Mätresultat år 2018 Sammanfattning

Transkript

1 Mätresultat år 2018 Sammanfattning av SLB-analys och Östra Sveriges Luftvårdsförbund Till Årsmöte april 2019

2 Inledning Östra Sveriges Luftvårdsförbund har bildades 1992 av 14 kommuner i Stockholms län för att bidra till en förbättrad luftkvalitet i regionen. Sedan dess har förbundet vuxit och etablerat sig till en heltäckande regional organisation och ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för sina medlemmar i arbetet för förbättrad luft. Genom samverkan i Luftvårdsförbundet kan länens kommuner, landsting och andra aktörer skapa sig en bra bild av luftens kvalitet och hur föroreningarnas halter påverkas av olika beslut. Luftens rörelser känner inga administrativa gränser. Varje kommun kan inte heller hålla sig med kompetens eller ha resurser för att bygga upp en egen organisation som mäter, övervakar och beräknar luftens kvalitet och exponering. LUFTEN VI ANDAS Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Östra Sveriges Luftvårdsförbund övervakar luftens kvalitet och kan beräkna miljökonsekvenser av nya vägar, industrietableringar och ny bebyggelse. Genom samverkan i Luftvårdsförbundet kan luftens kvalitet övervakas och olika besluts påverkan på föroreningshalter beskrivas. Förbundet eftersträvar även att med information påverka olika aktörer i en positiv riktning. Östra Sveriges Luftvårdsförbund samlar krafterna för en effektiv övervakning av luftkvaliteten i Södermanlands, Stockholm, Uppsala och Gävleborgs län. Att kontinuerligt mäta meteorologi och halter av föroreningar ger en bild av spridningsförhållanden och luftens status och kvalitet. Det är också viktigt att kontinuerligt mäta importen av luftburna föroreningar till regionen för att veta hur lokala utsläpp samverkar med nationella och internationella föroreningar. Förbundets uppgift är att på olika

3 sätt tillhandahålla faktaunderlag till medlemmar och andra aktörer som påverkar luftens kvalitet. Med en god tillgång till luftmiljödata av hög kvalitet skapas förutsättningar för ett effektivt luftvårdsarbete. SLB analys är Östra Sveriges Luftvårdsförbunds anlitade operatör för den dagliga verksamheten. SLB analys är en avdelning på Miljöförvaltningen i Stockholm och ansvarar även för övervakning av luftmiljön i Stockholm stad. Utöver dessa verksamheter tar SLB analys också uppdrag av andra beställare. Dessa uppdrag kan både bestå i mätningar eller modellberäkningar. Systemet består av mätdatabaser med luftföroreningshalter och meteorologiska parametrar, utsläppsdatabaser samt spridningsmodeller för modellberäkningar. Systemet för luftövervakning är en gemensam tillgång för medlemmarna i Luftvårdsförbundet samt för alla som behöver fakta och beslutsunderlag om luftkvalitet. SLB analys deltar även i en rad forskningsprojekt kring luftkvalitet, exponering och hälsa. Förbundet har 58 medlemsorganisationer varav de flesta är kommuner i Stockholms-, Uppsala-, Gävleborgs- och Södermanlands län. Även landsting, forskningsinstitutioner, företag och statliga verk är medlemmar i Luftvårdsförbundet. Information om utsläpp, halter och meteorologi lagras kontinuerligt i databaser hos SLB-analys, som är entreprenör och förbundets anlitade operatör för den dagliga verksamheten.

4 Medlemsförteckning Kommuner Gävleborgs län Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns kommun Stockholms län Botkyrka kommun Danderyds kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun Järfälla kommun Lidingö kommun Nacka kommun Norrtälje kommun Nykvarns kommun Nynäshamn Salems kommun Sigtuna kommun Sollentuna kommun Solna Stad Stockholm stad Sundbybergs stad Södertälje kommun Tyresö kommun Täby kommun Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Vaxholm Vallentuna kommun Värmdö kommun Österåkers kommun Södermanlands län Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Uppsala län Enköpings kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Företag och statliga myndigheter Department of Applied Environmental Science, Stockholms universitet Institutet för Miljömedicin (IMM) Korsnäs AB Söderenergi AB Trafikverket, region Stockholm Regioner Region Uppsala, Arbets- och miljömedicin Region Stockholm, Tillväxtoch regionplaneförvaltningen

5 Kansliet Förbundets kansli är placerad vid Storsthlm bemannas av en förbundssekreterare (halvtid, 20 h/vecka) och delas med Svealands Kustvattenvårdsförbund. Kansliet ansvarar för: Arrangera kontaktombudsträffar Arrangera utbildningar för kontaktombud Stå till förfogande för frågor från medlemmar Arrangera Regional luftvårdsdag Utskick av nyhetsbrev Sammankallande för styrelsemöten och beredningsgruppens möten Ansvarar för förbundets hemsida Omvärldsbevaka luftkvalitéfrågor och representera förbundet i olika sammanhang Kontaktombud Alla förbundets medlemsorganisationer har ett eller flera kontaktombud. Kontaktombuden är länken mellan medlemsorganisationen och förbundet, och tar fortlöpande emot information från förbundet och sprider vidare inom sin organisation. Kontaktombuden ansvarar även för den årliga uppdateringen av förbundets utsläppsdatabas (emmissionsdatabas) Beredningsgrupp Förbundets beredningsgrupp sammanträder fyra gånger per år för att bereda ärenden till kommande styrelsemöten. Beredningsgruppen är sammansatt av experter som representerar förbundets medlemmar.

6 Förbundets styrelse Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och sammansättningen är geografiskt förenligt för representation av förbundets medlemmar: Stockholms kommuner högst 5 ledamöter Uppsala läns kommuner högst 1 ledamot Gävleborgs län 1 ledamot Södermanlands 1 ledamot Region Stockholm 2 ledamöter Region Uppsala 1ledamot Intresse och ideella org. 1ledamot Statliga verk och företag 3 ledamöter Ersättare utses enligt samma kriterier. Förbundet styrs av stadgarna som finns tillgängliga på hemsidan.

7 Luftföroreningar och hälsokonsekvenser Trots förhållandevis låga nivåer av luftföroreningar i vårt land talar senare års forskning för att negativa hälsoeffekter kan uppkomma. Barn, sjuka och äldre utgör riskgrupper då det gäller hälsoeffekter knutna till luftföroreningar. Hos barn utgör lungfunktionspåverkan en väsentlig konsekvens där spädbarnstiden förefaller vara en särskilt känslig exponeringsperiod. Förutom lungfunktionspåverkan, långtidsexponering för luftföroreningar är kopplat till en ökad risk för luftvägsinfektioner och astma. De negativa effekterna på lungfunktionen kvarstår åtminstone till tonåren. Det är framför allt inandningsbara partiklar, kväveoxider, ozon samt vissa organiska kolväten som bidrar till uppkomsten av olika hälsoproblem. Hos vuxna, luftföroreningar ökar risken för insjuknande och död i hjärtkärlsjukdomar och lungsjukdomar. Det finns också stöd i nyare studier för att luftföroreningar kan påverka risken för metabola sjukdomar och demens. Sammantaget har luftföroreningars hjärtkärleffekter störst inverkan på folkhälsan. Ett samband mellan luftföroreningar och ohälsa har rapporterats även vid måttliga halter och ännu har ingen säker tröskelnivå identifierats för vilken hälsoeffekter helt uteblir. Beräkningar talar för att medellivslängden förkortas med i genomsnitt 6 månader i Sverige på grund av exponering för luftföroreningar. Det är en förhållandevis hög siffra som mångdubbelt överträffar konsekvenserna på medellivslängden av antalet trafikdödsfall.

8 Mätningar I denna sammanfattning redovisar 2018 års mätresultat från Luftvårdsförbundets mätprogram inklusive resultat från några av medlemskommunernas egna mätningar. Resultatet av luftkvalitetsmätningarna jämförs med gällande miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål till skydd för människors hälsa samt med tidigare års mätresultat. En utförlig årsrapport 2018 där även meteorologi ingår kommer att redovisas under våren digitalt Information om utsläpp av luftföroreningar kartläggs och samlas emissionsdatabaser (EDB:er). Dessa EDB:er är grunden i arbetet med luftkvalitet. EDB:er utgör indata till modellberäkningar av halter samt kan användas som underlag för uppföljning av miljömål. Modellberäkningarna ger geografisk och tidsmässig fördelning av luftföroreningshalter över större områden och under långa tidsperioder. Modeller möjliggör också att göra prognoser för framtida halter vid t ex vägprojekt eller nya detaljplaner. Haltberäkningarna kan ligga till grund för placering av mätstationer. En jämförelse mellan uppmätta halter och beräknade visar på avvikelser som eventuellt resulterar i att utsläppen behöver justeras så att nya mer noggranna beräkningar kan genomföras. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är rättsliga styrmedel som delvis baseras på EGdirektiv. De regleras nationellt i Luftkvalitetsförordningen (2010:477) där normvärden finns för halter i utomhusluften av: kväveoxider Kvävedioxid Svaveldioxid partiklar (PM10 och PM2.5) bly bensen kolmonoxid ozon arsenik kadmium nickel bens(a)pyren Kvävedioxid NO2 och partiklar, PM10, är de luftföroreningar som har de högsta nivåerna i regionen i jämförelse med miljökvalitetsnormerna.

9 Mätning och rapportering av luftföroreningshalter Mätningar av luftföroreningshalter syftar till att få information om nivåer, haltvariationer, trender och behövs för att bedöma bidraget av luftföroreningar från andra regioner och länder. Mätningar krävs för att noggrant kartlägga lokala förhållanden för att kunna jämföra med gällande miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. De används även för att validera halter som beräknas med spridningsmodeller. Miljökvalitetsmål För att kunna styra utvecklingen mot bättre miljö och hälsa även på längre sikt har riksdagen infört nationella miljökvalitetsmål. En orsak till införandet av de preciserade målvärdena är att luftföroreningar har skadeverkan på människors hälsa även vid halter under MKN-nivån. Miljökvalitetsmålet med preciseringar utgör vägledning vid planering och beslut. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2018:9) innehåller föreskrifter för hur kontroller och redovisning av mätresultat ska ske. Ansvaret för att kontrollera och rapportera halterna ligger för de flesta miljökvalitetsnormerna på kommunerna. Kontroller och rapportering kan även ske genom samverkan mellan flera kommuner som t.ex. i luftvårdsförbund. Realtidsdata samt huvuddelen av mätvärdena 2018 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund är rapporterade till Naturvårdsverket.

10 Mätresultat år 2018 Inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund mäts halter av luftföroreningar i den urbana bakgrundsluften i taknivå i Stockholm och Uppsala. Under 2018 har även den urbana bakgrundsluften mätts i Eskilstuna. Den regionala bakgrundsluften representeras av mätningar på landsbygden utanför Norrtälje. Halter av luftföroreningar mäts även på mer trafikbelastade platser invid gator och vägar. Resultat år 2018 för halter av kvävedioxid, NO2 och partiklar, PM10, visas nedan. Kvävedioxid, NO2 miljökvalitetsnormen överskreds vid fyra mätstationer 6

11 Partiklar, PM10 miljökvalitetsnormen överskreds vid en mätstation

12 Kvävedioxid, NO2 och partiklar, PM10, år 2018 Vägtrafiken ger det största bidraget till halterna av kvävedioxid, NO2, och partiklar, PM10 i regionen. Det mesta av fordonens avgasutsläpp sker i form av kvävemonoxid, NO, men det omvandlas snabbt till kvävedioxid, NO2. Partiklar, PM10, består till största del av grova partiklar som bildas genom slitage av vägar, däck och bromsar. Fordonens avgasutsläpp ger ett litet bidrag till PM10. Årsmedelvärden 2018 av både kvävedioxid, NO2 och partiklar, PM10 ligger under respektive normvärde vid mätstationerna. Däremot överskreds respektive normvärde för antalet höga dygnsmedelvärden. För kvävedioxid tillåts endast 7 dygn per år över 60 mikrogram per kubikmeter, vilket inte klarades vid Uppsalas mätstation på Kungsgatan, Trafikverkets mätstationer längs E4/E20 i Stockholm (Skonertvägen och Lilla Essingen) samt vid Sollentunas mätstation vid E4 i Häggvik. Vid Södertäljes mätstation på Turingegatan tangerades normvärdet för antalet höga dygns-medelvärden av kvävedioxid. För partiklar PM10 var det endast mätstationen Birkakorset i Södertälje som inte klarade normvärdet för antalet höga dygnsmedelvärden. Där uppmättes 37 dygn mot tillåtna 35 dygn över 50 mikrogram per kubikmeter under året. Enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) följs inte miljökvalitetsnormen ifall minst ett av normvärdena överskrids. Vad gäller miljökvalitetsmålen var det endast vid Botkyrkas mätstation vid Hågelbyleden som målet för årsmedelvärde för kvävedioxid klarades. Målet för årsmedelvärde av partiklar, PM10 klarades endast vid Sollentunas mätstation vid Eriksbergsskolan. Målvärden finns även för antalet höga dygnsmedelvärden av PM10 samt antalet höga timmedelvärden av NO2. Dessa mål uppfylldes inte vid någon mätstation Övriga luftföroreningar år 2018 Förutom kvävedioxid, NO2, och partiklar, PM10, mäts halter av partiklar, PM2.5, marknära ozon, O3 och svaveldioxid, SO2. Av dessa var det endast halterna av ozon där miljökvalitetsnormen överskreds 2018:

13 överskreds under två dygn vid mätstationen i urban bakgrundsluft i taknivå vid Torkel Knutssonsgatan i Stockholm för högsta åttatimmarsmedelvärde Under tre dygn i regional bakgrundsluft vid mätstationen i Norr Malma utanför Norrtälje. Tröskelvärden för larm och information till allmänheten klarades vid samtliga mätstationer. Trender årsmedelvärde och antal höga dygnsmedelhalter av NO2 Mätningarna av kvävedioxid, NO2, i Stockholms urbana bakgrundsluft i taknivå vid Torkel Knutssonsgatan startade Halterna som då låg på över 30 mikrogram per kubikmeter som årsmedelvärde har minskat med två tredjedelar till drygt 10 mikrogram per kubikmeter. Den regionala bakgrundsluften började mätas i Norr Malma utanför Norrtälje 1994 och halterna av kvävedioxid är idag ungefär en tredjedel lägre. Trafikverkets mätningar av kvävedioxid invid E4/E20 Lilla Essingen i Stockholm påbörjades år 2005 och årsmedelvärdet som då mättes upp är lika högt som årsmedelvärdet Vid Uppsala mätstation på Kungsgatan minskade årsmedelvärdet av NO2 mellan år 2009 och 2016, men värdena har sedan mätstationen flyttades till en mer avgasbelastad plats på gatan legat relativt högt de två senaste åren. För Södra Kungsgatan i Gävle och Hågelbyleden i Botkyrka ses ingen tydlig trend utan årsmedelvärdet har i stort sett legat på samma nivå de senaste sex åren. Antalet höga dygnsmedelvärden av kvävedioxid över 60 mikrogram per kubikmeter var år 2018 det högsta sedan 2010 vid Trafikverkets mätstation vid E4/E20, Lilla Essingen i Stockholm och vid Kungsgatan i Uppsala. Att 2010 hade höga halter berodde på att det var ett ovanligt kallt år då utsläppen ökar och utvädringen av luftföroreningar minskar. Normvärdet för dygn har klarats vid Södra Kungsgatan i Gävle sedan 2013, vid mätstationen invid Hågelbyleden i Botkyrka sedan Till skillnad mot 2017 klarades normvärdet 2018 vid

14 mätstationen på Turingegatan i Södertälje (maximalt 7 dygn över 60 mikrogram per kubikmeter). Trend årsmedelvärde och antal höga dygnsmedelhalter av PM10 Mätningarna av partiklar, PM10, i Stockholms urbana bakgrundsluft i taknivå vid Torkel Knutssonsgatan startade 1994 och årsmedelvärdet har minskat med ca 30 % sedan dess. Den regionala bakgrundsluften började mätas i Norr Malma utanför Norrtälje 2006 och halterna av partiklar, PM10 är idag ungefär 20 % lägre. Trafikverkets mätningar av partiklar, PM10 invid E4/E20 Lilla Essingen i Stockholm

15 påbörjades år 2005 och årsmedelvärdet har minskat med ca 20 %. Även PM10mätningarna vid övriga gatustationer visar på minskade nivåer både för årsmedelvärden och antalet dygnsmedelvärden över normvärdet 50 mikrogram per kubikmeter.

16 Förbundets rapporter Fullständiga rapporter finns tillgängligt via förbundets hemsida och direkt via SLB-analys hemsida. Box 38145, Stockholm Södermalmsallén