Översyn av viktning mellan ersättning för hel- respektive deltidsbarn inom förskoleverksamhet

Transkript

1 1(18) BUN 2009/0395 Översyn av viktning mellan ersättning för hel- respektive deltidsbarn inom förskoleverksamhet Uppdraget har utrett olika förslag till förändringar i pengsystemet inom förskola och familjedaghem samt konsekvenser av dessa. Utredningen har initierats av produktionskontoret. Utredningen har gjorts tillsammans med dem och till utredningen har kopplats en referensgrupp bestående av kommunala och enskilda enheter. Utredningen skickades i maj 2010 på remiss till samtliga förskole- och familjedaghemsenheter. Uppdraget är begränsat till att utreda eventuella omfördelningar av ersättningsnivåer; höjningar av en pengnivå måste alltså finansieras genom sänkning av annan. Vidare ingick i uppdraget att pröva när pengen för äldre barn ska börja räknas, månaden efter barnet fyller tre år eller i augusti barnet fyller tre år. Slutligen har andra angelägna frågor inkluderats i utredningen. Dessa är avgifter för timmarsbarn som är 3-5 år samt barn till arbetssökandes rätt till heltid. Kort om pengsystemet Nuvarande konstruktion av peng- och avgiftssystem bottnar i ett timbaserat system som infördes i kommunen Kort närvarotid gav låg avgift och vice versa. Då var avgifterna betydligt högre och sambandet avgift/peng ledde till att den avtalade närvarofrekvensen sjönk och kunde hållas på en förhållandevis låg nivå. I samband med maxtaxans införande reviderades systemet och antalet närvarointervall begränsades till tre; timmar, timmar, 35 timmar och mer. Incitamentet att skapa ett system som verkar återhållsamt på föräldrarnas efterfrågan av tid är viktigt att behålla och det fungerar alltjämt, Allt fler föräldrar avtalar dock om närvaro i det högsta intervallet. I mars 2010 var 78 procent inskrivna på 35- timmar, 10 procent inskrivna på timmar och 12 procent på timmar. Andelen inskrivna 35- timmar har ökat successivt senaste år, i januari 2007 var det 75 procent. I familjedaghemmen är andelen inskrivna 35- timmar 79 procent, alltså något högre än förskolor.

2 2(18) Viktiga delar i kommunens pengsystem är att det är enkelt, tydligt, hållbart över tid och konkurrensneutralt. UKK anser att stabiliteten i pengsystemet är en viktig förklaring till mångfalden av utförare i kommunen. Stabiliteten bidrar också till hög måluppfyllelse. Historiskt sett så har UKK fått mycket begränsat med synpunkter på ersättningssystemets konstruktion. Det är dock vanligare att utförare önskar höjningar av samtliga pengnivåer. UKK gör jämförelser årligen med andra kommuner. Jämförelserna visar att den sammantagna pengnivån i Danderyd är förhållandevis hög. Dessa jämförelser stöds också av officiell statistik, där kostnaden i Danderyd för en kommunal förskoleplats är på 14:e plats i Stockholms län (i länet finns 26 kommuner). Ändrad viktning av barnomsorgspengens olika tillsynstider? föreslår att, om timmarsnivån behålls, så bör ersättningen för timmarsbarn öka för att bättre motsvara förskolornas och familjedaghemmens arbetsinsats. Flertalet av remissvaren föreslår att höjningen av timmarspenggen sker successivt och att höjningen inte blir dramatiskt stor. UKK instämmer i dessa bedömningar av följande skäl: o Det är viktigt att bibehålla stabila planeringsförutsättningar pengsystemet. Självklart ska systemet ständigt förbättras men snabba och stora förändringar ger betydligt mer negativa effekter än positiva. o Det är viktigt att enheter inte drabbas av snabba intäktsminskningar. När vi jämför hur stor andel som deltidspengen utgör av heltidspengen med andra kommuner får vi följande resultat. Kommun Deltidspengens andel av heltidspengen Danderyd tim, 1-2 år: 42 % tim, 3-5 år: 46 % tim, 1-2 år: 80 % tim, 3-5 år: 80 % Lidingö 15 tim, under 3 år: 49 % 15 tim, över 3 år: 49 % Nacka tim, 1-2 år: 64 % tim, 3-5 år: 61 % tim, 1-2 år: 90 % tim, 3-5 år: 87 % Sollentuna 15 tim, 1-2 år: 55 % 15 tim, 3-5 år: 66 % 25 tim, 1-2 år: 85 % 25 tim, 3-5 år: 80 % Solna 30 tim, 1-2 år: 89 % 30 tim, 3 år: 89 % 30 tim, 4-5 år: 85 % Nivå 2010, kr per barn (exkl moms)

3 3(18) Kommun Deltidspengens andel av heltidspengen Sundbyberg 20 tim, 1-2 år: 65 % 20 tim, 3-5 år: 66 % Täby 15 tim, 1-2 år: 51 % 15 tim, 3-5 år: 51 % Upplands Väsby 15 tim, 1-2 år: 75 % 15 tim, 3-5 år: 75 % Vallentuna 15 tim, 1-2 år: 100 % 15 tim, 3-5 år: 100 % Nivå 2010, kr per barn (exkl moms) Tabellen visar att Danderyds ersättning till deltidsbarn är i förhållande till heltidspeng är lägre bland de jämförda kommunerna. I flera kommuner är andelen runt 65 procent. Två kommuner har något högre andel än Danderyd. Endast en kommun saknar differentiering. Utredningens referensgrupp (kommunala och enskilda förskolor samt enskilt familjedaghem) är alla överens om att arbetsinsatsen för timmarsbarnen är betydligt högre än ersättningsnivån. Arbetsuppgifter som behöver utföras för samtliga barn är till exempel måltider, pedagogisk verksamhet, dokumentation och utvecklingssamtal. Lokalkostnader, material och mat är ungefär lika stora för samtliga barn. Skillnader i arbetsinsats är främst öppning och stängning, planerade ledigheter under terminerna och för många ett längre sommarlov. Det går dock inte att entydigt säga exakt hur stor andel som arbetsinsatsen motsvarar. Beroende på möjligheter till organisatoriska förändringar och befintliga barngrupper kan ett tillkommande timmarsbarn innebära såväl ökade intäkter som ökade kostnader. I utredningen kan vi se att andelen timmarsbarn varierar över tiden för varje enhet. I bilaga 1 redovisar vi andelen timmarsbarn för 7 enheter från och med januari 2007 (i diagrammet benämns det 701) till mars 2010 (1003). Vi kan där se att flera enheter har såväl låg som hög andel timmarsbarn under de tre åren. Diagrammet visar också att det inte finns någon skillnad mellan kommunala enheter å ena sidan och enskilda å den andra. Vilken betydelse har den förhållandevis låga nivån på timmarsbarn för det ekonomiska resultatet? UKK kan endast göra analyser för de kommunala enheterna. Vi har därför utgått från uppgifterna i produktionsstyrelsens årsredovisning Vi har sammanställt enheternas ekonomiska resultat med andelen timmarsbarn i december Analysen visas i bilaga 2. Sammanfattningsvis visar den att andelen timmars barn har begränsad inverkan på det ekonomiska resultatet. För 2009 förklarar andelen timmarsbarn knappt hälften av resultatet. För 2008 är förklaringsgraden betydligt lägre, se bilaga 3. Diskussioner i referensgruppen har handlat om att pengsystemet ska ha två nivåer i stället för nuvarande tre. UKK anser att systemets ekonomiska inci-

4 4(18) tament begränsas om nivåerna minskas. Vi har dock inte utrett förslagets konsekvenser till fullo. Hur mycket ska viktningen förändras? För att förenkla utredningsmaterialet till remissen till enheterna formulerades två förslag till förändringar enligt följande: Förslag A mindre och långsammare förändringar Mål i förslag A: Förändring av viktning genomförs successivt till 2013: timmarspeng: 60 % av heltidspeng (nuvarande 42 % för 1-2 år samt 46 % för 3-5 år) timmarspeng: 80 % av heltidspeng (nuvarande 80 %) Förslag B snabbare och större förändringar Mål i förslag B: Förändringar som görs sker i samband med budget 2011: timmarspeng: 70 % av heltidspeng (nuvarande: 42 % för 1-2 år samt 46 % för 3-5 år) timmarspeng: 85 % av heltidspeng (nuvarande 80 %) Sju av åtta enskilda förskolor och familjedaghemmen gemensamt förordar mindre förändringar. De kommunala förskolorna förordar i ett gemensamt remissvar större förändringar. Produktionsledningen och de kommunala förskolorna formulerade ett tredje förslag. Produktionens förslag Mål i produktionens förslag: Förändringar som görs sker i samband med budget 2011: timmarspeng: 80 % av heltidspeng (nuvarande: 42 % för 1-2 år samt 46 % för 3-5 år) timmarspeng: 90 % av heltidspeng (nuvarande 80 %) UKK har beräknat ekonomiska konsekvenser för samtliga enheter för förslag A och B samt produktionens förslag. Beräkningarna redovisas i bilaga 5. De ekonomiska konsekvenserna uttrycks i kronor under en 12- månadersperiod samt som andel av enhetens omsättning. Vi har använt oktober 2009, februari och maj 2010 i underlaget och med det som grund uppskattat resultatpåverkan under 12 månader. Vi bedömer att de tre månaderna kompenserar för variationen över tiden i andelen timmarsbarn. Sammanställningen visar att många enheter inte påverkas i någon större omfattning av de olika förslagen. Det är heller inte oväntat eftersom förslagen är omfördelningar med samma totalkostnad. Enheter med genomsnittlig andel timmarsbarn (12 procent) påverkas inte så mycket. Sammanställningen visar att produktionens förslag får mycket stora konsekvenser för flera förskolor och familjedaghem.

5 5(18) Enheter som får störst procentuell förbättring med produktionens förslag Majstigens familjedaghem, +162 tusen kronor, +37 % Djursholms International Preschool (familjedaghem), +128 tusen kronor, +35 % Karins familjeomsorg (familjedaghem), +46 tusen kronor, 8 % Enheter som får störst procentuell försämring med produktionens förslag Djur och Skur (familjedaghem), -32 tusen kronor, -7 % Föräldraföreningen MAKS (familjedaghem), -43 tusen kronor, -6 %. Svea Montessoriförskola, -141 tusen kronor, -5 % Det är 7 förskolor och familjedaghem som skulle få ökade intäkter överstigande 100 tusen kronor under en 12-månadersperiod. Samtidigt är det 10 förskolor och familjedaghem som skulle få minskade intäkter överstigande 100 tusen kronor. UKK bedömer att stabilitetens i pengsystemet äventyras om förslaget genomförs, speciellt om hela förslaget genomförs till Större enheter är inte fullt så känsliga för förändringar i andel timmarsbarn. De mindre är mer utsatta eftersom de har mycket begränsade möjligheter att parera förändringar, till exempel genom fler barn. UKK ser vidare att om timmarspengen höjs kraftigt så är det sannolikt kostnadsdrivande för pengen till deltidsförskolan. Denna peng är kr per år. Ju högre timmarspengen är desto mer ökar kraven på att pengen till deltidsförskolan (som är 15 timmar per vecka) kompenseras. Hur snabbt ska viktningen förändras? Samtliga enskilda förskolor och familjedaghem som svarat förordar långsammare förändringar. De kommunala förskolorna förordar snabba förändringar. Med långsammare förändringar menas att timmarspengen höjs något mer än övriga pengnivåer i samband med budget. Det innebär att det blir mindre justeringar varje år, dock ingen sänkning av heltidspengen. Med snabbare förändringar menas att hela förändringen görs i samband med budget Ändrad viktning mellan ersättning för yngre och äldre barn föreslår att viktningen av pengen mellan yngre och äldre barn minskar något. Jämförelser med andra kommuner och familjedaghemmens minskade intäkter då barnen blir tre år motiverar förändringen. Danderyds peng till 1-3 åringar är ungefär 43 % högre jämfört med 3-5 årspengen. Jämförelse med andra kommuner visar följande:

6 6(18) Kommun Förskolepeng till 1-3 åringar i förhållande till 4-5 årspeng inom respektive kommun Genomsnittlig kostnad för kommunal förskoleplats 2008, kr per barn. (Källa: Skolverket) Danderyd 143 % Lidingö 135 % Nacka 116 % Sollentuna 120 % Sundbyberg 129 % Täby 130 % Upplands Väsby 118 % Vallentuna 123 % Avdelningar med små barn är många gånger mindre än de för större barn eller åldersblandade avdelningar. Statistiken över avdelningsstorlekar är lite svårtolkad. Tabellen nedan visar kommunala förskolor i oktober Småbarnsavdelning Samtliga avdelningar Antal barn Andel Antal barn Andel % % % % % % % 26- Vi har jämfört andelen 1-3 åringar hos sju enheter under Jämförelsen visar att det är endast marginella skillnader mellan enheterna och över tiden, se bilaga. Familjedaghemmen framför i sitt remissvar att den förhållandevis stora skillnaden mellan yngre och äldre barn påverkar dem extra hårt. Månaden efter ett barn fyller tre år minskar deras ersättning från kronor per månad till kr. Dessutom bortfaller ytterligare kronor då många barn kombinerar familjedaghemmet med deltidsförskola. Sammanlagt minskar ersättningen från kr till kr, vilket motsvarar 46 procent av ersättningen månaden innan. För 3-5 åringar inskrivna timmar får kr. Efter avdrag till deltidsförskola kr kronor återstår kronor per barn och månad. Familjedaghemmen lämnar i sitt remissvar ett alternativt förslag till ersättning för barn som är inskrivna på familjedaghem och som kombinerar det med deltidsförskola. För ett barn 3- år som går 35- timmar erhåller familjedaghemmet kronor per månad (pengen är kr med avdrag kr till deltidsförskolan). Familjedaghemmen föreslår i ställer att de erhåller pengen timmar samt att deltidsförskolan även fortsättningsvis får kr. Pengen timmar är kr per månad. I april 2010 är 64

7 7(18) barn inskrivna vilket skulle leda till ökade kostnader för nämnden med 786 tusen kronor. UKK vill i detta sammanhang framhålla att familjedaghemmens ersättning är hög i jämförelse med andra kommuner. Sammanställningen visar att ersättningen till familjedaghem är procent lägre i jämförda kommuner jämfört med Danderyd för barn som går heltid på familjedaghemmet. Detta stöds av officiell statistik där kostnaden kommunala familjedaghem 2008 i Danderyd är 8 procent högre än snittet i Stockholms län. Det är endast i Danderyd, Lidingö och Nacka där barn kombinerar familjedaghem och allmän förskola eller deltidsförskola. Bilden är då inte lika entydig. Lidingö ersätter såväl familjedaghemmet och allmänna förskola med hel peng. Nacka gör avdrag från familjedaghemmets peng. Kommun Peng till familjedaghem i olika kommuner i förhållande till Danderyds peng, 3-5 år Belopp, kr per barn (exkl moms) där peng till deltidsförskola ingår där peng till deltidsförskola är borträknad Danderyd 100 % % Lidingö 92 % % Nacka 88 % % Sollentuna 83 % Finns ej Sundbyberg 82 % Finns ej Täby 76 % Finns ej Upplands Väsby 76 % Finns ej Vallentuna 87 % Finns ej När ska 3-5 årspengen börja gälla? föreslår att reglerna inte förändras när pengen för 3-5-åringar börjar gälla. Pengen för barn 3-5 år utgår till enheterna månaden efter barnet fyller tre år. Jämförelse med de andra förortskommunerna (se ovan) visar att endast en kommun betalar ut 3-5 årspengen med mätdatum i augusti. UKK anser att det finns goda skäl att inte förändra regler när 3-5 årspengen börjar gälla. Pengen för 1-3-åringar är högre. Under våren är det trångt på en del förskolor och vi bedömer att den högre pengen kan ge enheterna ekonomiska incitament att skriva in barn även under våren även om enheten har fullt med barn. Denna årliga tillfälliga topp kan underlättas något av den högre pengen.

8 8(18) Högre avgifter för timmarsbarn som är 3-5 år föreslår att avgiftsbelägga förskola och familjedaghem timmar för barn 3-5 år från och med januari Följdeffekter blir ny avgiftsfri taxekategori Barn 3-5 år i familjedaghem och förskola, allmän förskola samt ny pengnivå. I samband med beslut att höja taxan för timmarsbarnen för 1-3- åringar fick barn- och utbildningsnämnden uppdrag att analysera effekter av denna höjning. Kommunledningskontoret menar bland annat att den samlade analysen av avgiftens styrande effekt behöver bli föremål för en fördjupad analys som ännu inte finns framtagen. Uppföljningen ska rapporteras vid budgetprognoser 2010 samt budget Jämförelse med andra kommuner 2010 ger följande bild: Omsorgstid och ålder Heltid 1-3 år Heltid 4-5 år Deltid 1-3 år Deltid 4-5 år Allmän förskola 4-5 år 1 Kommun och högsta avgift Danderyd Nacka Sollentuna Täby Stockholm Avgiftsfritt Avgiftsfritt Avgiftsfritt Avgiftsfritt Avgiftsfritt Avgiftsfritt konstaterar i budgetprognos 2 att höjningen av taxan för timmarsbarn 1-3 år inte fått några konsekvenser det första kvartalet Det har vidare varit ytterst lite föräldrareaktioner. Slutrapport lämnas i augusti 2010 då vi kan se eventuella förändringar för höstterminen Om inte efterfrågan påverkas inför höstterminen 2010 så föreslår utbildnings- och kulturkontoret att avgiftsbelägga förskola och familjedaghem timmar för barn 3-5 år. UKK uppskattar ökade intäkter med 0,9 miljoner kronor för Summan är beräknad genom uppskattad avgift 500 kronor per månad. I mars 2010 fanns åringar inskrivna på timmar. Av dessa uppskattar vi att 165 fortsatt kommer att vara inskrivna timmar. UKK föreslår vidare att en ny taxekategori inrättas, Barn 3-5 år i familjedaghem och förskola, allmän förskola. Denna kategori blir avgiftsfri. Verk- 1 Från och med 1 juli 2010 ändras allmän förskola att omfatta även 3-åringar.

9 9(18) samheten omfattar upp till 15 timmar per vecka, dock högst 525 timmar per år, vilket betyder att verksamheten bedrivs 15 timmar per vecka under den tid då skolan har undervisning. En följd av detta förslag är vidare att pengen som utgår till Barn 3-5 år i familjedaghem och förskola, allmän förskola blir densamma som utgår till deltidsförskolor. Barn till arbetssökande behöver rätt till längre vistelsetid föreslår att barn till arbetssökande föräldrar har rätt till förskola och familjedaghem utifrån föräldrarnas behov. Barn till arbetssökande föräldrar har idag rätt till timmar på förskola och familjedaghem. Barn till arbetssökande föräldrar har rätt till fritidshem utifrån behov. Jämförelse med andra kommuner visar att samtliga vi varit i kontakt med har rätt till såväl förskola och familjedaghem som fritidshem utifrån behov. Arbetsförmedlingen bedömer att det är tidskrävande att söka arbete. För de flesta är tillsynstiden timmar per vecka inte tillräcklig. En alltmer globaliserad arbetsmarknad gör att anställningsintervjuer många gånger sker på annan ort. Danderyd har en av landets lägsta arbetslöshet, så Arbetsförmedlingen uppskattar antalet arbetssökande föräldrar med barn i förskola och familjedaghem till högst tio samtidigt. Med nuvarande regler så löser föräldrarna behovet av ytterligare tid på olika sätt. Förskolor berättar att de erbjuder extra tid utan ersättning. Släkt och vänner träder in för att hjälpa till är ett annat exempel. Slutligen förekommer det att inte anmäler att man är arbetssökande utan fortsätter på heltid. Den tillkommande kostnaden för att erbjuda även förskola och familjedaghem utifrån behov även för arbetssökande bedömer vi som marginell. Vi bedömer samtidigt att det kan förkorta tiden i arbetslöshet för de berörda. Förslag till barn- och utbildningsnämndens beslut: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens redovisning. att översända redovisningen till kommunstyrelsen och produktionsstyrelsen att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag i samband med budget 2011 enligt följande - ersättningen till timmarspeng höjs något mer än ramhöjning i samband med budget de kommande åren (finansieras genom något lägre höjning för övriga pengkategorier)

10 10(18) - skillnaden i pengen till yngre och äldre barn minskar något de kommande åren - lämna förslag till avgifter för förskola och familjedaghem timmar för barn 3-5 år - lämna förslag till att barn till arbetssökande föräldrar har rätt till förskola och familjedaghem utifrån föräldrarnas behov Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Ekonom/controller

11 11(18) Bilaga 1: Andel inskrivna timamrsbarn januari-april 2010 vid sju förskoleenheter samt genomsnittlig andel. 30% Vistelsetider - andelen inskrivna timmarsbarn januari 2007-april % 20% 15% 10% 5% 0% Skogsslingan (30 barn) Solvändan (40 barn) Altorp (70 barn) Baduhild (60 barn) Hildingavägen (120 barn) Pärlan (80 barn) Trappgränd (60 barn) Samtliga

12 12(18) Bilaga 2: Samband mellan resultat för kommunala förskoleenheter 2009 (i förhållande till beslutat avkastningskrav) och andelen timmarsbarn i december Förklaring till diagrammet: Resultatet 2009 visas med hjälp av staplarna och andelen timmarsbarn läses av till höger och visas med kurvan. Kornvägen/Vasavägen hade 2009 överskott med 400 tusen kronor och i december hade de 8 procent timmarsbarn.

13 13(18) Bilaga 3: Samband mellan resultat för kommunala förskoleenheter 2008 (i förhållande till beslutat avkastningskrav) och andelen timmarsbarn i december % % % 0 Resultat Kornvägen/Vasavägen Vitsippan Rosenvägen Hildingavägen Nora Herrgård Kevinge Altorp Baduhild Sätra Äng Pärlan Trappgränd Borgen Skogsgläntan Majstigen 12% 10% 8% 6% Andel timbarn december % % %

14 14(18) Bilaga 4: Andel inskrivna 1-2 åringar januari-april 2010 vid sju förskoleenheter samt genomsnittlig andel. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skogsslingan (30 barn) Svea Montessoriförskola Solvändan (40 barn) Altorp Baduhild Hildingavägen Pärlan Trappgränd Samtliga

15 15(18) Bilaga 5: Ekonomiska konsekvenser för samtliga enheter under en 12- månadersperiod av de tre olika förslagen. ENHET Förslag A ( små och långsamma förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning Förslag B ( stora och snabba förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning Produktionens förslag ( ännu större och snabba förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning Activ pedagogisk ,1% ,6% ,0% omsorg/lindströms familjeservice Altorps förskola ,4% ,2% ,0% Anita Haglunds ,8% ,2% ,5% Familjedaghem Baduhilds Kulturförskola ,9% ,8% ,8% Borgens förskola ,7% ,1% ,6% Christina L-H familjedaghem ,8% ,0% ,2% Djur och skur ,5% ,7% ,8% Djursholm International ,7% ,6% ,1% Preschool Djursholms Montessoriförskola Sva- lan Enebo förskola ,4% ,0% ,6% Enebydungen AB ,4% ,7% ,1% Förskola Familjedaghem Enbusken ,5% ,1% ,6% Familjedaghemmet ,8% ,4% ,0% Sagoborgen Förskolan Sätra äng ,3% ,6% ,8% Förskolan Villa ,8% ,2% ,6% Solvi Föräldraföreningen ,4% ,5% ,5% MAKS Grindstugan - Pysslingen ,0% ,3% ,6% Hildingavägens och Norra Åsgårds förskolor ,9% ,6% ,3%

16 ENHET Förslag A ( små och långsamma förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning Förslag B ( stora och snabba förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning 16(18) Produktionens förslag ( ännu större och snabba förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning I Ur och Skur Äventyret ,3% ,6% ,7% Idala förskola ,6% ,1% ,5% Karins familjeomsorg ,5% ,2% ,8% Kerstins familjedaghem ,1% ,7% ,4% Kevinge förskola ,9% ,4% ,8% Kornvägens förskola ,0% ,4% ,8% Krubban ,6% ,2% ,8% Lena Modins familjedaghem ,1% ,8% ,5% Majstigens familjedaghem ,2% ,6% ,7% Majstigens Förskola ,7% ,3% ,9% Montessoriförskolan ,1% ,7% ,2% Enebyberg Montessoriförskolan ,9% ,8% ,7% Solvändan Montessoriförskolan ,8% ,7% ,6% Svalan Nora familjedaghem ,9% ,8% ,7% Nora Herrgårds förskola ,1% ,1% ,0% Piggelunk AB ,5% ,3% 261 0,0% Prästkragens förskola ,7% ,1% ,4% Pärlans förskola ,8% ,9% ,1% Rosenvägens förskola ,4% ,4% ,3% Skogsgläntans förskola ,0% ,0% ,0% Skogsslingan ,8% ,9% ,9% Pysslingen Småbarnsskolan ,2% ,3% ,3% Elevverket Svea Montessoriförskola ,7% ,2% ,7%

17 ENHET Förslag A ( små och långsamma förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning Förslag B ( stora och snabba förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning 17(18) Produktionens förslag ( ännu större och snabba förändringar ) Ekonomiska konsekvenser 12 mån Andel av omsättning Svenska kyrkans ,2% ,9% ,7% förskola i Djursholm Svenska kyrkans ,0% ,5% ,1% förskola i Enebyberg Svenska kyrkans ,2% ,6% ,0% förskola i Stocksund Sätra familjedaghem ,8% ,8% ,7% Tranbär förskola ,7% ,8% ,8% Trappgränds Montessoriförskola ,6% ,8% ,9% Vasavägens Förskola ,5% ,0% ,5% Vendestigens skola ,8% ,1% ,4% Vilda Lugnet ,3% ,6% ,8% Vildhussens familjedaghem ,7% ,7% ,5% Vitsippans förskola ,2% ,9% ,7%

18 18(18) Bilaga 6: Redovisning av inkomna remissvar. Följande remissvar har inkommit till och med 26 maj 2010: Produktionskontoret, gemensamt svar för 13 kommunala enheter Familjedaghemmen, gemensamt svar för 19 enheter. Tranbär förskola Svea Montessori S2H Förskolor I Ur och Skur Äventyret Enebo föräldrakooperativ Krubbans förskola Imagination International PreSchool Montessoriförskolan Solvändan Förskolan Grindstugan Vidare har referensgruppen lämnat synpunkter vid möte med barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott 25 maj 2010.