Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Transkript

1 Statens jordbruksverks författningssaling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Statens jordbruksverks föreskrifter och allänna råd o nötkreaturshållning ino lantbruket..; Saknr L 104 Utko från trycket den 29 ars 2019 beslutade den 28 ars Statens jordbruksverk föreskriver 1, ed stöd av 2 kap. 5-7, 9, 11, 13, 14, 17 och 18 djurskyddsförordningen (2019:66) följande. Dessuto beslutar Jordbruksverket o följande allänna råd. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 Definitioner KAP. TILLSYN OCH SKÖTSEL... 6 Tillsyn... 6 Skötsel KAP. UTFODRING OCH VATTENTILLDELNING... 8 Foder och dricksvatten... 8 Anordningar, installationer och utrye KAP. STALLMILJÖ Renhållning och strö Stallkliat och luftkvalitet Dagsljusinsläpp och belysning Buller KAP. UTRYMMEN OCH UTRUSTNING Utryen Golv Brandskydd och elsäkerhet Jfr rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 deceber 2008 o fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EGT L , s. 7 Celex32008L0119), rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 o skydd av anialieproduktionens djur (EGT L 221, , s. 23, Celex 31998L0058) senast ändrad geno rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EGT L 122, , s. 1, Celex 32003R0806. Anälan har gjorts enligt Europaparlaentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 septeber 2015 o ett inforationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för inforationssahällets tjänster (EUT L 241, , s. 1 Celex 32015L1535).

2 Utohusytor Bete och utevistelse Utegångsdjur KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Grundläggande bestäelser o hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66). 2 Dessa föreskrifter och allänna råd innehåller bestäelser o hållande och skötsel av nötkreatur av arten bos taurus ino lantbruket.. 3 Djur får hållas och skötas på annat sätt än vad so anges i dessa föreskrifter o en veterinär av veterinäredicinska skäl har ordinerat detta. 4 O det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket edge undantag från bestäelserna i denna författning under förutsättning att det inte strider ot någon bindande EU-rättsakt, djurskyddslagen (2018:1192) eller djurskyddsförordningen (2019:66). Första stycket gäller inte sådana bestäelser där djurhållning får ske på annat sätt i enlighet ed ett kontrollprogra so är i drift. Från sådana bestäelser kan Jordbruksverket endast edge undantag o det är nödvändigt so en följd av oförutsedda extraordinära oständigheter. 5 De ått so anges i denna författning är insta ått och centruått för noral inredning o inte annat anges. Avvikelse från föreskrivna ått kan dock godtas i befintliga stallar under förutsättning att följande kriterier uppfylls: 1. djuriljön i stallet so helhet är ycket god, 2. konsekvenserna av åttavvikelsen bedös endast ha ringa påverkan på djuret avseende den funktion so åttföreskriften syftar till, 3. åttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren, sat 4. åttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras. Detsaa gäller vid förprövningspliktig obyggnad o länsstyrelsen vid prövningen bedöer att kriterierna i punkterna 1 4 ovan uppfylls i stallet efter åtgärden och att planlösningen i stallet är god. Definitioner 6 I dessa föreskrifter betyder: Allänna råd Definieras i 1 författningssalingsförordningen (1976:725) so sådana generella rekoendationer o tilläpningen av en författning so anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. 2

3 Ako Bete Ko so ger di till kalvar so inte är hennes egen avkoa. Mark ed växter so kan betas av djuren och so finns i sådan ängd och kvalitet att det är öjligt för djuren att ed ett naturligt betesbeteende kunna beta satidigt. dba Enhet för ätning av bl.a. ljudnivå (ljudtrycksnivå). "A" anger att det ingående ljudet vägts över det standardiserade A-filtret före nivåangivelsen. dbskalan är logaritisk. En ökning eller inskning av ljudnivån ed 10 dba uppfattas av det änskliga örat so en fördubbling respektive halvering av ljudet. Diko Djurhållare Dränerande golv Foderliggbås Fångbås Förvaringsutrye Gödseldränerande golv Hydda Ko so ger di till egen kalv eller egna kalvar. Fysiska eller juridiska personer so enligt avtal eller lag ansvarar för eller handhar djur, oavsett o detta sker stadigvarande eller tillfälligt. Ett salingsbegrepp för genosläppliga golv. Gödseldränerande golv är golv so är konstruerade för att släppa igeno träck, urin och i viss ån ströedel till ett underliggande utrye. Urindränerande golv är golv so är konstruerade för att enbart släppa igeno urin och annan vätska. Bås so är både utfodringsplats och liggplats för lösgående djur. Bås där nötkreatur står uppstallade på båsplatsen ed fångbåge eller fånggrind. Båsplatsen är djurens utfodrings- och liggplats. Systeet innebär att djuren kan släppas lösa; jölkkorna fraför allt i saband ed jölkningen. En bur eller annan behållare, ett ru, en inhägnad eller ett annat avgränsat utrye, där djur hålls. Se dränerande golv. Flyttbart indre stall so placeras utohus ed liggplatser för kalvar. 3

4 Hårdgjord yta Kalv Kalvgöa Kalvningsbox Kontinuerlig uppfödning Kontrollprogra Kortbås Liggarea Liggbås Ligghall Långbås Ytan anses vara hårdgjord o den består av betong, asfalt eller annat likvärdigt aterial. Ett nötkreatur so är högst 6 ånader gaalt. Ett avskilt utrye so bara kalvarna har tillträde till i lösdriftsstallar för a- eller dikor. Kalvgöan byggs vanligen upp i saband ed kalvningen ed flyttbara boxväggar eller dyl. En box so enbart är avsedd att användas för kor eller kvigor när de ska kalva och fra till några dagar efter kalvningen. En kalvningsbox kan vara utforad so en ensabox avsedd för en ko eller kviga eller so en gruppbox avsedd för flera kor eller kvigor. En kalvningsbox kan vara byggd so peranent box eller byggas upp ed flyttbara boxväggar eller dyl. inför kalvning. Hållande av, i noralfallet, djur av olika åldrar i stall eller stallavdelning. Insättning av nya djur sker efterhand. Ett progra so tagits fra i syfte att säkra en god djurosorg och so är godkänt av Jordbruksverket, sat är knutet till en bestäelse i denna författning. Bås för bundna nötkreatur där djuren ständigt kan hålla huvudet in över foderbordet. Avser boxareor so är godkända so liggytor. Anordningar för utfodring so inkräktar på liggarean inräknas inte i denna. Bås so endast är liggplats för lösgående djur. Stall ed liggplatser för lösgående djur. Djuren hålls inte instängda i stallet utan kan själv välja när de vill använda det. Bås för bundna nötkreatur där djuren i regel bara tillåts att nå in över foderbordet i saband ed att de äter och i övrigt är utestängda från foderbordet. 4

5 Mellanbås Mottagningsstall Ogångsuppfödning Pp Spalt Spaltgolv Stall Stallavdelning Ströbädd Terisk kofort Bås för bundna nötkreatur. Mellanbåset är en kobination av kort- och långbås. Foderbordsgrinden är i regel rörlig. Ett stall eller stallavdelning avsedd för ottagning och inhysning av kalvar so koer från annan djurbesättning i syfte att inska sittspridning till de djur so redan finns på anläggningen. Hållande av djurgrupp/flock ed individer av likartad ålder i eget stall eller egen stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp sker ino en begränsad tidsperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen töts helt. Koncentration av ett visst äne ätt i iljondelar (parts per illion). Mellanruet ellan stavarna i ett spaltgolv. Spaltgolv är en typ av dränerande golv so består av stavar av t.ex. betong, trä, etall eller plast vilka läggs ed visst avstånd från varandra. Byggnad för hållande av djur. Del av ett stall so är avskilt från andra delar av stallet, noralt ed täta väggar. En bädd av strö so gödslas ut ed ett intervall från någon eller några veckor upp till ett år. En ströbädd hålls torr geno att nytt ströedel tillförs ovanpå det gala. En ströbädd so "brinner", dvs. utvecklar väre under en biologisk nedbrytningsprocess, kallas vanligen djupströbädd. Djuren har terisk kofort ino den s.k. teroneutrala zonen. I denna zon kan djuren utan svårigheter upprätthålla sin värebalans. Den teroneutrala zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska teperaturen och uppåt av den övre kritiska teperaturen. När ogivningen har en teperatur under den undre kritiska teperaturen åste djuren öka sin änesosättning och äta er foder för att behålla sin kroppsteperatur. Vid teperaturer över den övre kritiska teperaturen koer djurens kropps- 5

6 teperatur att stiga på grund av att de av fysikaliska skäl inte kan bli av ed sin överskottsväre. De kritiska teperaturgränserna påverkas av en ängd faktorer såso djurets vikt, djurets hälsa, utfodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen sat djurens öjlighet till rörelse. Totalarea Ungdjur Urindränerande golv Utegångsdjur Ätbås Överteperatur Begreppet avser areor där djuren kan röra sig utan hinder, so regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring so inkräktar på totalarean inräknas inte i denna såvida inte annat fragår av denna författning. Nötkreatur so är högst 24 ånader gala, dock ej kalvar och dräktiga kvigor so har indre än två ånader kvar till förlossning. Se dränerande golv. Djur so går ute eller har öjlighet att gå ut på betesark eller i rasthage halva et eller er under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker. Bås so endast är ätplats för lösgående djur. Skillnaden ellan förväntad och rådande, högre stallteperatur. 2 KAP. TILLSYN OCH SKÖTSEL Tillsyn 1 Djurägaren och djurhållaren har ansvaret för djurens välbefinnande. 2 Personer so handhar djur ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter sat vara tillräckligt ånga för att dessa föreskrifter ska kunna följas. 3 Djur ska noralt ses till inst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur sat djur so beter sig onoralt ska ses till oftare. Detsaa gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. 4 Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över de kan ske utan svårigheter. 5 Kalvar so hålls inohus ska ses till inst två gånger o dagen. 6 Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. 6

7 7 Autoatiska syste och anordningar so inverkar på djurskydd och djurhälsa ska kontrolleras dagligen. Skötsel Allänna råd till 2 kap. 1-2 djurskyddslagen Kor bör alltid ges tillfälle att slicka sina nyfödda kalvar. Kalvar bör tidigast flyttas till en annan djurbesättning då de uppnått en ånads ålder och en för rasen och åldern noral vikt. De bör vidare förberedas inför flyttningen geno att foderstaten ett par veckor dessförinnan anpassas till jölkersättning, kraftfoder och hö. Avvanda kalvar so ska flyttas till annan djurbesättning bör ha varit avvanda inst två veckor innan de flyttas. Nötkreatur bör vara avhornade. Unga djur bör vänjas vid det djurhållningssyste de ska hållas i so vuxna. 8 Djur ska hållas tillfredsställande rena. 9 I nybyggda stallar so tas i bruk efter den 30 juni 2010 ska nötkreatur hållas i lösdrift. Första stycket gäller dock inte sådana nybyggda stallar för uppbundna nötkreatur där ansökan o förprövning 2 koit in till länsstyrelsen före den 1 april Handjur so är er än sex ånader gala ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti Kalvar får inte hållas bundna. 12 Ett nötkreaturs rörelsefrihet får inte begränsas geno att en tyngd eller annat hindrande föreål fästs vid djuret eller att djuret binds saan ed ett annat djur. Rörelsefriheten får inte heller begränsas geno att olika delar av djurets kropp binds saan såvida det inte sker i behandlingssyfte där djuret annars riskerar att skadas eller på annat sätt riskerar att utsättas för lidande. O olika delar av djurets kropp binds saan får det inte vara utfört på ett sätt so är plågsat för djuret och inte heller begränsa djurets rörelsefrihet er än vad so är nödvändigt för behandlingen. 13 Kalvar so är äldre än åtta veckor ska hållas i par eller grupp tillsaans ed andra kalvar eller andra nötkreatur. Första stycket gäller inte kalvar i anläggningar ed färre än sex kalvar där det inte är öjligt att gruppera kalvarna på ett från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt läpligt sätt. Kalvarna ska i så fall hållas på ett sätt so innebär att de kan ha ögonkontakt och beröra varandra eller andra nötkreatur. Första stycket gäller inte heller för enstaka kalvar under en kortare period o det är nödvändigt från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt. 14 Andra nötkreatur än sådana so avses i 13 ska hållas på ett sätt so innebär att de kan ha ögonkontakt och beröra varandra. Första stycket gäller inte: 1. Kalvar i anläggningar ed färre än sex kalvar där det från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt inte är läpligt att låta kalvarna koa i beröring ed andra 2 Bestäelser o förprövning finns i 6 kap. 1-4 djurskyddsförordningen (2019:66) sat i Statens jordbruksverks föreskrifter och allänna råd (SJVFS 2019:12) o förprövning. 7

8 kalvar eller andra nötkreatur. Kalvarna ska i så fall hållas i saa utrye so andra kalvar eller andra nötkreatur på ett sätt så att kalvarna kan se dessa. 2. Enstaka djur under en kortare period o det är nödvändigt från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt. 3. Nötkreatur so före den 2 noveber 2014 hölls på en produktionsplats ed enbart ett nötkreatur och under förutsättning att djuret därefter inte har länat produktionsplatsen. 15 Kvigor och kor får inte betäckas ed tjur, seineras eller vara ottagare av ebryo o förlossningssvårigheter kan förväntas. Kvigor ska innan första brunstperioden startar och fra till dess att de uppnått en ålder av 13 ånader hållas på ett sådant sätt att risken för betäckning inieras. Allänna råd till 2 kap. 15 Kvigor bör senast från det att de uppnått en ålder av fe ånader hållas på ett sådant sätt att risken för betäckning inieras. 16 Kor och kvigor ska kalva lösgående när tidpunkten för kalvning kan förutses, dock får uppbindning ske o förlossningssvårigheter uppstår. I besättningar ed bundna kor eller kvigor får en ko eller kviga kalva uppbunden o kalvningsboxen är upptagen för kalvning. 17 Gödselrännan bako bunden ko eller kviga ska vara övertäckt i saband ed kalvningen. 18 Vid kalvning får ekaniska hjälpedel endast användas efter godkännande av veterinär i varje enskilt fall. 19 Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska ha tillräckligt ed utrye för att kunna förflytta sig och ska tydligt kunna uppfatta drivvägen. Allänna råd till 2 kap. 19 och 2 kap. 7 djurskyddslagen Djurstallar bör utforas så att flyttning, transport och utlastning av djuren underlättas. Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn. Speciella utlastningsru eller boxar bör inrättas vid behov. Lastrapers lutning bör vara så liten so öjligt. Drivning av djur bör inte ske geno koppling till fordon. 20 Elektriska pådrivare får endast användas av veterinär och då endast när denne anser det nödvändigt av veterinäredicinska skäl. 21 Föreål och änen so kan skada djuren ska förvaras så att de är oåtkoliga för dessa. 3 KAP. UTFODRING OCH VATTENTILLDELNING Foder och dricksvatten 1 Djur ska dagligen ges foder av läplig struktur. Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. 8

9 2 Kalvar ska utfodras inst två gånger o dagen. 3 Kalvar ska senast från och ed två veckors ålder ha fri tillgång till grovfoder. 4 Nyfödda kalvar ska få råjölk snarast öjligt, dock senast sex tiar efter födseln. 5 Djur ska få dricksvatten inst två gånger per. Vid ycket var väderlek sat vid sjukdo ska kalvar dock ha ständig tillgång till dricksvatten. Anordningar, installationer och utrye 6 Utfodrings- och dricksvattensyste ska vara utforade, diensionerade och placerade så att djuren lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten. Utatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart koer i kontakt ed de vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren. 7 Vid datorstyrd individuell utfodring ska antalet djur per kraftfoderstation anpassas till gruppens avkastningsnivå och utfodringsodell. Då hela kraftfodergivan ges i kraftfoderstationer får antalet kor per station inte överstiga 20 i högjölkargrupper, 25 i blandgrupper och 35 i sinkogrupper. 8 Minsta utrye vid utfodring av lösgående djur fragår av tabell 1. Tabell 1 Utrye vid rakt foderbord 1) Högsta vikt, kg Ätplats, Minsta fria öppning till ätplats, Längd, Ätbås Bredd, Kalvar 90 0,30 0,14 Kalvar 150 0,40 0,14 Ungdjur 250 0,45 0,15 Ungdjur 400 0,50 0,15 Ungdjur 600 0,60 0,17 Ungdjur > 600 0,65 0,20 Vuxna djur 500 0,60 0,17 Vuxna djur 650 0,70 0,20 1,60 0,80 Vuxna djur > 650 0,75 0,22 1,65 0,80 1) Vid fri tilldelning av allt foder får antalet ätplatser inskas till en ätplats per tre djur. 9 Foderbordsytans eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller gödselgång ska vara inst 0,10. 9

10 10 Foderbordets kant ot båspallen får i kortbås, foderliggbås och fångbås inte vara högre än 0,2 över båspallytan. 11 Antalet drickplatser per djur ed autoatisk vattenförsörjning ska vara inst: - 1 drickplats per 10 jölkande kor so hålls för jölkproduktion, - 1 drickplats per 25 övriga nötkreatur. 4 KAP. STALLMILJÖ Renhållning och strö 1 Stallutryen ska rengöras och utgödslas inst en gång dagligen o inte systeet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner so ger god hygien. Vid kontinuerlig uppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant inst en gång årligen. Vid ogångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny ogång djur. 2 Liggytor ska hållas rena och torra sat vara anpassade efter djurslag och stallkliat (terisk kofort). Allänna råd till 4 kap. 2 För nötkreatur so är äldre än en ånad bör liggplatsen vara försedd ed strö. Under den kalla årstiden bör liggytorna i stallar ed utohusliknande kliat vara försedda ed en bädd av hal eller annat skyddande aterial so är läpligt för djuren. 3 Ströedel ska vara av läplig typ och ha god hygienisk kvalitet. Stallkliat och luftkvalitet 4 I stall ska djuren ha ett kliat so är anpassat till djurslaget och djurhållningsforen (terisk kofort). 5 I väreisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern endast undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stallteperaturen understiger 10 C. I sådana fall får den nueriska suan av stallteperaturen och den relativa luftfuktigheten inte överstiga 90. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet ed er än 10 procentenheter. 6 I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar so överstiger följande värden: - aoniak: 10 pp, - koldioxid: pp, - svavelväte: 0,5 pp, - organiskt da: 10 g/³. 7 Utgödslingssyste ska vara utforade så att djur i en stallavdelning inte koer i direktkontakt ed gödsel från annan avdelning. 10

11 Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssyste eller via utryen so kan innehålla luftföroreningar eller sittänen so kan påverka djurens hälsa negativt. Öppningar ellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte används. 8 I ekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation. 9 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar ed kalvar ska vara utrustade ed laranordning so varnar för: 1. överteperatur, 2. ströavbrott och 3. fel på laranordningen. Laranordningen ska vara utforad så att laret uppärksaas på ett betryggande sätt. Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny ogång djur. I stallavdelningar där kalvar hålls tillsaans ed kor behöver dock laranordningen enbart lara för överteperatur. Första och fjärde stycket gäller inte o nödventilationen fungerar autoatiskt vid överteperatur i avdelningar där kalvar hålls tillsaans ed kor, under förutsättning att nödventilationen har en kapacitet so säkerställer djurens hälsa och välbefinnande. Allänna råd till 2 kap. 1 djurskyddslagen Även stallar ed ekanisk ventilation utan krav på lar bör vara utrustade ed en laranordning so varnar för överteperaturer, ströavbrott och fel på laranordningen o ett ventilationsbortfall bedös kunna edföra lidande för djuren. Dagsljusinsläpp och belysning 10 Djurstallar får vara försedda ed andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster. 11 Fönster so djuren kan nå ska vara försedda ed läpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk. 12 Djuren ska ha tillgång till dagsljus och belysning so stödjer deras sryt och beteendebehov. 13 Under den örka tiden på et ska inst däpad belysning vara tänd i stallar för jölkkor. 14 Stallar ska vara försedda ed fast onterad belysning so inte förorsakar djuren obehag och so edger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Kravet på fast onterad belysning gäller inte för ligghallar och hyddor under förutsättning att tillräcklig belysning so öjliggör tillsyn är ordnad på annat sätt. Buller 15 Buller i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa enligt. 11

12 I stallar får djur endast tillfälligtvis utsättas för ekaniskt buller överstigande 65 dba. 5 KAP. UTRYMMEN OCH UTRUSTNING Utryen Allänna råd till 2 kap. 1 djurskyddslagen I besättningar där kalvar so är yngre än 2 veckor hålls i ensabox, bör ellanväggarna i boxen vara täta från boxgolvet och upp till en höjd av 0,8 eter. Allänna råd till 2 kap. 2 djurskyddslagen I lösdriftsstallar för jölkkor bör det finnas klövbad. Allänna råd till 2 kap. 6 djurskyddslagen I ett stall för bundna nötkreatur bör det finnas en båsavskiljare ellan inst vartannat djur. 1 Djur so behöver särskild vård ska kunna tas ohand lösgående i ett närbeläget utrye och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utryet ska ha ett kliat so djuren är vana vid. För utegångsdjur och för djur so under den kalla årstiden hålls i stallar ed utohusliknande kliat ska det även finnas behandlingsplatser so kan väras upp eller på annat sätt vara anpassade så att djurens behov av terisk kofort tillgodoses. För jölkkor ska sådant utrye so avses i första stycket vara utforat och anpassat så att jölkning kan ske i utryet. Allänna råd till 5 kap. 1 För lösgående nötkreatur uto utegångsdjur bör det utrye so avses i föreskriften kunna hysa inst vart 25:e djur. För bundna nötkreatur och utegångsdjur bör det utrye so avses i föreskriften kunna hysa inst vart 50:e djur. För utegångsdjur eller djur so hålls på bete bör ett sådant utrye so avses i föreskriften vara placerat eller kunna iordningställas så att det är tillgängligt ino en halvtia för det djur so behöver tas o hand i utryet. Ett behandlingsutrye so ska kunna väras upp bör utforas så att uppvärning till inst 10 C kan ske ino en tia. 2 I besättningar ed kor eller kvigor so ska kalva ska det inför kalvning finnas kalvningsboxar. Allänna råd till 5 kap. 2 Det bör finnas inst en plats i kalvningsbox per påbörjat antal kor i besättningen enligt följande: kor vid jän kalvningsfördelning över hela året, kor vid jän kalvningsfördelning över 9 ånader, kor vid jän kalvningsfördelning över 6 ånader, kor vid jän kalvningsfördelning över 4 ånader, kor vid jän kalvningsfördelning över 2 ånader. 12

13 För besättningar där kalvning sker koncentrerat soartid och är planerad att ske på betesarken, bör det finnas inst en plats i kalvningsbox per påbörjat 50-tal djur so ska kalva under den perioden. 3 Kalvningsboxar och andra stallutryen so används so kalvningsplats ska vara utforade och användas på ett sådant sätt att de kan rengöras regelbundet utan svårigheter sat vid behov kunna desinficeras. Ytterligare bestäelser o rengöring finns i 4 kap. 1 och 2. Allänna råd till 2 kap. 1 djurskyddslagen En kalvningsbox so är avsedd för en ko eller en kviga bör rengöras noggrant sat förses ed nytt strö ellan varje kalvning. Kalvning i gruppbox bör ske ogångsvis. Djurgruppen bör inte vara större än att beräknade förlossningar inträffar ino loppet av tio dagar. Kalvningsplatsen bör i detta fall rengöras noggrant sat förses ed nytt strö ellan varje djurogång. 4 Minsta utrye i kalvningsbox: 1. ensabox 9 2, kortaste sidan 3, 2. ensabox på båspall för uppbundna djur 8 2, kortaste sidan föreskrivna insta båsbredden ultiplicerad ed 2, 3. gruppbox 8 2/ko, kortaste sidan 3 i boxar för högst 3 kor, 4. gruppbox 8 2/ko, kortaste sidan 5 i boxar för er än 3 kor. 5 I lösdriftsstallar för akor eller dikor ska det för kalvar upp till tre ånaders ålder finnas kalvgöa ed en insta liggarea på 0,9 2 per kalv. Första stycket gäller inte för ligghallar när djuren hålls på bete i enlighet ed 2 kap. 3-4 djurskyddsförordningen (2019:66). 6 När fler än 50 kalvar so är yngre än 4 ånader årligen tas eot från er än 1 besättning ska kalvarna tas eot och hållas i ottagningsstall ed plats för högst 100 kalvar. O djuren hålls kvar i ottagningsstallet under hela uppfödningen fra till slakt får antalet djurplatser dock uppgå till högst 150 under förutsättning att ogångsuppfödning tilläpas. O antalet besättningar enligt första stycket är er än 5 ska ogångsuppfödning ske i ottagningsstallet. Insättning av djurgruppen ska då göras ino en tidsperiod på 3 veckor. 7 En uppfödningsavdelning so årligen tar eot högst 50 kalvar so är yngre än 4 ånader från er än 1 besättning, utan att kalvarna först tagits eot i ottagningsstall, får bestå av högst 100 djurplatser. 8 Ett ottagningsstall ska vara utforat så att djuren kan tas till och från stallavdelningen utan att behöva passera via en annan stallavdelning. Allänna råd till 2 kap. 1 djurskyddslagen Ogångsuppfödning bör tilläpas vid uppfödning av växande nötkreatur. Vid ogångsuppfödning i ottagningsstall bör kalvgruppen hållas i ottagningsstallet inst fe veckor efter det att det sist insatta djuret sattes in. 13

14 Ett uppfödningsstall för djur so tagits eot i ottagningsstall bör inte inhysa er än 300 djur. 9 Minsta utrye i geensabox utan liggbås eller foderliggbås anges i tabell 2. Tabell 2 Högsta vikt, kg Boxar ed enbart gödseldränerande golv, 2 /djur Boxar ed enbart rörliga golv, 2 /djur Övriga boxar 2 /djur Liggarea 3) 4) Totalarea 4) Kalvar 60 1,50 1,00 1,50 Kalvar 90 1,50 1,50 1,20 1,70 Kalvar 150 1,50 1,50 1,50 2,20 Kalvar och ungdjur 250 1,80 1,80 2,00 2,90 Ungdjur 400 1,90 2,60 3,70 Ungdjur 600 2,30 3,10 4,40 Ungdjur > 600 2,60 3,40 4,80 Dikor 1) och sinkor 3,40 2) 4,80 Mjölkkor och akor 1) 6,00 2) 8,50 1) Inklusive kalvar upp till 3 ånaders ålder. 2) Exklusive utrye för kalvgöa. 3) Avser även insta utrye i ligghall utan utfodring. 4) Avser även insta utrye i ligghall ed utfodring. 14

15 10 Minsta utrye i bås anges i tabell 3. Tabell 3 Högsta vikt, kg Långbås Kortbås 2) Liggbås 1 1) Foderliggbås Fångbås Längd, Bredd, Längd, Bredd, Kalvar 3) 60 1,20 0,60 Kalvar 3) 90 1,40 0,65 1,10 0,65 Kalvar 3) 150 1,50 0,80 1,20 0,80 Ungdjur 250 1,70 0,90 1,30 0,90 Ungdjur Vuxna djur 400 1,90 1,00 1,50 1,00 Ungdjur 600 2,00 1,10 1,60 1,10 Ungdjur > 600 2,10 1,20 1,70 1,20 Vuxna djur 500 2,00 1,10 1,60 1,10 Vuxna djur 650 2,20 1,20 1,70 1,20 Vuxna djur > 650 2,30 1,25 1,80 1,25 1) Båset ska vara 0,30 längre o båsavskiljaren och frontväggen hindrar djuret från att föra huvudet åt sidan eller fraåt när det reser sig. 2) För kortbås ed begränsning fraåt (s.k. ellanbås) ska avståndet ellan begränsning och båspallens bakkant, ätt 1 över båspallen, vara lika ed båslängden för långbås. 3) Att kalvar inte får hållas bundna fragår av 2 kap

16 11 Minsta ått i utrye vid individuell hållning av kalvar i box eller hydda anges i tabell 4. Tabell 4 Högsta vikt, kg Längd, Bredd, Kalvar 60 1,20 1,00 Kalvar 90 1,40 1,10 12 Vid individuell hållning av kalvar i hydda ska kalven ha ständig tillgång till yta utohus. Denna yta ska inst ha de ått so fragår av tabell 5. Tabell 5 Högsta vikt, kg Längd, Bredd, Kalvar 60 1,20 1,00 Kalvar 90 1,40 1,10 13 Gångar i lösdriftsstallar får inte vara så sala att djuren riskerar att fastna. 14 Minsta gångbredder i lösdriftsstallar anges i tabell 6. Tabell 6 Gång ellan 25 djur / grupp, Vuxna djur > 25 djur/ grupp, 250 kg, Ungdjur > 250 kg, - liggbåsrad och vägg - ätbåsrad och vägg 1) 1,80 2,00 1,40 1,80 - två liggbåsrader - liggbåsrad och ätbåsrad - foderbord och vägg 1) - liggbåsrad och foderbord 2,00 2,20 1,50 1,90 2,80 3,00 2,10 2,50 1) Med vägg likställs avgränsning ot djupströbädd. 16

17 Allänna råd till 2 kap. 7 djurskyddslagen Tvärgångar geno liggbåsrader bör för vuxna djur vara 0,9 o djuren inte ska gå i bredd och inst 1,6 o djuren ska gå i bredd. För ungdjur so inte ska gå i bredd bör tvärgångarna vara 0,6 0,7 för djur 250 kg och 0,7 0,8 för djur > 250 kg. Tvärgångarna bör placeras så att återvändsgångar undviks. Golv 15 Golv och liggytor ska ha en jän och halksäker yta. Boxar eller liggytor ed rörligt golv sat utgödslingssyste i öppna skrapgångar ska utrustas, utforas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att utrustningen inte inverkar enligt på djurens beteende och hälsa. Detsaa gäller utforningen av dränerande golvytor. 16 Endast i väreisolerade stallar får liggytan för nötkreatur innehålla dränerande golv utan ströbädd och då endast i följande fall: 1. för kalvar so är äldre än en ånad, ungdjur och vuxna handjur i boxar ed heltäckande spaltgolv av gui eller annat eftergivligt aterial, 2. för kalvar so är över fyra ånader gala, ungdjur och vuxna handjur i boxar ed annat heltäckande spaltgolv än vad so avses i punkt 1 och so var i bruk före den 30 juni 2010, 3. för ungdjur och vuxna handjur i bås där det gödseldränerande golvet ligger i båsets bakre del och resterande golvytor i båset har helt golv eller annan godtagbar liggyta på inst 80 procent av iniilängden för kortbås, 4. för ungdjur och vuxna djur i bås där det gödseldränerande guispaltgolvet ligger i båsets bakre del och resterande liggytor i båset har helt golv ed guiatta eller otsvarande på inst 80 procent av iniilängden för kortbås. 17 Mått för dränerande golv anges i tabell 7. Tabell 7 Djurkategori Högsta vikt, kg Största spaltöppning, Största andel öppning 2), % Kalvar Gödseldränerande golv 1) Ungdjur Ungdjur > Vuxna djur Gödseldränerande guispaltgolv i bås 1) Vuxna djur Ungdjur

18 Urindränerande golv Alla ) När spaltgolv används i bås ska stavarna placeras vinkelrät ot båsets längdriktning. 2) För dränerande spaltgolvskassetter av betong får aterial so förbinder stavarna inte räknas ed vid beräkning av andelen öppning. Brandskydd och elsäkerhet 18 Vid förprövningspliktig ny-, till- eller obyggnad av stallar ska dessa utforas så att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd ot brand sat godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. Detsaa gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sätt so innebär en ökad brandrisk. Allänna råd till 5 kap. 18 Lantbrukets brandskyddskoittés rekoendationer bör följas vid nybyggnad och större o- och tillbyggnad av stall. 19 Belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer so djuren kan nå ska vara försedda ed läpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk. 20 Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott. 6 KAP. BETE OCH UTEVISTELSE Utohusytor 1 Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet sat i övrigt utforat och anordnat på ett sådant sätt att djur so hålls ino stängslet eller drivs ellan stängsel inte skadas. Stängsel so innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade. Elektrifierad elstängseltråd får dock onteras på stängsel so innehåller taggtråd o fastsättningsanordningen utförs på ett sådant sätt att ett horisontellt iniiavstånd av 150 ellan elstängseltrådarnas och taggtrådarnas vertikalplan säkerställs. Därutöver ska taggtråden jordas på återkoande avstånd och elstängseltråden onteras på den sida so djuren hålls på. 2 Utohusytor ska vara fria från föreål ed uppenbar risk att skada djuren. 3 Markytor so är hårt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha otsvarande funktion. Bete och utevistelse 4 Nötkreatur i Blekinge, Skåne och Hallands län ska vistas ute enligt tabell 8. Första stycket gäller inte nötkreatur so är undantagna i 2 kap. 3 och 4 djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur so är födda den 1 ars eller senare under det kalenderår so djuret fötts. 18

19 Tabell 8 Djurkategori Ungdjur under ånad 1) Ungdjur under ånad 1) födda februari födda januari Ungdjur födda under deceber ånad 1) Övriga djur Nötkreatur so hålls för jölkproduktion Utevistelse på bete under perioden 1 april - 31 oktober, insta antalet Utevistelse på bete under perioden 1 aj 15 septeber, insta antalet Andra nötkreatur än sådana so hålls för jölkproduktion Utevistelse under perioden 1 april - 31 oktober, insta antalet Utevistelse under perioden 1 aj 15 septeber, insta antalet 30 2) 30 3) 60 2) 60 3) ) Avser djurets första levnadsår. 2) Enligt 2 kap. 3 djurskyddsförordningen (2019:66) behöver kalvar inte hållas på bete. Det angivna antalet får därför inskas i förhållande till djurets ålder. 3) Enligt 2 kap. 4 djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete eller på annat sätt vistas ute. Det angivna antalet får därför inskas i förhållande till djurets ålder. 5 Nötkreatur i Stockhols, Uppsala, Söderanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalar, Gotlands, Västra Götalands, Värlands, Örebro och Västanlands län ska vistas ute enligt tabell 9. Första stycket gäller inte nötkreatur so är undantagna i 2 kap. 3-4 djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur so är födda den 1 ars eller senare under det kalenderår so djuret fötts. Tabell 9 Djurkategori Ungdjur födda under februari ånad 1) Nötkreatur so hålls för jölkproduktion Utevistelse på bete under perioden 1 april - 31 oktober, insta antalet Utevistelse på bete under perioden 1 aj 15 septeber, insta antalet Andra nötkreatur än sådana so hålls för jölkproduktion Utevistelse under perioden 1 april - 31 oktober, insta antalet Utevistelse under perioden 1 aj 15 septeber, insta antalet 30 2) 30 3) 19

20 Ungdjur födda under januari ånad 1) Övriga djur 60 2) 60 3) ) Avser djurets första levnadsår. 2) Enligt 2 kap. 3 djurskyddsförordningen (2019:66) behöver kalvar inte hållas på bete. Det angivna antalet får därför inskas i förhållande till djurets ålder. 3) Enligt 2 kap. 4 djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete eller på annat sätt vistas ute. Det angivna antalet får därför inskas i förhållande till djurets ålder. 6 Nötkreatur i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jätlands, Västerbottens och Norrbottens län ska vistas ute enligt tabell 10. Första stycket gäller inte nötkreatur so är undantagna i 2 kap. 3-4 djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur so är födda den 1 ars eller senare under det kalenderår so djuret fötts. Tabell 10 Djurkategori Ungdjur födda under februari ånad 1) Övriga djur Nötkreatur so hålls för jölkproduktion Utevistelse på bete under perioden 1 aj - 1 oktober, insta antalet Utevistelse på bete under perioden 1 juni 31 augusti, insta antalet Andra nötkreatur än sådana so hålls för jölkproduktion Utevistelse under perioden 1 aj - 1 oktober, insta antalet Utevistelse under perioden 1 juni 31 augusti, insta antalet 30 2) 30 3) ) Avser djurets första levnadsår. 2) Enligt 2 kap. 3 djurskyddsförordningen (2019:66) behöver kalvar inte hållas på bete. Det angivna antalet får därför inskas i förhållande till djurets ålder. 3) Enligt 2 kap. 4 djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete eller på annat sätt vistas ute. Det angivna antalet får därför inskas i förhållande till djurets ålder. 7 Nötkreatur so hålls för jölkproduktion ska anses hållna på bete i ett o de under et koer ut och kan vistas ute under en saanhängande tidsperiod på inst sex tiar. Övriga nötkreatur ska anses hållna ute i ett o de koer ut och kan vistas ute under en saanhängande tidsperiod på 24 tiar. 8 Undantag enligt 2 kap. 6 första stycket 2 djurskyddsförordningen (2019:66) från kravet i 2 kap. 3 saa förordning o att nötkreatur so hålls för jölkproduktion soartid ska hållas på bete kan edges o villkoren i något av nedanstående fall är uppfyllda. 1. Dispensyndigheten har funnit att det inte är öjligt att anordna betesdrift för satliga djur so ofattas av beteskravet och att: 20

21 a) satliga sinkor hålls på bete under en tidsperiod av inst sex veckor, b) satliga kvigor so är äldre än sex ånader hålls på bete, c) verksaheten inte utvecklas så att fler djur behöver ofattas av undantag, d) stalliljön och djurhälsan i besättningen är dokuenterat ycket god, sat e) alla djur so ofattas av undantaget ges öjlighet till otion under en saanhängande period o inst två ånader per år. 2. Dispensyndigheten har funnit att oförutsedda eller speciella oständigheter förhindrar djurhållaren att hålla djur på bete och att djurhälsan och stalliljön hålls på högsta öjliga nivå. Allänna råd till 2 kap. 6 djurskyddsförordningen Särskilda skäl för att edge undantag från kravet på bete enligt 2 kap. 6 första stycket 2 djurskyddsförordningen (2019:66), i enlighet ed villkoren i 6 kap. 8 1 i föreskrifterna, kan anses föreligga för djurhållare ed jölkkor o Jordbruksverket efter en uttöande utredning kan konstatera: - att det inte finns godtagbara drivningsvägar till betesarken och inte heller förutsättningar att anlägga sådana vägar, - att drivningsvägen ellan bete och jölkningsplats överstiger en kiloeter, eller - att det inte finns ark där bete är anlagt eller kan anläggas på ett godtagbart sätt. Särskilda skäl för att edge undantag enligt de ovannända bestäelserna i djurskyddsförordningen bör inte anses föreligga o dispens tidigare edgivits i enlighet ed villkoren 1 kap. 35 1, 2, 4 eller 5 i Djurskyddsyndighetens föreskrifter och allänna råd (DFS 2004:17) o djurhållning ino lantbruket., o saa dispensgrunder åberopas för förnyad dispens. Allänna råd till 6 kap. 8 Mycket god stalliljö enligt 8 1 d bör vara intygad av en sakkunnig person, såso en byggnadsrådgivare vid länsstyrelsen, och anses föreligga endast o axiiventilationen inst uppfyller rekoendationerna i Svensk Standard SS , inredningen håller god standard och stallet i övrigt väl uppfyller gällande djurskyddskrav. Mycket god djurhälsa enligt saa punkt bör vara intygad av en veterinär ed kännedo o hälsoläget i besättningen och anses föreligga endast o sjukdosfrekvensen är låg och skötseln av djuren är god. Kravet på otion under två ånader enligt 8 1 e bör anses vara uppfyllt endast o djuren hålls i lösdriftsyste där de kan röra sig helt fritt eller o de får regelbunden daglig otion på annat sätt. 9 Undantag enligt 8 får edges för perioder o högst fe år i fråga o punkt 1 och högst ett år i fråga o punkt 2. Utegångsdjur 10 Endast djur so är läpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas so utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såso terräng och arkbeskaffenhet är läpliga för djuren. 21

22 11 Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till ligghall eller annat stall so ger de skydd ot väder och vind sat en torr och ren liggplats. Allänna råd till 6 kap. 11 En ligghall för utegångsdjur bör bestå av tre väggar och tak. Den öppna långsidan bör i noralfallet ha söderläge. O en ligghall inte har en öppen långsida bör den ha flera öppningar för att undvika att ranghöga djur hindrar övriga djur från att gå in i eller ut ur ligghallen. 12 Utan hinder av 11 får utegångsdjur i besättningar, so är anslutna till ett kontrollprogra för utegångsdjur, hållas i enlighet ed kontrollprograet. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks föreskrifter och allänna råd (SJVFS 2017:24) o nötkreaturshållning ino lantbruket.. upphör att gälla. De allänna råden ska gälla från saa tidpunkt. CHRISTINA NORDIN Helena Elofsson (Avdelningen för djurskydd och hälsa) 22