Årsbokslut för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne

Transkript

1 Årsbokslut för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne Godkänd av förbundsstyrelsen _

2 2 Innehållsförteckning sid Samordningsförbundets uppdrag 3 Förvaltningsberättelse 4 Styrelsen Arbetsutskott Förbundssamordnaren Beredningsgruppen Verksamhetsberättelse 6 Inriktning 2013 Behovsgrupper Mål Måluppfyllelse - Samverkan - Insatserna - Forskningen - Mötesplatser och kunskapsöverföring - Verksamhetsresultat Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Noter 18

3 3 Samordningsförbundets uppdrag Samordningsförbundet finansierar, stödjer och utvecklar tvärsektoriella insatser inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Vi arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots olika livssituationer, arbetshandikapp och livsöden. Ett samordningsförbund ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt stödja samverkan mellan medlemmarna. Förbundet ska inom ramen för den finansiella samordningen finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder inom de samverkande medlemmarnas ansvarsområde. Förbundet svarar också för lokal uppföljning och utvärdering. Däremot får samordningsförbundet inte ägna sig åt myndighetsutövning gentemot enskilda personer. Förbundet ansvarar därför inte för rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder i enskilda fall. Enligt lagstiftningen (2003:1210) och dess förarbeten betonas samordningsförbundets arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet.

4 4 Förvaltningsberättelse Samordningsförbundets medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för förbundets utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen och ledamöterna utses av medlemmarna. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från kommunerna Eslöv, Höör och Hörby och Region Skåne. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen företräds av högre tjänstemän. Varje medlem har en ordinarie och en ersättare. I vårt samordningsförbund finns det därför sex ordinarie ledamöter och sex ersättare. Ordinarie ledamöter Krister Göransson, ordförande, Eslövs kommun Karin Axelsson, vice ordförande, Region Skåne Maria Danielsson, Hörby kommun Jessica Ashworth, Höör kommun Per-Olof Borg, Försäkringskassan (t o m ) ersätts av Christel Dahl (fr.o.m ) Mats Rydberger, Arbetsförmedlingen (t o m ) ersätts av John Nilsson, Arbetsförmedlingen ( ) Ersättare Lena Wöhlecke, Eslövs kommun Ellinor Dahlgren, Region Skåne Tommy Hall, Hörby kommun Anders Magnhagen, Höör kommun Tobias Moberg, Försäkringskassan (t o m ) ersätts av Kerstin Andersson (fr.o.m ) Susanne Borgelius, Arbetsförmedlingen Revisorer Johan Rasmusson, Deloitte, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Lars-Olof Olsson, Region Skåne Håkan Elleström, kommunerna Eslöv, Höör och Hörby Samordningsförbundets styrelse har under året haft fem sammanträden förlagda den 23/1, 17/4, 5/6, 25/9 och 20/11.

5 5 Arbetsutskottet har en förberedande uppgift inför varje styrelsesammanträde Ordförande, vice ordförande och verkställande tjänsteman ingår i arbetsutskottet. Arbetsutskott har haft sex möten som förlagts den 27/2, 24/4, 21/8, 16/10, 20/11 och 18/12. Förbundssamordnaren är den verkställande tjänsteman som utarbetar underlag till beslut för styrelsen, verkställer dessa samt är föredragande i styrelsen. Förbundssamordnaren ansvarar också för uppföljning, utvärdering, kommunikation internt och externt angående förbundets verksamhet, mål och riktlinjer. Samordnaren är anställd direkt av samordningsförbundet och tjänstgör på sjuttiofem procent sedan PwC Sverige hanterar den löpande ekonomin på uppdrag av förbundet. Beredningsgruppen har en viktig roll att fungera som länk mellan uppkomna behov, styrelsebeslut och daglig drift i respektive medlemsorganisation. Beredningsgruppen består av ansvariga chefer från medlemsorganisationerna och är den grupp som verkställande tjänsteman arbetar regelbundet med. Det finns ständigt behov av att kommunicera med gruppen om utvecklingsarbete rörande samverkan, inventering, beredning av insatsförslag, förankring, behovsgrupper, implementering och mycket mer. Beredningsgruppen hade en lunch till lunch konferens i januari där flera gemensamma beslut för bättre samverkan togs. Detta medförde att fler verksamheter hos ägarorganisationerna är med och att högre ansvariga chefer är representanter i beredningsgruppen. Det blev fyra möten under året som hölls i Eslöv i april, juni, september och oktober månad. Styrelsen och beredningsgruppen har dessutom haft gemensamma utbildningsdagar den 5/6 och den 25/

6 6 Verksamhetsberättelse Inriktning. Styrelsen antog inför skrivningen av Verksamhetsplanen 2013, den inriktning förbundet ska förhålla sig till under arbetsåret. Det är en viljeinriktning som bättre visar på en effektiv och ansvarsfull användning av de medel som ställs till förbundets förfogande. Medlemsorganisationerna har signalerat om en kraftig projekttrötthet som erfarenhetsmässigt oftast inte leder till någon förändrad eller hållbar strukturförändring. Det grundläggande är att ge Samordningsförbundets medlemmar en finansiell möjlighet att göra förberedelser och planera för forskningsinsatser inför varje längre insats. Detta ger förhoppningsvis en bättre och fördjupad kunskap inledningsvis om en berörd målgrupp och deras behov. Genom att grundligt undersöka alla variabler och tidigt planera för implementering bör det ge säkrare underlag till att genomföra huvudinsatsen på sikt. Styrelsen i samordningsförbundet MittSkåne arbetar för att medlemsorganisationerna ska kunna testa nya arbetssätt, metodik eller processer som inte har eller kan prövas i befintlig verksamhet. Vi behöver bättre och ny kunskap om såväl individers behov som hur aktörer kan samverka effektivt för att nå bästa resultat. Att tidigt involvera och integrera de myndighetsgemensamma organisationerna är viktigt men också att knyta forskningsvärlden till sig. För att nå goda och framförallt varaktiga resultat krävs det oftast en förändring också i den egna organisationen. Genom att vi lägger en ordentlig grund innan den större processen drar igång får organisationerna en bättre förutsättningar att nå sina mål. Behovsgrupper. Målgruppen för samordningsförbundets uppdrag är medlemskommunernas invånare i åldern år. Bland dem finns det många människor som har en problematik som kräver samordnade rehabiliteringsinsatser från minst två av förbundets parter för att kunna uppnå ett gott resultat. Många i målgruppen utgör också en oanvänd arbetskraftsresurs som genom djupare samverkan mellan myndigheterna skulle kunna få bättre förutsättningar att bli en del av arbetslivet. Särskild uppmärksamhet ska gälla för; Personer med någon form av funktionsnedsättningar samt den gruppen som i dagsläget är outredda. De personer som uppbär försörjningsstöd sedan mycket lång tid tillbaka utan att kunna komma vidare. Unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden och riskerar arbetslöshet eller är sjukskrivna.

7 7 Mål för verksamhetsåret Samordningsförbundet ska arbeta för att koordineringen av arbetsrelaterat rehabiliteringsområde mellan medlemsorganisationerna förbättras och utvecklas. Genom att samordna ekonomiska resurser, blir förutsättningarna bättre för att utveckla en helhetssyn utifrån individens behov, där myndigheterna tar ett samlat ansvar för insatserna. 1. Att stödja och uppmuntra idéer som mynnar ut i insatser och processer där livsvillkoren för individen förbättras, där samverkan mellan myndigheter fördjupas och förs in i ordinarie verksamhet. 2. Att tidigt involvera och integrera de myndighetsgemensamma organisationerna är viktigt men också att knyta forskningsvärlden till sig på ett naturligt sätt. 3. Att skapa arenor och mötesplatser som gynnar kunskapsöverföring och möjliggör nya konstellationer för samverkan. Måluppfyllelse. Har vi lyckats nå de mål som vi satte upp för 2013 när det gäller; Samverkan. Under det gångna året har det skett en ökad vilja hos främst kommunerna men också arbetsförmedlingen när det gäller att samarbeta kring gemensamma behov och problem. Många dörrar har öppnats och den breda samverkansformen har utvecklats. Drivande chefer och handläggare har fått ökad kunskap och förståelse för hur gynnsamt ett samarbete med en eller flera myndigheter kan vara. Flera insatser som startats under 2013 är ett resultat av detta. Komplexiteten hos de personer som finns i förbundets prioriterade behovsgrupper har vid kartläggning och utvärderingar under året visat sig kräva ett mer långtgående samarbete. Detta eftersom samhällets välfärdssystem inte är organiserat för personer som behöver stöd från flera myndigheter samtidigt. Förbundet har arbetat hårt hela tiden för att skapa rätt förutsättningar så att medlemsorganisationerna kan utforma och utveckla samverkan. Insatserna. Under året som gått har det skett en utveckling från insatser som är smala och har få aktörer, till bredare och mer förankrade insatser. Som exempel kan nämnas den ungdomssatsning (Oden) som kom igång i oktober där samtliga tre kommuner tillsammans med Arbetsförmedlingen och psykiatrin tar ett gemensamt ansvar. Medlemsorganisationerna lever också upp till viljeinriktningen att varje insats ska använda redan anställd personal att arbeta med insatserna. På det sättet möjliggör vi att insatserna blir en del av den ordinarie verksamheten och att bra modeller och arbetssätt kan absorberas med en naturlig självklarhet.

8 8 Kunskap om utvärdering och uppföljning har stärkts betydligt under året för personalen ute i verksamheterna. Forskningen. Styrelsen i MittSkåne beslutade sig tidigt för att de ville se mer kartläggningar som beslutsunderlag inför nya satsningar. Detta gör att under 2013 har vi kunnat undvika att starta upp insatser för behovsgrupper som det visat sig inte haft de behov som vi trott, eller var så många i antal som vi utgått från. Kartläggningarnas funktion är att bättre matcha de mot faktiska behoven. Utvärdering med forskningsanknytning är numera en självklarhet för varje insats som startas och finansieras av Finsam MittSkåne. Styrelsen och verksamheterna upplever att användningen av utvärdering/följeforskning hittills fungerat väldigt väl. Som ett gott exempel kan insatsen Utvägen lyfts fram. Mötesplatser och kunskapsöverföring. Detta år precis som tidigare år har vi haft gemensamma utbildningsdagar för styrelse och beredningsgruppen. Det är viktiga tillfällen för politiker och tjänsteman att lära känna varandra och varandras verksamhetsområde. Seminarieserier har genomförts kring temat våld i nära relationer. Chefer, personal och politiker från alla myndigheterna har träffats för att få mer kunskap och utbyta erfarenheter med varandra. Samma tankar är det kring de frukostmöten som har ägt rum under året och uppskattningen av dessa korta men intensiva möten är stor. Verksamhetsresultat Nedan följer en beskrivning av de insatser och aktiviteter som har genomförts under året. Insats Utvägen. I september 2011 var 115 hushåll i Höörs kommun beroende av försörjningsstöd och 71 hushåll av dessa var långvarigt beroende, varav 17 personer längre än 5 år. Av dessa 71 hushåll krävde 35 personer fler stödinsatser än enbart ekonomiskt stöd. Det är dessa 35 personer som blev utgångspunkt för projektet Utvägen. Dessa medborgare är utan rehabiliterande åtgärder, långt från arbetsmarknaden och deras möjligheter att få ett arbete starkt begränsade på en i förväg överetablerad arbetsmarknad. I insatsen Utvägen är ändå målet att med stöd och hjälp ska de bli självförsörjande genom antingen arbete eller närma sig självförsörjning med hjälp av studier, arbetsprövning eller sjukförsäkringssystemet. Insatsen med Höörs kommun som ägare har pågått under två år, 2012 och En större delrapport skriven av Fil.Dr Margareta Rämgård, Malmö högskola CTA (Centrum för tillämpad Arbetslivsforskning) presenterades för styrelsen och beredningsgruppen vid ett gemensamt möte Rapporten visar på deltagarnas upplevelser av myndigheter tidigare och på hur de upplever att vara i insatsen Utvägen.

9 9 Citat från rapporten om upplevelser av myndigheter före insatsen. De tog bort sjukpensionen, de brydde sig inte ens om att ta reda på varför, nu ska du ut i arbetslivet. Så fungerar det inte, ingen utredning, bara nu är tiden slut, hej med dig. De bryr sig inte mycket // jag hade ingen lust att gå dit längre det kändes som hopplöst, ingen nytta. Citat från rapporten om upplevelser av myndigheter under/efter insatsen. Samtalen i Utvägen har hjälpt mig genom att i kontakten med myndigheter typ arbetsförmedlingen, att man har vad, ska jag säga, ja någon myndighetsperson med sig, det ger mer substans liksom fast jag är rätt talför själv, det blir litet annat snack på något vis, han på arbetsförmedlingen var ju inte svår på något sätt, det var inte det. det finns alltid vägar- det finns alltid 4-5 vägar och de försöker vi gå igenom. Om en väg är stängd så får vi prova här..alltid positiv. Hon tar allt från början ett mål i taget, först arbetsförmedlingen, sedan vad de säger, om inte kan vi träffas här och sedan se vad de erbjuder. Målet är att bryta långvarigt biståndsberoende, att hitta egna styrkor, att ta kontroll över sin situation, att bli sedd, att bryta utanförskap, att hitta en plats i samhället vilket leder till en känsla av sammanhang och att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Primärvården bidra till att deltagaren blir anställningsbar och en arbetsmarknadsresurs. Det handlar om människor som står så långt ifrån arbetsmarknaden att varje steg de närmar sig ett arbete eller studier ska ses som en framgång för alla. I dag har tio medborgare blivit självförsörjande och ytterligare några till som försörjer sig delvis. Alla har tidigare haft försörjningsstöd under mycket lång tid. Beräkningarna visar att från den månad de blivit självförsörjande tom januari 2014 så har socialtjänsten sparat totalt kr (summan har baserats på det belopp som beviljades innan de blev självförsörjande.) Medborgarna har varit självförsörjande mellan 6 månader upp till 1,5 år. Socialtjänsten i Höörs kommun har, inom Individ och familjeomsorgen gjort förändringar som, från januari 2014 innebär att Utvägen finns kvar som en insats. Genom viss omorganisation har även möjliggjorts att erfarenheterna från Utvägen kan användas i den ordinarie handläggningen. Arbets- och samverkansmodellen ska leda till fortsatta besparingar för både de enskilda medborgarna och samhällsekonomin. Här är alla vinnare. Insats Social Lots. Eslövs kommun är via Arbete och Försörjning under 2013 och 2014 insatsägare av en utvecklingsinsats som kallas Social Lots. Ansvariga och personalen som arbetar i insatsen har under första året arbetat mycket med att hitta arbetsformerna för insatsen. Under de första månaderna gjordes insatsplan, checklistor, handlingsplaner, innehåll och upplägg för verksamheten. Personalen gick sedan en tvådagars informatörsutbildning och därefter startade öppen mottagning. Uppslutningen till denna var inte så stor som

10 10 förväntat men broschyrer med fasta besökstider lämnades ut till olika enheter. Parallellt med öppen mottagning och tider för enskilda besök har vi haft fyra gruppträffar med tolk för allmän samhällsinformation. I samarbetet med Arbetsförmedlingen har det också getts samhälls-och ekonominformation till de som är intagna inom Kriminalvården. Förslag till gruppträffar med olika innehåll har också gått ut till bostadsgruppen, enheten för praktik och arbete och integrationsenheten med flera. Enligt insatsplanen skall arbetssättet utvärderas löpande, vilket kommer att göras i ett samarbete med Malmö högskola. Det ingår i insatsplanen att korrigera metodiken efter hand, det vill säga insatsen kan justeras direkt om utvärderarna hittar systemfel. En viktig del i utvärderingen blir att även personal som ingår i förvaltningens egna projekt ska intervjuas och alltså inte bara den personal som deltagit i insatsen Social Lots. Under 2013 hade social lots 11 enskilda ärenden men många fler har fått ta del av råd, stöd och hjälp vid informations och gruppträffar. Insats Mithra Ett samarbete mellan Hörby kommun och FINSAM Mittskåne har lett fram till en insats vid namn MITHRA. Insatsens mål är att personer som utsatts för våld i nära relationer och därigenom förlorat försörjning skall få hjälp att komma tillbaka. Insatsen började med kompetenshöjande aktiviteter för politiker, chefer och tjänstemän inom MittSkåne under tre månader. Nära nittio personer deltog i sju seminarier som gav en bred inblick och förståelse för människor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Den drabbade är oftast dubbelt utsatt genom arbetslöshet, missbruk, funktionsnedsättning, sjukskrivning och ett markant utanförskap som ger få eller inga möjligheter till livskvalitet eller till att vara en delaktig medborgare i samhället genom egen försörjning. Samverkande aktörer i insatsen MITHRA är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Eslövs kommun, primärvården, psykiatrin, skolor och lärcenter samt olika verksamheter inom socialtjänsten i Hörby. Effektiva arbetsmodeller och arbetssätt som framkommer i samverkan med andra aktörer ska fasas in i den ordinarie verksamheten under tiden som insatsen pågår. MITHRA kommer att använda sig av samma grundinställning och metod som används av insats Utvägen. Även forskaren från Malmö högskola är densamma för att bäst ta vara på tidigare resultat och utveckla dessa vidare. Malmö högskola och fakulteten hälsa och samhälle visar ett stort intresse för de båda behovsgrupperna. Genom att använda evidensbaserade grundmetoder i båda insatserna får utvärderingarna större trovärdighet. Insats Samverkansresurs Lunds Arbetsmarknadsområde. Syftet med insatsen är att identifiera samverkansytor och utvecklingsområden gällande individer som är aktuella inom båda vården och Arbetsförmedlingen, alternativt

11 11 vården/arbetsförmedlingen/försäkringskassan. Syftet är också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska få ökad kunskap, samsyn och förståelse för hur en funktionsnedsättning kan påverka en individ. Det är viktigt att både arbetsförmedlingen och vården kan se nyttan av att samarbeta runt individer i en rehabiliteringssituation/arbetssituation för att förkorta ledtiderna inom vården respektive arbetsförmedlingen. Som ett resultat av insatsen kan vi tillsammans bättre bedöma lämpliga insatser för individen, förenkla arbetsrutinerna i myndighetssamverkan, få en ökad träffsäkerhet i vilka personer som aktualiseras för gemensamma insatser genom en ökad kompetens om varandras uppdrag och minska andelen personer som återgår till sjukskrivning. Utifrån kartläggningen som har gjorts under våren arbetas det fram förslag på aktiviteter som förankras och genomförs. Aktiviteterna blir inte nödvändigtvis lika för varje kommun då det redan finns etablerade kontaktvägar mellan Arbetsförmedlingen och vården, samt andra projekt. En processledare på heltid från Arbetsförmedlingen finansieras gemensamt av de fyra samordningsförbunden i Lund, Mittskåne, Burlöv/Staffanstorp och Kävlinge/Lomma. Insatsen kommer att fortsätta hela Kartläggning av ungdomar år. Samordningsförbundet Finsam MittSkåne beslutade tidigt i år att det skulle göras en mindre kartläggning under våren och sommaren som behandlar situationen för ungdomar i åldersgrupperna samt år som inte studerar, arbetar eller befinner sig i någon annan typ av åtgärd. Kartläggningen har utgjort ett underlag för förbundet och de samverkande aktörerna att utarbeta den insats som beskrivs nedan. Kartläggningen behandlar också hur förbundets medlemsorganisationer arbetar idag med denna målgrupp när det gäller informationsansvar och andra åtgärder för att identifiera och stötta målgruppen. Kartläggningen visar även vilka behov som finns hos målgruppen utifrån deras perspektiv. Insats Oden- en kraftfull ungdomssatsning i MittSkåne. Det finns i dag en grupp ungdomar i Eslöv, Höör och Hörby som befinner sig utanför arbete eller studier. Hur stor denna grupp är beror på hur den definieras. Kartläggningen som gjorts tidigare har utgått dels från den definition och avgränsning som Temagruppen Unga i arbetslivet gör, dels från antalet individer som finns inom det kommunala informationsansvaret (KIA) samt antalet ungdomar som är inskrivna på AF. Utifrån Temagruppens definition var det; 135 ungdomar (16-19 år) som inte arbetade eller studerade år 2011 i de tre kommunerna. 674 ungdomar (20-24 år) Det finns gemensamma drag i de behov av insatser som de unga har. De handlar om strukturerade vardagsaktiviteter med ett utbildnings- eller arbetsliknande innehåll. Det är inte en målgrupp som har lätt för att navigera i det stora utbudet av verksamheter och i ett

12 12 komplicerat regelverk. Att vara i ett socialt sammanhang med andra unga i samma situation har lyfts fram som viktigt liksom att vara i en verksamhet som är fysiskt skild från den traditionella skolan. År av motgångar och misslyckanden tar tid att bearbeta. Syftet med insats Oden i sin helhet är att finna nya vägar att nå ungdomarna genom uppsökande verksamhet och att med starkt jobbfokus förankra dem på arbetsmarknaden. Det handlar också om att hitta rätt åtgärder åt rätt ungdom som ska sättas in så snart som möjligt då varje dag utan erbjudande om stöd är en dag för mycket i en ung människas liv. Insatsen ägs av Arbetsförmedlingen Eslöv, Höör och Hörby. Insatsen startade och pågår under hela Två heltidstjänster finansieras av Finsam MittSkåne. Det kortsiktiga målet med insatsen är att skapa ett team som har olika kompetenser och erfarenheter av ungdomar. Teamet har redan kommit igång med den uppsökande verksamheten i de tre kommunerna. Det långsiktiga målet är att bryta ungdomars sociala utanförskap och inaktivitet. Att förbereda dem för arbetsmarknaden genom att erbjuda dem åtgärder och aktiviteter som leder till nya eller fortsatta studier eller arbete. Insatsen utgår från tre byggstenar som är uppsökande verksamhet, samverkan och individuella hållbara lösningar. Den uppsökande verksamheten är helt nytt sätt att arbeta på för en statlig myndighet som Arbetsförmedlingen. En forskare kommer att följa och utvärdera hela insatsen. Samarbete kring personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med Handikappsorganisationerna (HSO) har vi under året 2013 börjat bygga upp ett framtida samarbete. Två nya projekt har HSO startat i år och i det ena som heter Redskapsboden har vi i förbundet under året bidragit med att mycket kompetent personal från våra olika verksamheter har deltagit i flera samtalsgrupper där olika teman varit givna. Det andra projektet som heter De offentliga arbetsgivarna har presenterats för politiker och chefer vid en gemensam utbildningsdag. Projektet kommer att ge organisationerna (chefer och personal) utbildning och stöd vid de tillfällen då anställning av personer med funktionsnedsättning är aktuella. Projekten finansieras av Arvsfonden och Region Skåne. Samordningsförbundet finansierar mötesomkostnader. Utvärdering av samordningsförbundet. Styrelsen beslutade i början av året att en intern utvärdering av samordningsförbundet skulle göras under våren. Syftet med utvärderingen är att ge varje ledamot och berörd tjänsteman en möjlighet att förmedla hur de uppfattar samordningsförbundet MittSkånes verksamhet och de beslut som tagits hittills. Om det finns synpunkter på ärendehantering, information och kommunikation är det av stor vikt att fånga upp det inför kommande års planering så att eventuella förbättringar kan göras framöver. Utvärderarens intryck var att förbundet Finsam MittSkåne utifrån de givna förutsättningarna och den relativt korta tid som det har varit igång har kommit en bit på väg, framför allt vad gäller samverkan men också kring några gemensamma insatser. Det

13 13 finns ett starkt engagemang och en vilja att se resultat som också är viktiga förutsättningar inför den fortsatta utvecklingen. De mål och riktlinjer som styrelsen har satt upp följs i de insatser man har kommit igång med. Områden som förbundet ska utveckla och arbeta med framöver är tydlighet, kommunikation, gemensamt synsätt och fortsatt utveckling av samverkan. Frukostmöten. Vi har genomfört sex frukostmöten under våren. Det första i Eslöv tog Arbetsförmedlingen hand om. Information gavs om hur arbetsmarknadsläget var i februari och förväntades bli framöver. I Hörby på det andra frukostmötet var Lisbeth Pipping inbjuden för att berätta om hur det var att växa upp med en mamma som är utvecklingsstörd. Det tredje mötet var i Höör och handlade om insatsen Utvägen, som nu är inne på sitt andra år. Frukostmötet som hölls i maj var extra insatt eftersom ämnet var efterfrågat. Det handlade om våld i nära relationer och det var Bahareh Andersson som var föreläsare. Attitydambassadören Alexandra berättade på frukostmötet i september om hur det är att bli mobbad, kränkt och förnedrad under hela sin uppväxt. I oktober handlade det om sociala insatsgrupper som nu finns i alla våra tre kommuner. Året avslutades med tips, råd och annan viktig kunskap om och kring Mindfulness i arbetet. Antalet besökare har skiftat, allt från 20 till 75 personer beroende på intresse och möjligheter att komma. Konferenser. Ordförande och ansvarig tjänsteman har under året deltagit i den nationella konferens som i år hölls i Skövde samt en konferens anordnad av NNS (nationella närverket för samordningsförbunden) på Arlanda i Stockholm. Konferenserna är för alla samordningsförbund i Sverige och syftet är att mötas, få nya kunskaper och ta vara på erfarenheter av varandra. Regionala nätverket. Det regionala nätverket som verkställande tjänsteman ingår i har under året haft egna möten men också anordnat ett antal utbildningar för styrelser och beredningsgrupper tillhörande samordningsförbunden i Skåne. Nätverket har också arrangerat en inspirationskonferens i Hässleholm under hösten där fem personer från MittSkåne deltog. Spridning av information och kunskap om Finsam. Samordningsförbundets hemsida är välbesökt. Här finns aktuella händelser, protokoll, blanketter, pågående verksamhet och mycket annat med stort informationsvärde för alla besökare. Under året togs det fram en gemensam broschyr av Nationella rådet som mycket bra beskriver vad Finsam är och vad vi gör. Broschyren kan delas ut och användas i många sammanhang.

14 14 Verkställande tjänsteman har under året träffat ledningsgrupper, styrelser, nätverk och företag vid flera tillfällen och då presenterat Finsams uppdrag och vårt samordningsförbund. Uppföljning och utvärdering. Varje insats som hel eller till del finansieras av Finsam MittSkåne har en utvärderare eller följeforskare som knyter samman processer och resultat i både muntliga och skriftliga rapporter. Verkställande tjänsteman har behörighet att inrapportera och ta ut relevant statistik i SUS, som betyder Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan är systemägare men ansvaret är myndighetsgemensamt.

15 15 Resultaträkning Not Samverkansmedel Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Samverkansinsatser Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens resultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Årets resultat

16 16 Balansräkning Tillgångar Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital

17 17 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Finansieringsanalys Den löpande verksamheten Resultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Erhållen ränta Erlagd ränta Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

18 18 Finansieringsanalys Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisning Årsredovisningen har upprättats enligt Kommunallagen, Lag om kommunal redovisning och i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Samverkansmedel Medlemsavgifter från de sex medlemmarna har intäktsförts i den period de avser. Samverkansinsatser Under perioden nedlagda kostnader redovisas i resultaträkningen. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. När en materiell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas tillgångens restvärde. Följande avskrivningstider tillämpas: Antal år Inventarier, verktyg och installationer 3

19 19 Not 2 Samverkansmedel Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Region Skåne Eslövs kommun Höörs kommun Hörby kommun Not 3 Samverkansinsatser Ungdomsvägvisaren Delta Utvägen Utvägen, uppföljning Social Lots Social Lots, uppföljning Kartläggning ungdomar Samverkansresurs AF Utvärdering av Finsam Mithra Oden Not 4 Övriga externa kostnader Övriga externa kostnader Avdrag för ingående moms av engångskaraktär enligt ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting Summa

20 20 Not 5 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inklusive pensionskostnader Medelantalet anställda Kvinnor 1 1 Totalt 1 1 Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och andra ersättningar Styrelsearvoden Sociala kostnader Pensionskostnader Totalt Not 6 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar _-2332 _-2328 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

21 21

22 22

23 23

24 24