Problemet immigration i möjligheternas EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Problemet immigration i möjligheternas EU"

Transkript

1 Problemet immigration i möjligheternas EU en diskursanalys av EU:s immigrations- och asylpolicies

2 There is no such thing as love of the human race, only the love of this person or that, in this time and not in any other...the problem is not to defend universality, but to give these abstract individuals the chance to become real, historical individuals again, with the social relations and the power to protect themselves...the people who have no homeland must be given one; they cannot depend on the uncertain and fitful protection of a world conscience defendning them as examples of the universal abstraction Man. -Michael Ignatieff, The needs of strangers (Hyndman, 2000:169) 2

3 Sammanfattning Problemet immigration i möjligheternas EU är en uppsats som ämnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet består av olika policydokument, utgivna av EUkommissionen. Det är en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken är en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod. Utöver det diskursanalytiska perspektivet så tolkas materialet utifrån två teoretiska perspektiv. Dessa två består av ett universalistiskt respektive ett postkolonialistiskt. Det universalistiska perspektivet används för att ta reda på hur EU tar hänsyn till mänskliga rättigheter i sina immigrations- och asylpolicies. Den postkolonialistiska teorin brukas i syfte att pröva om politiken kan sägas ge uttryck för en så kallad colonialism of compassion. Resultatet visar att en sådan ny typ av kolonialism är applicerbar på EU:s immigrations- och asylpolicies. Respekt för mänskliga rättigheter är ett återkommande tema i de analyserade dokumenten men slutsatsen blir dock att de politiska idéerna bygger mer på ett partikularistiskt synsätt än ett universalistiskt. En övrig viktig slutsats är att politiken verkar styras av en syn på immigration som ett problem som för med sig mer ont än gott. Benämningen olaglig invandring visar hur EU avser förstärka problemdimensionen av immigration vilket gör att politiken formas därefter. Abstract This thesis aims to investigate the EU immigration and asylum policies by reviewing official policy documents. The method used is a discourse analysis which seeks to uncover different underlying patterns or discourses that might effect the policies. Apart from the discourse analytic perspective there are two theoretical views applicated. These two perspectives are a universalistic and a postcolonialistic. The universalistic perspective is used in order to examine how the EU treats human rights in their immigration and asylum policies. The postcolonialistic perspective is used with the purpose to see if there might be an expression for a kind of colonialism of compassion. According to the result this new kind of colonialism can be said to make part of the policies. As for the universalistic perspective it is shown that there is an explicit ambition to respect human rights but the political ideas seem to be more particularistic then universalistic. Another conclusion is that the EU seems to view immigration through a very negative perspective which this thesis claims has an effect on how the policies are written. When the EU insist to speak about illegal immigration instead of just irregular immigration this shows how they aim to strenghten the dimension of immigration and asylum as a problem. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Bakgrund och tidigare studier EU:s migrationspolitik en historisk överblick Interna, externa och osynliga gränser i Europa Immigration som ett hot Metod Material Diskursanalys Laclau & Mouffe Teori Universalism Colonialism of Compassion Analys Den yttre dimensionen av frihet, säkerhet och rättvisa Frihet för några Frihet kontra säkerhet Rättvisa för alla EU-medborgare Vikten av solidaritet Den verkliga flyktingen Asylpolitik teori och praktik Den yttre dimensionens asylpolitik Problemet blandade migrationsströmmar Kampen mot den olagliga invandringen Ingen gillar en olaglig Problemet olaglig invandring Pullfaktorer Immigration som lösning Slutsatser och diskussion Litteraturlista

5 1. Inledning Natten den 29 september 2005 sköts fem migranter till döds i gränsområdet mellan Marocko och den spanska enklaven Ceuta. Knappt en vecka senare, den 5 oktober, sköts ytterligare 6 migranter till döds vid gränsen mellan Marocko och spanska Melilla. Dödsskjutningarna utfördes av marockanska respektive spanska säkerhetsstyrkor, utplacerade i områdena för att förhindra att människor tar sig över gränserna irreguljärt. Dödsfallen har beklagats av de inblandade nationella myndigheterna och av EU. Marocko hävdar dock att de endast agerade i självförsvar. (Joseph, Amnestys flyktingkonferens ) Händelserna i Ceuta och Melilla är inte unika vad gäller migranter som har fått sätta livet till på grund av den ökade säkerheten vid EU:s yttre landgränser. Enligt nederländska UNITED for Intercultural Action går dödsfallen av (immigrations-)politik i EU att räkna till 6300 personer sedan 1993 (Joseph, Amnestys flyktingkonferens ). Amnesty International oroar sig för EU:s alltmer restriktiva immigrationspolitik och menar att den leder till allvarliga inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. För att rätten att söka asyl ska kunna implementeras förutsätts till exempel en möjlighet att ta sig in på EU:s territorium vilket i takt med den ökade säkerhetskontrollen blir allt svårare. En väsentlig fråga i det här sammanhanget blir: Hur kan man motivera en ökad restriktiv immigrationspolitik om den leder till inskränkning av de mänskliga rättigheterna? Den här uppsatsen handlar om EU:s immigrations- och asylpolicies och ämnar undersöka de diskurser som ligger bakom dessa. 5

6 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med den här uppsatsen är att granska EU:s immigrations- och asylpolicies, med inriktning på den så kallade kampen mot den olagliga invandringen, och försöka urskilja bakomliggande diskurser. Förutom diskursanalysen som utgör både teori och metod så ämnar jag genomföra min undersökning ur ett universalistiskt samt ett postkolonialt perspektiv. Övergripande frågeställning är: Vilka diskurser går att skönja av EU:s immigrations- och asylpolitik? Ytterligare frågeställningar är: Hur behandlar EU de mänskliga rättigheterna i sina immigrations- och asylpolicies? Kan EU:s immigrationspolitik sägas ge uttryck för en så kallad colonialism of compassion? Vad är enligt EU den olagliga invandraringen, och vem är den olagliga invandraren? 6

7 1.2 Disposition Inledningsvis i uppsatsen ges en övergripande bakgrundsbild av EU:s migrationspolitik. En kortfattad presentation av EU:s utveckling av en gemensam europeisk immigrations- och asylpolitik följs sedan av en introduktion till en del tidigare studier som gjorts på området. Bakgrundsavsnittet är viktigt för att det ger läsaren en överskådlig inblick i den politik som uppsatsen syftar analysera. Efterföljande avsnitt är Metod och Teori där jag presenterar och motiverar mina val av dessa. Metoden består av kvalitativ textanalys i form av diskursanalys. Diskursanalys betraktas som både teori och metod men eftersom uppsatsens teoretiska perspektiv består av ytterligare två så har jag valt att begränsa teoriavsnittet till dessa. Diskursanalysen beskrivs således endast under rubriken Metod. Teoriavsnittet är indelat i underrubrikerna: Universalism samt Colonialism of compassion. Metodavsnittet innehåller även en genomgång av det utvalda materialet och en mindre diskussion om avgränsningar kring detta. Efter Metod och Teori följer Analys. Empirin är inkluderad i detta avsnitt vilket består av ett flertal underrubriker döpta efter funna teman i materialet. Uppsatsen avslutas med en integrerad sektion av slutsatser och diskussion. Avslutningen sammanfattar de slutsatser som dras under analysens gång och sätter de i ett kortfattat större perspektiv. 7

8 2. Bakgrund och tidigare studier I inledningen konstaterades att EU:s immigrations- och asylpolitik utvecklas mot att bli mer restriktiv. Paradoxalt med denna utveckling sker dock en framåtskridande process av ökad frihet inom unionens gränser. Ett av ledorden för EU:s nuvarande migrationspolitik är just frihet, och fri rörlighet var det första mål som fastställdes för en gemensam europeisk migrationspolitik. Säkerhet började bli en viktig del av politiken först under 80-talet. Idag är den integrerad i ledorden vilka är: Frihet, Säkerhet och Rättvisa. Nedan följer en genomgång av de viktigaste fördrag, avtal och åtgärder som genomförts på EU:s migrationspolitiska område. Sedan ges en introduktion av två migrationsforskares analys av den migrationspolitiska diskursen i Europa. 2.1 EU:s migrationspolitik en historisk överblick Det europeiska samarbetet med en gemensam migrationspolitik började redan 1957 med det så kallade Rom-avtalet som fastslog idén om fri rörlighet i Europa (Geddes, 2005:129). Den fria rörligheten skulle gälla arbetskraft, tjänster, varor och kapital och målet var en gemensam marknad, det vill säga att uppfylla EU:s vision av en ekonomisk union. Under 80-talet intensifierades samarbetet med en gemensam migrationspolitik vilken nu kom att omfatta även säkerhetsfrågor (Geddes, 2005:127) skrev de dåvarande tolv medlemsstaterna under the Singel European Act. Målet var fortfarande en gemensam europeisk marknad med fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och arbetskraft men nu inkluderades även varje enskild EU-medborgares rätt att resa fritt och bosätta sig i valfritt land inom unionen. (Pécoud and De Guchteneire, 2007:138). Året innan, 1985, antogs Schengen-avtalet på initiativ av Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna vilka blev de första medlemsstaterna i det senare utvidgade Schengenområdet. Idag är alla EU-länder medlemmar med undantag av Irland och Storbritannien. I tillägg har icke-eu-medlemsländerna Norge, Island och Schweiz också anslutit sig till Schengen-avtalet. (Pécoud and De Guchteneire, 2007:140) Parallellt med att de inre gränskontrollerna minskade ökade kontrollen av EU:s yttre gränser. Samtidigt implementerades ett ökat polisiärt samarbete mellan länderna i syfte att kontrollera organiserad brottslighet. I denna kontext realiserades informationssystemet SIS (Schengen Information System), en databas som registrerar uppgifter om personer och föremål vilka Schengen-ländernas myndigheter får tillgång till. EU benämner detta ökade polisiära 8

9 samarbete som en kompensationsåtgärd för att kunna genomföra målet om fri rörlighet. (EU:s webbportal: 2008) Under 90-talet utmärktes immigrationen till Europa av ett ökat antal asylsökanden fastslogs en gemensam asylpolitik genom Dublin-konventionen (Pécoud och De Guchteneire, 2007:140). Enligt denna konvention ska en asylansökan endast prövas i ett EU-land och detta land ska vara det första sökanden anländer till. Målet var att motverka så kallad asylum shopping, det vill säga att ansöka om asyl i flera länder. För att effektivisera asylpolitiken infördes ännu ett datasystem. Eurodac behandlar uppgifter om asylsökanden som fått avslag på sin ansökan. I samband med antagandet av Dublin-konventionen infördes så kallade buffertzoner. En buffertzon skulle vara ett säkert tredje land utanför EU dit man kunde skicka asylsökande som man inte ville bevilja asyl och som man önskade avlägsna sig på ett smidigt vis. Dessa buffertzoner bestod oftast av östeuropeiska länder som anhöll om att gå med i EU. Att verka som buffertzon ökade i gengäld deras chanser att erhålla medlemskap i unionen (Geddes, 2005:133). Idag är flera av dessa östeuropeiska länder medlemmar och utgör alltså inte längre buffertzoner. Maastricht-avtalet (1992) innebar fler riktlinjer för en vidare kontrollerande immigrationsoch asylpolitik i EU. Politiken verkade dock under hela 90-talet präglas av idén om eget beslutstagande av de enskilda medlemsstaterna. Andrew Geddes beskriver i sin bok The Politics of Migration and Immigration in Europe perioden mellan 1993 och 1999 som en proliferation of non-binding measures concerning immigration and asylum. Han anser att perioden påvisar tydligt vilken liten makt EU, som överstatlig institution, har jämfört med de enskilda staterna (Geddes, 2005:136) inkorporerades Schengen-avtalet i EU genom Amsterdam-fördraget vilket banade väg för en mer tydlig överstatlig migrationspolitik. I december 1998 enades EU-kommissionen om en så kallad Action Plan som skulle få slut på den tidigare så kallade soft law och nå en tydlig gemensam migrationspolicy i EU (Geddes, 2005:137). I Tammerfors 1999 fastslogs idén om EU som an area of freedom, security and justice (Pécoud och De Guchteneire, 2007:141). Under mötet i Tammerfors utformades även ett antal olika riktlinjer för EU:s 9

10 gemensamma immigrations- och asylpolitik. Fokus ligger framförallt på fyra olika områden: Samarbete med tredje länder (i syfte att förhindra migration); Ett gemensamt asylsystem (för en lika handläggningsprocess av asylansökningar); Rättvis behandling av tredjelandsmedborgare (med ändamål att främja integration och motverka diskriminering); samt; En mer effektiv hantering av immigrationsflöden (för att kontrollera irreguljär immigration) (Pécoud och De Guchteneire, 2007:141) fortsatte diskussionen kring EU:s gemensamma immigrations- och asylpolitik i Haag. Haag-programmet utgör ett av de viktigaste dokumenten som ligger till grund för min analys. Där stadgas bland annat ett åtagande om hårdare tag mot irreguljär immigration. 2.2 Interna, externa och osynliga gränser i Europa För att förtydliga EU:s migrationspolitiska mål om fri rörlighet och säkerhet delar migrationsforskarna Jan Kunz och Mari Leinonen in politiken i en intern respektive extern dimension. Medan gränserna inom Europa öppnas (interna dimensionen) stängs gränserna mot tredje länder (externa dimensionen). Bakom den interna dimensionen av ett gränsfritt Europa döljer sig dock ett stort antal osynliga gränser, menar Kunz och Leinonen. Med osynliga gränser avser de sådant som kulturella, språkliga, sociala, ekonomiska, administrativa och rent mentala barriärer. Det är således inte helt oproblematiskt för en EUmedborgare att bosätta sig i ett andra EU:land, och faktum är att de som flyttar är relativt få. Mest benägna att migrera inom EU är välutbildade akademiker, professionella experter och affärsmän vilka Kunz och Leinonen omnämner som den europeiska eliten. (Pécoud och De Guchteneire, 2007:137). Europa betecknas ibland som fort Europa. Denna metafor hänvisar till den externa dimensionen av den europeiska migrationsdiskursen. Gränskontrollerna vid Europas yttre gränser ökar men kontrollen av tredjelandsmedborgare sker även inom Europas gränser. Det handlar om begränsad tillgång till arbetsmarkanden, välfärdsystemet och det politiska systemet där immigranter sällan sitter på några högre poster (Pécoud och De Guchteneire, 2007:138). Eurodac-systemet som lagrar uppgifter om asylsökanden måste också ses som en del av den kontroll av immigranter som sker inom EU:s gränser. 10

11 2.3 Immigration som ett hot Fri rörlighet inom EU har setts som ett relativt problemfritt mål att uppnå (vilket dock verkar ändras i takt med unionens utvidgning i östliga delar av Europa), medan migration från utomeuropeiska länder ses som ett hot mot medlemsstaternas och deras medborgares säkerhet. Den europeiska välfärdstaten associeras med social trygghet och demokratiska rättigheter, och många av dess medborgare hyser en rädsla mot att allt detta ska försvinna om man tillåter för mycket immigration från utvecklingsländer som associeras med kriminalitet och problem av alla de slag. Nationalister och kommunitarister anser i tillägg att immigration inte bara är ett hot mot nationens säkerhet och välfärd utan även mot dess kulturella egenart vilken enligt dem ska skyddas: The need to protect cultural particularities is expressed most explicitly among communitarians, according to which the right to immigration is justifiably limited by the right of a political community to preserve the integrety of its way of life (Pécoud and De Guchteneire, 2007:146). Nationalism i till exempel Sverige ses sällan som normativ men Kunz och Leinonen menar att liknande åsikter står att finna även utanför denna ideologi: Discourses in which migration is represented as a threat to societal or personal security have become a natural part of Western politics and media coverage. Even influential international institutions such as NATO and the EU have placed migration on their security agendas (Pécoud and Guchteneire, 2007:146-7). 11

12 3. Metod Metoden för uppsatsen består uteslutande av kvalitativ textanalys. Materialet är ett antal olika EU-policy-dokument. Det finns många olika typer av textanalys. Jag har valt att utgå ifrån den något mer utvidgade formen diskursanalys. Diskursanalys kan ses som både metod och teori och passar bra till undersökningar vilka avser kartlägga eventuella bakomliggande mönster i en eller flera texter. Den är vanlig i sammanhang av politisk eller medial analys. Anledningen till att diskursanalysen passar så bra till just politiska och mediala texter är för att den har en väsentlig dimension av maktanalys. En mer ingående beskrivning av diskursanalysen och begreppet diskurs ges nedan. Först en diskussion kring mitt val av material. 3.1 Material I bakgrundsavsnittet introducerades en del av de politiska överenskommelser som skett under EU:s utveckling mot en gemensam immigrations- och asylpolitik. För fyra år sedan formulerades EU:s senaste riktlinjer för denna politik på ett möte i Haag Riktlinjerna går att finna i ett dokument kallat Haagprogrammet (publicerat 2005 och refereras till i texten som Haagprogrammet). Flera av punkterna i programmet har sedan kompletterats med ytterligare skrivelser. Den här analysen inriktar sig främst på asylpolitiken och frågan om hur man ska gå tillväga för att förhindra irreguljär immigration. Dessa två punkter har tillfogats dokumenten Grönbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet (publicerat 2007 och refereras till i texten som Grönbok asylsystemet ) och Meddelande från kommissionen om politiska prioriteringar i kampen mot den olagliga invandringen av tredjelandsmedborgare (publicerat 2006 och refereras till i texten som Kamp olaglig invandring ) vilka båda utgör en viktig del av analysen. Ett tredje, mindre viktigt, dokument som också refereras till i analysen är Meddelande från kommissionen om en strategisk plan för laglig migration (publicerat 2005 och refereras till i texten som Strategisk plan laglig migration ). Benämningen irreguljär eller olaglig immigration syftar till att förklara samma fenomen men jag väljer att använda den första. Varför EU väljer att bruka den andra kommer att utredas i analysen. Samtliga dokument har 12

13 utgivits av EU-kommissionen och finns tillgängliga att ladda ner från dess hemsida. Det var således relativt problemfritt för mig att få tag i materialet. En mer uttömmande studie kring EU:s immigrations- och asylpolitik hade kunnat genomföras om jag hade haft mer tid och resurser för att resa och intervjua politiker samt även besöka någon av EU:s yttre gränser. Intervjuer med migranter som tagit sig över EU:s gränser irreguljärt hade gett uppsatsen en intressant vinkel men det var dessvärre inte genomförbart i det här sammanhanget. Att studera policies i dokumentform är dock även det en givande form av analys. 3.2 Diskursanalys Diskurs har kommit att bli ett populärt begrepp inom samhällsvetenskapen. Det finns olika definitioner för vad diskurs innebär. Winther Jörgensen och Phillips beskriver diskurs såhär: diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen [eller utsnitt av världen] (Winther Jörgensen, 2000:7). Centralt för all typ av diskursanalys är språket och dess användning. Bergström och Boréus beskriver diskursanalys som en speciell och breddad form av textanalys (Bergström, 2005:305). Utgångspunkten är att språket inte återger verkligheten på ett direkt sätt utan att det bidrar till att forma den: Vi kan inte på ett meningsfullt sätt tala om en verklighet utan att språket fungerar som en sorts konstruerad lins (Bergström:2005: 22). I enlighet med postmodern teori utgår diskursanalysen från att det inte existerar någon självklar vetenskaplig sanning. Vår kunskap om världen kan inte omedelbart betraktas som en objektiv sanning. Verkligheten är bara tillgänglig för oss genom våra kategorier och vår kunskap och våra världsbilder är inte spegelbilder av verkligheten därute utan en produkt av våra sätt att kategorisera världen (Winther Jörgensen, 2000:11). Enligt Foucault är det omöjligt att nå fram till sanningen eftersom man aldrig kan tala från en position utanför diskurserna; det finns ingen väg utanför representationerna (Winther Jörgensen, 2000:21). Winther Jörgensen och Phillips skriver vidare: Eftersom man inte kan nå fram till sanningen ska man upphöra att fråga om något är sant eller falskt och istället fokusera på hur sanningseffekter skapas inom diskurser som varken är sanna eller falska (Winther Jörgensen, 2000:21). Min uppgift är således inte heller att försöka bevisa någon sanning utan att försöka återge de sanningar (diskurser) som ges i de politiska dokumenten. Jag frågar mig vad mitt textmaterial egentligen säger och vad detta kan få för konsekvenser för samhället. Min intention är att vara objektiv men jag är medveten om att även mitt tankesätt styrs av särskilda diskurser. 13

14 Diskursanalys kan sägas vara en studie i makt. Enligt Foucault är makt ingenting som utövas av ett subjekt mot ett annat subjekt. Makt är mer invecklat än så. På samma sätt som diskurser finns överallt så finns makt överallt. Foucault använder sig av begreppet sociala praktiker för att visa hur makt reproduceras ständigt (Winther Jörgensen, 2000:20). Vi är alla sociala praktiker i någon mening och bidrar till att makt i form av konventioner och olika typer av regelverk existerar och efterföljs. Detta är enligt Foucault inte enbart negativt: Så här skriver han: Det som får makten att äga giltighet, det som gör att den blir accepterad, är helt enkelt det faktum att den inte bara tynger oss som en kraft som säger nej utan genomsyrar och skapar tingen; den framkallar njutning, frambringar kunskap, skapar diskurs. Den måste betraktas som ett produktivt nätverk som löper genom hela samhällskroppen än som en negativ instans med förtryck som uppgift. (Winther Jörgensen, 2000:20) Foucault förbinder makt med kunskap och menar att begreppen befinner sig i ett slags symbiosförhållande där den ena inte kan existera utan den andra. 3.3 Laclau & Mouffe Medan Foucaults diskursanalys syftar till att fastställa en diskurs i taget ger Laclau & Mouffes mer utrymme för att identifiera flera diskurser samtidigt. Laclau och Mouffe ser diskurser som något mer flytande: Betydelser kan aldrig slutgiltigt fixeras, vilken ger plats för ständig social strid om definitioner av samhälle och identitet en strid vars utfall får sociala konsekvenser (Winther Jörgensen, 2000:31). För att kunna urskilja diskurser i en text presenterar Laclau och Mouffe ett antal analytiska hjälpmedel i form av termer som tecken, moment, element, flytande signifikant, ekivalenskedjor, nodalpunkt/nod, antagonism och identitet. Laclau & Mouffe har inspirerats av den strukturalistiske lingvisten Ferdinand de Saussures. Han delade in språket i teckensystem vilket även blivit ett viktigt inslag i Mouffe & Laclaus diskursanalys (Bergström, 2005:315). Ett tecken motsvarar en term eller ett uttryck som består av dels ett namn; en beteckning och; dels ett innehåll, något betecknat. Ett tecken utvecklar sin specifika betydelse i förhållande till andra tecken, alltså det får mening eftersom 14

15 det skiljer sig från andra tecken i ett system. Denna teori vidareutvecklades senare i poststrukturalismen som menade att tecken inte bara får sin betydelse genom att skilja sig från andra tecken, sammanhanget vari tecknen används spelar också en viktig roll för deras betydelser (Winther Jörgensen, 2000:17). Man kan säga att betydelsebildning som social process går ut på att fixera betydelser som om det fanns en saussuresk struktur (Winther Jörgensen, 2000:32). Laclau och Mouffe kallar alla tecken i ett system för moment (Winther Jörgensen, 2000:33). Element betecknar sådana tecken som står i ständig strid om sina definitioner. I politiska texter och medial debatt är element väldigt vanligt. För element med särskilt öppna betydelser används termen flytande signifikant. (Bergström, 2005:316) I min analys är frihet ett exempel på en flytande signifikant. Ekivalenskedjor handlar om hur element har olika kopplingar till varandra (Bergström, 2005:317). Kopplingarna kan vara positiva eller negativa. Termen immigration får en positiv innebörd då den kopplas till ekonomisk tillväxt och en negativ innebörd då det kopplas till kriminalitet. Alla element har inte kopplingar till varandra men ofta går det att urskilja ett element som spelar en särskilt viktig roll i diskursen. Laclau och Mouffe kallar dessa element för nodalpunkt eller nod vilken: fungerar som ett slags nav i diskursen, den centrerar diskursen och alla andra element kan ses röra sig kring denna nod (Bergström, 2005:318). Antagonism är ett viktigt begrepp inom Laclau och Mouffes diskursanalys. De har inspirerats av marxismen men istället för att tala om en konflikt på ekonomisk nivå så talar de om en konflikt på språklig nivå. Återigen: enligt Laclau och Mouffe pågår en ständig strid om definitioner av olika begrepp: ( )den ständiga kampen kring mening och meningsskapande leder till att forskaren ser relationer i termer av motsättningar snarare än konsensus (Bergström, 2005:320). Laclau och Mouffes diskursanalys inriktar sig på konstruktionen av olika definitioner. Antagonism inbegriper termen vi och dom -perspektiv vilket är knutet till begreppet identitet. Ett givande sätt att nå en diskurs kan vara undersöka hur identiteter konstrueras. 15

16 4. Teori 4.1 Universalism Utifrån ett universalistiskt perspektiv ska alla människor ha samma rättigheter. Det handlar om mänskliga rättigheter, det vill säga rättigheter baserade endast på det faktum att man är människa och inte på grund av att man tillhör en viss grupp eller erhåller ett visst medborgarskap. Enligt universalismen är det alla människors rättighet att få ta del av världens välfärd och det är alla staters ansvar och skyldighet att erbjuda sina medborgare samma rättigheter: Any legal or political arrangement in which citizens have rights which aliens do not have is injust and in contradiction to natural law (Pécoud and Guchteneire, 2007:71). I tillägg har stater även ett globalt ansvar att se till att de mänskliga rättigheterna efterföljs. Vilka de mänskliga rättigheterna är beslutades för första gången av FN 1948 och antogs i form av The Universal Declaration of Human Rights (Greenhill och Ulfsparre, 2007:20). En av de rättigheter som uttrycks i The Universal Declaration of Human Rights är rätten att emigrera: Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land (Universal Declaration of Human Rights, art. 13-2). Det problematiska med denna rättighet är att den inte kompletteras med rätten att immigrera. I boken Migration Without Borders ställs den här problematiken på sin spets och man frågar sig huruvida det är moraliskt och i enlighet med de mänskliga rättigheterna att kontrollera migration: From a human rights point of view, we are faced with an incomplete situation that sees many people being deprived of their right to emigrate by an absence of possibilities to immigrate. It is therefore worth envisaging a right to mobility: in a world of flows, mobility is a resoure to wich everyone should have access (Pécoud och Guchteneire, 2007:foreword). Mehmet Ugur, en av författarna i Migration Without Borders, problematiserar det universalistiska synsättet och menar att det är fel att argumentera för fri rörlighet endast på grund av det är en rättighet. Enligt Ugur borde fokus i diskussionen istället hamna på huruvida fri rörlighet legitimeras genom att det kan utgöra ett medel för att uppnå andra delar av de mänskliga rättigheterna: the natural law perspective and liberal egalitarian approaches must accept that free movement is not a basic right but only an instrument that could enable individuals to escape inequality (Pécoud and Guchteneire, 16

17 2007:72). Rätten till asyl borde således kompletteras med rätten att immigrera eftersom immigration är en förutsättning för att kunna söka asyl. Den universalistiska åskådningen står i opposition till partikularism som bygger på suveränitet (Noll, 2000:79). Ett exempel på en partikularistisk rättighet är EU-medborgarens rätt till fri rörlighet inom unionen. Rätten till asyl är ett tydligt exempel på en universell rättighet eftersom den förutsätts av att en annan stat tar den asylsökande under sitt beskydd. På vilka grunder en individ har rätt till asyl står definierat i FN:s flyktingkommission (Greenhill och Ulfsparre, 2007:131). Eftersom människor som är i behov av skydd ofta flyr under svåra förhållanden har de ofta inte korrekt dokumentation med sig, därför kan det vara svårt juridiskt att bedöma vem som är i behov av skydd. Möjligheten att överhuvudtaget få lämna in sin asylansökan bör dock vara mindre problematisk att förverkliga. Universalismen utgår från att alla människor är världsmedborgare. Alla världsmedborgares lika rättigheter kan argumenteras för genom att vi bor på samma plats, det vill säga jorden. Den tyska upplysningsfilosofen Immanuel Kant menar att varje enskilds rätt till fri rörlighet bygger på två premisser: The individual right to hospitality is based on two premises. As the Earth is formed as a globe, its inhabitants cannot disperse indefinetely, but are compelled to meet sooner or later. Originally, nobody has a greater right to be at a certaine place than anybody else (Noll, 2000:76). Att vara världsmedborgare borde således enligt ett universalistiskt perspektiv innebära det samma för alla men i praktiken har inte alla människor samma rätt att befinna sig på en viss plats. Jag anser att uttrycket världsmedborgare är ett relativt missbrukat begrepp. Det associeras ofta till positiva aspekter av att en liten del av världens befolkning har börjat resa mer och längre bort. Världsmedborgare är sällan ett begrepp som associeras till problematiska förpliktelser för stater att ta sitt universella ansvar. Det finns någonting romantiskt över att se sig själv som världsmedborgare. Att erhålla ett speciellt nationellt medborgarskap är också ofta någonting som kan kopplas till romantiska föreställningar men i Sverige är det till exempel inte lika politiskt korrekt att känna sig stolt över att vara svensk som att kalla sig världsmedborgare. Det ligger någonting motsägelsefullt i det, precis som det är motsägelsefullt att EU talar om mänskliga rättigheter när rätten till asyl inte efterföljs med asylsökandes möjlighet att ta sig in på unionens territorium. 17

18 4.2 Colonialism of compassion Inledningsvis i uppsatsen omnämndes Amnesty Internationals kritik mot EU:s immigrationsoch asylpolitik vilken de anser inskränka de mänskliga rättigheterna. Amnesty International menar vidare att: EU och nationella regeringar erbjuder för få långsiktiga, hållbara förslag på hur de globala orättvisorna ska lättas, detta är huvudorsaken till varför uppskattningsvis hundratusentals migranter och flyktingar dras mot Europa varje år (Joseph, Amnestys flyktingkonferens ). Jennifer Hyndman, professor i geografi och före detta biståndsarbetare för UNHCR och CARE, framför en liknande kritik i sin bok Managing Migration. Boken kan ses som en studie av den humanitära kulturen som Hyndman beskriver som colonialism of compassion. Ur ett postkolonialt perspektiv så har de maktförhållanden som rådde under kolonialtiden inte försvunnit helt och hållet. De har endast bytt skepnad. Colonialism of compassion är ett uttryck för dagens mer politiska korrekta kolonialism vilken yttrar sig bland annat i den humanitära kulturen. Hyndman har dels forskat kring förhållandena i flyktingläger och dels utfört analys av policydokument av framförallt UNHCR. Hon har funnit att det finns ett gap mellan teori och praktik gällande organisationers sätt att manage displacement. Temporära flyktingläger som i teorin ska vara en tillfällig lösning men i praktiken utgör hem för människor under flera års tid påvisar detta gap: refugee camps that feed, house, and provide some protection to involuntary migrants as dependent provide no solution to the problem of forced migration (Hyndman, 2000:188). Återigen talas om kortsiktiga lösningar vilka Hyndman funnit som trend i de organisationer hon studerat. Hon anser att det ligger en motsägelse i att samtidigt som de humanitära insatserna ökar så är det bara en liten del av alla flyktingar som får chansen att lämna flyktinglägret (Hyndman, 2000:38). Slutsatsen blir att det från västvärldens sida går att urskilja en vilja av att hjälpa utsatta människor, parallellt med en ovilja att ge dessa människor tillträde till samma välfärd, frihet och makt som man åtnjuter som till exempel EU-medborgare. Denna vilja och ovilja är en slags colonialism of compassion, ett sätt att reproducera maktförhållanden genom humanitärt bistånd och policys om upprätthållanden av mänskliga rättigheter: The fictional unity of common humanity becomes clear as one group of people flies in and out of Kenyan refugee camps occupied by another group of people who are restricted to the camps (Hyndman, 2000:188). Hyndman ställer sig mycket kritiskt till långvariga flyktingläger och anser att de är sätt att skjuta ifrån sig den 18

19 reella problematiken samtidigt som västvärldens maktposition stärks: As people, organizations, and countries become increasingly integrated into transnational networks of power, it becomes even more important that those roasted out of these circuits not simply be left in exclusion and isolation. Refugee camps do just that: They remove evidence of human displacement from view and contain the problem without resolution, as noncommunities of the excluded (Hyndman, 2000: ). Hyndmans idéer sätter ord på många av de tankar som jag har haft i arbetet med den här uppsatsen. Jag ville gärna ha någon form av postkolonial teori och Hyndman erbjuder en form som passar bra till den typ av analys jag vill göra, det vill säga undersöka vilka diskurser som ligger bakom EU:s restriktiva immigrationspolitik som också säger sig ta hänsyn till mänskliga rättigheter. 19

20 5. Analys Problemet immigration i möjligheternas EU; uppsatsens titel och en fras att ha i ständig åtanke under läsandets gång. För att förstå EU:s immigrations- och asylpolitik krävs en förståelse av EU:s syn på immigration och asyl. Hur definierar EU immigration, asyl och andra begrepp i anslutning till dessa? För att nå insikt om hur EU tar hänsyn till mänskliga rättigheter i sina immigrations- och asylpolicies krävs en analys av EU:s syn på mänskliga rättigheter. Vad är mänskliga rättigheter för EU och hur viktiga gör sig dessa på den migrationspolitiska agendan? Slutligen erfordras också en analys av EU:s syn på sig själv som politisk aktör i en värld av migration. Vilket ansvar anser sig EU själv ha för världens alla immigranter och flyktingar? EU:s immigrations och asylpolicies innefattas i det politiska området kallat Frihet, Rättvisa och Säkerhet. Jag kommer att börja analysen med en undersökning av dessa tre begrepp. Vad står de för och vad säger de om den migrationspolitiska diskursen i EU? Det var i Tammerfors 1999 som riktlinjerna för EU som Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa fastställdes för första gången. Haagprogrammet tar formuleringen till en annan nivå: I Haagprogrammet efterfrågas en strategi som täcker den yttre dimensionen av unionens politik om frihet, säkerhet och rättvisa (Haagprogrammet, 2005:4). 5.1 Den yttre dimensionen av frihet, säkerhet och rättvisa Frihet, säkerhet och rättvisa konstateras i Haagprogrammet inte endast utgöra en del av EU:s interna migrationspolitik. Den yttre dimensionen är den nya immigrations- och asylpolitiken som får en allt viktigare position inom den europeiska politiken. För att säkerställa frihet, säkerhet och rättvisa inom unionen krävs, enligt EU, en effektiv immigrations- och asylpolitik. Det handlar således inte om att de tre målen ska säkerställas på universell nivå utan det är inom EU:s gränser som dessa ska gälla. Frihet avser fortfarande bara en inre dimension av fri rörlighet inom EU:s gränser. Visionen om fri rörlighet inom EU har inte ändrats i samband med Haagprogrammets införande av en yttre dimension men man har insett att för att säkerställa frihet för EU-medborgare så krävs en politik som tar i beaktning även vad som sker utanför EU:s gränser. Denna insikt är inte helt ny men Haagprogrammet tar den till en ytterligare nivå genom förslag på en mer kontrollorienterad 20

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Frontex EU:s militanta födelsedagsbarn Den europeiska byrån vars främsta uppgift är att postera ut poliser

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång.

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång. Europa är en migrationskontinent Både den fria rörligheten och friheten att stanna på en plats är mänskliga rättigheter. Migranter har format kulturer och samhällen genom historien och kommer att fortsätta

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 25 SCIC 21/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum A. Ur Stockholmsprogrammet (http://europa.eu/legislation_summaries/human_rights/fund amental_rights_within_european_union/jl0034_sv.htm)

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 mars 2014 Beatrice Ask Alexandra

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 Migration Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 2/13 Inledning Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, L 239/146 RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Den som inte rör sig märker inte av sina kedjor Rosa Luxemburg

Den som inte rör sig märker inte av sina kedjor Rosa Luxemburg Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. En värld utan gränser är möjlig En värld utan gränser är ingen orealistisk utopi, vad som däremot är orealistiskt

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Does time have a future

Does time have a future Does time have a future globaliseringens tidevarv sker det ett ständigt utbyte mellan kulturer, tid och rum har konvergerat i den I medialiserade världsbilden och det är inte längre tiden som definierar

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi MIGRATIONSVERKET Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs www.migri.fi Organisation Överdirektör Stöd för verkets ledning Substansenheter Immigration Asyl

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING L 150/168 Europeiska unionens officiella tidning 20.5.2014 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer