Motions- och utlåtandehäfte

Transkript

1 Motions- och utlåtandehäfte

2 A - Stadgefrågor Gratis medlemskap A:1 Återinför gratis medlemskap i tre månader för ungdomar under 26 år Enskild medlem, sektion Öst Västerbotten, Kommunal Västerbotten Vi ser att många ungdomar i åldersgruppen år är oorganiserade och de är också svåra att rekrytera. Ofta påtalar de att orsaken till att de inte vill gå med i Kommunal är kostnaden. Jag upplever att vi hade lättare att rekrytera denna ålderskategori då vi hade gratis medlemskap de första tre månaderna. att man inför gratis medlemskap de första tre månaderna för ungdomar under 26 år. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:1 I motion A:1 yrkas att Kommunal av rekryteringsskäl ska ha gratis medlemskap de tre första månaderna för ungdomar under 26 år. Detta har prövats tidigare och då inte haft riktigt den effekt som man hoppats. Dessutom upplever förbundsstyrelsen att det finns en risk med att ha olika villkor för olika ålderskategorier. Avgiftsutredningen har i sitt förslag en övergripande princip om att medlemsavgiften bör följa samma regler för alla medlemmar, och det enda som ska vara särskiljande gällande vilken avgift medlemmen betalar är medlemmens inkomst definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad. att avslå motion A:1. Medlemsavgift vid deltidsarbete A:2 Lägre medlemsavgift vid deltidsarbete Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt Det är inte rimligt att medlemsavgiften räknas från det föregående året om man går ner i arbetstid. Det irriterar medlemmar och gör att de lämnar Kommunal. att Kommunal ändrar detta så att medlemmar som går ner i arbetstid får en lägre medlemsavgift samtidigt. 1

3 Utlåtande över motion A:2 I motion A:2 yrkas att medlemsavgiften inte ska räknas från föregående år om man går ner i arbetstid. Avgiftsutredningen föreslår i sitt förslag att det är inkomsten definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad som ska styra avgiftens storlek. Vid förändring av inkomst som är bestående (minst 30 dagar) så ska medlemmen placeras i inkomstnivå efter de nya förutsättningarna. Detta betyder att det problem som motionären tar upp försvinner när avgiftsutredningens förslag genomförs. att anse motion A:2 besvarad. Bonussystem för medlemsavgiften A:3 Medlemsvård Enskild medlem, sektion Malmö/Vård och Omsorg, Kommunal Skåne I dag är Kommunal bra på att värva nya medlemmar, men tyvärr tappar vi också väldigt mycket medlemmar, vilket gör att vi inte ökar i den omfattningen vi borde göra. Mitt förslag är att Kommunal inför ett slags bonussystem för medlemmar som gör att man inte lämnar Kommunal lika enkelt som i dag. Bonussystemet bygger då på att om man varit medlem i Kommunal i 10 år får man en sänkning av sin medlemsavgift med 25 procent, medlem i 15 år får sänkning av avgiften med 50 procent, medlem i 20 år får en sänkning av avgiften med 75 procent, samt om man varit medlem i 30 år blir gratismedlem. Detta skulle vara en morot att stanna kvar i Kommunal hela sin arbetsaktiva tid så länge man tillhör Kommunals avtalsområde. att medlemmar som varit medlemmar i 10 år får en sänkning med 25 procent av avgiften, medlem i 20 år får 50 procent i sänkning, medlem i 25 år får 75 procent i sänkning och de som varit medlemmar i 30 år blir gratismedlemmar. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:3 I motion A:3 yrkas att ett bonussystem av medlemsavgiften införs och motionären tar upp frågan om att vi allt för lite bryr oss om de medlemmar som varit organisationen trogna under längre tid och bara riktar in oss på presumtiva och nyblivna medlemmar. Motionären föreslår att vi via medlemsavgiften ska uppmärksamma dessa medlemmar. Förbundsstyrelsen håller med om att trogna medlemmar bör uppmärksammas. Däremot att det inte görs via rabatter på medlemsavgiften. Avgiftsutredningen har i sitt förslag en övergripande princip om att medlemsavgiften bör följa samma regler för alla medlemmar och det enda som ska vara särskiljande gällande vilken avgift medlemmen betalar är medlemmens inkomst definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad. att avslå motion A:3. 2

4 Medlemsavgiftens nivåer A:4 Medlemsavgift Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt Kommunals medlemsavgift är inkomstrelaterad i sex steg. Inkomstspannet i avgiftsnivå 2 är mellan kronor och i avgiftsnivå 3 mellan kronor i 2018 års nivåer. Just de som har dessa inkomster kallas låginkomsttagare, och vi ser fler och fler i det spannet som när de blir arbetslösa väljer att kliva ur Kommunal på grund av avgiften. att avgiftsnivå 2 och 3 delas upp i 3 nivåer i stället för nuvarande 2. Motionen avslås av avdelningen. A:5 Lägsta avgiftsklass för arbetssökande, 5 i stadgarna Enskild medlem, sektion Borås-Bollebygd, Kommunal Vänerväst Jag anser att man som arbetssökande borde ligga i avgiftsklass 1 då ekonomin som alla vet är mycket ansträngd under den perioden av livet. Det finns de medlemmar som känner sig tvungna av ekonomiska skäl gå ur förbundet och endast kvarstå i A-kassan. att arbetssökande ska ligga i avgiftsklass 1. Motionen avslås av avdelningen. A:6 Medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Halmstad, Kommunal Sydväst Jag tycker att det är svårt att rekrytera nya medlemmar till Kommunal när medlemsavgiften höjs årligen med några kronor, det måste gå att lösa på något annat sätt genom omfördelning av medel och så vidare. Många unga/potentiella medlemmar tycker att det är dyrt att vara med i facket, då kan vi inte höja avgifterna varje år. att låta medlemsavgiften vara på samma nivå en längre period. Motionen avslås av avdelningen. A:7 Medlemsavgift Enskild medlem, sektion Tranås/Aneby, Kommunal Sydväst Höj inte medlemsavgiften! Många tycker att det är för dyr avgift och vill gå ur Kommunal för det. De går inte med i Kommunal för det är en dyr avgift. Förbund där mer "högavlönade" är med har lägre avgift. Fler skulle gå med om avgiften vore lägre, den behöver inte höjas varje år. att medlemsavgiften inte höjs. att medlemsavgiften kan sänkas i de högre avgiftsklasserna. Motionen avslås av avdelningen. 3

5 A:8 Medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Örebro vård-omsorg, Kommunal Västra Svealand För att vi ska kunna värva fler och behålla våra medlemmar, behöver medlemsavgiften ses över. Många medlemmar och icke-medlemmar anser att vår avgift är för dyr. att avgiften enbart dras på grundlönen och att nivåerna sänks. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motionerna A:4-A:8 I motion A:4 yrkas att avgiftsnivå 2 och 3 delas upp i 3 nivåer i stället för nuvarande 2. I motion A:5 yrkas att arbetssökande ska ligga i avgiftsklass 1. I motion A:6 yrkas att låta medlemsavgiften vara på samma nivå en längre period. I motion A:7 yrkas i första att-satsen att medlemsavgiften inte höjs, och i andra att-satsen att medlemsavgiften kan sänkas i de högre avgiftsklasserna. I motion A:8 yrkas att avgiften enbart dras på grundlönen och att nivåerna sänks. Avgiftsutredningen har i sitt förslag en övergripande princip att medlemsavgiften bör följa samma regler för alla medlemmar, och det enda som ska vara särskiljande gällande vilken avgift medlemmen betalar är medlemmens inkomst. Vidare föreslår avgiftsutredningen att med begreppet inkomst menas grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad. Medlemmar som har ersättning från sjuk-, föräldra- eller arbetslöshetsförsäkring i minst 30 dagar har rätt att betala avgift beräknat på denna ersättning. Avgiftsutredningen föreslår vidare att dagens system med sex avgiftsnivåer behålls då detta anses som ett rimligt antal. Att som föreslås i motion A:4 utöka antalet avgiftsnivåer med en mellannivå 2 och 3, kommer att öka administrationen då detta kommer att medföra ett mer frekvent byte mellan klasserna. Förhoppningen är ju att flertalet medlemmar konstant ska ligga kvar i samma avgiftsklass. Frågan om medlemsavgiften ska höjas eller sänkas och med hur mycket, beslutas årligen av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har att ta hänsyn till kostnads-/löneutvecklingen i den fackliga verksamheten samt kostnaden för försäkringspaketet. Att principiellt besluta om en frysning av medlemsavgifterna under en längre period är inte ett rimligt förfarande. Däremot strävar förbundsstyrelsen mot att hålla nere kostnaderna så att medlemsavgiften inte behöver höjas onödigt mycket. När det gäller fördelningen mellan avgiftsuttag inom klasserna kommer förbundsstyrelsen att kunna justera beloppen i nivåerna vid avgiftsförändringar genom att välja hur avgiftsförändringarna läggs ut. Detta kan göras i krontal, i procent eller en kombination av dessa. att avslå motionerna A:4, A:6 och A:7 första att-satsen, samt att anse motionerna A:5, A:7 andra att-satsen och A:8 besvarade. 4

6 Medlemsavgift vid sjukdom A:9 Reglering av medlemsavgiften vid sjukdom Enskild medlem, sektion Askim-Frölunda-Högsbo, Kommunal Väst I dag gäller enbart 100 procent sjukskrivning om medlemsavgiften ska regleras. Detta slår hårt mot våra medlemmar som varit sjukskrivna en längre tid. Det vanligaste är att man efter lång sjukskrivning börjar arbeta 25 procent. Har man då 70 procent av lönen från Försäkringskassan, så blir 25 procent nästan ingen inkomst alls. Att man dessutom får betala full medlemsavgift när man försöker komma tillbaka till arbetslivet slår hårt mot medlemmarnas redan dåliga ekonomi. Flera medlemmar överväger då att lämna Kommunal eller blir uteslutna då de helt enkelt inte har råd att betala sin avgift. Avgiften bör därför anpassas efter medlemmarnas inkomst under sjukskrivningen tills dess att man arbetar mer än 50 procent av sin ordinarie arbetstid. att medlemsavgiften ska justeras för sjukskrivna upp till 50 procent sjukskrivning. att medlemmens månadsinkomst under sjukskrivningen ska styra vilken avgiftsgrupp de ska tillhöra upp till 50 procent sjukskrivning. Utlåtande över motion A:9 I motion A:9 första att-satsen yrkas att medlemsavgiften ska justeras vid sjukdom, och i andra att-satsen att medlemmens månadsinkomst ska styra vilken avgiftsgrupp de ska tillhöra upp till 50 procent sjukskrivning. Avgiftsutredningen föreslår i sitt förslag att den medlem som är sjukskriven (föräldraledig eller arbetslös) minst 30 dagar har rätt att betala medlemsavgift utifrån den ersättning hen erhåller. Detta innebär att det problem som motionären beskriver fortsättningsvis inte kommer att uppstå, då det är den faktiska månadsinkomsten definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad eller ersättningen från trygghetssystemen som kommer att styra vilken medlemsavgift som ska betalas. att anse motion A:9 besvarad. Retroaktiv justering av medlemsavgiften A:10 Medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Man har förändrat reglerna kring medlemsavgiften och den tid som man kan räkna tillbaka för att få reducerad medlemsavgift. Jag upplever att detta är en försämring för oss medlemmar och för Kommunal som organisation. Det kommer att påverka de berörda medlemmarna väldigt mycket, och det kan medföra att vi förlorar fler medlemmar. Jag ser att Vision till exempel räknar tillbaka sex månader om man har läkarintyg. Och vi borde ha samma möjligheter i Kommunal. 5

7 att man kan räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har varit sjuk och har läkarintyg. att man kan räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har varit föräldraledig och kan intyga det från Försäkringskassan. att man kan räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har studerat och kan visa det genom intyg från sin skola. Motionen avslås av avdelningen. A:11 Information om man blir föräldraledig eller sjukskriven Enskild medlem, sektion Region Västerbotten, Kommunal Västerbotten I dag den 22 februari 2018 fick jag reda på att om jag är föräldraledig eller sjukskriven, så har jag en mindre kostnad. Jag blev sjukskriven i oktober 2016 tills jag födde barn i mars I dag får jag veta att jag skulle ha betalat en lägre kostnad. vilket jag aldrig blivit informerad om och då betalat mycket mycket mer än vad jag borde. Min kostnad är 357 kronor, men egentligen skulle jag ha betalat 210 kronor. Jag tycker att det är riktigt dåligt att nu kan jag inte få igen mina pengar jag inte skulle betala. När man är föräldraledig och sjukskriven har man inte så mycket pengar och borde då få igen överbetalningar. För mig minskar mitt förtroende när man inte blir väl informerad av er samt att det känns som ni mjölkar ur varenda krona ni kan få. att Kommunal tydligare informerar om avgiftsjustering vid sjukskrivning, föräldraledighet och studieledighet. att Kommunal möjliggör för återbetalning av felaktig avgift i upp till ett år bakåt i tiden. Utlåtande över motionerna A:10 och A:11 I motion A:10 första att-satsen yrkas att medlem ska kunna räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man varit sjuk och har läkarintyg, i andra att-satsen att kunna räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man varit föräldraledig och kan intyga det från Försäkringskassan och i tredje att-satsen att man ska kunna räkna tillbaka en reducerad medlemsavgift i sex månader om man har studerat och kan visa det genom intyg från sin skola. I motion A:11 första att-satsen yrkas att Kommunal tydligare informerar om avgiftsjustering vid sjukskrivning, föräldraledighet och studieledighet, och i andra att-satsen att Kommunal möjliggör för återbetalning av felaktig uppgift upp till ett år bak i tiden. Kommunal hade fram till den 31 maj 2017 en generös inställning till återbetalning av medlemsavgifter. Om en medlem angav retroaktivt att hen har haft en förändring som innebar en lägre avgiftsnivå, för en period eller permanent, litade vi på medlemmen och avgifterna återbetalades. Detta oavsett tidpunkt för förändringen, då det inte fanns någon gräns för hur långt bakåt i tiden återbetalningen kunde ske. Men med anledning av att Kommunal under 2016 återbetalade medlemsavgifter för närmare 10 miljoner kronor, och därutöver tillkom administrativa kostnader för hanteringen, beslutades om de förändrade rutinerna för återbetalning av medlemsavgift. 6

8 Nuvarande rutin är att retroaktiv återbetalning av avgift kan ske efter att medlem anmält frånvaro på grund av studier eller föräldraledighet och från det datum medlem rapporterar detta till Kommunal. Vid sjukfrånvaro gäller återbetalning av avgift från det datum medlem anmält till Kommunal. I vissa fall, och om behov finns, kan avgiften justeras två månader bakåt. Undantag från ovanstående är om Kommunal på något sätt påverkat att registrering inte gjorts trots medlemmens anmälan. För att hålla ned administrationskostnaden krävs inga intyg utan förbundet litar på medlemmen och gör ändringen. Innan beslut fattades om förändrade rutiner gjordes en jämförelse med flera LO-förbund och även med Unionen. Flertalet av dessa fackförbunds rutiner var att betala tillbaka max tre månader från det att medlemmen anmält någon form av ledighet. Mot bakgrund av detta beslutade Kommunal om en hanteringsordning likvärdig övriga förbund. I samband med de förändrade rutinerna skickades information till samtliga avdelningar och sektioner för att de skulle kunna informera medlemmarna om förändringen. Därutöver finns informationen på Kommunals hemsida och intranät. Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att vi gemensamt försöker att fånga upp medlemmar som kan ha rätt till en lägre avgiftsnivå. Det personliga ansvaret att ta reda på villkoren och rapportera förändringar är stort. att avslå motion A:10 och A:11 andra att-satsen, samt att anse motion A:11 första att-satsen besvarad. Medlemsavgift A:12 För hög fackföreningsavgift Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Vi har många hos oss som lämnar Kommunal och deras argument är att det är för dyrt. Vi betalar mellan kr/månad och många jämför med Vårdförbundets avgift som är betydligt lägre. att sänka fackföreningsavgiften. att alla försäkringar som i dag ligger i medlemsavgiften blir frivilliga och betalas separat. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:12 I motion A:12 yrkas i första att-satsen att sänka fackföreningsavgiften, och i andra att-satsen att alla försäkringar som ingår i medlemsavgiften ska bli frivilliga och betalas separat. Den avgift som medlemmarna behöver betala är dels beroende av vilket innehåll medlemskapet ska ha och hur medlemsavgiften fördelas mellan medlemmarna. När det gäller fördelningen av medlemsavgiftskostnaden mellan medlemmarna föreslås i avgiftsutredningen att en generell princip ska gälla. Den bygger på att det är medlemmens inkomst, definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad, som ska styra hur stor medlemsavgift som betalas av respektive medlem. Detta får naturligtvis till konsekvens att de medlemmarna med högre inkomster betalar högre avgift än om avgiften skulle delas lika mellan alla medlemar. Förbundstyrelsen tycker dock att denna skillnad känns rättvis utifrån medlemmarnas olika ekonomiska situation 7

9 I andra att-satsen yrkas att alla försäkringar som ingår i medlemsavgiften ska bli frivilliga och betalas separat. Förbundsstyrelsen beslutade under våren 2007 om en anslutning till LOpaketet. LO-paketet innehåller fyra försäkringar och syftet är att ge ett bättre försäkringsskydd för den mest utsatta gruppen. I ett förbundsgemensamt obligatoriskt försäkringspaket slås kostnaderna ut på ett mycket stort försäkringskollektiv, vilket innebär att försäkringarna blir billigare för medlemmarna än med separata försäkringslösningar. Genom att flertalet av LO-förbundens medlemmar omfattas motverkas också de inlåsningseffekter som kan uppstå om medlemmar förlorar sina försäkringar vid förbundsbyte. Kravet på att medlemsförsäkringarna ska vara frivilliga har tidigare prövats och underkänts av tidigare kongresser. att avslå motion A:12. Medlemsavgift för förtroendevalda A:13 Sänkt medlemsavgift för förtroendevalda Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt I dagens samhälle är det svårt att locka till sig nya förtroendevalda, speciellt yngre sådana. I praktiken lägger de förtroendevalda mycket tid av sin fritid till arbetsplatsfrågor med mera utan att ta tid av arbetsgivaren för detta. Då är sänkt medlemsavgift för förtroendevalda ett bra förslag. att sänka medlemsavgiften för förtroendevalda. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:13 I motion A:13 yrkas att sänka medlemsavgiften för förtroendevalda. Avgiftsutredningen föreslår att en generell princip ska gälla. Den bygger på att det är medlemmens inkomst definierad som grundlön i förhållande till sysselsättningsgrad som ska styra hur stor medlemsavgift som betalas av respektive medlem. Att som motionären föreslår reducera avgiften för en viss grupp, och i detta fall förtroendevalda, bryter mot denna princip. Förbundsstyrelsen tror också att många medlemmar skulle tycka att detta speciella gynnande av en grupp medlemmar skulle vara orättvist. Ytterligare en effekt skulle vara ett minskat förtroende för de förtroendevalda då detta kan ses som ett otillbörligt gynnande av den egna gruppen. att avslå motion A:13. 8

10 Fördelning av medlemsavgiften A:14 Medlemsavgifter Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt Arbetsplatsnära fackligt arbete kräver mera resurser i sektionerna. att avdelningsdelen höjs. att sektionerna över landet får en större del av avdelningsdelen och att det blir lika över landet. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:14 I motion A:14 yrkas i första att-satsen att avdelningsdelen av medlemsavgiften höjs, och i andra att-satsen att sektionerna ska få en större del av avdelningsdelen och att det blir lika över landet. Fördelningen av medlemsavgifterna mellan förbundet och avdelningarna bygger på en bedömning av de olika ansvarsområdena och därmed vidhängande kostnader som respektive organisationsled har. Fördelningen är i dag 69 procent till förbundet och 31 procent till avdelningarna. Om en förändring av denna fördelning ska göras så bör även en översyn av ansvarsfördelningen göras. När det gäller fördelning av resurser till sektionerna så beslutas detta av respektive avdelning. Att som motionären kräva att pengarna slussas till sektionerna utan att beakta konsekvenserna är ett stort ingrepp. Förbundsstyrelsen anser att en förändring av fördelningen inte är rätt väg att gå för att lösa motionärens problem. Den bästa lösningen är om vi lyckas skriva in fler medlemmar, då ökar ju resurserna både för förbundet och för avdelningarna. Motionären föreslår i andra att-satsen att alla avdelningar fördelar resurserna lika till sektionerna. Förbundstyrelsen anser att avdelningarna är bättre än kongressen på att bedöma vilka behov som finns på respektive sektion, och därför bör avdelningarna ha beslutsrätten när det gäller att fördela resurser till sina sektioner. att avslå motion A:14. Studerandemedlemskap vid eftergymnasial utbildning A:15 Studiemedlemskap även för restaurangprogrammet Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen Kommunal organiserar i dag massor av anställda inom köksyrkena. Det är i dag brist på utbildade inom dessa yrken. Förtroendevalda över landet är engagerade i programrådsverksamhet för att utveckla utbildningarna, få ungdomar att välja yrkena och locka dessa till att arbeta med offentlig mat, det vill säga mat till barn, sjuka och gamla. Men när intresserade studerande sedan vill bli medlemmar i Kommunal då är de inte välkomna, då endast studerande vid gymnasieprogrammen Barn- och fritid, Vård och omsorg samt Naturbruksprogrammet kan bli studerandemedlem i Kommunal. 9

11 att Kommunal beslutar om att göra studerandemedlemskapet tillgängligt även för studerande vid restaurangprogrammet. Motionen avslås av avdelningen. A:16 Medlemskap för vuxenstuderande medlem på gymnasiets utbildning inom Kommunals verksamhetsområde Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Sydväst Jag anser att det ska kunna gå att bli studerandemedlem även för vuxenstuderande gymnasial utbildning. Kommunal står för rättvisa, solidaritet och jämställdhet. Då ska det inte spela någon roll vilken utbildning man går på. Det är många nyanlända som utbildar sig inom vårt avtalsområde, och detta är bra sätt för att få nya medlemmar tidigt. att Kommunal ändrar villkoren för rätt till studerandemedlemskap för vuxenstuderande gymnasial utbildning enligt stadgarna 4 Mom 1 och Mom 3. A:17 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen Många av våra blivande medlemmar och arbetskamrater inom vården är vuxna som får sin utbildning via Komvux. Många av dessa studenter har inte någon anställning inom Kommunals avtalsområde, och är inte och kan inte bli medlemmar i Kommunal. Dessa kan i dag inte enligt stadgarna bli studerandemedlemmar i Kommunal. att studenter inom Kommunals avtalsområden som studerar på Komvux ska ha möjlighet att bli studerandemedlemmar i Kommunal. A:18 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Karlstad skola-teknik, Kommunal Västra Svealand I dagsläget erbjuds gymnasieungdomar som utbildar sig till yrken inom Kommunals avtalsområden reducerad avgift på medlemskapet. Ett bra initiativ som leder till högre organisationsgrad. Det är många som i vuxen ålder genomför samma eller liknande utbildning, men de erbjuds inte studerandemedlemskap och därmed känns det som om vi missar en ypperlig chans till ökad rekrytering. att samma studerandemedlemskap erbjuds alla, oavsett ålder, som genomgår gymnasieutbildningar inom Kommunals avtalsområden. 10

12 Utlåtande över motionerna A:15-A:18 I motion A:15 yrkar motionären att Kommunal beslutar att göra studerandemedlemskapet tillgängligt även för studerande vid restaurangprogrammet. I motion A:16 yrkar motionären att Kommunal ändrar villkoren för rätt till studerandemedlemskap för vuxenstuderande gymnasial utbildning enligt 4 Mom 1 och Mom 3. I motionerna A:17 och A:18 yrkas att vuxenstudenter inom Kommunals avtalsområde som studerar på Komvux/genomgår gymnasieutbildningar ska ha möjlighet att bli studerandemedlemmar i Kommunal oavsett ålder. Enligt nuvarande stadgar kan ett medlemskap beviljas till studerande på de tre gymnasieprogrammen Barn- och fritids, Naturbruks- samt Vård- och omsorgsprogrammet på ungdomsskolan. På senare tid har det visat sig att studerandemedlemskapet blir osäkert utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv på grund av diskrimineringslagen. Frågan om studerandemedlemskap berörs specifikt i förarbetena till diskrimineringslagen (prop. 2007/08:95 s. 237) och något undantag från förbudet om åldersdiskriminering finns inte i detta avseende. Förbundstyrelsen vill därför i sitt förslag till nya stadgar öppna upp för ett mer jämlikt medlemskap för alla inom Kommunals avtalsområde. Förbundstyrelsen behöver även se till att medlemskapet bär sig kostnadsmässigt samtidigt som det strävar mot en högre organisationsgrad. Samtidigt måste förbundsstyrelsen fortsatt förhålla sig till och rätta sig efter den gränsdragning som finns inom LO. Gränsdragning innebär att Kommunal verkar bara inom de skolor och program där eleverna utbildas inom områden som inte kan leda till annan facktillhörighet. Förbundstyrelsens principiella hållning är att medlemmar ska organiseras inom respektive förbunds- och avtalsområde. De som läser på restaurangprogrammet kan komma att arbeta inom Kommunals avtalsområde, men det är inte givet. För att komma ifråga för medlemskap i Kommunal ska utbildningen leda till ett yrke inom avtalsområdet. Förbundsstyrelsens stadgeförslag innebär att ändra studerandemedlemskapet enligt 4 Mom 1. Rätt till inträde har även de som genomgår yrkesinriktad utbildning inom Kommunals verksamhetsområden. Förbundsstyrelsen betonar att det fortsättningsvis är viktigt att vi är ute på skolorna och ger skolinformation och skapar relationer. att anse motionerna A:16, A:17 och A:18 besvarade, samt att avslå motion A:15. Studerandemedlemskap A:19 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Dalarna, Kommunal Bergslagen I dag har Kommunals arbetsplatsombud/medlemmar i landsting/region ingen möjlighet att rekrytera studerandemedlemmar inom yrkesområden, till exempel lokalvård, vårdnära service, vaktmästeri, fastighetsteknik/skötsel utifrån att Kommunal inte tillåter dessa att bli studerandemedlemmar i Kommunal. Detta minskar Kommunals möjligheter till att få fler medlemmar, trots att de utbildar sig till yrken inom landsting/region och Kommunals verksamhetsområden, och jobbar extra under studietiden i landsting. 11

13 att Kommunal arbetar för ett studerandemedlemskap som gäller hela LO-området och inte utifrån arbetsgivare/arbetsplats/yrke som nu. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:19 I motion A:19 yrkar motionären att Kommunal arbetar för ett studerandemedlemskap som gäller hela LO-området och inte utifrån arbetsgivare/arbetsplats/yrke som nu. Motionären menar att Kommunals förtroendevalda i dag inte har möjlighet att rekrytera studerandemedlemmar trots att de utbildar sig till yrken inom Kommunals verksamhetsområden i landsting/regioner samtidigt som de jobbar extra i landstinget. Detta skulle underlättas av ett gemensamt LO-medlemskap anser motionären. Frågan om ett gemensamt studerandemedlemskap inom LO är en fråga med många dimensioner. Det handlar om fackförbundens framtid och förmågan att värva unga människor, men också om LO:s funktion och roll. Inom LO råder principen att medlemskapet är knutet till en anställning, men flera erbjuder i dag, liksom Kommunal ett studerandemedlemskap. Förbundstyrelsen anser att det är upp till varje förbund att besluta om just sitt medlemskaps förutsättningar, innehåll och avgifter. Därutöver är LO den gemensamma organisationen för förbunden och har till uppgift att leda och samordna LO:s och de självständiga förbundens arbete med att tillvarata arbetstagarnas intresse på arbetsmarknaden. LO ska verka för att förbunden organiserar medlemmar i enlighet med LO:s organisationsplan. Det är endast förbunden som kan vara medlemmar i LO. Förbundstyrelsen anser att den grundläggande fackliga organisationsprincipen ska råda, att medlemmar ska vara organiserade inom respektive förbund och avtalsområde. att avslå motion A:19. Uppsägningstid för medlemskap A:20 Uppsägningstiden för medlemskap Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst Då jag både som förtroendevald och anställd inom Kommunal träffar medlemmar, har frågan om uppsägningstiden varit aktuell många gånger. Det är inte okej, och det känns inte humant och mänskligt att använda sig av denna metod att försöka behålla medlemmar, eller att (som det ses från deras håll) ett sista försök att krama ur en slant till innan de försvinner. Detta med uppsägningstiden på tre månader gör att de försvinner för gott, och det fungerar jättebra som en sista spik i kistan så att de inte kommer tillbaka. Rätt ofta så handlar det om folk som har det dåligt ställt ekonomiskt, och utträdet är bara tillfälligt tills de kommit ur sin ekonomiska svacka. Jag ser hellre att vi försöker få tillbaka dessa medlemmar genom hårdare arbete och riktade insatser så vi vinner dem tillbaks, än att tvinga folk att vara kvar i någon månad till, och sedan förlora medlemmen för alltid. Jag tycker att vi är en bra förening som ska bygga på förtroende, förståelse och inte tvång. Händer det att vi har missat någons fråga, uppfattats på fel sätt eller helt enkelt inte räckt till, låt oss arbeta på andra sätt att behålla medlemmen, inte binda fast dem såsom dagens telefonbolag, med mera gör, endast i syfte att tjäna pengar. 12

14 att uppsägningstiden för medlemskapet sänks till en månad. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:20 I motion A:20 yrkas att uppsägningstiden för medlemskap sänks till en månad. Motionären menar att nuvarande regler om uppsägningstid på tre månader när en medlem har en anställning inom Kommunals avtalsområde kan uppfattas som giriga och kan leda till att medlemmar som utträder ur Kommunal inte väljer att bli medlemmar igen vid ett senare tillfälle. Vid kongressen 1998 fattades beslut om att ändra uppsägningstiden från sex månader till tre månader. Ett av skälen till den ändrade uppsägningstiden var att få mer enhetliga regler. I och med kongressbeslutet blev uppsägningstiden lika lång som den tid som gäller vid uteslutning enligt stadgarna 10 Mom 1 Ej erlagd stadgeenlig avgift, som är tre månader. De flesta medlemmar som begär utträde anger inte orsak till varför de lämnar, och enligt Kommunals hantering gäller då tre månaders uppsägningstid, om medlemmen fortfarande har en anställning inom Kommunals verksamhetsområde. Om det visar sig att medlemmen ska vara medlem i ett annat förbund på grund av byte av yrke, sker övergången direkt den sista i månaden. Vid pension eller om medlem slutat förvärvsarbeta och saknar en anställning upphör medlemskapet den månaden utträdet inkommer. Det är alltid en avvägning av hur lätt det ska vara att gå med och gå ur en förening. Vi hanterar kollektivavtal, försäkringar och ett företrädarskap gentemot medlemmar, för att säkerhetsställa rättsäkerheten när medlemmar går med och går ur behövs det uppsägningstid vid utträde ur föreningen. En problematik i denna del har varit att medlem inte uppger utträdesorsak varav det säkerligen finns ett mörkertal där kortare uppsägningstid skulle varit fallet. Enligt tidigare rutiner gällande fram till december 2018 ska sektionen ta kontakt med medlem som begärt utträde. Medlemmen ska ges möjlighet till ett personligt samtal där orsak till utträdet diskuteras och eventuella missförstånd reds ut. I samtalet ska medlem få information om följderna av utträdet, att hen tappar stöd och påverkan på kollektivavtalet, förmåner och försäkringar. Tre månader har bedömts som en rimlig tid för att ge förutsättningar för sektionen att hantera samtal vid utträde samt hantera rättssäkerheten vid företrädarskapet. När Kommunal under de senaste åren har fått ett ökat antal begärda utträden så har rutiner justerats för att säkerställa att medlem får ett personligt samtal. När medlem begär utträde ringer hen till Kommunal och kopplas till en funktion på medlemscentra och får ett utträdessamtal, där vi dokumenterar utträdeskategorier, alltså orsak till utträde. Den nya utträdesprocessen kommer att leda till att medlem som begär utträde får rätt uppsägningstid och Kommunal kan arbeta mer proaktivt och förebyggande med att möta medlemmars behov och ge riktat stöd till organisationen. Kommunal hanterar samtalen professionellt samt att avdelningar har en beredskap att göra uppföljande samtal till medlem som är besviken eller av annan anledning överväger att avsluta sitt medlemskap, när hen arbetar kvar inom Kommunals organisationsområde. att avslå motion A:20. 13

15 Karenstid för rättshjälp A:21 Medlemskap Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne Ett fenomen som väcker stor irritation bland våra medlemmar är de personer som gör ett aktivt val och går ur Kommunal, och skriver in sig när det blir problem och behöver Kommunals hjälp. Flera medlemmar har ställt sig frågan varför man ska vara med i Kommunal och betala avgift när man kan gå in med omedelbar verkan och få Kommunals hela hjälp direkt. Det blir billigare och göra på detta sätt. Varför inte införa att om man gör ett aktivt val och lämnar Kommunal, ska man ha en karenstid på tre månader innan man kan få Kommunals hjälp när man gör ett nytt inträde? att man får en karens på två månader vid andra inträdet i Kommunal innan vi hjälper medlem i tvistefrågor. Motionen avslås av avdelningen. A:22 Karenstid efter inträde i förbundet Enskild medlem, sektion Västra Värmland, Kommunal Västra Svealand Eftersom vi har tre månaders uppsägningstid från förbundet tycker jag också att vi ska ha en karenstid efter inträde i förbundet för att kunna få hjälp av oss. En månads karens efter inträdet anser jag vara en rimlig tid. Man ska inte bara kunna komma och skriva in sig och få vår hjälp när man i sista minuten är i behov av facklig hjälp och stöd. Givetvis ska vi hjälpa våra medlemmar, men man behöver förstå nyttan av att vara medlem även om man inte är i akut behov av hjälp. Att vara medlem i förbundet betyder att du är ytterligare en länk i kedjan som gör att vi blir starkare mot arbetsgivaren och får större drivkraft i våra förhandlingar mot dem. att Kommunal inför en karenstid på en månad efter inträdet i förbundet för att kunna få hjälp och stöd av oss. Motionen avslås av avdelningen. A:23 Karenstid för nya medlemmar vid svåra och tidskrävande ärenden Enskild medlem, sektion Majorna-Linné, Kommunal Väst Det märks oftare och oftare att medlemmar går in i Kommunal när det redan har kört ihop sig på arbetsplatsen för att få hjälp just då. Många av dessa medlemmar stannar inte kvar i Kommunal efter avslutat ärende. Det bör införas någon form av karens som åtgärd, speciellt vid återkommande in- och utträde, eftersom det har blivit allt vanligare att medlemmar bara är medlem när hen behöver hjälp. att Kommunal verkar för införande av någon form av karens (vid återkommande in- och utträde) innan möjlighet till förhandlingshjälp eller liknande kan begäras. 14

16 A:24 Beslut om inträde Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne I dag kan en medlem få hjälp samma månad som man skriver in sig, vilket innebär att Kommunal kan/måste företräda medlem vid händelser som skett innan inträde i förbundet. att stadgarna kompletteras med följande text: "Organisationen hanterar inte arbetsrättsliga ärende som inträffat före beviljat inträde eller under inträdesmånaden." A:25 En månads karens Enskild medlem, sektion Kommunal Hälso-Sjukvård och Trafik Blekinge, Kommunal Sydost Vi på sektionen får lägga ner en väldig massa tid på medlemmar som bara går med när de får problem. Så fort de har fått hjälp säger de upp sitt medlemskap eller straffar ut sig. Tyvärr har det blivit allt vanligare de senare åren och det är väldigt frustrerande. Hade Kommunal gjort som många andra fackförbund och haft en karensmånad, hade det underlättat för oss på sektionerna och vi hade fått medlemmar som stannar hos oss för att de ser medlemsnyttan utöver hjälpen de kan få. Som exempel så har ju andra fackförbund karens men går ändå plus på medlemsantalet, Unionen (tre månader karens), Tjänstetandläkarna (sex månader karens). att Kommunal inför en månads karens för nya medlemmar innan de kan få hjälp. att Kommunal utreder om de andra förbunden har tappat medlemmar på grund av deras karensmånader. Motionen avslås av avdelningen. A:26 Medlemskap Enskild medlem, sektion Borås-Bollebygd, Kommunal Vänerväst I dag kan man bli medlem i Kommunal efter att det uppstått en situation där man känner att man vill ha hjälp och stöd av den fackliga organisationen. Det finns i dag ett resonemang hos ickemedlemmar om att de kan gå med den dagen de önskar hjälp. Varför ska man då vara medlem? att Kommunal endast hjälper och stöttar dem som är medlemmar när hjälpbehovet uppstår. att Kommunal inte ger hjälp och stöd till något som hänt innan medlemskapet trätt i kraft. att medlemskapet ska gälla från den dagen man gör sin ansökan om medlemskap. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. 15

17 A:27 Medlemskap Enskild medlem, sektion Borås-Bollebygd, Kommunal Vänerväst I dag är det många ickemedlemmar som utnyttjar möjligheten att när det uppstår en situation då jag behöver hjälp av Kommunal så blir jag medlem. Detta går att undvika om man inför en regel som innebär att Kommunal hjälper dig med de händelser som sker under tiden som du är medlem i Kommunal. att man måste vara medlem i Kommunal innan problem uppstår. A:28 Karens gällande medlemskap Enskild medlem, sektion Region Gävleborg, Kommunal Mitt Tyvärr händer det att vi får en ny medlem som enbart önskar hjälp i en personlig fråga som till och med kan ligga bakåt i tiden. Sedan den nye medlemmen fått problemet löst, så begär den ibland utträde. Jag tycker inte att det här är solidariskt med övriga medlemmar. att ny medlem inte kan få fackligt stöd och hjälp med problem som redan inträffat före inträde i Kommunal. A:29 Karens vid inträde för att få hjälp att driva ärende Enskild medlem, sektion Skövde, Kommunal Vänerväst I dag kan en ickemedlem skriva in sig i Kommunal och samma dag få hjälp med att till exempel driva ärende gentemot arbetsgivare. Om sektionen inte lyckas, begär medlemmen utträde direkt. Detta är inte rättvist mot de medlemmar som är med och betalar sin avgift år ut och år in. att man ska ha varit medlem i tre månader innan man kan begära hjälp för att driva ärenden. Motionen avslås av avdelningen. A:30 Inträde Kommunal Enskild medlem, sektion Sundsvall teknik och service, Kommunal Mellersta Norrland Det är inte rättvist mot betalande medlemmar att använda organisationens resurser för någon som kanske går ur igen så snart de fått hjälp. 16

18 att Kommunal inför en "karenstid" för medlemskapet innan organisationen ställer upp med hjälp. att man inte tar ärenden som handlar om något som har hänt innan ansökan om medlemskap. A:31 Karens för nya medlemmar Enskild medlem, sektion Västra Gästrikland, Kommunal Mitt Vi tycker att man ska ha varit inskriven som medlem i minst en månad innan Kommunal hjälper medlemmen med ett ärende. Detta för att det finns personer som skriver in sig när problemet har uppstått, vi hjälper medlemmen och sedan betalar inte medlemmen in någon medlemsavgift. att för att bli företrädd av Kommunal i ett ärende ska händelsen inträffat en månad efter inträdet i Kommunal. att i väldigt specifika fall kan förbundsstyrelsen besluta om undantag om en månad efter inträde. A:32 Karenstid för utträdda medlemmar Enskild medlem, sektion Kristianstad/Nordöstra sjukvård & service, Kommunal Skåne Ett fenomen som väcker stor irritation bland våra medlemmar är de personer som gör ett aktivt val och går ur Kommunal, och skriver in sig när det blir problem och behöver Kommunals hjälp. Flera medlemmar har ställt sig frågan om varför man ska vara med i Kommunal och betala avgift när man kan gå in med omedelbar verkan och få Kommunals hela hjälp direkt. Det blir billigare och göra på detta sätt. Varför inte införa att om man gör ett aktivt val och lämnar Kommunal, ska man ha en karenstid på tre månader innan man kan få Kommunals hjälp när man gör ett nytt inträde. att införa en karenstid på tre månader för att få Kommunals hjälp om man har gjort ett aktivt val att lämna Kommunal och sedan träder in igen och behöver hjälp direkt. Motionen avslås av avdelningen. A:33 Karenstid för att få hjälp från Kommunal Enskild medlem, sektion Region Uppsala, Kommunal Mitt Nu är det så att den som arbetar inom Kommunals verksamhetsområden kan bli medlem från den första någon månad, och när de har blivit medlem kan de få hjälp med det som hänt innan de blev medlemmar. Jag vill att man ska vara medlem exempelvis i tre månader innan man kan få hjälp i någon fråga. Jag har hjälpt medlemmar när de har blivit det efter ett antal års arbete, detta skapar irritation hos dem som är medlemmar. Jag har även råkat ut för att medlemmar vill gå ur Kommunal eftersom vi hjälper dem som blir medlemmar direkt. Jag vill att man ska ha någon slags karenstid som vissa andra förbund har innan man kan få hjälp, vare sig det är en rehabilitering, varning eller vad som nu kan hända. 17

19 att det ska vara någon slags karenstid innan man kan få hjälp av Kommunals företrädare. A:34 Karens vid medlemskap Enskild medlem, sektion Västra Gästrikland, Kommunal Mitt Fler och fler väljer att inte gå med i facket förrän man får problem och behöver hjälp. Många av våra medlemmar tycker att detta är orättvist då man kan gå med i facket när man får problem i stället för att vara med jämt. Jag tycker därför att Kommunal borde införa karens på medlemskapet, det vill säga att man inte kan få hjälp för ärenden som inträffat före den dag som jag blev medlem i Kommunal. att införa karens på medlemskapet. A:35 Medlemskap Enskild medlem, sektion Borås-Bollebygd, Kommunal Vänerväst Jag anser att det borde vara någon form av karens gällande inträde - möjlighet att få hjälp. Jag tror att vi på detta sätt kan värva medlemmar. Har vi en karens på till exempel en månad, så tar man inte risken att stå utan medlemskap. I dag behöver man inte vara med för man vet att om något händer så räcker det att gå med då, och då får man hjälp. Jag jämför det med att privat teckna exempelvis en bilförsäkring, där kan jag inte ringa och be om att få hjälp efter att skada uppkommit = jag tecknar försäkring utom att något händer. På samma vis tror jag att vi kan värva fler medlemmar och därför föreslår jag en karenstid. att man ska ha varit medlem i till exempel en månad innan man kan få hjälp genom sitt medlemskap. att medlem endast kan få hjälp med nya problem, inte gå tillbaka till gamla händelser. A:36 Karens Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Flera blir medlemmar när de behöver hjälp på grund av att något arbetsrättsligt skett, och att de sedan, efter att Kommunal hjälpt till, låter bli att betala avgift och blir då uteslutna. Förslaget är att medlemskapet inte ska börja gälla förrän månaden efter man blivit medlem, eller när första betalningen kommit in. Detta för att det ska bli mera tydligt hur viktigt det är att alltid vara medlem och inte bara när man behöver hjälp. att det ska vara någon typ av karens innan man erhåller hjälp från Kommunal. att det ska vara tydlig skillnad på att vara medlem eller ej vara medlem. 18

20 A:37 Medlemskap Enskild medlem, sektion Sjukvård-trafik Värmland, Kommunal Västra Svealand Kommunal har många medlemmar som blir medlemmar just precis när det är problem och sedan säger upp medlemskapet när Kommunal har räddat upp situationen. Detta är inte rätt mot de strävsamma medlemmarna som ser till att upprätthålla organisationsgraden och på så sätt bidrar till bra kollektivavtal. att varje medlem ska vara medlem i tre månader innan de kan begära förhandlingshjälp. Motionen avslås av avdelningen. Utlåtande över motionerna A:21-A:37 I motion A:21 yrkas att man får två månaders karens vid andra inträdet i Kommunal innan vi hjälper medlem i tvistefrågor. I motionerna A:22 och A:25 första att-satsen, A:31 första attsatsen och A:35 första att-satsen yrkas att man får en månads karens efter inträde. I motionerna A:23, A:30 första att-satsen, A:33, A:34 och A:36 första att-satsen yrkas på någon form av karens. I motionerna A:24, A:26 första och andra att-satserna, A:27, A:28, A:30 andra att-satsen och A:35 andra att-satsen yrkas att man inte ska få hjälp med problem som uppstått före inträdet. I motion A:25 andra att-satsen yrkas att Kommunal utreder om andra förbund tappat medlemmar på grund av karensmånader. I motion A:26 tredje att-satsen yrkas att medlemskapet ska gälla från den dagen man gör sin ansökan om medlemskap. I motionerna A:29, A:32 och A:37 yrkas att man får tre månaders karens efter inträde. I motion A:31 andra att-satsen yrkas att förbundsstyrelsen i specifika fall ska få besluta om undantag för karenstid på en månad. I motion A:36 andra att-satsen yrkas att det ska vara en tydlig skillnad på att vara medlem eller inte. Gemensamt för motionärerna är att de på olika sätt föreslår någon form av karenstid för medlemskapet, så att nyblivna medlemmar inte ska få hjälp med händelser som inträffat före inträdet i Kommunal eller inom en begränsad tid efter inträdet. Förbundsstyrelsen är medveten om att det är ett antal som valt att bli medlemmar för att få hjälp med något som inträffat innan de blivit medlemmar och som efter att ha fått hjälp med sitt ärende valt att avsluta sitt medlemskap. Detta skapar en stor frustration för de företrädare som lägger ner ett arbete på att företräda dessa medlemmar. Förbundsstyrelsen anser att det är ett osolidariskt beteende och vill med det nya förslaget till stadgar införa en skrivelse om att medlem inte kan kräva att bli företrädd i händelser eller tvister som inträffat före det datum inträdesansökan inkommit till Kommunal. Denna skrivelse i stadgarna möjliggör då för Kommunal att själva fatta beslut om att i synnerliga och principiella fall välja att företräda medlem i händelser som inträffat före inträdet. En karenstid anser däremot förbundsstyrelsen kan få allvarliga konsekvenser för enskilda medlemmar. Det kan hända att medlemmar som verkligen förtjänar hjälp råkar ut för en händelse som kräver omdelbar handling av Kommunal under karenstiden. Ett exempel på detta är om en medlem blir uppsagd från sitt arbete utan saklig grund under sina första medlemsmånader. Karenstiden skulle då innebära att Kommunal inte skulle kunna företräda medlemmen. Det skulle innebära en svårighet i att förklara medlemskapets värde för nya medlemmar och med det försvåra medlemsvärvningen. Alla medlemmar i Kommunal har samma värde. Kommunal värnar om alla medlemmar, både de som nyss blivit medlemmar och de som varit medlemmar under en längre tid. Förbundsstyrelsens inställning är att alla som vill ska kunna gå med och få hjälp vid behov med frågor som uppstått efter det att inträdesansökan inkommit till förbundet. 19

21 att anse motionerna A:23, A:24, A:26, A:27, A:28, A:30 andra att-satsen, A:31 andra att-satsen, A:35 andra att-satsen och A:36 besvarade, samt att avslå motionerna A:21, A:22 A:25, A:29, A:30 första att-satsen, A:31 första att-satsen, A:32, A:33, A:34, A:35 första att-satsen och A:37. Direktvalda avtalsdelegationer A:38 Dags för direktvalda avtalsdelegationer Enskild medlem, sektion Trafik, Kommunal Väst I dag är det förbundsstyrelsen som utser avtalsdelegerade. Det här förslagets intention är att avtalsdelegationen ska väljas underifrån i direkt val av medlemmarna som sammanträder till en avtalskonferens. Dessutom vill vi med det här förslaget att det ska räcka med att en majoritet av röstande medlemmar avvisar ett avtalsförslag för att det ska anses innebära begäran till förbundsstyrelsen om att avslå detsamma. Dessutom vill vi med det här förslaget att allmän omröstning endast ska kräva enkel majoritet av dem som röstat för att begära att förbundsstyrelsen vidtar konfliktåtgärd som varit underställd omröstning. att i 12 Avtalsrörelser och förhandlingar Mom 4 Avtalsdelegerade byta ut följande stycke: Förbundsstyrelsen utser inför varje avtalsrörelse avtalsdelegerade till sitt biträde i avtalsfrågor. Flertalet ledamöter i avtalsdelegerade utses, efter förslag från avdelningarna, bland medlemmar som arbetar inom de yrkes-/avtalsområden som berörs av avtalsrörelsen. De bör vara fördelade på olika delar av landet. Lämpligt antal suppleanter utses. Suppleanterna inträder vid förhinder för ordinarie ledamot i den ordning förbundsstyrelsen fastställer. Avtalsdelegerade biträds vid förhandlingar av ombudsmän. till ett Mom 4 Avtalsdelegation och avtalskonferens med följande ordalydelse: Inför varje avtalsrörelse väljs en avtalsdelegation bestående av ombud från respektive avdelning. Valet av ombud sker på lokala avtalskonferenser i respektive avdelning. Ombudsplatserna fördelas proportionerligt mellan förbundets avdelningar utifrån medlemsantalet 30 dagar innan val ska ske, dock så att varje avdelning får minst två platser om de har berörda medlemmar inom sig. Mandatperioden upphör när ett nytt avtal har slutits för avtalsområdet. Valbar är de medlemmar som berörs av det aktuella avtalsområdet eller branschen i den egna avdelningen. Avtalsdelegationen håller efter den är vald regelbundna sammanträden efter det behov den själv anser sig behöva. Avtalsdelegationen utser inom sig ett utskott på lämpligt antal, dock högst en tiondel av avtalsdelegationen. Utskottets ansvar är att föra de konkreta samtalen med motparten under biträde av ombudsmän samt att hålla i kallelser till avtalsdelegationens sammanträden." att i 12 Avtalsrörelser och förhandlingar Mom 5 Förslag till avtalsuppgörelse ändra följande: Avtalsdelegerade ska uttala sig om förslag till avtalsuppgörelse. Sådant uttalande är av rådgivande natur. till Avtalsdelegationen utger sitt yttrande om förslag till avtalsuppgörelse. Sådant uttalande är av rådgivande natur. Om där avtalsdelegation och förbundsstyrelse är av motsatta ståndpunkter ska förbundsstyrelsen skriftligen motivera sitt beslut inför förbundets medlemmar. 20