SKRIVELSE

Transkript

1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0601 Mark- och miljööverdomstolen SKRIVELSE Aktbilaga 41 Mål nr. P Anges vid kontakt med domstolen Kommunstyrelsen i Härnösands kommun genom Advokat Tom Hofset Kommunstyrelsen i Härnösands kommun./. Bertil Astby m.fl. angående Detaljplan för hotell vid Kanaludden, del av Ön 2:52 m.fl. i Härnösands kommun Ni får härmed tillfälle att yttra Er över bifogade handling, aktbilaga 40. Ert yttrande ska vara skriftligt och ha kommit in till Mark- och miljööverdomstolen senast den 11 januari Ni informeras om att Mark- och miljööverdomstolen därefter avser ta ställning till frågan om målets fortsatta handläggning bl.a frågan om sammanträde och syn. Mark- och miljööverdomstolen tar gärna emot inlagor som inte är alltför omfattande via e-post. Om du inte begär annat kommer vidare kontakt med dig i målet att ske via e-post och på den e-postadress som du senast använt till hovrätten. Halina Nielsen Telefon kansli Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00 16:30 E-post: svea.avd6@dom.se

2 SS-P SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARO dt) Svea Hovrätt SVEA HOVRÄTT Mark- och m iljööverdom stolen INKOM: MÅLNR: P AKTBIL: 40 Yttrande Datum Dnr Ert datum Er beteckning P Avdelning Kultunniljöavdelningen Enhet Enheten för kultumniljöintegrering Detaljplan för hotell vid Kanaludden, del av On 2:52 m fl, Härnösands kommun Ärendet Mark- och miljöö ve rdom stolen har begärt att Riksantikvarieämbetet ska yttra sig J rubicerade ärende. Domstolen härtill sin begäran bifogat Mark- och miljödomstolens (MMD) dom, plankarta och planbeskhvning samt en powerpointpresentation som synes behandla miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Utöver de handlingar som domstolen har tillhandahållit har Riksantikvarieämbetet inhämtat ytterligare handlingar och andra uppgifter i ärendet. Syftet är att klarlägga hur framför allt riksintresseanspråket ^21] har hanterats i planläggningen. Ett platsbesök har gjorts den 4 december Vid detta tillfälle träffade Riksantikvarieämbetet även representanter för Härnösands kommun och för Länsstyrelsen Västern orrlan d. Exempel på handlingar som inhämtats är kommunens översiktsplan1, kommunens kulturmiljöanalys2, miljökonsekvensbeskrivningen3 till planen samt länsstyrelsens samråds- och granskningsyttranden4. Även länsstyrelsens förtydligande värde beskrivning5 för riksintresseansp raket har inhämtats. Riksantikvarieämbetet konstaterar att målet aktualiserar frågor som:. Vilka värden och uttryck konstituerar rikslntresseanspråket Härnösand pi^21]? Vem bestämmer anspråket och vem prövar riksintresset? Finns det höga kulturmiljövärden som inte har med riksintresset att göra?. Vilken metodik behöver man använda och vilket underlag behöver man ha för att bedöma påverkan och skada på riksintresset Härnösand [Y21]? Riksantikvarieämbetet Storgatan 41 Box Stockholm Tel E-post registrator@raa.se Hemsida Org.nr Bankgiro Riskerar ett genomförande av detaljplanen för Kanaludden att påtagligt skada riksintresset [Y21] eller inte? Översiktsplan för Härnösands kommun Härnösands kommun Kulturmiljöanatys Kanaludden. Härnösands kommun Miljökonsekvensbeskrivning. Kulturmiljö och stadsbild. Samsrådshandling. Sweco Gransknings- och beslutshandling har enligt uppgift felaktigt getts denna benämning. 4 Samråd- detaljplan för del av ön 2:52 m fl. Länsstyrelsen samt Granskning - detaljplan för del av On 2:52 m fl. Länsstyrelsen Härnösand (Y21). Länsstyrelsen odaterad (framtagen under 2013). 1(6)

3 Q-P SWEOISH NATIONAL HERtTAGE BOARD Riksantikvarieämbetets synpunkter Riksantikvarieämbetets synpunkter avgränsas till riksintresset för kulturmiljövården och hur detta påverkas av ett plangenomförande:. Det är Riksantikvarieämbetets beskrivning från 1996, översiktsplanens beskrivning och riktlinjer från 2011 samt länsstyrelsens förtydligande värdebeskrivning från 2013 som ska läggas till grund för en bedömning av plangenomförandets påverkan på riksintresset. Härnösand r/21]. Detaljplanen från 2016 innebär inga ändringar av eller tillägg till riksintresseanspråket.. Metodiken för att bedöma påverkan måste i ett sådant här fall utgå dels från det speciella typ av kulturhistoriskt värde som ett riksintresse innebär, dels från de motiv och uttryck som just gäller för Härnösand pi'21]. Det material i form av bland annat kulturmiljöanalys och miljökonsekvensbeskrivning som kommunen har tagit fram är tillräckligt för att fungera som underlag för att bedöma påverkan och skada på riksintresset av ett plangenomförande.. Riksantikvarieämbetet menar, i likhet med kommunen och länsstyrelsen, att ett genomförande av detaljplanen skadar riksintresset [Y21], men inte pä ett sätt som innebär påtaglig skada i miljöbalkens mening. Skälen för Riksantikvarieämbetets synpunkter framgår nedan. Skälen för Riksantikvarieämbetets synpunkter Riksintresset Härnösand - utpekande och förtydligande Riksantikvarieämbetet (RÅA) har, i enligt med de dåvarande bestämmelserna i hushållningsförordningen, år 1996 lämnat en beskrivning av riksintresseanspräket till länsstyrelsen. Någon anledning för Riksantikvarieämbetet att senare revidera riksintressebeskrivningen har inte framkommit, inte heller genom vad som hittills har framkommit i detta planärende. Av beskrivningen framgår riksintresseanspråkets motivering och uttryck: Motivering: Stifts- och residensstad med mångsidiga förvaltningsfunktioner, framträdande nyklassicistiska ka raktärsbygg nåder och en bebyggelse som visar den äldsta strandbundna planstrukturen och gradvis utveckling mot allt större regelbundenhet. Som "Norriands Aten" och Lubbe Nordströms "Obacka" förknippas Härnösand med en speciell roll i Norrlands historiska utveckling och kulturliv. 2(6)

4 9-P Ö-b Uttryck för riksintresset: Domkyrkan från 1856, den märkliga gymnasiebyggnaden ritad avtempelman och residenset båda från sent 1700-tal, samt andra stifts-, residens-, skol-och regementsstadens karaktärsbyggnader. Området Ostanbäcken med bevarad oregelbunden planstruktur från 1500-talet och träbebyggelse från tidigt 1800-tal. Den inte helt regelbundna rutnätsplanen i stadskärnan, utvidgningarna på Kronholmen och arbetarförstaden Rotudden som tillsammans representerar stadsbyggnadsutvecklingen under 1700-talets slut och 1800-tatet. Hamnmitjöer. R i ks intresses nspråket är för Härnösand liksom övriga drygt riksintressen, uttryck för en sammanhängande kulturmiljö. Det handlar alltså inte om en samling objekt och några värdekärnor el dyl pekas heller inte ut av Riksantikvarieämbetet. De fysiska uttrycken är centrala och skapar den läsbarhet av det kulturhistoriska sammanhanget som motiverar riksintresseanspråket. Läsbarhet ska emellertid inte förväxlas med sthkt publika upplevelse värd en eller förväxlas med sådana svagt definierade begrepp som stads- och landskapsbild eller med visuell påverkan i största allmänhet. Här finns pä olika sätt otydligheter i kommunens underlag, i miljökonsekvensbeskrivningen och i Miljö- och miljödomstolens dom. Översiktsplanen (OP) spelar en central roll i riksintressesystemet. Här ska staten och kommunen komma överens om hur riksintresset ska tillgodoses. OP är därmed ett viktigt underiag för att hantera riksintresset i planläggning och tillsténdsprövning. Av översiktsplanen från framgår inga andra motiv och uttryck än de som finns i Riksantikvarieämbetets utpekande. Några värdekärnor nämns inte. Kommunen anger i OP att riksintresset ska tillgodoses genom bland annat att "gatustrukturen och bebyggelsekaraktären ska bibehållas vid ny-, omoch tillbyggnader... ". Vidare framgår att kommunen avser att ta fram ett kulturmiljöprogram för riksintresset Härnösand. Det är länsstyrelsen och inte Riksantikvarieämbetet som i översiktsplaneringen bevakar riksintresset och för dialogen med kommunen. Länsstyrelsen lämnar i sitt granskningsyttrande över översiktsplanen inga invändningar mot kommunens något knapphändiga riktlinjer för att tillgodose riksintresset. Något kulturprogram har inte påträffats i samband med det nu aktuella ärendet. Länsstyrelsen har 2013 tagit fram en förtydligande beskrivning som ska förklara de riksintressanta värdena. Riksantikvarieämbetet anser generellt att det är värdefullt att länsstyrelserna, med utgångspunkt från Riksantikvarieämbetets ofta kortfattade beskrivningar, genom bakgrundsbeskrivningar och exemplifieringar förklara riksintresseanspråken. Länsstyrelsens förtydligande beskrivning av 3(6)

5 ca? Ö-D Härnösand, menar vi, är ett gott exempel på ett sådant underiag. Den förtydligande beskrivningen kan läggas till grund för vidare hantering av riksintresseanspråk i framtida revidering av översiktsplanen och för argumentation kring riksintresset i planläggning och tiflständsprövning. Riksintresset Härnösand i antagande- och överprövning Ett riksintressesanspråk kan alltså förtydligas från Riksantikvarieämbetets utpekande, framför allt via översiktsplanen men även genom länsstyrelsens planerings- och kunskapsunderiag. Vid plan- och prövningsbeslut där riksintresset aktiveras kan anspråkets närmare innebörd komma att prövas - motiv och uttryck kan tänkbart både dras ifrån och läggas till. Det första tillfället att pröva riksintresseanspråket uppstod vid kommunens antaga ndeprövn ing av detaljplanen. Av planhandlingarna för Kanaludden framgår dock inga ändringar av eller tillägg till Riksantikvarieämbetets eller länsstyrelsens beskrivningar av riksintresset. l samband med prövningen av detaljplanen har Mark- och miljödomstolen uttalat använt sig både av riksintressebeskrivningen och av länsstyrelsens förtydligande beskrivning. Domstolen drar från dessa beskrivningar slutsatser (punkterna 13, 14 och 16 i domskälen) om riksintressets innebörd. Argumentationen och begreppsanvändningen lämnar en del övrigt att önska, bland annat är det inte tydligt hur domstolen använder begreppet upplevelsevärde. Begreppet värdekärnor ar också något som domstolen väljer att använda, trots att varken Riksantikvarieämbetets utpekande, kommunens översiktsplan eller länsstyrelsens underlag använder begreppet. Sammantaget ligger det dock nära till hands att tro att domstolen har gjort en bedömning av vad hksintresseanspråket innebär som ligger i linje med Riksantikvarieämbetets beskrivning och länsstyrelsens underlag, och att inget har lagts till eller dragits ifrån. Riksantikvarieämbetets slutsats om riksintressets innebörd Slutsatsen är att det är Riksantikvarieämbetets beskrivning, översiktsplanens beskrivning och riktlinjer samt länsstyrelsens förtydligande värdebeskrivning som ska läggas till grund för en bedömning av plangenomförandets påverkan pä riksintresset, l likhet med vad som åtminstone delvis framgår av Mark- och mi ljöd om sto! en s dom är det påverkan på såväl enskilda uttryck som på riksintressemiljön i sin helhet som ska bedömas. Några värdekämor har inte identifierats och behöver inte beaktas. Länsstyrelsens texter om stadens koppling till 4(6)

6 sy? dt) vattnet, utblickar mot vattnet och domkyrkans dominans i stadssiluetten ska här ses som förklaringar till riksintresseanspråket och inte som förslag till nya uttryck. Metodik för att bedöma påverkan på riksintresset Ett riksintresse för kultu miljövården innebär ett särskilt perspektiv på kulturhistoriska värden. Stort fokus ligger på förekomsten av fysiska uttryck och på kulturmiljöns läsbarhet. Metodik för att bedöma exempelvis påverkan och skada pä riksintresse behöver beakta detta. Vidare har varje riksintresse sina egna motiv och uttryck, vilket också måste beaktas vid analysen. Riksantikvarieämbetet ser ingen generell metod eller metodik som alltid kan användas, l myndighetens handbok6 anges istället ett generellt analysschema som tar sin utgångspunkt i följande sex frågor:. Vad försvinner och vad tillkommer?. Ar påverkan visuell eller funktionell?. Ar påverkan direkt eller indirekt?. Ar påverkan tillfällig eller bestående?. Vilka egenskaper påverkas?. Hur påverkas miljöns värden? Riksantikvarieämbetets sammantagna bedömning är kommunens kulturmiljöanalys, miljökonsekvensbeskrivningen till planen och övrigt underlag (till exempel fotomontage) i tillräcklig utsträckning ger undedag för att bedöma påverkan på och skada på riksintresset Härnösand [Y21]. Ett riksintresse är ett statligt anspråk. Bedömning av påverkan och eventuell skada på ett sådant anspråk är förbehållet aktörer som Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen, planmyndigheten och/eller prövnjngsmyndigheten/domstolen, medan verksamhetsutövare eller motsvarande har en skyldighet att utreda påverkan i sak som underiag för denna bedömning, l det här fallet är den kommunala planmyndigheten tillika ansvarig för underlaget för påverkans- och skadebedömningen, till exempel ansvarig för den miljöbedömningsprocess som knutits till planarbetet. Inom regelverket - lag, förordning och allmänna råd - för 6 Kulturmitjövårdens riksintressen enligt 3 kap 6 miljöbalken. Handbok, Riksantikvarieämbetet (6)

7 9-P dt) miljöbedömningar används andra begrepp än påtaglig skada. Mark- och miljödomstolens kntik mot begreppsanvändningen förefaller, mot bakgrund av detta, inte vara rimlig och därmed inte bör påverka bedömningen av påverkan pé riksintresset. Skada på riksintresset, men Inte påtaglig skada Riksantikvarieämbetets bedömning är att ett genomförande av detaljplanen kommer att skada riksintresset. Skadan bedöms emellertid inte vara påtaglig i miljöbalkens mening. Skadan på riksintresset ska ses i ett helhetsperspektiv. Riksintresset Härnösand [Y21] är en helhetlig kulturmiljö och inte en samling kulturmiljöobjekt och strukturer. Detta innebär inte att riksintresset avser stadsmiljön i sin helhet eller ens kulturmiljön i staden i sin helhet. Stadsmiljön innehåller kvaliteter och förutsättningar som inte har direkt med kulturmiljövärden att göra. Kulturmiljön i staden innehåller objekt, strukturer m m som är värdefulla men som inte är riksintressanta. Skadan uppstår genom att domkyrkan, som ett av riksintressets utpekade uttryck får en mindre framträdande plats och blir mindre läsbar i kulturmiljön. Denna skada uppkommer genom att det föreslagna hotellet från vissa punkter i staden som exempelvis Gådeåparken kommer att skymma kyrkan. Genomförandet av detaljplanen sker i omedelbar närhet till Ostanbäcken, ett annat utpekat uttryck. Här bedömer vi att planen inte påverkar läsbarheten av planstrukturen och bebyggelsen i området. Inte heller avläsbarheten av "den äldsta strandbundna planstrukturen" som bland annat företas av Ostanbäckens avgränsning västerut och Brunnshusgatan försvåras nämnvärt. Detta beslut har fattats av avdelningschefen Qalsar Mahmood efter föredragning av antikvarien Anders Hedlund. Även t.f. enhetschefen Rikard Sohlenius har varit med om den slutliga handläggningen. Qaisar Mahmood ijca^w) Anders Hedlund 6(6)