susanne Walan...67 Johan Watz...68 Caroline Wilke...69 Anna Willman...70 Philipp Winter...71 Karin Ängeby...72

8 8 PRESENTATION AV NÅGRA DOKTORER FRÅN FAKULTETEN Carina Bååth Omvårdnad Carina Bååth disputerade i omvårdnad 2008 med avhandlingen Vara steget före. Bedömning av patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym. Hennes handledare i avhandlingsarbetet var professor Bodil Wilde Larsson och professor Marie-Louise Hall-Lord. Efter disputationen hade jag förmånen att få ett lektorat inom omvårdnad. Arbetar som klinisk lektor på Kau samt vid Lanstinget i Värmland. Ett spännande och intressant uppdrag men ständiga utmaningar. VAD ÄR DIN FORSKNING INRIKTAD PÅ, MER PRECIST? Jag arbetar främst med forskning som syftar till att främja hälsa och vårdkvalitet. Forskningen är bland annat fokuserad kring trycksårsprevention och hur den kan förbättras, då trycksår fortsatt är ett stort problem i vården. Trycksår är en vårdskada som orsakar ofattbart lidande och som dränerar vårdens resurser. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa patientsäkerhet och hög vårdkvalité är att vara steget före och fortlöpande bedöma risken för trycksår. PÅ VILKET SÄTT HAR DU NYTTA AV DE KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER SOM FORSKARUTBILDNINGEN GETT DIG? Att arbeta med kliniknära forskning är både spännande och kreativt. Det finns ett ökat intresse och krav att arbeta utifrån evidensbaserad praktik, ett exempel är utmaningen inga trycksår i vården, vilket är stimulerande och en utmaning att ta vid. Det är också stimulerande att ingå i forskarkollegium både nationellt och i internationella sammanhang. Inget av det vore möjligt utan forskarutbildningen. MEDVERKAR DU I FORSKAR- UTBILDNINGEN IDAG? Ja, jag har förmånen att få vara handledare till doktorander, både från Kau och från Lunds universitet. Det är spännande att få delta i deras forskningsprojekt och att medverka till att ny kunskap kommer fram.

9 9 Johan Nordström Materialteknik Johan Nordström disputerade i Materialteknik 2005 med avhandlingen On wear of wood-cutting tools: Tool materials, wear mechanisms and modelling. Professor Jens Bergström var Johans handledare under doktorandtiden. Idag jobbar Johan på Swerea KIMAB i Stockholm som forskningsledare. DET ÄR NOG INTE ALLA SOM KÄNNER TILL DET FÖRETAGET. KAN DU BESKRIVA VAD VERK- SAMHETEN GÅR UT PÅ? Swerea KIMAB är ett forskningsinstitut inom korrosion och materialforskning som sysslar med tillämpad forskning och problemlösning inom materialområdet. Swerea KIMAB är ett av Europas ledande institut för metalliska material med spetskompetens inom materialutveckling, fogning, komponentegenskaper och materialanalys. Inom korrosion och korrosionsskydd finns kompetens och ett erbjudande som är unikt. VAD ÄR DIN ROLL OCH VAD DU GÖR I VARDAGEN PÅ JOBBET? Min roll på Swerea KIMAB är forskningsledare. Området är ytteknik, vilket är ett av institutet definierat forskningsområde. Som forskningsledare har jag det övergripande ansvaret för försäljning, projektgenomförande och utveckling av forskningsområdet. Förutom att jag driver egna forskningsprojekt har jag en handledande roll åt forskare verksamma inom forskningsområdet. Inom yttekniken studeras hur tekniska ytor fungerar i den miljö de ska verka, hur de kan modifieras och förbättras. Yttekniken innefattar ytanalys och karakterisering och inte minst förståelse för vilka ytegenskaper i kombination med substrat som krävs för bästa prestanda och totalekonomi. Korrosions- och nötningsegenskaper, ytbehandlingar, lågfriktionssystem och funktionella ytor, som t ex smarta ytor samt ytbeläggningar är exempel på sådant som studeras. En stor del av mitt arbete består i att träffa kunder och partners för att diskutera uppslag till nya utvecklingsprojekt eller hur pågående projekt framskrider. Det handlar ofta om att träffa kollegor och kombinera rätt kompetenser till de frågeställningar som vi ställs inför av våra uppdragsgivare. En viktig del är också att fortsätta utveckla området, se till att vi står rustade för framtiden med kompetens och utrustning. Arbetet innefattar även nära samarbete med universitet/högskola när så är lämpligt. Det är för mig ett varierande och spännande arbete där vi jobbar mot många branscher, varav de viktigaste är fordonsindustrin, materialtillverkare och producenter av kemikalier för ytbeläggning. PÅ VILKA SÄTT HAR DU NYTTA AV DINA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER? Det är inte sällan man hör att utbildningar inte är anpassade till näringslivets behov, att kunskaper man fått med sig inte är relevanta för jobbet i slutändan. Visst finns det kurser eller moment i utbildningen som kommer ha mindre betydelse för den tjänst eller verksamhet du söker dig till. Det som dock varit främst betydande under grundutbildning men framförallt under doktorandstudierna har varit möjligheten att utveckla förmågan att ta till sig information och att angripa problemställningar. Det är inte minst viktigt i min roll idag där jag dagligen är i kontakt med finansiärer och kunder. För mig har doktorandstudierna också gett möjlighet till värdefullt nätverkande. HUR SER DU PÅ FRAMTIDEN FÖR DIN BRANSCH? Jag har haft förmånen att få jobba mot ett flertal branscher. Även om tillämpningar och tekniker kan se rätt olika ut finns grundläggande frågeställningar som påminner mycket om varandra. Jag ser att vi framöver kommer behöva kombinera våra kunskaper och kompetenser mellan branscher och teknikområden. Förmågan att skapa team med branschöverskridande kompetens kommer att vara en nyckel för framtiden. Det kommer vara viktigt för konkurrenskraftiga innovationer och möjligheten att skapa effektiva utvecklingsprojekt. Miljöhänsyn och hållbarhet kommer vara drivkrafter även i framtiden. Det kommer också vara en viktig faktor för Sveriges konkurrenskraft i en allt hårdare global konkurrens. ÄR DU STOCKHOLMARE NU? Jag valde att flytta till Stockholm efter avslutade studier 2005 och bor idag i Nackaområdet. Jag hyr ett hus med närhet till skärgården, där jag försöker spendera en del av min lediga tid. Att uppleva Stockholm från vattnet kan varmt rekommenderas. Det finns många trevliga skärgårdskrogar att ta del av. Jag har fortfarande starka band till Värmland och Karlstad så jag

10 10 återvänder gärna dit då jag får möjlighet för att hälsa på vänner och familj. GÖR DU NÅGOT SPÄNNANDE PÅ FRITIDEN? Jag gillar resande över lag och försöker komma iväg på längre resor när möjlighet ges. Sist bar det iväg till Sydafrika, några dagar i Kapstaden och sen bilresa utmed kusten österut. Lyckades med att hoppa ett av väldens högsta bungyjump vid Bloukrans bridge, för att dagen efter dyka med vithaj. Det är kul med utmaningar. Åsa Windfäll Matematik Åsa Windfäll disputerade i matematik 2011 med avhandlingen Some Problems in Kinetic Theory and Applications. Professor Alexander Bobylev var Åsas handledare under doktorandtiden. Direkt efter avslutad forskarutbildning fick hon jobb på Rolls-Royce AB i Kristinehamn där hon fortfarande jobbar. MÅNGA TROR ATT OM MAN DOKTORERAT I MATEMATIK SÅ BLIR MAN MATEMATIKLÄRARE ELLER FORSKARE. MEN DU JOBBAR ALLTSÅ MED LYX- BILAR? Visserligen jobbar jag på Rolls- Royce men inte med lyxbilar! Verksamheten i Kristinehamn handlar istället om att designa och tillverka propulsionssystem för olika typer av fartyg. Våra huvudsakliga produkter är propellrar och vattenjetaggregat. BESKRIV DIN ROLL OCH VAD DU GÖR I VARDAGEN PÅ JOB- BET. Jag jobbar på utvecklingsavdelningen för propeller. Min huvudsakliga uppgift är att utveckla och ta fram nya beräkningsmetoder. Dessutom jobbar jag en hel del med haveriutredningar, så då kan det bli en del resor ut till kunder som kan finnas var som helst i världen. PÅ VILKET SÄTT HAR DU NYTTA AV DINA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER? Det jag har mest nytta av är mitt sätt att tänka, som jag har tränat upp efter många års matematikstuderande, men det händer ganska ofta att jag får använda rena mattekunskaper. Dessutom håller jag mycket på med programmering. HUR SER DU PÅ FRAMTIDA BEHOV AV MATEMATIKER I DIN BRANSCH? Matematik är ett framtidsämne. Det kommer alltid att behövas människor som har djupa kunskaper i matematik. SLUTLIGEN, HUR KÄNNS DET ATT BLI VÄRMLÄNNING? Jag och min man flyttade till Karlstad när jag började doktorera. Ingen av oss har någon anknytning hit, men vi trivs så bra så och jag är väldigt glad att jag hittade ett spännande jobb i närheten så att vi kan bo kvar. Vi har två barn som är sju och fem år, och de är riktiga värmlänningar med dialekt och allt!

11 11 ANNA ABELSSON ATT UTVECKLA KOMPETENS VID OMHÄNDER TAGANDE AV PATIENT MED SVÅRT TRAUMA, UR SPECIALISTUTBILDADE AMBULANSSJUKSKÖTERSKORS PERSPEKTIV Anna Abelsson Det övergripande syftet med forskningen är att undersöka hur specialistutbildade ambulanssjuksköterskors kompetensutveckling kan förbättras och utvecklas i omhändertagande av patient utsatt för svårt trauma. Forskning förväntas bidra till att förstärka utveckling, genomförande och upprätthållande av kompetens i arbetet med en sällan förekommande patientgrupp. I en intervjustudie efterfrågades ambulanssjuksköterskornas uppfattning av att bedöma patienter utsatta för svåra trauma. Det framkom att mer övning behövs, föredragsvis via simulering av patientfall. En kartläggning av simulering i prehospital sjukvård genomfördes därför. Den följdes av en studie där ambulanssjuksköterskors uppfattning av simulering som träningsmetod kartlades. En simuleringsstudie av ambulanssjuksköterskors omhändertagande av svåra traumafall planeras. Publikationer Abelsson A and Lindwall L. (2012). The Prehospital assessment of severe trauma patients` performed by the specialist ambulance nurse in Sweden a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2012,20:67 doi: / Abelsson A och Blomberg A-C. Rörelsen mellan teori och praxis. Vård i fokus 2/13 Konferenser SESAM Paris 2013 Prehospen Borås 2013 Flisa Uppsala 2013 Metodexamination Handledning examensarbete Sjuksköterska Intensivvårdssjuksköterska Ambulanssjuksköterska Instruktör Räddningstjänsten Karlstadsregionen Adjunkt Karlstads universitet anna.abelsson@kau.se Legitimerad sjuksköterska vid Röda Korsets sjuksköterskeskola. Specialistutbildning med inriktning mot Intensivvård vid Göteborgs universitet samt Ambulanssjukvård vid Karlstads universitet. Magister i Omvårdnad vid Karlstads universitet samt Pedagogik vid Stockholms universitet. Omvårdnad Lillemor Lindwall Docent Prodekan Karlstads universitet Ingrid Rystedt Lektor Karlstads universitet Björn-Ove Suserud Professor Prehospen Högskolan i Borås DOKTORSEXAMEN Planerad våren 2017

12 12 ANDERS ANDERSSON SPORTFISHING EFFORT AND FISHING MORTALITY IN LAKE VÄNERN Lax och öring är anadroma arter med likartade livscykler, vilket innebär att de föds i strömmande vatten och därefter vandrar ut som smolt till havet, eller i detta fall till Vänern, för att söka föda och återvänder efter ett par år till sin födelseälv för reproduktion. Flertalet studier är gjorda på lax och öring i Klarälven, men inte mycket är känt om deras levnadstid i Vänern. Fisket efter lax och öring i Vänern har varit betydelsefullt genom åren. I slutet på och början av 1900-talet fångades mer än 100 ton lax och öring årligen. När vattenkraftsutbyggnaden i de tillrinnande älvarna startade under 1900-talet minskade fångsterna drastiskt. Idag kan ett yrkes-, husbehovsoch sportfiske efter lax och öring bedrivas till följd av årliga kompensationsutsättningar av smolt. I Vänern råder fritt fiske med handredskap och inga krav på fångstrapportering finns. Detta innebär att mått på hur mycket som fiskas och hur mycket som fångas saknas. Således är förståelsen för fiskens mortalitet i sjön dålig. Min forskning handlar om att öka kunskapen om Vänerns bestånd av lax och öring. Syftet med studien är att undersöka omfattningen av sportfisket efter lax och öring. En undersökningsdesign av typen bus route method kommer att användas, vilket innebär att många hamnlägen runt sjön kommer att besökas, och antalet båttrailers samt trollingutrustade båtar räknas. Utifrån detta kan ett mått på fiskeansträngning beräknas. För kännedom om hur mycket lax och öring som fångas distribueras fångstrapporteringsenkäter ut i samband med hamnbesöken. Även fångstrapporter från trollingtävlingar analyseras och gör det möjligt att följa fiskets utveckling och tendenser i sjön. Slutligen beräknas det totala fisketrycket efter lax och öring i sjön, yrkes- och husbehovsfisket inkluderat. Konferenser Andersson, A. (2013) Estimating sportfishing effort and catch in the EU s largest lake. Nowpas, salmonid research network. Machynlleth, Wales, April 3-6, 2013 Biologisk analys, cellbiologi: prokaryota organismer, naturvetenskapligt basår: ekologi. Fältassistent (Länsstyrelsen i Värmland), Lärare Naturkunskap (Karlstad idrottsgymnasium), NO-lärare (Fryxellska skolan, Hultsbergsskolan), Montör (Incentro inredningar, Värmlands fastighetsservice), Vaktmästare (Ericsson infotech, Metso paper), Radiosamordnare (Artilleriregementet, Baltic eagle Lettland). Anders Andersson anders.andersson@kau.se Filosofie magisterexamen (Biologi, Karlstads universitet) Lärarexamen, grundskolans senare år och gymnasieskolan (Biologi & Idrottsvetenskap, Karlstads universitet) Biologi John Piccolo (docent) Larry Greenberg (professor) Anders Nilsson (professor) LICENTIATEXAMEN Planerad våren 2015

13 13 JAN ANDERSSON THE ROLE OF DIFFERENT FORMS OF LABORATORY WORK IN PHYSICS A LONGITUDINAL EMPIRICAL STUDY Huvudsyftet med projektet är att undersöka olika former av laborativt arbete i fysik på gymnasiet och dess betydelse för både lärarens professionella utveckling och elevernas lärande, samt att studera hur det laborativa arbetet påverkas av den nya ämnesplanen i fysik. Följande forskningsfrågor ligger till grund för min undersökning: 1. Vilken betydelse har utformningen av det laborativa arbetet för elevernas och lärarens lärande och engagemang? 2. Hur påverkas kommunikationen i klassrummet av laborationens design? 3. På vilket sätt har den nya ämnesplanen i fysik påverkat utformningen av laborationer? Historiskt sett har styrdokument och kursplaner genomgående framhållit att fysik är ett experimentellt ämne. Laborativt arbete anses också av de flesta lärare, forskare i synnerhet, som en viktig del av undervisningen som kan hjälpa eleverna i sitt lärande och göra ämnet mer intressant. Ett ökat fokus på elevers aktiva deltagande enligt den nya ämnesplanen i fysik, medför att fysiklaborationens innehåll och dess betydelse för elevers lärande blir intressant ur ett forskningsperspektiv. erfarenheter, samt att undersöka hur interaktionen och det disciplinära samtalet påverkar inlärningsprocessen. En intervention sker i den meningen att läraren uppmanas att planera tre olika typer av laborationer varje år. Från slutna laborationer, där läraren bestämmer frågeställning, metod och material. Till mer öppna laborationer, där eleverna får möjlighet att genomföra undersökningar för att besvara sina egna frågeställningar. Läraren intervjuas före och efter varje laborationstillfälle. Eleverna videofilmas under pågående laboration och intervjuas efteråt gruppvis. Konferenser The Effectiveness of Laboratory Work in Physics, (presentation), World Conference in Physics Education, Istanbul 2012 Different Forms of Laboratory Work- Different Forms of Communication, (presentation), Nordic Physics Days, Lund 2013 Grundskolelärarprogrammet 7-9, Fysik Tidigare arbetat 12 år som gymnasielärare i matematik och fysik vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. Jan Andersson jan.andersson@kau.se Gymnasielärarexamen i matematik och fysik. Fysik med inriktning mot didaktik Huvudhandledare - Universitetslektor Margareta Enghag Biträdande handledare - Universitetslektor Gunnar Jonsson Biträdande handledare - Professor Kjell Magnusson DOKTORSEXAMEN Planerad våren 2016 En klass på 30 elever och deras undervisande lärare ingår i denna longitudinella studie som pågår under tre år. Detta skapar möjligheter att studera elevernas

14 14 TERESA BERGLUND GYMNASIEELEVERS MEDVETENHET OM HÅLLBAR UTVECKLING Min studie handlar om att undersöka vilken medvetenhet elever i årskurs 3 på gymnasiet har om hållbar utveckling. UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation) har utsett åren till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. I de svenska läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan (Lgr11, Gy11) är begreppet hållbar utveckling framskrivet i skolans övergripande mål och riktlinjer. Denna studie är en del av ett större projekt som undersöker implementeringen av utbildning för hållbar utveckling ur olika perspektiv. Andra delar inkluderar grundskoleelever, lärare samt skolorganisation. utveckling. Två grupper av skolor inkluderades; skolor som profilerat sig för att arbeta med hållbar utveckling och skolor utan en sådan profil. Förhoppningsvis kan resultaten från studien ge ett bidrag till diskussionen om implementering av hållbar utveckling i den svenska skolan samt till diskussionen kring undervisning och lärande om hållbar utveckling. Konferenser ESERA 2013 (European Science Education Research Association) Gymnasielärare i naturkunskap och matematik (2001-) Teresa Berglund teresa.berglund@kau.se Gymnasielärarexamen i biologi och matematik (2001) Biologididaktik Hållbar utveckling beskrivs ofta som skärningspunkten mellan dimensioner av miljö, samhälle och ekonomi. Inom utbildning för hållbar utveckling framhålls ofta vikten av att undervisningen tar hänsyn till samspelet mellan dessa tre dimensioner i frågor som rör hållbar utveckling. Docent Niklas Gericke Professor Shu-Nu Chang- Rundgren LICENTIATEXAMEN Planerad hösten 2014 Ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv är det viktigt att få en bild av hur olika dimensioner av hållbar utveckling kommer till uttryck hos elever. Närmare 650 gymnasieelever på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program från ett antal skolor runt om i Sverige har besvarat en enkät. Enkäten inrymmer kännedom, attityder och beteenden kopplade till miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensioner av hållbar

15 15 STEFAN BERTHOLD VALUATION OF INFORMATION PRIVACY One of the key challenges of the information society is responsible handling of personal data. An often-cited reason why people fail to make rational decisions regarding their own informational privacy is the high uncertainty about future consequences of information disclosures today. disclosure - including time. Due to the similarity of the valuation problem for data disclosure and financial derivates, it is worth to look into and possibly adapt the best properties of both, existing privacy policy languages and contract languages for describing complex financial instruments such as nested derivates. NAME Stefan Berthold The value of data can be high or low, depending on the nature of possible future consequences and their probability. Though the accurate value is uncertain, it is possible to anticipate future trends from developments in the past and calculate the expected value of the data as a result of stochastic modeling. This expected value of data can be used to evaluating and comparing alternatives of data disclosure. The comparability of such alternatives is an important requirement for providing (semi-)automated assistance to the user on deciding if, when, which, and at what price personal data should be disclosed. Privacy-enhancing technologies are therefore an obvious field of application for the valuation of data disclosure. Valuation, however, requires a clear determination of the valuated subject, regardless of whether this is (personal) data or a financial instrument. Existing blue-prints for privacy-enhancing technologies use so-called privacy policies to define how personal data should be handled. Ideally, privacy policies are formulated in formal languages, which support complex enough semantics to capture all relevant aspects of personal data Publications Stefan Berthold and Rainer Böhme, Valuating Privacy with Option Pricing Theory, in Tyler Moore, David Pym, and Christos Ioannidis (eds.) Economics of Information Security and Privacy, Springer, Stefan Berthold, Towards a Formal Language for Privacy Options, in Simone Fischer- Hübner, Penny Duquenoy, Marit Hansen, Ronald Leenes, and Ge Zhang (eds.) Privacy and Identity Management for Life, IFIP Advances in Information and Communication Technology, vol. 352, Springer, Stefan Berthold, The Privacy Option Language: Specification & Implementation, technical report, Karlstad University Studies, no. 2013:29, Teaching experience Tillämpad programmering Examensarbete Datavetenskap Datastrukturer och algoritmer Datasäkerhet II Perspektiv på Datavetenskap Programutveckling och design Programutvecklingsmetodik Grafiska användargränssnitt Teoretisk datalogi Administration PhD student representative in the FUR-NT. PHONE stefan.berthold@kau.se MASTERS DEGREE OR EQUIVALENT Diplom Informatiker, Technische Universität Dresden, Germany DISCIPLINE Computer Science SUPERVISORS Prof. Simone Fischer-Hübner Prof. Stefan Lindskog LICENTIATE DEGREE Fall 2011 DOCTORAL DEGREE Spring 2014

16 16 ANN-CATRIN BLOMBERG OPERATIONSSJUKSKÖTERSKANS YRKESFUNKTION INOM PERIOPERATIV VÅRD Forskningens övergripande syfte är att beskriva uppfattningar av operationssjuksköterskans yrkesfunktion inom perioperativ vård. Forskningen förväntas bidra med att synliggöra operationssjuksköterskans kunskaper och omvårdnad av patienten i förhållande till andra yrkesprofessioner inom perioperativ vård. I en intervju studie intervjuades sjuksköterskor utan specialistutbildning och studenter i sista termin sjuksköterskeprogrammen hur de uppfattade operationssjuksköterskans yrkesfunktion. Det framkom i resultatet att det ansåg operationssjuksköterskan vara en osjälvständig assistent och att de inte utförde omvårdnad av patienten. I efterföljande intervjustudie med operationssjuksköterskor framkom att de utifrån sin kunskap tar ett stort ansvar får patientens omvårdnad men hindras av den rådande vårdkulturen att vara delaktig i patientens pre- och postoperativa vård. De önskade mer tid med patienten och hade en önskan att följa patienten hela vägen. Publikationer Blegeberg, B., Blomberg, A., & Hedelin, B. (2008). Nurses conceptions of the professional role of operation theatre and psychiatric nurses. Vård i Norden, 28, Abelsson, A & Blomberg, A-C. Rörelse mellan teori och praxis. Vård i fokus 2/13 Blomberg, A. Bisholt, B. Nilsson, J. Lindwall, L. Making the invisible visible - operating theatre nurses perceptions of caring in perioperative practice. (submitted) Blomberg,A. Willassen, E. Lindwall, L. Preserved dignity as it appears in perioperative practice för operating theatre students (Submitted) Konferenser SSF konferens för verksamhetsförlagd utbildning i Kalmar, 2010 (Keyspeaker) NORNA. Reykjavìk, Island, 2011 Poster 13:th International Nursing Ethics Conference, Turkiet, 2012 ( Keyspeaker) Ansvar för aseptikundervisning i grundutbildningen sjuksköterskeprogrammet Kursansvarig specialistutbildningen inriktning operationssjukvård med föreläsning i operationssjuksköterskans profession Handleding av examenarbetet både på grund- och avancerad nivå. Leg sjuksköterska med specialistsjuksköterskeutbildning inom operationssjukvård. 20 årig yrkeserfarnehet som klinisk verksam operationssjuksköterska vid centralsjukhuset i Karlstad med uppdrag som utbildningsansvarig vid Anestesi/Op/Iva kliniken Universitetsadjunkt Karlstads universitet sedan 2002 med både undervisning i omvårdnad på grund och avancerad nivå. Sedan 2006 programansvarig för specialistsjuksköterskeutbildningen inom operationssjukvård. Ann-Catrin Blomberg ann-catrin.blomberg@kau.se Vårdlärarexamen och Master i omvårdnad, Karlstads universitet Omvårdnad Lillemor Lindwall, RN, PhD, Docent, Prodekan, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Birgitta Bisholt, RN, PhD universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Jan Nilsson, RN, PhD, universitetslektor, institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet LICENTIATEXAMEN Planerad hösten 2013

17 17 CECILIA BOMAN LINDSTRÖM ENDOCRINE DISRUPTING CHEMICALS AND NEURO- DEVELOPMENTAL HEALTH OUTCOMES IN CHILDREN Hormonstörande, av människan skapade, kemikalier kan på olika sätt störa kroppens naturliga system. En särskilt farlig tid bör vara fostertiden, när barnet kropp och hjärna utvecklas. Avhandlingens syfte är att utforska om de hormonstörande ämnen som finns i vår miljö idag ökar risken för barn att få neuropsykiatriska tillstånd som t.ex. autism. Diagnostiseringen av neuropsykiatriska tillstånd som t.ex. autism, har ökat under en tid i Sverige och västvärlden. Den som har autism har svårigheter med kommunikation, socialt samspel och ofta begränsade, repetitiva intressen. Autism påverkar barnets och familjens livssituation. Ett sätt att upptäcka autism och andra neuropsykiatriska tillstånd är den språkscreening som landstinget genomför vid två och ett halvt års ålder. Språkförsening eller svårigheter kan vara en första indikator och språkscreeningen kan användas för en vidare remiss för en neuropsykiatrisk utredning. Vad som orsakar neuropsykiatriska tillstånd och vad ökningen beror på är ännu inte klarlagt, men vi vet att majoriteten av de barn som får diagnosen autism har förändringar i hjärnan. En teori är att autism förprogrammeras redan under fostertiden, där hormonstörande ämnen kan spela en roll. Hormoner är med och påverkar många olika processer i hjärnan och övriga kroppen, där de har olika, viktiga funktioner. Tidigare forskning visar på samband mellan t.ex. PVC-golv i hemmet och en ökad risk för att barnet har en diagnos inom autismspektrumet. PVC-golv innehåller mjukgörare, s.k. ftalater som numera är välkända som hormonstörare. En annan grupp hormonstörare är de perflorerade ämnena, som finns i husgeråd med non stick-beläggning, vattenavvisande textilier och i hamburgerpappret runt din hamburgare så du slipper bli kladdig. Djurstudier har visat på samband mellan neurologiska förändringar och dessa ämnen, men ännu finns det inte publicerad data från fostertiden. För att undersöka detta används två studier. Bostad Barn Hälsastudien och SELMA-studien. I Bostad Barn Hälsa-studien utgår vi från två enkäter som gått ut till föräldrar till alla barn i Värmland i fem åldersgrupper; en 2000 och en uppföljning SELMAstudien startade 2007 där vi rekryterade 2,500 gravida kvinnor i 1 trimestern. Vi har sedan följt dem och deras barn med enkäter och olika provtagningar. Målet är att kunna rapportera dels om halter av olika hormonstörande ämnen i bio-prover från kvinnorna och jämföra dessa med enkätsvar och språkscreenings-enkäten för att se om det finns samband mellan halter av hormonstörande ämnen och språkförseningar. Konferenser Endocrine Disrupting Chemicals, Gordon-konferens, West Dover, USA jun Poster. Indoor Air, Austin, Texas, USA 5-10 jun Poster. Administrativa uppdrag Doktorandrepresentant i forskningsetiska kommittén Cecilia Boman Lindström cecilia.boman@kau.se Mittuniversitet, Magisterprogrammet folkhälsovetenskap. Karlstads universitet, Lärarprogrammet, Magisterexamen Folkhälsovetenskap Professor Carl-Gustaf Bornehag, Professor Christopher Gillberg DOKTORSEXAMEN Planerad hösten 2017 Karlstads universitet, Projektassistent, SELMA-studien, okt 2008 tj. ledig Djurgårdsskolan, Lärare, svenska, åk 7-9, Kristinehamn feb-jun 2007 Karlstads universitet, Forskningsassistent, DBH-studien, Daghems -studien, okt 2006-feb 2007 Karlstads universitet, Forskningsassistent, DBH-studien, feb-dec 2005

18 18 JONNA BOUDREAU IMPROVEMENT OF TISSUE MANUFACTURING PROCESS Vid tissuetillverkning är kräppningen vid torkcylindern mycket viktig för kvalitén på det producerade papperet. Papperet sitter som klistrat mot torkcylindern och när det har torkat färdigt skrapas papperet, kräppas, av cylindern. Klistingen påverkas bland annat av vilken massatyp som används samt hur den är bearbetad. Målet med det här projektet är att analysera hur olika parametrar påverkar klistringen mellan papper och torkcylinder för att få en ökad förståelse för kräppningsprocessen. För att kunna analysera klistringen i labbmiljö har en kräppningsutrustning och adhesionsmetod utvecklats. Massor med olika hemicellulosa innehåll, mängd fines och malgrad har jämförts. Även ytvikt och fukthalt vid påklistringen av papperet på torkcylindern har studerats. För att få bättre kontroll över tillverkningsprocessen av tissue har även ett par mätmetoder tagits fram för att så småningom kunna göra mätningar under produktion. Syftet med mätmetoderna är att kunna mäta kräppstrukturen på det producerade papperet samt tjockleken på beläggningen som klistrar papperet mot torkcylindern. Papperets vågstruktur är viktig för den färdiga produkten och påverkar mjukhet, absorption och papperets töjbarhet. Publikationer Chemical and Morphological Analyses of the Tissue Yankee Coating Jonna Boudreau, Holger Hollmark and Luciano Beghello NPPRj March 2009 A Method of Measuring the Thickness of the Coating on a Dryer Cylinder Jonna Boudreau and Luciano Beghello NPPRj September 2009 Konferenser Tissue world 2007 (Nice) presentation Progress in paper physics 2008 (Helsingfors) poster Advances in Pulp and Paper Research 2013 (Cambridge) poster och presentation Labhandledare i pappersteknik och grundkursen i kemi. Handledare för projekt i pappersteknik samt föreläsningar inom tissue. Administrativa uppdrag Doktorandrepresentant i Kursrådet samt doktorandrepresentant i fakultetens forskarutbildningsnämnd Varit med och anordnat Tissuekursen Jonna Boudreau , jonna.boudreau@kau.se Civilingenjör i Kemiteknik Kemiteknik, med inriktning pappersteknik Dr Christophe Barbier Sverker Albertsson Prof. Ulf Germgård DOKTORSEXAMEN Planerad december 2013 Kräppat papper

19 19 MATS BRUNSTRÖM DYNAMISKA MATEMATIKPROGRAM GER NYA MÖJLIGHETER TILL MATEMATISKA RESONEMANG Under senare tid har olika forskare, både nationellt och internationellt, försökt beskriva vilka olika matematiska kompetenser eller förmågor som behövs för att behärska matematik. Resonemangsförmågan är en förmåga som lyfts fram i samtliga dessa beskrivningar. Synen på matematiskt kunnande utifrån olika förmågor återspeglas även i dagens kurs- och ämnesplaner. I gymnasiets ämnesplan i matematik lyfter man fram sju olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla i samtliga matematikkurser. En av dessa förmågor handlar just om matematiska resonemang. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att följa, föra och bedöma matematiska resonemang. I resonemangsförmågan ingår bland annat att hitta mönster, formulera hypoteser och att undersöka dessa hypoteser vidare. En viktig uppgift för matematiklärare och forskare är att ta fram, utvärdera och beskriva undervisningssituationer där elever ges möjligheter att utveckla de olika förmågorna. Jag är intresserad av hur datorn kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i detta arbete, speciellt när det gäller att ge eleverna möjligheter att föra matematiska resonemang. Jag vill därför undersöka hur ett dynamiskt matematikprogram, som t.ex. GeoGebra, kan integreras i undervisningen för att stimulera matematiska resonemang. Två centrala frågeställningar är: Vilka olika typer av resonemang använder elever som, i par, utforskar matematiska aktiviteter anpassade utifrån ett dynamiskt matematikprogram? Vilka faktorar är viktiga att beakta när man designar en elevaktivitet, anpassad till ett dynamiskt matematikprogram, för att matematiska resonemang ska stimuleras både när eleverna arbetar i par med aktiviteten och i en efterföljande klassrumsdiskussion? Konferenser Brunström, M. &, Fahlgren, M. (2009). GeoGebra A Tool to Create Favorable Learning Situations with Emphasize on Logical Reasoning and Communication. Presentation vid International GeoGebra Conference 2009 (Linz, Österrike). Brunström, M. &, Fahlgren, M. (2010). GeoGebra A Tool to Improve the Understanding of Different Representations of Conics. Presentation vid Nordic GeoGebra Conference 2010 (Reykjavik, Island) Fahlgren, M. & Brunström, M. (2011). Activities in a Dynamic Software Environment that Engage Students in the Process of Proving. Presentation vid International GeoGebra Conference 2011 (Linz, Österrike). Undervisar i matematik och matematikdidaktik på kurser främst inom lärarutbildningen. Administrativa uppdrag Doktorandrepresentant i det vetenskapliga rådet för SMEER Mats Brunström mats.brunstrom@kau.se Ämneslärarexamen ma/fy Matematik med didaktisk inriktning Prof. Kenneth Ruthven, University of Cambridge Prof. Gunnar Gjone, Universitetet i Oslo Doc. Arne Engström, Karlstads universitet DOKTORSEXAMEN Planerad 2014 Har arbetat som universitetsadjunkt i matematik vid Karlstads universitet sedan 1991 och dessförinnan som matematiklärare på KomVux och inom gymnasieskolan.

20 20 NINA CHRISTENSON THE USE OF SSI IN SCIENCE EDUCATION I avhandlingen undersöks användningen av hur samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) kan användas i den naturveteskapliga undervisningen. Undersökningarna har företrädesvis genomförts på gymnasiet och avhandlingen är en sammanläggning bestående av fyra artiklar samt en kappa. Syftet med att använda SNI i den naturvetenskapliga undervisningen är flera, dels för att det kan öka intresset för naturvetenskapliga studier, förbereder elever för att vara aktiva samhällsmedborgare förmögna att fatta välgrundade beslut i en mängd frågor med naturvetenskaplig bakgrund samt är utmärkta för att träna argumentation, debatterande och ställningstagande. Jag har hittills samlat in skriftliga argumenterande texter från gymnasieelever kring frågor som växthuseffekten, kärnkraft för energiutvinning, GMO (genetiskt modifierade organismer) samt konsumtion ur ett miljö- och rättviseperspektiv. Jag har visat att de olika frågorna eleverna argumenterat till genererar olika typer av argument och att argumenten även skiljer sig åt beroende på om eleverna går på ett samhällsprogram eller ett naturvetenskapligt program på gymnasiet. Jag har tagit fram ett ramverk för hur man som lärare i skolan kan bedöma skriftlig argumentation av SNI och i min sista, pågående, studie följer jag ett lärarlags arbete med att arbeta med SNI som utgångspunkt i deras undervisning i de naturveteskapliga ämnena. Publikationer Christenson, N., Chang Rundgren, S. N. & Höglund, H.-O. (2012). Analysing upper secondary students use of supporting reasons in arguing socioscientific issues through the SEE-SEP model. Journal of Science Education and Technology, 21, Christenson, N. (2011). Knowledge, Value and Personal experience Upper secondary students resources of supporting reasons when arguing socioscientific issues. Licentiate thesis. Karlstad University Press, Karlstad. Konferenser AABE 2012 (Asian Association for Biology Education), konferensbidrag, Singapore ERIDOB 2010 (European Researchers in Didactics of Biology), konferensbidrag, Braga, Portugal ERERA 2009 (European Science Education Research Association), konferensbidrag, Istanbul, Turkiet ERIDOB 2012 (European Reseachers in Didactics of Biology), konferensbidrag, Berlin, Tyskland ESERA 2011 (Europeian Science Education Association), konferensbidrag, Lyon, Frankrike ESERA 2013 Europeian Science Education Association), konferensbidrag, Nicosia, Cypern Arbetar med lärarutbildning på Institutionen för geografi, medier och kommunikation 10 år som lärare på högstadiet samt gymnasiet i geografi, biologi samt naturkunskap Nina Christenson nina.christenson@kau.se Gymnasielärarutbildning med inritning mot geografi och biologi Biologididaktik Professor Shu-Nu Chang Rundgren Docent Gabriel Bladh Docent Niklas Gericke LICENTIATEXAMEN Genomförd mars 2011 DOKTORSEXAMEN Planerad juni 2015