Barns självbestämmanderätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns självbestämmanderätt"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 hp Handledare: Kerstin Asplund Barns självbestämmanderätt i frågor om medicinsk vård och behandling Sofie Westlin

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Syfte och avgränsningar Disposition, metod och material Patientens självbestämmanderätt Inledning Yrkesetiska riktlinjer Internationella yrkesetiska riktlinjer Svenska yrkesetiska riktlinjer Internationella överenskommelser Svensk lagstiftning Regeringsformen Hälso- och sjukvårdslagstiftningen Inledning Hälso- och sjukvårdslagen Informerat samtycke Samtyckets beskaffenhet Undantag från kravet på samtycke Barns rätt till självbestämmande Inledning Vårdnadshavarna och deras ansvar Barns rätt till själv- och medbestämmande Barns självbestämmanderätt i medicinska frågor Inledning Frivillig vård Somatisk vård Psykiatrisk vård...24

3 4.3 Tvångsvård Inledning Förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård av personer under 18 år Något om förfarandet i mål om psykiatrisk tvångsvård Negativ självbestämmanderätt för barn inom det psykiatriska vårdområdet en rättsfallsstudie Sammanfattning och slutsatser...32 Källförteckning...35

4 4 1. Inledning 1.1 Problembakgrund De allra flesta människor tar kontakt med hälso- och sjukvården när de är i behov av professionell hjälp för att må bättre. Kontakten sker oftast på initiativ av den enskilda personen som på frivillig grund tar emot den behandling som erbjuds. Att vård, rehabilitering och omsorg ska ske med den enskildes samtycke är även utgångspunkten i lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet. 1 Ett exempel på detta återfinns i 2 a 1 st. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) som anger att god vård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Bestämmelsen gäller patienter inom såväl det somatiska som det psykiatriska vårdområdet. Den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen berör dock inte de problem som kan aktualiseras i frågan om samtycke till föreslagen vård då patienten är under 18 år. 2 Personer under 18 år står enligt svensk rätt under vårdnad av båda föräldrarna, eller en av dem, om inte vårdnaden har anförtrotts åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. 3 Vårdnadshavarna har enligt 6 kap. 11 föräldrabalken (FB) rätt och skyldighet att besluta i frågor rörande barnets personliga angelägenheter. Allt större hänsyn skall dock tas till barnets egna synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och mognad. Att barn har rätt att medverka i beslut rörande dem själva framgår även av artikel 12 i FN: s konvention om barnets rättigheter. Frågor om medicinsk vård och behandling för barn faller under vårdnadsbegreppet. 4 Innebär detta att det är vårdnadshavarna som företräder ett barn vid kontakt med sjukvården? Har en person under 18 år något inflytande över sin egen hälso- och sjukvård? Kan vårdnadshavarna besluta om vård mot ett barns vilja? Finns det, i detta avseende, några skillnader mellan somatisk och psykiatrisk vård? Det är några av de frågor som denna framställning kommer att besvara. 1 SOU 2006:100 s Rynning, SOU 1997:154 bilaga 2, s kap. 2 1 st. föräldrabalken. 4 Svensson, 2007, s. 66.

5 5 1.2 Syfte och avgränsningar Denna uppsats syftar till att utreda vilken självbestämmanderätt barn har enligt svensk rätt i frågor rörande medicinsk vård och behandling. Med begreppet barn avses här och i den fortsatta framställningen personer under 18 år. Arbetet avser att undersöka barns möjligheter till såväl positiv som negativ självbestämmanderätt på det medicinska området. Det innebär att frågor om barns rätt att samtycka till och begära medicinsk vård samt frågor om barns rätt att säga nej till föreslagen medicinsk vård och behandling kommer att utredas. Framställningen kommer att behandla frågan om barns självbestämmanderätt inom såväl den somatiska som den psykiatriska sjukvården. Då det inom psykiatrin finns möjlighet att vårda såväl barn som vuxna patienter i strid med deras vilja med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kommer detta arbete även beskriva barns självbestämmanderätt inom detta vårdområde. Förekomsten av psykiatrisk tvångsvård för barn är av intresse för detta arbete då det ger en tydlig bild av i vilken utsträckning barn har negativ självbestämmanderätt inom det psykiatriska vårdområdet. Ovanstående vårdområden regleras av allmänna sjukvårdslagar som HSL, lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och LPT. Barns självbestämmanderätt inom de medicinska delområden som utöver den allmänna sjukvårdslagstiftningen även är reglerade av speciallagar, som t.ex. abort, transplantation och sterilisering, kommer av utrymmesskäl inte att behandlas inom ramen för denna uppsats. Då denna framställning avser att undersöka möjligheten för barn att avge rättsligt giltiga samtycken inom hälso- och sjukvården kommer heller inte frågan om barns rätt till information om förestående vård och behandling inte att behandlas. 1.3 Disposition, metod och material För att ge en läsaren en introduktion till ämnet inleds framställningen med en allmän beskrivning av patientens självbestämmanderätt inom hälso- och sjukvården. I detta avsnitt behandlas även frågan om samtyckets betydelse vid medicinsk vård och behandling. Vidare följer en redovisning av den rättsliga relationen mellan vårdnadshavare och barn med utgångspunkt i föräldrabalkens reglering. Dessa avsnitt bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod där relevant författningstext, förarbeten och doktrin utgör grunden för

6 6 en beskrivning av gällande rätt. Praxis har utelämnats då det, i denna del, inte finns några vägledande rättsfall av betydelse i frågan om patienters rättsliga ställning. I en beskrivning av patientens självbestämmanderätt i medicinska frågor enligt svensk rätt finns det anledning att redovisa många olika typer av rättskällor. I framställningen kommer både internationella och inhemska yrkesetiska riktlinjer av relevans behandlas. Riktlinjerna är inte bindande för svenska domstolar och myndigheter. De kan dock få betydelse som utfyllnad till lagstiftningen i de fall en viss fråga inte är reglerad i svensk rätt. 5 Det finns vidare ett stort antal internationella överenskommelser, i form av bl.a. konventioner som Sverige har anslutit sig till, vilka har betydelse för patientens ställning. Till sist finns det även regler i den svenska lagstiftningen som är relevanta för frågan om patientens självbestämmanderätt. Lagstadganden med relevans för denna fråga finns främst i regeringsformen (RF) och inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Rättskällor av betydelse för frågan om den rättsliga relationen mellan vårdnadshavare och barn är främst inhemsk lagstiftning, såsom FB, men även FN: s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) är av stor vikt. Barnkonventionen gäller inte som svensk lag men är folkrättsligt bindande för Sverige 6 vilket innebär krav på att den nationella lagstiftningen ska vara förenlig med konventionens bestämmelser. Av den doktrin som har använts i denna del bör Elisabeth Rynnings avhandling Samtycke till medicinsk vård och behandling samt Gustav Svenssons framställning Barns rätt i hälso- och sjukvård särskilt framhållas. Rynning är professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet medan Svensson är docent i socialrätt vid Göteborgs universitet. Uppsatsens huvuddel är en beskrivning av gällande rätt i frågan om barns självbestämmanderätt i medicinska frågor. Framställningen gör i den delen en skillnad mellan frivillig vård och tvångsvård. En uppdelning sker även mellan somatisk och psykiatrisk vård. Anledningen till detta är att det gäller delvis olika principer för bestämmanderättens fördelning inom de olika områdena. Denna del av uppsatsen grundar sig i hög utsträckning på doktrin och praxis då relevant lagtext saknar uttrycklig reglering i ämnet. Avsnittet som 5 Svensson, 2007, s Se prop. 1989/90:107, konventionen ratificerades av Sverige den 21 juni 1990.

7 7 behandlar tvångsvård innehåller dessutom, för förståelsens skull, en genomgång av förutsättningarna för tvångsvård samt en kort genomgång av förfarandet i mål om tvångsvård. Frågor om barns självbestämmanderätt inom frivillig vård kan aktualiseras i ärenden om disciplinansvar för vårdpersonal. Dessa disciplinärenden avgörs i första instans av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) vars beslut kan överklagas till Länsrätten i Stockholms län och, om prövningstillstånd beviljas, till kammarrätten och regeringsrätten. 7 HSAN: s beslut publiceras inte officiellt därför är de ärenden som refereras i det följande baserade på andrahandskällor. 8 Referatens tillförlitlighet måste dock anses hög då de är hämtade från akademiska avhandlingar. Avgöranden från första instans brukar inte användas vid fastställandet av gällande rätt men i avsaknad av relevant överrättspraxis kan HSAN: s beslut ge en bild av hur nämnden har argumenterat i frågan om barns självbestämmanderätt i enskilda fall. Då framställningen i denna del är baserad på disciplinärenden har den inte ambitionen att ge en heltäckande bild av hur personal inom hälso- och sjukvården, i sin dagliga verksamhet, resonerar kring bestämmanderättens fördelning mellan barn och vårdnadshavare. Av alla de beslut som dagligen tas inom barnsjukvården i Sverige är det en mycket liten del som prövas i nämnden. De resonemang som nämnden har i frågor om självbestämmanderätt kan dock ge oss exempel på vilken syn man inom hälso- och sjukvården har på frågan om barns rättsliga ställning i vården. Utredningen avseende barns möjligheter till negativ självbestämmanderätt inom det psykiatriska vårdområdet tar sin utgångspunkt i LPT-mål från länsrätterna. Anledningen till detta är att det för närvarande saknas vägledande rättsfall från överrätterna som behandlar frågan om psykiatrisk tvångsvård för personer under 18 år. Analysen av rättsfallen fokuserar på frågan om när barn har rätt att säga nej till föreslagen psykiatrisk vård. Med utgångspunkt från rättsfallen följer vidare en beskrivning av domstolarnas uppfattning i frågan om bestämmanderättens fördelning mellan barn och vårdnadshavare. De rättsfall som utredningen bygger på samlades in genom att ett brev skickades per , den 6 december 2007, till alla länsrätter i Sverige. I brevet fanns en begäran om att utfå kopior av de domar i mål om psykiatrisk tvångsvård som hade avgjorts under 2007 där sökande part var chefsöverläkare vid en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Detta gjorde det möjligt för 7 Se 8 kap. 9 LYHS. 8 Se bl.a. Svensson, 2007 och Rynning, 1994.

8 8 domstolarna att återfinna begärda domar trots att deras datasystem inte tillåter en sökning på mål utifrån parternas ålder. Av landets 23 länsrätter svarade 17 stycken på denna begäran. Av dessa kunde två länsrätter inte söka fram mål av det aktuella slaget medan en länsrätt inte hade några avgjorda LPT-mål för personer under 18 år under Övriga 14 länsrätter hade totalt avgjort 70 stycken LPT-mål rörande barn under Resterande sex länsrätter besvarade aldrig begäran. Med hänsyn till att underlaget för undersökningen av barns möjligheter till negativ självbestämmanderätt inom det psykiatriska vårdområdet i denna framställning är ett förhållandevis omfattande material om 70 domar torde det inte ha någon större betydelse för analysens resultat att det saknas material från sex stycken länsrätter. Med hänsyn till att mellan 100 och 200 barn varje år vårdas med stöd av LPT 9 är det material som denna studie bygger på tillräckligt omfattande för att ge en rättvisande bild av gällande rätt på området. I arbetets avslutande del återfinns till sist en sammanfattande diskussion där författarens egna åsikter och synpunkter på det behandlande ämnet framförs. 9 Engström (red), 2006, s. 13.

9 9 2. Patientens självbestämmanderätt En undersökning av barns självbestämmanderätt i medicinska frågor kräver kunskap om vilken rätt patienter i allmänhet har att bestämma över sin egen hälso- och sjukvård. Har en patient möjlighet att själv avgöra vilka vårdåtgärder som ska vidtas? Kan en läkare besluta om behandling mot en patients vilja? Kan en patient anses inneha tillräcklig kompetens för att delta i beslut gällande sin egen medicinska behandling? 2.1 Inledning I sjukvårdens historia är frågan om patientens rätt till inflytande över sin egen vård en relativ ny företeelse. 10 Det var först på senare hälften av 1900-talet som det började talas om patienters rätt till information om och inflytande över sin egen vårdsituation. Orsaken till detta var patienternas ökade krav på självbestämmanderätt som i sin tur berodde på en ökad allmänbildning i hälso- och sjukvårdsfrågor. I början av 1970-talet uppstod även ett större intresse för mänskliga rättigheter och samhällsmedborgarnas allmänna inställning till auktoriteter förändrades till att bli mer respektlös och kritisk Yrkesetiska riktlinjer Internationella yrkesetiska riktlinjer Det har sedan antiken funnits yrkesetiska normer för läkare. Dessa riktlinjer har de senaste 60 åren utfärdats av läkarorganisationer som t.ex. World Medical Association (WMA) och World Psychiatric Association (WPA). Under lång tid innehöll dessa normer inga föreskrifter om patientinflytande. 12 År 1981 antogs dock Lissabondeklarationen 13 som är en deklaration om patienters rättigheter. Där stadgas att patienten har rätt att acceptera eller avböja en föreslagen behandling efter erhållande av adekvat information. Informationen skall göra att patienten klart förstår syftet med behandlingen, vad resultaten kan medföra och vilka följder ett nekande till vård kan få. 14 När det gäller den psykiatriska vården antog WPA Svensson, 2007, s Rynning, 1994, s Svensson, 2007, s World Medical Association Declaration on the Rights of the Patient, tillgänglig på Se punkt 3 Lissabondeklarationen.

10 10 Hawaiideklarationen 15 som innehåller internationella etiska riktlinjer för behandling av personer med psykisk sjukdom. Där uttalas att det ska råda ömsesidighet i relationen mellan läkare och patient samt att frivillighet är grunden för all psykiatrisk vård och behandling. 16 Dessa riktlinjer utvidgades av WPA 1996 genom Madriddeklarationen 17 vilken betonar att det mellan läkare och patient måste finnas tillit och respekt så att patienten får möjlighet att fatta frivilliga och informerade beslut. 18 De riktlinjer som reglerar psykiatrisk vård innehåller även bestämmelser om undantag från frivillig vård om det är för patientens bästa Svenska yrkesetiska riktlinjer Etiska riktlinjer för medicinsk vård och behandling utarbetas i Sverige av Sveriges läkarförbund. I ingressen till de nu gällande riktlinjerna 19, som antogs 2002, anges att medlemmar i Läkarförbundet ska handla efter dessa regler. I regel fyra stadgas att läkaren inte genom sin yrkesauktoritet får inkräkta på patientens rätt att bestämma över sig själv. Regel fem anger att läkaren ska respektera patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd och möjliga behandlingsalternativ. Läkaren bör även om möjligt i behandlingen utgå från patientens informerade samtycke och avstå från att lämna upplysningar som patienten inte önskar. Det kan tänkas uppkomma situationer där de yrkesetiska riktlinjerna står i strid med rättsregler på området. 20 Rättsreglerna har dock enligt rättsordningen högre rang än de etiska normerna och lagstiftning har därför företräde vid en eventuell kollision. Vid tillkomsten av ny lagstiftning försöker man dock undvika att skapa konflikter mellan etiska och rättsliga normer World Psychiatric Association Declaration of Hawaii, tillgänglig på Engström (red), 2006, s. 36 samt punkt 3-5 Hawaiideklarationen. 17 Madrid Declaration on Ethical Standards for Psychiatric Practice, tillgänglig på Engström (red), 2006, s. 37 samt punkt 3 Madriddeklarationen. 19 Tillgängliga på Se t.ex. Rynning, 1994, s. 79 om den påstådda konflikten mellan Hawaiideklarationen och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 21 Rynning, 1994, s. 78.

11 Internationella överenskommelser Både FN och Europarådet har utfärdat dokument som är relevanta för frågan om patientens självbestämmanderätt. I FN: s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 stadgas t.ex. i artikel 9:1 att envar har rätt till frihet och personlig säkerhet och att ingen får berövas sin frihet utom på sådana grunder och i sådan ordning som föreskrivs i lag. FN: s generalförsamling har även antagit en resolution 22 med principer för vården av personer med psykisk störning. Där fastställs att behandlingen av varje patient skall bygga på patientens informerade samtycke och syfta till att säkra och förbättra patientens autonomi. Av de konventioner som Europarådet har utfärdat är den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) av intresse. I artikel fem fastslås att var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet och att frihetsberövande endast får äga rum vid de fall som anges i artikeln Svensk lagstiftning Regeringsformen I RF är det bestämmelserna i 2 kap. 6 och 2 kap. 8 som är av intresse för denna framställning. Innan dessa stadganden studeras närmare bör dock nämnas att det skydd den enskilde är tillförsäkrad enligt RF inte är absolut. Enligt 2 kap st. RF får dessa rättigheter i viss utsträckning begränsas genom lag eller genom annan författning efter bemyndigande i lag. Inskränkningar får dock endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. RF: s andra kapitel behandlar vidare endast förhållandet mellan den enskilda individen och det allmänna vilket innebär att frågor om patienters rättigheter vid vård i privat regi inte har något grundlagsstöd. Bestämmelsen i 2 kap. 6 RF stadgar att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Den frågan som härvid uppkommer är vilka medicinska åtgärder som kan tänkas omfattas av begreppet påtvingat kroppsligt ingrepp. Enligt förarbetena omfattar begreppet kroppsligt ingrepp sådana ingrepp som genom någon form av våld mot kroppen påverkar den i sådan omfattning att den förändras. Vidare innefattas 22 FN: s resolution 46/119 av den 17 december 1991, tillgänglig på Ett exempel på det är frihetsberövande pga. psykisk sjukdom.

12 12 även ingrepp som utgör en besiktning av kroppen i begreppet. 24 Till den första gruppen av ingrepp hör operationer och även viss medicinering om den kan antas medföra påtagliga kroppsliga förändringar. 25 Ingreppstypen kroppsbesiktning syftar främst på läkarundersökningar. 26 Den uppmärksamme ställer sig här frågan om begreppet kroppsbesiktning även innefattar psykiatriska läkarundersökningar. Det som talar mot att så skulle vara fallet är paragrafens ordalydelse. Psykiatrisk undersökning är inte en kroppslig undersökning och kan därför enligt sin språkliga lydelse inte anses som ett kroppsligt ingrepp. I förarbeten och kommentarer anges vidare att psykisk påverkan inte omfattas av skyddet i RF om den inte är så långtgående att den innebär misshandel i brottsbalkens mening. 27 I praxis 28 har dock psykiatriska undersökningar ansetts omfattas av begreppet kroppsligt ingrepp och detsamma gäller även i doktrinen 29. Vad som krävs för att ett kroppsligt ingrepp ska anses vara påtvingat framgår inte av förarbetena till RF men klart är att ingrepp som genomförs med våld eller hot om våld omfattas av bestämmelsen. 30 Med hänsyn till syftet med detta arbete är det centralt att utreda vems inställning som blir avgörande för frågan om ett ingrepp är påtvingat i de fall den enskilde inte anses kompetent att bestämma över sig själv och därför har en legal ställföreträdare, t.ex. förhållandet mellan barn och vårdnadshavare. Denna frågeställning hänför sig dock främst till frågan om barns självbestämmanderätt inom hälsooch sjukvård och kommer därför att behandlas nedan i avsnitt 3. Enligt 2 kap. 8 RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Stadgandet har betydelse för patientens självbestämmanderätt då det innebär att ingen får föras till eller kvarhållas på någon form av sjukvårdsinrättning mot sin vilja, om det inte finns lagstöd för åtgärden. 31 Även här uppkommer problem gällande hur man ska se på frivilligheten av en vistelse på vårdinrättning i de fall personen inte har förmåga att bestämma över sig själv Prop. 1975/76:209, s Rynning, 1994, s Prop. 1975/76:209, s Se t.ex. SOU 1975:75, s. 199 samt prop. 1975/76:209, s Se AD 1984: Se Rynning, 1994, s. 101 f. och Svensson, 2007, s Rynning, 1994, s A.a. s. 111, lagstöd för detta finns t.ex. i LPT. 32 A.a. s. 112.

13 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen Inledning I författningar på hälso- och sjukvårdsområdet finns ett flertal bestämmelser som har betydelse för frågan om patientens självbestämmanderätt. Detta avsnitt innehåller en genomgång av relevanta stadganden i de allmänna sjukvårdslagarna, främst HSL. 33 Frågan om samtyckets och informationens betydelse behandlas liksom möjligheten till inskränkningar i patientens självbestämmanderätt Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen innehåller bestämmelser där de övergripande målsättningarna för hälso- och sjukvården i landet anges. I 2 a HSL anges vilka krav hälso- och sjukvården måste uppfylla för att den ska anses erbjuda god vård. I detta lagrum återfinns de centrala bestämmelserna om patientens möjlighet att utöva inflytande över sin egen vård. Det finns i svensk rätt ingen uttrycklig bestämmelse som klart och tydligt stadgar att medicinsk vård och behandling kräver patientens samtycke. Detta har sin förklaring i att HSL inte är en rättighetslag för patienter utan en lag som ålägger hälso- och sjukvårdens huvudmän vissa skyldigheter. I 2 a 1 st. 3 p. HSL anges dock att vård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vidare stadgas i 2 a 2 st. HSL att vård och behandling så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. I förarbetena till HSL uttalas att dessa formuleringar avser att understryka vikten av en medmänsklig och förstående inriktning av hälso- och sjukvården. 34 Patientens rätt till självbestämmande och integritet måste dock vara begränsad. Det anges att det inte är möjligt att låta patienten bestämma vårdens innehåll och omfattning. 35 Det föredragande statsrådet betonar även att det är angeläget att patienter blir medvetna om att de själva bestämmer om vård ska ges även om de själva inte får bestämma vilken vård som ska ges. 36 I de fall där flera behandlingsalternativ är möjliga när det gäller vården av en patient stadgas i 3 a 1 st. HSL att patienten själv ska ha möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Förutsättningen är dock att samtliga alternativ överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet och att det med 33 I SOU 2007:10 finns ett förslag till ny patientlag. I lagförslaget finns bestämmelser om patientens bestämmanderätt, valfrihet och inflytande över vården. Dessa bestämmelser är dock av samma innebörd som i den nu gällande lagstiftningen och behandlas därför inte i föreliggande arbete. 34 Prop. 1981/82:97, s A. prop. s A. prop. s. 50 och 58 f.

14 14 hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan samt kostnaderna för behandlingen framstår som befogat att ge den valda behandlingen Informerat samtycke För att en patient ska kunna utöva sin självbestämmanderätt krävs det att han eller hon har kunskap om vad den föreslagna vården innebär. Bestämmelser om detta återfinns i 2 b 1 st. HSL och 2 kap. 2 LYHS. Stadgandet i HSL innebär att patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. LYHS reglerar i sin tur att den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska se till att vederbörande ges den ovan nämnda informationen. Informationsskyldighetens omfattning är inte uppenbar 37 men i förarbetena till den första lagregleringen i denna fråga anges att informationen måste ges så utförligt och ingående som krävs för att patienten skall kunna avgöra om han eller hon vill ha behandlingen eller inte. 38 Informationens innehåll ska, vilket klart framgår av bestämmelsens ordalydelse, främst avse patientens hälsotillstånd. Patientens ska dessutom upplysas om möjliga behandlingsalternativ och konsekvenserna av utebliven behandling. Vidare ska patienten få information om behandlingens syfte och praktiska tillvägagångssätt. Patienten bör även få klart för sig att de föreslagna åtgärderna inte kan vidtas mot hans eller hennes vilja. 39 Det ankommer på ansvarig personal att utifrån en individuell bedömning i varje enskilt fall lämna den information som anses nödvändig. 40 Informationen ska lämnas till patienten själv. Om detta inte är möjligt ska den enligt 2 b 2 st. HSL istället lämnas till en närstående till patienten. Som närstående räknas make eller sambo, barn, föräldrar eller syskon. 41 Information om patientens aktuella vårdsituation ska ges till närstående då patienten i praktiken inte kan ta emot informationen samt i de fall patienten kan ta emot information men inte kan anses kompetent att ta ställning till den föreslagna vården. Rynning använder i denna del beteckningarna absolut och relativ beslutinkompetens. 42 Absolut beslutsinkompetenta är de personer som är okontaktbara eller 37 Svensson, 2007, s Prop. 1978/79:220, s. 44, förarbete till lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. 39 Rynning, 1994, s.201 ff. Rynnings resonemang bygger på äldre lagstiftning men har fortfarande relevans då den nu gällande lagtexten inte innebär någon ändring i sak. 40 Sahlin, 2000, s Prop. 1993/94:149, s. 118 f. 42 Se Rynning, 1994, s. 282 ff.

15 15 som inte är i stånd att ge uttryck för ett ställningstagande. Detta kan bero på såväl psykisk som fysisk sjukdom. En patient som är medvetslös eller helt avskärmad från sin omgivning pga. psykisk sjukdom kan inte lämna ett samtycke och behöver därför inte heller informeras. 43 Relativ beslutsinkompetens föreligger då patienten kan uttrycka sin vilja men samtidigt inte kan anses ha full insikt om konsekvenserna av ett ställningstagande. 44 Oförmågan kan bero på förståndshandikapp, lindrig psykisk störning, demens eller ungdom. 45 En viktig del av gruppen relativt beslutsinkompetenta är med andra ord barn. Frågan om barns förmåga att ge ett rättsligt giltigt samtycke till vård kommer att behandlas nedan i avsnitt Samtyckets beskaffenhet Det finns inte någon bestämmelse om att patientens samtycke måste lämnas i viss form. Inom sjukvården är såväl muntliga som skriftliga samtycken accepterade. Samtycket kan även vara konkludent vilket innebär att patienten, utan att i ord ge uttryck för ett samtycke, handlar på ett sådant sätt så att han eller hon underförstått visar att ett godkännande av vården finns. Denna form av samtycke är det vanligast förekommande inom hälso- och sjukvården. Även hypotetiskt samtycke accepteras i viss utsträckning i medicinska frågor vilket kan sägas innebära ett undantag från kravet på samtycke inom sjukvården Undantag från kravet på samtycke Vård och behandling kan i vissa fall utföras utan patientens samtycke. Ett exempel är den ovan behandlade omständigheten att patienten inte är beslutskompetent. Samtycket inhämtas i dessa fall från annan individ som ges behörighet att företräda patienten. En annan möjlighet är att med stöd av lag vårda patienten mot hans eller hennes vilja. Den enda lagstiftning som uttryckligen tillåter påtvingad medicinsk behandling är LPT. 47 Det finns ingen bestämmelse i LPT som klart slår fast att psykiatrisk vård i första hand ska genomföras med patientens samtycke. Det framgår dock av 3 1 st. 3 p. LPT att en av förutsättningarna för tvångsvård är att patienten motsätter sig erforderlig vård eller att det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans samtycke. Ett beslut om LPT-vård innebär att tvångsåtgärder kan vidtas mot 43 A.a. s. 282 f. 44 A.a. s Svensson, 2007, s Rynning, 1994, s A.a. s. 356, se not. 11.

16 16 patienten. De åtgärder som är möjliga att vidta är tvångsmedicinering, kvarhållningsrätt, fastspänning, avskiljande, granskning av brev och andra försändelser, kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning. 48 För en mer utförlig beskrivning av förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård hänvisas till avsnitt Vidare medför bestämmelsen i 24 kap. 4 brottsbalken (BrB), om ansvarsfrihet för handlingar som företagits i nöd, möjlighet att inom sjukvården behandla patienter i frånvaro av det annars nödvändiga samtycket. Nöd föreligger enligt stadgandets andra stycke bl.a. när fara hotar liv och hälsa vilket gör bestämmelsen tillämplig inom sjukvården. För att ett medicinskt ingrepp ska kunna utföras utan att patienten samtycker därtill krävs det att handlingen inte är oförsvarlig. Här ska en intresseavvägning göras mellan skyddet av patientens liv och hälsa och respekten för individens självbestämmande och integritet. 49 En nödsituation kan vidare existera endast under en kortare tid. Att vårda en patient en längre tidsperiod med stöd av nödreglen är därför inte möjligt. 50 Det finns dessutom möjlighet att vidta medicinska åtgärder med stöd av ett hypotetiskt samtycke. Hypotetiskt samtycke innebär att något uttryckligt samtycke till den vård som ska genomföras inte finns. Man antar däremot att patienten i fråga hade gett sitt samtycke till behandlingen om han eller hon hade haft tillfälle att ta ställning. 51 För att ett rättsligt giltigt hypotetiskt samtycke ska föreligga krävs enligt Rynning att patienten själv ska vara förhindrad att ta ställning till åtgärden. Det får heller inte finnas någon anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig åtgärden vid tillfrågan. Vidare ska handlingen vara nödvändig för att skydda patienten mot en klart större förlust. Skälen för ingripande ska med andra ord vara påtagligt starkare än skälen mot Se samt LPT. 49 Rynning, 1994, s Svensson, 2007, s Rynning, 1994, s A.a. s. 390 ff.

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Den nya lagen innebär bl.a. att:

Den nya lagen innebär bl.a. att: En ny patientlag Den 1 januari 2015 träder en patientlag i kraft som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS 2013-05-29 Dnr 12158/2013 1(10) Avdelningen för regler och tillstånd Tesi Aschan tesi.aschan@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Om att ansöka om god för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för personer som p.g.a. sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 Yttrande över departementspromemorian (Ds 2001:62) Etikprövning av forskning som avser människor (2 bilagor) ÄRENDET Stockholms läns

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2009-05-18 Dnr 4500-2007 Sid 1 (6) Handläggningen av ett ärende enligt LVU; fråga bl.a. om det förelegat förutsättningar för nämndens ordförande att fatta

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen BESLUT I TILLSYNSÄRENDE Stockholms stad Utbildningsnämnden Box 22049 104 22 Stockholm Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen Bakgrund Till Skolverket

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Civilutskottets betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:192 samt en motion

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Att flytta med barnet

Att flytta med barnet Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Att flytta med barnet Boendeförälderns möjligheter att flytta med barnet utan den andra vårdnadshavarens

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

Information om ansökan om god man eller förvaltare

Information om ansökan om god man eller förvaltare Information från Information om ansökan om god man eller förvaltare Denna information gäller dig som avser att ansöka om god man eller förvaltare eller anmäla behov av sådan för annan person. Om att ansöka

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2.

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2. ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Kryssa för det ansökan avser: God man enligt 11:4 FB Förvaltare enligt 11:7 FB 1. Personen

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer