- PDF Free Download

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 Eslöv Till samtliga ägare för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne. Information Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne har upprättat för året ett andra delårsbokslut som sträcker sig från januari till och med augusti månad. Översänder därför Delårsbokslut nr som en information till er om hur verksamheten fortlöper i förbundet. Janet Winslott, verkställande tjänsteman /på uppdrag av Krister Göransson, styrelseordförande Södergatan 29, Eslöv, mobil Bankgiro:

18 Delårsbokslut för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne Godkänd av styrelsen

19 2 Innehållsförteckning Samordningsförbundets uppdrag 3 Förvaltningsberättelse 4 Styrelsen Arbetsutskott Förbundssamordnaren Beredningsgruppen Sammanträden och möten sid Verksamhetsberättelse 6 Inriktning Mål Behovsgrupper Målgrupper Måluppfyllelse Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Noter 17

20 3 Samordningsförbundets uppdrag Samordningsförbundet finansierar, stödjer och utvecklar tvärsektoriella insatser inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Vi arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots olika livssituationer, arbetshandikapp och livsöden. Ett samordningsförbund ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt stödja samverkan mellan medlemmarna. Förbundet ska inom ramen för den finansiella samordningen finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder inom de samverkande medlemmarnas ansvarsområde. Förbundet svarar också för lokal uppföljning och utvärdering. Däremot får samordningsförbundet inte ägna sig åt myndighetsutövning gentemot enskilda personer. Förbundet ansvarar därför inte för rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder i enskilda fall. Enligt lagstiftningen (2003:1210) och dess förarbeten betonas samordningsförbundets arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet.

21 4 Förvaltningsberättelse Samordningsförbundets medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för förbundets utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen och ledamöterna utses av medlemmarna. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från kommunerna Eslöv, Höör och Hörby och Region Skåne. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen företräds av högre tjänstemän. Varje medlem har en ordinarie och en ersättare. I vårt samordningsförbund finns det därför sex ordinarie ledamöter och sex ersättare. Ordinarie ledamöter Krister Göransson, ordförande, Eslövs kommun Karin Axelsson, vice ordförande, Region Skåne Maria Danielsson, Hörby kommun Jessica Ashworth, Höör kommun Christel Dahl, Försäkringskassan John Nilsson, Arbetsförmedlingen Ersättare Lena Wöhlecke, Eslövs kommun Ellinor Dahlgren, Region Skåne Tommy Hall, Hörby kommun Anders Magnhagen, Höör kommun Kerstin Andersson, Försäkringskassan Ann Dahlin, Arbetsförmedlingen

22 5 Arbetsutskottet har en förberedande uppgift inför varje styrelsesammanträde. Ordförande, vice ordförande och verkställande tjänsteman ingår i arbetsutskottet. Förbundssamordnaren är den verkställande tjänsteman som föredrar ärenden i styrelsen. Denne verkställer styrelsens beslut, ansvarar för uppföljning och utvärdering samt utarbetar förslag till beslut för styrelsen vad gäller ansökningar om insatser. Samordnaren har också ansvar för kommunikationen internt och externt angående förbundets verksamhet. Samordnaren är anställd direkt av samordningsförbundet och tjänstgör på sjuttiofem procent sedan PwC Sverige hanterar den löpande ekonomin på uppdrag av förbundet. Beredningsgruppen har en viktig roll i att fungera som länk mellan styrelsebeslut och daglig drift i respektive medlemsorganisation. Behov av att kommunicera med denna kan uppstå bland annat vid: utvecklingsarbete rörande samverkan, inventering och beredning av insatsförslag, start och uppföljning av insatser samt implementering av dessa. Beredningsgruppen består av ansvariga chefer för de samverkande myndigheterna och är den grupp som verkställande tjänsteman arbetar tillsammans med. Sammanträden och möten Styrelsen har haft sammanträde den 6 mars, 24 april och 20 maj. Samordningsförbundets Arbetsutskott har haft möte 21 januari, 20 februari, 27 mars, 29 april, och 23 juli. Beredningsgruppen hade en lunch till lunch konferens i januari där flera gemensamma beslut för bättre samverkan togs. Projektledarna från insatserna Oden och Mithra deltog också vilket bidrar till djupare förankring för insatserna ute i verksamheterna. Styrelsen och beredningsgruppen har haft en gemensam utbildningsdag den 24 april 2014.

23 6 Verksamhetsberättelse Inriktning. Styrelsen i samordningsförbundet MittSkåne arbetar för att medlemsorganisationerna ska kunna testa nya arbetssätt, metodik eller processer som inte har eller kan prövas i befintlig verksamhet. Vi behöver bättre och ny kunskap om såväl individers behov som hur aktörer kan samverka effektivt för att nå bästa resultat. Att tidigt involvera och integrera de myndighetsgemensamma organisationerna är viktigt men också att knyta forskningsvärlden till sig. Människor med en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem har ofta flera olika samhällskontakter. En uppskattning är att cirka personer i Sverige kan ha sådana behov i dag. Det kan i värsta fall leda till en rundgång mellan skola, socialtjänst, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan med kortsiktiga och ineffektiva insatser som följd. Samverkan och samordning är därför ett viktigt medel för att motverka att människor hamnar i ett utanförskap. Samordningsförbundet arbetar också aktivt med att öka den strukturella samverkan. För att nå goda och framförallt varaktiga resultat krävs det också en förändring eller förändrat arbetssätt i medlemmarnas organisationer. För att få hållbara lösningar är det viktigt att vi breddar kompetensen genom att bjuda in nya aktörer när insatser och aktiviteter ska planeras. Det handlar bland annat om den ideella sektorn, föreningslivet och det privata näringslivet.

24 7 Mål Genom att samordna ekonomiska resurser, ges bättre förutsättningar för att utveckla en helhetssyn utifrån individens behov, där myndigheterna tar ett samlat ansvar för insatserna. Samordningsförbundet ska arbeta för att koordineringen av arbetsrelaterat rehabiliteringsområde mellan medlemsorganisationerna förbättras och utvecklas. Vårt mål är att maximera nyttan både ur ett individ- och samhällsperspektiv genom att; 1. ge stöd och uppmuntran till idéer som kan formas till insatser och processer, där livsvillkoren för individen förbättras och där samverkan mellan myndigheter fördjupas. 2. genom att knyta forskningsvärlden till oss på ett naturligt sätt, ta vara på kunskaper och erfarenheter samt absorbera goda exempel, metoder och arbetssätt in i de ordinarie verksamheterna. 3. vi skapar arenor och mötesplatser, som gynnar kunskapsöverföring och möjliggör nya konstellationer att kunna samverka i. Behovsgrupper. Samordningsförbundets uppdrag omfattar och berör medlemskommunernas invånare i ålder, år och som är i behov av någon rehabiliteringsinsats. Många människor idag utgör en oanvänd arbetskraftsresurs men skulle genom djupare samverkan mellan myndigheterna kunna få bättre förutsättningar att bli en del av arbetslivet. Detta kan gälla; Personer med någon form av funktionsnedsättning. Personer som varit utsatta för våld i nära relationer Personer som uppbär försörjningsstöd sedan mycket lång tid tillbaka utan att kunna komma vidare. Ungdomar som är utan arbete eller studier. Personer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och eller långtidssjukskrivning.

25 8 Måluppfyllelse. Vi arbetar efter verksamhetsplanen 2014 och under de första åtta månaderna har vi uppnått följande verksamhetsresultat; Insats Utvägen. Målet med Utvägen är att de medborgare i Höörs kommun som levt en längre tid på försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete eller närma sig självförsörjning med hjälp av studier, arbetsprövning eller sjukförsäkringssystemet. En övergripande målsättning med följeforskningen som är beviljad för tre år ( ) skall analysera huruvida det salutogena arbetssättet som socialtjänsten i Höör vill arbeta utifrån, kan ge deltagarna i insatsen bättre möjligheter till självförsörjning än tidigare. Rapport 1 (delrapport) skriven av Fil.Dr Margareta Rämgård, Malmö högskola CTA (Centrum för tillämpad Arbetslivsforskning) presenterades för styrelsen och beredningsgruppen och rapport Rapporterna visar på dels deltagarnas upplevelser och dels hur samverkan har utvecklats under tiden insatsen har pågått. Utvägens intentioner har uppfyllts väl på individnivå. Genom att bryta långvarigt biståndsberoende, att hitta egna styrkor, att ta kontroll över sin situation, att bli sedd, att bryta utanförskap och att hitta en plats i samhället leder till en känsla av sammanhang. Detta bidrar i sin tur till att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Primärvårdens stöd blir individen anställningsbar och kan i stället räknas som en arbetsmarknadsresurs. Intentionerna för samverkan har också uppfyllts genom att modeller och metoder som arbetats fram under insatsen är nu implementerade i den ordinarie verksamheten på Socialtjänsten i Höör. Under 2014 ska deltagarna djupintervjuas igen för att säkerställa den långsiktighet och hållbarhet som eftersträvas i insatsen. Alla delrapporter tillsammans med resultatet av intervjuerna presenteras i en avslutande rapport i februari Verkställande tjänsteman har regelbundna möten med Malmö högskola.

26 9 Insats Social Lots. Eslövs kommun är via Arbete och Försörjning projektägare till en tvåårig utvecklingsinsats som kallas Social Lots. Insatsen är organiserad inom kommunens Budget- och Skuldrådgivning och syftar till att stärka personer som deltar i olika typer arbetsmarknadsåtgärder och därigenom förbättra effekten av insatserna. Ett bra exempel på en sådan insats är Jobb föder Jobb, vilket kan jämföras med äldre dagars beredskapsarbete. Det ingår i projektplanen att korrigera metodiken efter hand, det vill säga projektet kan justeras direkt om utvärderarna eller styrgruppen hittar systemfel. Under året har Social Lots involverats aktivt i förbundets ungdomsinsats Oden mer regelbundet. Ungdomarna har fått råd, information och kunskap om budget och ekonomi. Utöver detta erbjuder lotsen riktade utbildningsinsatser med fokus på privatekonomi och budget till olika grupper inom socialtjänstens område. Utvärdering pågår hela tiden och en viktig del av den är en rapport som presenteras för styrelsen nu i september. En slutrapport läggs fram i början av Styrgruppen har haft två möten i år. Insats Samverkansresurs Lunds Arbetsmarknadsområde. Syftet med insatsen är att identifiera samverkansytor och utvecklingsområden gällande individer som är aktuella inom båda vården och Arbetsförmedlingen, alternativt vården/arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Syftet är också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska få ökad kunskap, samsyn och förståelse för hur en funktionsnedsättning kan påverka en individ. En processledare på heltid från Arbetsförmedlingen som också är insatsägare, finansieras för andra året gemensamt av de fyra samordningsförbunden i Lund, Mittskåne, Burlöv/Staffanstorp och Kävlinge/Lomma. Det är viktigt att både Arbetsförmedlingen och vården kan se nyttan av att samarbeta runt individer i en rehabiliteringssituation/arbetssituation för att förkorta ledtiderna inom vården respektive arbetsförmedlingen.

27 10 Som ett resultat av insatsen kan vi tillsammans bättre bedöma lämpliga insatser för individen, förenkla arbetsrutinerna i myndighetssamverkan och få en ökad träffsäkerhet. Utifrån kartläggningen som har gjordes föregående år arbetades det fram förslag på aktiviteter som ska förankras och genomföras. I november blir det en stor mässa som har till syfte att förmedla kunskap och påverka attityder till att anställa personer med funktionsnedsättning. Mässan vänder sig till politiker, privata och offentliga arbetsgivare i Lund, Eslöv, Höör, Hörby, Staffanstorp, Burlöv, Lomma och Kävlinge. Styrgruppen har haft möte i mars och april i år. Samarbete (HSO) kring personer med funktionsnedsättning. Handikappsorganisationerna (HSO) arbetar med två projekt som startade föregående år. Redskapsboden är ett av projekten som vi deltog i och det samarbetet har vi fortsatt med även i år. Vi har haft två möten i fokusgruppen, ett i mars och ett i april där mycket kompetent personal från våra olika verksamheter har deltagit. Temat var först Hälsa och därefter Medvetandegörande kring vad vi förmedlar kring attityder och fördomar. Ytterligare träffar och teman är inbokade under året. Samordningsförbundet står för lokal och fika vid våra träffar. Insats Mithra Insatsen Mithra startade under hösten förra året med en seminarieserie som gav politiker, chefer och tjänstemän en bred inblick och förståelse för människor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Insatsägare är Hörby kommun. Den som drabbas av våld i nära relationer är oftast dubbelt utsatt genom arbetslöshet, missbruk, funktionsnedsättning, sjukskrivning och ett markant utanförskap som ger få eller inga möjligheter till livskvalitet eller till att vara en delaktig medborgare i samhället genom egen försörjning. Samverkande aktörer i insatsen är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Eslövs kommun, primärvården, psykiatrin, skolor och lärcenter samt olika verksamheter inom socialtjänsten i Hörby.

28 11 MITHRA kommer att använda sig av samma grundinställning och metod som har används av insats Utvägen. Även forskaren från Malmö högskola är densamma för att bäst ta vara på tidigare resultat och utveckla dessa vidare. I augusti var sex personer inskrivna i insatsen. Styrgruppmöte i maj och augusti. Insats Oden- en kraftfull ungdomssatsning i MittSkåne. Insatsen är för ungdomar boende i Eslöv, Höör och Hörby i åldern år och som befinner sig utanför arbete eller studier. Insatsägare är Arbetsförmedlingen Eslöv, Höör och Hörby. Syftet med insats Oden i sin helhet är att finna nya vägar att nå ungdomarna genom uppsökande verksamhet och att med starkt jobbfokus förankra dem på arbetsmarknaden. Det handlar också om att hitta rätt åtgärder åt rätt ungdom som ska sättas in så snart som möjligt då varje dag utan erbjudande om stöd är en dag för mycket i en ung människas liv. Det finns gemensamma drag i de behov av åtgärder som de unga har. De handlar om strukturerade vardagsaktiviteter med ett utbildnings- eller arbetsliknande innehåll. Det är inte en målgrupp som har lätt för att navigera i det stora utbudet av verksamheter och i ett komplicerat regelverk. Att vara i ett socialt sammanhang med andra unga i samma situation har lyfts fram som viktigt liksom att vara i en verksamhet som är fysiskt skild från den traditionella skolan. Under våren försökte vi råda bot på detta genom att skriva ett samarbetsavtal med Eslöv folkhögskola där nio ungdomar fick möjlighet att starta om i det vi kallar OAS (Odens aktivitetssatsning). Processledaren hade sin halva tjänst förlagd i OAS där hon hela tiden kunde stödja och motivera ungdomarna att komma framåt. Handlingsplaner görs tillsammans och ungdomarna fick efter OAS var slut ett erbjudande om sommarjobb i de tre kommunerna. Närvaron har varit mycket hög hos ungdomarna under hela aktiviteten. En följeforskare från Malmö högskola följer hela insatsen Oden och genom muntliga och skriftliga rapporter utvärdereras insatsen löpande. En specifik utvärdering på åtgärden OAS har gjorts för att se hur den upplevs och den delrapporten är klar i september. Allting pekar på att det blir en ny omgång under hösten för tolv nya ungdomar.

29 12 I augusti var det drygt 40 ungdomar inskrivna i insats Oden. Styrgruppen har i år haft tre sammanträden. Personer med psykisk ohälsa. Under våren ville Psykiatrin, Arbetsförmedlingen och flera socialchefer få hjälp av förbundet att hitta vägar till samverkan kring personer med psykisk ohälsa. Styrelsen beslutade att en kartläggning skulle påbörjas snarast och vara klar i oktober månad. Kartläggningen är främst ett underlag till en eventuell satsning på att förbättra samverkan mellan myndigheterna. Detta för att hitta hållbara arbetsmetoder, lösningar, resursbesparingar, minska rundgång och lidande för individerna. För förbundets styrelse blir kartläggningen också viktig. Behovsgruppen är en prioriterad grupp i verksamhetsplanen för 2015 och med ett faktaunderlag som kartläggningen blir, är det lättare att fatta beslut som rör personer med psykisk ohälsa framöver. KUR 2 Försäkringskassan erbjuder bidrag för att öka samverkan och kunskapen om rehabilitering av personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Med detta bidrag följer mer komplicerade krav på våra partners ute i organisationerna än vad KUR 1 gjorde. Förbundssamordnarna i vårt LFC har haft flera möten och förankring ute hos cheferna pågår. Frukostmöten. Vi har genomfört tre frukostmöten under mars, april och maj. Det första handlade om att leda och arbeta i projekt, det andra beskrev hur det är att leva med ADHD och det tredje om hur man får ihop sitt livspussel.

30 13 Chefsträffar. Vi hade i början av februari en chefsträff där Tommy Magnusson från Tillväxtkonsult i Sverige AB, föreläste för ett tjugotal chefer. Den siste mars hade vi en chefsdag tillsammans med Finsam Lomma-Kävlinge där ett trettiotal chefer fick lyssna på Bengt Jacobsson från Undervisningshuset i Malmö. I maj var det Peter Asplind från Radix AB som var föredragshållare. Under våren deltog verkställande tjänsteman i planerna att starta ett chefsnätverk för chefer i verksamheter inom Finsam MittSkånes område. Konferenser. Ordförande och verkställande tjänsteman har i början av april deltagit i den nationella konferens som i år hölls i Uppsala. Konferensen är för alla samordningsförbund i Sverige och syftet är att mötas, få nya kunskaper och erfarenheter av varandra. Verkställande tjänsteman har deltagit i andra konferenser som förbundet har haft intresse av. Regionala nätverket. Det regionala nätverket som verkställande tjänsteman ingår i har under våren haft möten i januari, mars, lunch till lunch möte i slutet av april och ett i mitten av juni. Utbildning i januari för styrelser och beredningsgrupper tillhörande samordningsförbunden i Skåne har genomförts liksom SUS grundutbildning för berörda.

31 14 Spridning av information och kunskap om Finsam. Samordningsförbundets hemsida är välbesökt. Här finns protokoll, blanketter, pågående verksamhet och mycket annat med stort informationsvärde. Verkställande tjänsteman tillsammans med insats Oden deltog i Karriär och Jobbmässan i slutet av mars på Medborgarhuset i Eslöv. Ett föredrag om Finsam för revisorskollegiet i Höör genomfördes i februari. MI (motiverande samtal) utbildning. Vi har i förbundet under våren samordnat och startat en utbildning i Motiverande samtal för ett trettiotal personal från olika verksamheter inom Finsam MittSkåne. Vi kan hålla en låg kurskostnad vilket skapat möjlighet för cheferna att anmäla flera anställda samtidigt till utbildningen. Uppföljning. Verkställande tjänsteman har behörighet att inrapportera och ta ut relevant statistik i SUS, som betyder Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan är systemägare men ansvaret är myndighetsgemensamt. Tillsammans med följeforskning, utvärderingar och regelbunden rapportering både skriftligt och muntligt har styrelsen i förbundet en god överblick av pågående processer.

32 15 Resultaträkning Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Delårsrapportens jämförelseår avser kalenderåret Resultaträkning Not Samverkansmedel Verksamhetens kostnader Samverkansinsatser Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens resultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Periodens resultat

33 16 Balansräkning Balansräkning Not Tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Periodens resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

34 17 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Kommunallagen, Lag om kommunal redovisning och i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Delårsrapportens jämförelseår avser kalenderåret Samverkansmedel Medlemsavgifter från de sex medlemmarna har intäktsförts i den period de avser. Samverkansinsatser Under perioden nedlagda kostnader redovisas i resultaträkningen. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Not 2 Samverkansmedel Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Region Skåne Eslövs kommun Höörs kommun Hörby kommun

35 18 Not 3 Samverkansinsatser Utvägen Utvägen, uppföljning Social Lots Social Lots, uppföljning Kartläggning ungdomar Samverkansresurs AF Utvärdering Mithra Mithra Oden Utvärdering Oden Not 4 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inkl pensionskostnader Medelantalet anställda Kvinnor 1 1 Totalt 1 1 Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och andra ersättningar Styrelsearvoden Sociala kostnader Pensionskostnader Totalt

36 19