2009 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 3 Musik är

Transkript

1 Nr 2 Oktober 2009 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 3 Musik är I det här numret bland annat: glädje! Framåt med fyllda segel 2 Marthaföreningens 110 års fest 4-5 Vad gjorde folk med soporna före Stormossens tid? 6 Bildcollage Hemliga resorna På bilden här ovan ser du en uppsättning musikinstrument. Men var är spelmännen? Jo, de finns på olika håll ute i vår bygd. Sitt stora intresse för musiken utövar de bl.a. inom de fyra spelmanslag som finns i kommunen. Musik är glädje! både för spelmännen själva och för oss andra som lyssnar och dansar. Spelmännen och instrumenten kan du stifta bekantskap med inte bara i verkligheten ute i bygden ute också i form av text och bilder på sidorna 8-11 i den här tidningen. Bläddra dit och läs om dem, om vilka de är och vad de vill! Specialdesignat. - Bakelsen som du ser här intill nog ser den väl smaklig ut? Undra på det, för den är specialdesignad av Marina Tallgren. Martharörelsen har fyllt 110 år och det skulle naturligtvis firas rejält. Vasabygdens Marthadistrikt gjorde det med en fest vid Åminne Folkpark i Malax. I festen deltog 350 marthor plus en del inbjudna gäster. De flesta av oss skulle säkert gärna ha varit med för att få en smakbit av den speciella bakelsen. Nu får vi i stället nöja oss med att läsa om evenemanget på sidorna 4-5 men det är ju inte så dåligt det heller. Kommande evenemang bland annat:! Föreningen ordnar; "#$# % Månadsträff på Seniorpunkten & Månadsträff ' på Seniorpunkten Julfest ( på Berny s Distriktet & ordnar; " Pidroturnering under hösten och vintern ) Frågesportsuttagning!* i Januari +& Resa till,- Gran Canaria

2 Ordförandens spalt Den aktiva pensionären Vid vår månadsträff den 23 september informerade Diana Rosenlöf, som arbetar med äldrerådgivningen vid HVC i Smedsby, om de minnesstörningar som kan komma att drabba oss efterhand som åren går. Att vi då och då inte finner ett namn eller inte kommer på ett telefonnummer som vi ringer ofta, är helt normalt för att inte tala om födelsedagar och bröllopsdagen man missat. Detta är helt normalt! Om vi ofta börjar glömma kaffebryggaren på efter att vi ställt undan kaffekannan, det kan vara ett tecken på att något inte är riktigt som det skall vara. Eller om vi börjar glömma ta med nyckeln allt som oftast eller till exempel mobilen när vi går hemifrån saker som vi har för vana att ta med ja, då måste vi börja fundera på att göra något åt saken. Om du inte gör något, då kan du försvåra din livssituation ganska fort, samtidigt som du gör det svårare för vården att hjälpa dig på ett framgångsrikt sätt. Minnet blir sämre Att minnet blivit sämre är absolut inte något vi behöver skämmas för, det är normalt när vi blir äldre. Men vad göra? Jo, ring Diana Rosenlöf vid HVC i Smedsby tel Är hon inte på plats kan du säkert ge ett ringbud, så ringer Diana tillbaks till dig. Om du klarar dig bra fram tills du fyllt 78 år kommer Diana, eller någon kollega till henne att kontakta dig. Detta sker helt automatiskt, för när vi nått den åldern är det viktigt att om vi då har några minnesstörningar genast börja söka orsak och hitta bot eller om inte annat bromsa eventuella störningar. Kost och motion Men, vad göra för att fördröja uppkomsten av onormala minnesstörningar. Två viktiga förebyggande beståndsdelar är en mångsidig kosthållning där fisk, växtfetter och grönsaker samt motion efter förmåga ingår. Det gäller också att träna de små hjärncellerna, på samma sätt som vi måste träna många av våra andra färdigheter för att inte tappa formen. Lös korsord eller sudoku (sudoku är svårt, men ger hög minnesträning) När du lägger en patiens, försök memorera var du lägger de olika korten Lek gömma nyckeln med dig själv, lägg något på fel plats, flytta det till rätt plats följande dag. Om du är rädd att inte minnas till morgondagen, gör om proceduren efter minuter. Det brukar fastna bättre då. Försök hitta på egna små knep att öva minnet med. Att delta i olika kurser eller engagera sig i föreningsaktiviteter ger ett högt socialt värde som även det ger hjärnan nyttig gymnastik. Socialt umgänge viktigt Efter ett långt och slitsamt arbetsliv är det förstås också viktigt att vi får ta det lite lugnare, men det får absolut inte betyda att inte göra någonting. Det sociala umgänget med studiekamrater, arbetskamrater, idrottskamrater, vänner och bekanta såsom det var före pensioneringen måste fortsätta även efter pensioneringen. Det är ju ändå bara en av våra livsfaser, som även den skall ge positiva upplevelser med roliga minnen. Stig Landing Ordförande PS Om du ännu inte är med i Korsholms pensionärsförening r.f. är du välkommen med. För 1 Euro i månaden får du vår tidning hem någon dag efter den gått i tryck, plus nio nummer i året av vårt pensionärsförbunds medlemstidning God Tid. Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av: Stig Landing, ordförande och ansvaig utgivare Rimalvägen 320, Helsingby Tfn , e-post stig@landing.se Henrik Svarfvar, ordf. för aktivitetskommittén Mottatået 59, Tölby Tfn , e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi Börje Paro, sammankallare Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby Tfn , e-post borje.paro@netikka.fi Sören Lundberg, layout, ombrytning Gålörsvägen 46, Petalax Tfn , e-post sorenlundberg1@hotmail.com Tryck: Arkmedia Ab, Vasa Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen Auroravägen 20, Korsholm Tfn , e-post hawikberg@hotmail.com Roger Lind, textredigering Hovrättssesplanaden 7C 48, Vasa Tfn , e-post roger.lind@netikka.fi Fredrik Björk, webbmaster Brobackvägen 53, Helsingby Tfn , e-post bjork.fredrik@netikka.fi Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att utkomma i månadsskiftet mars-april Text- och bildbidrag från föreningens medlemmar och stödpersoner välkomnas. De bör vara inlämnade senast 1 mars till Stig Landing eller någon annan i gruppen. 2

3 Framåt med fyllda segel Svenska pensionärsförbundet styr med full fart in i framtiden. Det vindfyllda seglet i förbundets nya märke symboliserar den framtidstro vi äldre kan och vill stå för. Med nära medlemmar är vårt förbund en av de största finlandssvenska organisationerna. Föreningarna i Österbotten har medlemmar och Korsholms Pensionärsförening uppnår förhoppningsvis 800 under detta år. Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb har 360 medlemmar. För den enskilda pensionären är den lokala föreningen viktig. Medlemmarna i Korsholmsföreningen finner där kamrater att dela gemensamma intressen med. Man kan medverka i aktiviteter som piggar upp och stimulerar. Distriktsbildning för samarbete Svenska pensionärsförbundets Österbottniska distrikt grundades den 15 oktober 1973 i Vasa. Distriktet kan fira sin 36-årsdag den 15 oktober i år. Distriktets uppgift skulle bli att möjliggöra ett intimt samarbete mellan å ena sidan de österbottniska pensionärsföreningarna, å andra sidan mellan de österbottniska föreningarna och förbundet. Formuleringen är från det grundande mötet. Distriktets första ombudsman Else-Maj Johnson var anställd på deltid mellan den 1 oktober 1974 och 31 juli Undertecknad anställdes som ombudsman på heltid den 1 september 1990 och har nu några år kvar till pensioneringen. Bäst uppslutning i Österbotten Hur har distriktet lyckats i målsättningen med möjliggörandet av det intima samarbetet mellan föreningarna och förbundet. Jag kanske är jävig att göra en utvärdering, men min klara uppfattning är att vi lyckats bra. Av det totala medlemsantalet på är österbottningar. Om de övriga verksamhetsområdena inom förbundet skulle ha motsvarande andel medlemmar kunde förbundet ha uppskattningsvis medlemmar i dag. Ser man till deltagarantalet i aktiviteterna i Österbotten tävlar vi i betydligt högre division än i de övriga regionerna. En stående fråga man får svara på efter man läst i GOD TID om våra aktiviteter är: Hur gör ni i Österbotten för att få ut 1000 pensionärer på en sommardag? Samarbete kring resor Det stora intresset för den nystartade resverksamheten inom distriktet med södernresor och europaresor är också ett bra exempel på ett lyckat österbottniskt samarbete. Ett tack till alla resenärer från Korsholms Pensionärsförening. Vi för inte statistik över varifrån deltagarna kommer, men Korsholm och Vasa ligger bra till. Detta skall väl ses som ett gott betyg åt våra reseledare Henrik Svarfvar och Bert Bäck. Enligt förbundets stadgar är förbundet indelat i sex verksamhetsområden: Helsingfors, Nyland, Åboland, Österbotten, Åland och övriga Finland. Vårt förbund saknar en enhetlig distriktsindelning. Förutom det Österbottniska distriktet finns det Östnyländska distriktet. Organisationsmodellen diskuteras Det har länge pågått en diskussion i förbundet om den interna organisationsmodellen. Förbundets organisation behandlades på ledarkonferensen i början på Ett förslag från förbundsstyrelsen hur den regionala organisationen skall se ut bör komma under nästa år och behandlas på höstmötet Beslutet om bildandande av det Österbottniska distriktet och valet av Else-Maj Johnson till första ombudsman skapade en stabil grund, varifrån det varit lätt att fortsätta jobbet med att sköta det österbottniska fältet. PER THOMASFOLK ombudsman 3

4 Hundratals marthor med Styrelsen och inbjudna gäster. Närmast t.v. Marthaförbundets verksamhetsledare Christel Raunio. Vasabygdens Marthadistrikt firade 110-årsjubileumsfest den 23 augusti i Åminne Folkpark. 350 marthor och en del inbjudna gäster deltog i festen. Susanne Karlsson hälsade alla välkomna och sade bland annat: Vi ska känna oss stolta över det sociala arbete vi marthor gör. Vårt syfte ligger alltid i tiden och vi har samma syfte nu som för 110 år sedan. Det är viktigt att kvinnor tar sitt sociala ansvar och tar hand om sina medmänniskor. Festtalare från Lettland Festtalet hölls av Iluta Lace från Marthacentrs, Riga. Hon berättade om hur kvinnornas situation är i Lettland. Våld mot kvinnor och kvinnohandel är stora problem. Hon påpekade skillnaden mellan lagstiftningen där och i Finland. Kvinnorna i Marthacentr jobbar hårt för att påverka och förbättra kvinnans situation i Lettland. Specialdesignad marthabakelse Festprogrammet i övrigt bestod mest av sång och musik samt revyinslag. Under pausen serverades kaffe med smörgås och specialdesignad marthabakelse. Dessutom ordnades lotteri samt en utställning av hattar och handväskor. Artisterna som medverkade både före och efter pausen var Helmerz, Petter Eklund, blandad kvartett med Cristina Martin, Caroline och Nisse Tuomela, Jannika Hinders, inslag från Malaxrevyn Mossona, Lise & Siv från Vörå, Rota Lace och Gunnel Svenns. Distriktsstyrelsen hade ordnat en värdig 110-årsfest. Marina Tallgrens specialdesignad bakelse. Gertrud Beijar 4

5 på 110-årsfest i Åminne Susanne får Alma Skog-medaljen. Distriktets styrelse hade beslutat tilldela Susanne Karlsson Alma Skog-medaljen som tack för sitt engagemang inom Vasabygden och hela svenska Österbotten. Festtalaren Iluta Lace från Marthacentrs i Riga. Gertrud Beijar utnämndes till hedersordförande i Vasabygdens Marthadistrikt. Susanne Karlsson överräckte diplomet med följande ord: Gertrud har varit ordförande för distriktet Under hennes ordförandeskap hände mycket som påverkat, uppmuntrat och inspirerat de enskilda föreningarna, distriktet och förbundet. Gertrud är som en klippa står stadigt fast vinden ibland blåser hård nordlig motvind. Hon är noggrann och ansvarsfull. Hon känner föreningarna och medlemmarna ja hon är ett självklart val till hedersordförande i distriktet. Iluta Laces dotter sjöng två sånger, en på svenska och en på lettiska. 5

6 Annat var det förr Vad gjorde folk med soporna före Stormossens tid? Den frågan ville vi ha svar på när Stormossen i våras i samarbete med Österbottens traditionsarkiv samlade in berättelser om avfallshantering förr i tiden. Mångt och mycket var annorlunda förr. Här har vi samlat några intressanta utdrag från de texter som skickades till oss under våren. Vi vill tacka alla som delat med sig av sina minnen om återanvändning och avfallshantering i gångna tider. Tidningar på utedass, matrester åt djuren Jag tänkte ta en vanlig dagstidning som exempel. Den användes på utedasset hos de flesta, och också som skosulor, till fönstertvätt och -isolering. I butiken fick man vitt omslagspapper om man köpte en korvbit. Det var bra ritpapper åt barnen. På landet fanns djur som fick inmundiga alla matrester som inte blev använda som ingredienser dagen efter. Till och med vatten som man rengjorde matkärlen med togs om hand, det var en begärlig dryck för fåren. När djuren ryktades (borstades) togs det hår som lossnade tillvara, blandades med ull och spanns till garn. Kostymbyxor blev kjolar Gamla kläder sprättades upp och blev nya kläder, t.ex. gamla herrkostymbyxor blev snygga kjolar, kragarna på herrskjortorna vändes och likaså manschetterna. Utnötta bomullskläder vävdes till mattor. Av husdjuren som slaktades hemma fick man talg, en del användes till att koka munkar i. Klövfett ur benen användes bl.a. till att smörja stövlarna med. Också mjölkplastpåsarna klipptes till remsor och virkades till mattor. Gamla krokiga gångbara spikar rätades ut. Gödseln skyfflades till gödselstaden, och så hade vi WC med trappor upp över gödselstaden. Alla gamla och slitna kläder klipptes till mattrasor och vävdes till mattor. Gamla och slitna ylletröjor repades upp och vävdes till möbeltyg till stolar eller någon fåtölj. Av fett från slaktdjur gjordes tvål. Pengar för råttsvansar Den första avstjälpningsplatsen i Vasa var på 1930-talet belägen vid norra infarten till staden invid Karlebyvägen. Den var belägen bakom mejeriet Milka (byggdes först på 1950-talet) på nuvarande Himalajagatan. Hit fördes stadens invånares avfall. Det fanns två stora nätlådor där också. Man samlade in bortkastade köttben och slaktavfallsben i dem. De skulle återanvändas av någon industri som råvara till benlim eller malas till benmjöl. Det fanns märg och köttrester på benen och då skymningen kom vandrade råttorna till benbingarna. Pojkarna fångade råttorna och fick råttsvanspengar för varje insamlad råttsvans. Till saken hör att det snart började förekomma många svanslösa råttor på avstjälpningsplatsen eftersom pojkarna skar av svansen på råttorna men släppte dem sedan lösa för att trygga framtida förtjänster. Då stadens övervakare upptäckte de svanslösa råttorna slutade man betala ut pengar för råttsvansar. Nina Lindman informatör Ab Stormossen Oy 6

7 Förenings- och förbundsverksamhet Under hösten ordnas olika aktiviteter för medlemmarna i vår förening. En del aktiviteter har redan genomförts bland annat första månadsträffen den 23.9, Föreningen ordnar: Månadsträff på Seniorpunkten i Smedsby kl Månadsträff på Seniorpunkten i Smedsby kl Julfest på Berny s i Replot kl fritidsmässan i Botniahallen den 5.10 och distriktets utfärd till Kuortane den Under senhösten och förvintern ordnas ännu många aktiviteter både av föreningen, distriktet och förbundet. Förbundet ordnar: Höstmöte och Seniorkryssning till Stockholm Långresa till Spanien i februari mars Distriktet ordnar: Pidroturnering under hösten och vintern Frågesportsuttagning i januari Resa till Gran Canaria Resa till Baltikum i augusti Resa till Ungern och Österrike i september Kryssning med frågesportsfinal i mars Resor till Tallin med teater, SPA resa till Estland, antikresa till Sverige, kryssning på Volga, resa till Provence i Frankrike och hemliga resa för hela förbundet. Detta har hänt! Föreningensverksamhet har fortgått på sedvanligt sätt under vårvintern, våren och sommaren. Om vi börjar med vårvinterträffen i Helsingby sista söndagen i mars så mötte över 150 pensionärer upp denna söndagseftermiddag.vår kommundirektör Rurik Ahlberg höll festtalet. Smedarna både spelade och spexade och Mobilatekören underhöll med sång. Månadsträffen i april med ett 70-tal deltagare hölls på Seniorpunkten. Bjarne Berg talade om sina resor till Madeira och spelade fiol. Kaj Löfvik medverkade med att berätta om ovanliga och mera vanliga växter som finns i Gamla Vasa. I juni ordnades sommarträff vid Meteorian på Söderfjärden. Trots regn och blåst mötte ett 50-tal medlemmar upp. Matts Andersén redogjorde för Söderfjärdens uppkomst och utveckling, Else-Maj och Per-Erik Sabel grillade korv och Kaj-Erik Pått hade sammanställt frågesporten. vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Se bildcollage på sidorna 12-13! Sommarens hemliga resor ordnades denna gång till Keuru och Tavastkyro med över 90 deltagare. Dessa resor är en av de mest uppskattade verksamheterna inom föreningen. Mera om hemliga resorna kan läsas på annan plats i tidningen. I augusti ordnades en resa till Åland gemensamt med Kvevlax och VIPS. Ett drygt tiotal pensionärer från vår förening deltog. Föreningsmedlemmar från vår förening har också deltagit i av distriktet ordnade aktiviteter, däribland sommarsamlingen på Fagerö och utfärden till Kuortane. Även i distriktets långresor till Italien och Slovenien Kroatien deltog resenärer från vår förening. Den friskvårdsmässa och motionsdag som ordnas i Botniahallen har ännu inte gått av stapeln när detta skrivs, men föreningen kommer att medverka. Förhoppningsvis deltar ett stort antal medlemmar från Korsholm i arrangemanget. Henrik Svarfvar 7

8 Dragspelskurs blev Bälgagillet med alltmer vidgad repertoar Jularbogillet stod förebild då Korsholmsgillet startade Det som skulle bli Bälgagillet startade 1980 som en dragspelskurs i Vasa arbetarinstitut med svagdrickabryggaren och kulturaktivisten Bo Boddin Broström som musikalisk ledare. Efter några år orkestrifierades den och man antog namnet Bälgagillet på förslag av dåvarande kursdeltagaren Solbritt Österback. Småningom fick man eget emblem och blåvit uniform. Övningarna på institutet började alltmer gå ut på att instudera lämpliga Bakre raden: Henry Lithen, John Ström, Rafael Palm, Nils Hilden, Helmer stycken att spelas för publik. Med sina Celvin, Pauli Salmela, Roy Norrback, Nils-Göran Nordkvist. Sittande på bänken: Marita Eur, Elsie Knuts, Hilkka Luoma, Helene Groop, Marjatta Pada, underhållningsvärlden hade kursleda- väl etablerade kontakter till musik- och Listbeth Stoor, Kristina Nordkvist. På marken: Yngve Lithen, Fredrik Björk ren goda möjligheter att matcha fram Erik Blomqvist saknas på bilden. Roy Norrback spelar trummor, Nils-Göran gruppen till allt fler och mer pretentiösa Nordkvist spelar bas, medan de övriga spelar dragspel. Yngve Lithen brukar speluppdrag, till en början mest i dans-, också spela saxofon och Rafael Palm spelar gärna piano. Helmer Celvin, Yngve Lithen och Fredrik Björk brukar också sjunga. Forts. på sid Nu böri vi, säger vår spelledare Henry Nystrand och ser på klockan. Det är torsdag kväll och klockan är Alla 14 spelmän har samlats i Singsby hembygdsförenings lokal för sedvanlig övning. Denna torsdag skall vi finslipa ett antal låtar från vårt breda musiksortiment, som bl.a. består av ny och gammal dansmusik, folkmusik och visor. Vid 20-snåret ljuder den traditionella kaffe-polkan, och sedan blir det kaffepaus. Denna gång är det Holger som står för doppet. Startimpuls från Sverige På våren 1970 besökte Jularbogillet (från Avesta) Korsholms teateramatörer. Träffen blev mycket lyckad och under hösten 1970 beslöt en grupp driftiga spelmän att man även i Korsholm skulle försöka få igång ett liknande spelmansgille. Genom en annons i Vasabladet kallade man intresserade spelmän från Forts. på sid Övre raden från vänster: Göran Enegren, Olof Nybo, Holger Nybäck, Göran Pellfolk, Henry Nystrand, Simo Salin, Sven Sandvik, Börje Swenn. Nedre raden från vänster: Peter Österberg, Inga-Lill Sund, Anneli Nystrand, Britta Lund, Birgitta Beijar- Österberg. Per-Henrik Lithén saknas på bilden

9 Från vänster: Birger Enholm, Simo Salin, Paul Vasberg, Inga-Lill Sund, Håkan Sundvik, Karl-Erik Wasberg (stora mörka gossen) Olav Frantz (dragspelet) Per-Erik Backlund, Gustav Rönnqvist och Bengt Vestergård. Detta är sammansättningen i detta nu. Paul Vasberg och Per-Erik Backlund hör till de som var med från början, året var 1972 i februari. Först bildades en Kvevlaxtrio, sedan ett helt spelmansgille Kvevlax spelmansgille, idag Kvevlax Gille, grundades i november 1972 i Kvevlax. Grundarna var Paul Frantz, Ingmar Vesteråker och Sven Sillman. Dessa personer är alla Kvevlaxbor. Kort efter trions bildande blev frågan om även andra i nejden vore intresserade att spela samma sorts musik. Här kom då Västerhankmoborna Alvar Pensar och Knut Sandén in i bilden. Ännu var inte gruppen full. I februari 1973 blev det en samling i Kvevlax uf, där det dryftades bildandet av ett spelmansgille. Då var antalet uppe i ca 15 stycken. Eftersom gruppen var så pass stor, ansågs att det behövs en spelledare. Alvar Pensar, som trakterade dragspel och hade vissa färdigheter i ledning, blev den första spelledaren. Först i, sedan ur medborgarinstitutet Kvevlax Spelmansgille registrerades som förening, med stadgar för att ha klart med administrationen. I början var Gillet med inom medborgarinstitutet, vuxeninstitutet idag. När Gillet blev populärt med sin dansmusik, togs steget ur medborgarinstitutet. Det ansågs olämpligt att ta betalt för Forts. på sid Smedsbygruppen S M E D A R N A Spelmanslaget/Folkmusikgruppen SMEDARNA bildades i september 1977 i Smedsby, Korsholm och valde namnet med hänsyftning till att de flesta stiftande medlemmar var bosatta i Smedsby. Initiativet kom från Bengt Cederborg och Rafael Åstrand som kontaktade dåvarande Korsholms medborgarinstitut med önskan om en kurs i folkmusik. Då Dan Lillas, som p.g.a. jobb och andra engagemang inte kunde åtaga sig ledarskapet men lovade komma med som deltagare åtog sig Sture Manns att leda kursen och Lillas valdes till viceledare. SMEDARNAs övningskvällar blev från starten en kvälls- Forts. på sid Folkmusikgruppen SMEDARNA Från vänster: Greger Erikslund, Sven-Olof Storm, Torolf Rönnqvist, Kenneth Granback, Nils Hildén, Sture Wistbacka, ledaren Dan Lillas, Sven Sillman och Sven-Erik Nyström. På bilden saknas gitarristen Helge Aho och trummisen Tom Lillas. 9

10 Forts. Dragspelskurs blev... från sid 8 förströelse- och allsångssammanhang. Förskjutning mot Korsholm I sådana tecken har gillet spelat vidare. Under ett antal år i mitten på 1990-talet höll Bo en kurs i Syd-Östra Korsholms musikskola. Den gruppen anslöt sig till Bälgagillet år Mycket har hunnit förändras under de nästan 30 år som gått. De flesta av åttiotalspionjärerna har avlösts av nya krafter så också år 2005 bortgångne Bo Broström, vars ledarskap övertagits av Yngve Lithén. Tyngdpunkten i verksamheten och medlemsrekryteringen har förskjutits från Vasa till grannkommunen Korsholm. Publikunderlaget och låtförrådet har breddats, särskilt genom att orkestern vidgat repertoaren med andliga sånger och börjat efterfrågas alltmer för framträdanden också i kyrkor och församlingshus. Registrerad förening, mera instrument Bälgagillet är ingen tynande skara utan har snarast vuxit efterhand. Från 2006 är gillet en officiellt registrerad förening med i dag 18 aktiva medlemmar. Tillväxten har också bidragit till att vidga gillets musikaliska register, så att dragspelsklangerna numera kan berikas med basgitarr-trumkomp, med sång och med instrument som fiol, saxofon och kantele. Forts. Jularbogillet... från sid 8 hela Korsholm. Till den första spelträffen samlades 17 spelmän. Korsholmsgillet grundades 19 november 1970 och den första igångstamparen var Helmer Andersson. Vill berika med musikupplevelser Korsholmsgillet r.f. är en registrerad förening. Målsättningen under alla år har varit och är att berika folk i alla åldrar med positiva musikupplevelser. Den sociala och musikaliska gemenskapen inom Korsholmsgillet är också mycket viktig. Man ska vara glad när man åker hem från övningen. Övningarna äger rum en gång per vecka under arbetsterminerna i Korsholms högstadiums lokaliteter inom ramen för Korsholms vuxeninstitut. Under sommaren sker övningarna mer sällan men då oftast i Toby byagård. För publikspelningar anlitas gillet främst i Vasa-Korsholm med omnejder. Har ni inga inspelningar som man kan få köpa, började folk allt oftare undra. Och som enkla amatörspelmän reagerade gillesmedlemmarna länge närmast förundrat och förläget inför sådana frågor. Insikten att man hade egna fans var smått överraskande och tanken på en skivutgåva verkade totalt främmande. Sedan idén fått mogna några år och sedan gillet spelat in strölåtar på ett par skivor utgivna av de institut där man övade, började tanken på en egen skiva verka mindre omöjlig. Den realiserades småningom med en CD, där Bälgagillet visar upp sig precis som det är: ett gäng som, utan att försöka briljera med slipad teknik eller intrikata arrangemang, vill spela folknära, publikvänlig profan och andlig musik till såväl egen som andras förnöjelse. Vi i Bälgagillet ser det som en styrka att vi spelar både profan och andlig musik. Det innebär att vi spelar på allsångskvällar, danser men även i kyrkor och församlingshem och riktar oss till en bred publik. Vi tycker att varje uppträdande är en höjdpunkt i sig själv. Vi får träffas och spela tillsammans och förhoppningsvis smittar spelglädjen av sig även på publiken. Leif Finnäs/Fredrik Björk Korsholmsgillets höjdpunkter har onekligen varit de nio spex som hölls under åren Vi har även gjort åtta skivinspelningar. Spelningar, allsångskvällar... Vår verksamhet idag är mycket omfattande och består i huvudsak av spelningar på olika tillställningar, ordnandet av allsångskvällar samt medverkan i spelmansstämmor som ordnas runt om i Svenskfinland. Vi planerar även att spela in en skiva år Vill du veta mera om Korsholmsgillets verksamhet, eller boka oss för spelningar, så ta kontakt! med ordf. Birgitta Beijar-Österberg, tfn , birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi Birgitta Beijar-Österberg Smedarna deltog i spelmansstämman på Kökar år

11 Forts. Först bildades... från sid 9 spelningarna och ytterligare ta arvode för ledaren och en annan medlem från allmänna medel. Ledarskapet efter Alvar Pensar övertogs av Holger Nybäck. Efter Nybäcks avgång har ingen egentlig ledare funnits. Ledningen i spelandet kan sägas vara ett kollektiv. Vill förnöja med taktfast musik Kvevlax Gilles storlek har varierat genom åren. Av naturliga skäl finns inte alla mera ibland oss. Som mest var antalet medlemmar 23. Idag är de aktiva medlemmarna 11. Övningarna har utförts onsdag kvällar ända sedan starten. I början var Kvevlax uf:s lokal övningsplats. Efter en tid flyttades övningarna till Rönnvik hembygdsgård, och där är vi ännu idag. Målsättningen i Kvevlax Gille är att med god och taktfast dansmusik förnöja en dansant publik. Eftersom Kvevlax Gille ända från början gick in för dansmusik är det den huvudsakliga stilen. Idag finns även en viss andlig repertoar med för uppträdande i kyrkor vid gudstjänst eller andra likadana sammankomster. Passar för lite äldre men även yngre Som redan antytts är vår publik de som vill dansa. Det finns också de som gärna bara lyssnar. Eftersom repertoaren är som den är, kan sägas att den närmast passar för lite äldre, men varför inte även yngre om de gillar vals, slowfox, tango, humppa, schottis och samba och bugg. Kort sagt mogendans. Gillets uppträdanden sker på den svenska kustremsan från Lappfjärd i söder till Vassor i norr, som regel. Amerikaresa en höjdpunkt Höjdpunkter i spelandet under de gångna åren har varit många. En bör skilt nämnas som säkert den största dvs. Skandinaviska Midsommarfestival festen i Amerika år Att Gillet blev bjudet att spela i Seattle, Porthland och Astoria på Amerikanska västkusten! Denna spelresa kan bara inte i ord förklaras, den måste upplevas. Vilket mottagande vi fick. Denna sommar var vi inbjudna på nytt, men sjukdomar bland medlemmar gjorde att Gillet avstod, till arrangörernas stora besvikelse. Gärna fler danstillfällen! Det som vi alla i Gillet saknar idag, är avsaknaden av flera danstillfällen. Under storhetstiden, ca , fanns det speltillfällen fast för varje lördag ja, ibland mitt i veckan också. Det som är positivt är att de s.k. pensionärerna, som nu kommer till dans på söndagseftermidagar, var med under storhetstiden. Visst finns det yngre med också, men flera kunde vara med och föra denna danstradition vidare. Vi i Gillet ställer gärna upp med musiken. Vi spelar gratis, men vill ha lite betalt för resan och kånkandet med grejorna. Kom och förnöja Er med att dansa, så får vi förnöja oss med spelandet! Per-Erik Backlund Medlem i Gillet sedan februari 1973 Forts....SMEDARNA från sid 9 kurs i Korsholms medborgarinstitut och ännu idag övar gruppen som en kurs i folkmusik inom ramen för vuxeninstitutet i Korsholm en gång i veckan under läsåret. Sture Manns fungerade som ledare fram till år 1987 varefter Dan Lillas tog över och fortfarande leder gruppen. Idag består SMEDARNA av 11 medlemmar och instrumenteringen är 3 dragspel, 5 fioler, gitarr, bas och trummor. Målsättningen är alltfort att bevara och föra vidare den österbottniska folkmusiktraditionen och redan år 1983 spelade man in en kassett med folkmusik. År 2004 gav gruppen i samband med att man arrangerade spelmansstämman i Korsholm ut en hellång CD-skiva med österbottnisk bröllopsmusik från förra seklets andra hälft med en beskrivning av hur ett dåtida bröllop genomfördes. Utöver den traditionella folkmusiken spelar gruppen såväl dansvänlig musik som programmusik vid seniordanser, julfester, pensionärsträffar, hembygdsfester, o.s.v. En hel del konserter har också givits i samband med 10-, 20-, och 30-årsjubileerna samt i samverkan med körerna inom vuxeninstitutet. Höjdpunkterna i verksamheten har varit utöver deltagandet i de årliga spelmansstämmorna kanske mest de många resorna till andra länder som företagits. SME- DARNA har spelat på stämmor i Sverige, gett konserter vid vänortsbesök både i Sverige och Estland, gjort en kulturresa till Island samt icke att förglömma alla speltillfällen i olika kulturella sammanhang i regionen. Och visst är det också skojigt att spela för dansande publik. En speciell upplevelse var att två år i rad spela på en riktigt traditionell lavadans som ordnades i Korsbäck med lövkantad dansbana och härligt fin stämning i augustikvällen. Det var gammaldags, nostalgiskt och fint. SMEDARNA samarbetar gärna med körerna inom vuxeninstitutet med sikte på publika konserter likaväl som spelar till dans för seniorer eller står till förfogande med musikinslag vid olika fester. Nils Hildén 11

12 Föreningens sommarträff vid Meteorian på Söderfjärden 11 juni Matts Andersén berättar om Söderfärdens uppkomst vid sommarträffen 11 juni Med musik och sång skapade Greta Sundstöm stämning vid månadsträffen 20 november Bengt Vestergård spelade och ledde allsången vid månadsmötet 18 februari Johan nordblad informerar om Folkhälsans 65+ coach-projekt vid månadsträffen 29 oktober

13 Korvgrillning vid sommarträffen 11 juni Månadsträff på Seniorpunkten 20 november Astrid leder allsången och Stig Snickars ackompanjerar vid månadsträffen i Replot Kaj Löfvik berättar om sommarträdgården vid månadsträffen 23 april Ann-May Carlsson-Wikström berättar om Jocke Båsk vid månadsträffen 18 februari Två fiolspelare från Smedarna, som underhöll publiken på vårfesten 22 mars

14 Kyrkbesök, fager natur på första hemligresan Fredagen den 3 juli äntrade 48 glada pensionärer P. Söderqvists buss för att fara på den årliga återkommande hemliga resan I. Några små regnskurar förekom på morgonen men vi gynnades av soligt väder resten av dagen. Färden gick först via Ylistaro och Lappo till Kuortane, där förmiddagskaffet dracks i det stora idrottsinstitutet. Kyrkbesök Vi fortsatte förbi Alavus och Ähtäri till Keuruu, där den gamla kyrkan besågs. Den byggdes och vid invigningen fick den namnet Adolf Fredriks kyrka efter rikets dåvarande konung. Vid inventeringen på 1920-talet fann man under koret tio förvånansvärt väl bibehållna mumifierade reliker. Kyrkan togs ur bruk 1892, då församlingens nya tegelkyrka stod färdig. Vår chaufför översatte till svenska eftersom guiden var endast finsktalande. Festlig lunch, sedan tur med hjulångare Efter kyrkobesöket var det dags för lunch, som serverades i Keuruu gamla prästgård. I den omgivningen och med det upplägget av maten som mötte oss samt dessutom i det glada och trevliga sällskapet blev det en harmonisk helhet som gjorde lunchen till en fest. Maten var varierande, utsökt och väl tillagad. Kaffe med äppelpaj och vaniljsås till efterrätt. Mätta och nöjda besökte vi de olika hantverksbutiker och lopptorg som fanns på området, tills det var dags att vandra ner till bryggan, där vi gick ombord på hjulångaren Elias Lönnrot för en tur på Keurussälkä. Några satt på däck och njöt i solskenet, andra i kajutan under muntert samspråk. En del besökte baren som fanns ombord. Tiden går fort i sällskap, bussen stod och väntade på andra stranden. Deltagarna i hemligresan 3.7 samlade i gamla kyrkan i Keuruu Naturfager hemfärd Hemresan som vidtog sedan eftermiddagskaffet druckits gick genom naturfagra Virdois med dess många vattendrag, sedan förbi Peräseinäjoki samt Kurikka mot Korsholm. Det blev sena kvällen innan alla var hemma i de olika byarna. Vi i fest- och aktivitetskommittén hoppas att dagen gav något åt envar, ett avbrott i vardagen, tillfälle att umgås eller bara att vara ledig och sitta och njuta av naturen med böljande sädesfält utefter vägen. Tack för dagen, Börje och Peter. Siv Nordlund En båtfärd på insjöar var svår att gissa rätt Bussen för sommarens hemliga resa nummer två startade tidigt på morgonen och färden gick efter Peters försök att villa bort oss österut eller egentligen i riktning sydost. Vi deltog alla i gissningstävlingen om vad som skulle vara resans huvudmål och Peter gav oss några kluriga ledtrådar. Efter att ha avnjutit morgonkaffe vid Juustoportti i Jalasjärvi fortsatte vi till resans mål som visade sig vara en båtfärd på insjöar. Vi kom till Frantsilan Kehäkukka i Tavastkyro (Hämeenkyrö) som är hemmahamn för M/S Pulmuri. Stället är kommunens största turistattraktion. Läcker lunch på mångsidig båt M/S Pulmuri är en 14,5 m lång båt som kan ta 75 passagerare. Det är en mångsidig båt som betjänar turism. Den kan bl. a. utrustas med bastu på övre däck. Under båtfärden fick vi avnjuta en läcker lunch från stående bord. Kaptenen berättade under färden bl. a. om den stora betydelse båttrafiken har haft för transport av gods och passagerare på vattnen norrom Tammerfors. Kaffepaus i Kuortane på hemliga resan Skolbyggnad som turistfälla En hel del sevärdheter fanns vid stränderna, bl. a. no- 14

15 Hemliga resan 1, pensionärer på hjulångaren Elas Lönnroths däck. Foto: Göran Ahlbäck Hemliga resan 1, resenärer i kajutan på hjulångaren Elias Lönnroth. Foto: Börje Paro belpristagaren F. E. Sillanpääs hemgård. Efter båtturen besökte vi den gamla skolbyggnaden, som numera är en turistfälla med kafé, vegetarisk restaurang och ett stort utbud av örter. Sedan styrde bussen hemåt och vi gjorde en kaffepaus i Ilmajoki. Ingen hade gissat rätt om resmålet, så priset gick till den som var närmast. Vi kom hem till Korsholm och Vasa i anständig tid. CGA Hemliga resan 1, pensionärerna avnjuter lunch ombord på MS Pulmuri. Foto: Carl-Gustav Andila Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag och organisationer, som sponsorerat vår verksamhet och på så sätt bidragit till våra medlemmars trivsel. Agrimarket Agrimarket Aktia Bank Aktia Bank Helsingby Aktia Bank, Smedsby Akitastiftelsen i Korsholm Anvia Arkmedia Ab Blomsterhandel Fant Blomsterhandel Florina Bäck & Vilén Företagstjänst Ab Ecce Re Ab, Vöråpojken Fennia Finska Bokhandeln Gros Bokhandel Knip Andreas Hembageri Korsholms kommun Kvevlax Sparbank K-Supermarket Piffi, Smedsby Marander Maskinservice Mias Design, Saluhallen Nancy Style Panorama Ab Petalax Mattan Riitan Herkku Oy Solf Gräv & Schakt Ab Solf Gästgivargård Solf Rör Ab Solf Trä Ab Svenska Pensionärsförbundet Vasa Teater Vediamo videoproduktion Veritas Yrkesakademin/Restaurang Fyrklövern Yves Rocher Ålandsbanken Österbottens Svenska Producentförbund Östra Korsholms Andelsbank Ett stort tack till UPC-Print, som sponsorerat ombrytningen av detta nummer. Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f. Ring: Rakel Malm Rakels adress är: Hägnvägen 7, Solf, e-post: rakel.malm@netikka.fi Medlemsavgiften är endast 12 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning God Tid som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. NAMN: ADRESS: POSTADRESS: E-POSTADRESS: 15

16