Tillägg till 24 plan- och genomförandebeskrivningar

Transkript

1 Dnr: Samrådshandling, Hamnen BRUNNSBERG HÅ Stationen CENTRUM Varbergs fästning VARBERG KARLBERG Hästhaga MARIEDAL SÖRSE Västkustvägen Koloniområde Sjukhus Ko om BREARED Tillägg till 24 plan- och genomförandebeskrivningar Ändring av detaljplaner för Västkustbanan genom Varberg, Bergtunneldelen Varbergs kommun

2 Detaljplanens process Planen upprättas med normalt förfarande i enlighet med Plan- och bygglagens (PBL 2010:900) regler. Normalt förfarande används när föreslagen detaljplan bedöms ha ett stort intresse för allmänheten, antas innebära betydande miljöpåverkan eller möjliggör en förändring i strid mot gällande översiktsplan. Aktuellt förslag till ändring av detaljplaner för bergtunneldelen av Varbergstunneln förväntas vara av stort intresse för allmänheten samt antas innebära betydande miljöpåverkan. I övrigt anses planförslaget överensstämma med gällande översiktsplan. I ett första skede upprättas samrådshandlingar. Under samrådstiden har sakägare, länsstyrelse, myndigheter, intresseorganisationer, övriga intressenter och allmänhet möjlighet att tycka till om förslaget. Inkomna synpunkter resulterar i en samrådsredogörelse samt eventuell bearbetning av förslaget. Därefter upprättas granskningshandlingar. Under granskningstiden har ovanstående krets ännu ett tillfälle att komma med synpunkter. Inkomna synpunkter resulterar i ett granskningsutlåtande samt i eventuella justeringar av förslaget. Efter ett nytt politiskt ställningstagande kan planförslaget föras till antagande av kommunfullmäktige och vinner efter länsstyrelsens prövning laga kraft. Program Samråd Granskning Antagande Tidplan Planprogram 2007, reviderat Samråd andra kvartalet 2015 Granskning fjärde kvartalet 2015 Antagande första kvartalet 2016 Planhandlingar Följande handlingar ingår i Tillägg till befintliga detaljplaner: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) Grundkarta Fastighetsförteckning Behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, godkänt med tillhörande programsamrådsredogörelse,

3 Information Planhandlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Varbergs kommuns webbplats, Planhandlingarna i sin helhet finns tillgängliga på: Stadsbyggnadskontoret, Östra Långgatan 27, Varberg samt Stadsbiblioteket, Kulturhuset Komedianten, Engelbrektsgatan 7, Varberg Samrådstid: t.o.m Underlag för detaljplanen Följande handlingar har tagits fram som underlag till detaljplanen: VA-utredning till detaljplaner för Varbergstunneln, Tyréns Riskanalys Farligt gods, Faveo Trafikutredning Varbergs nya stationsområde, Sweco samt PM/komplettering av Trafikutredningen, Sweco Följande handlingar tas fram i projekt Varbergstunneln och utgör underlag till detaljplanen: Järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket, projektnummer (pågående) Miljökonsekvensbeskrivning till järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket (pågående) Gestaltningsprogram, Trafikverket (pågående) Barnkonsekvensanalys, Trafikverket (pågående) PM Buller, Trafikverket (pågående) PM Vibrationer, Trafikverket (pågående) PM Stomljud, Trafikverket (pågående) PM Elektromagnetiska fält, Trafikverket (pågående) PM Luftmiljö, Trafikverket (pågående) PM Naturmiljöinventeringar, Trafikverket (pågående) PM Kulturmijö, Trafikverket (pågående) PM Riskanalys Natura 2000, Trafikverket (pågående) PM Risk och säkerhet, Trafikverket (pågående) Rapport Naturmiljöinventeringar och naturvärden inom projekt Varbergstunneln, Enviro- Planning (2013) Fram till järnvägsplanens granskningsskede kommer ytterligare kompletterande handlingar att tas fram.

4 Innehåll Inledning 6 Syfte 6 Plandata 6 Betydande miljöpåverkan 6 Uppdrag 6 Projektet och dess sammanhang 8 Sammanfattning av planförslaget 10 Tidigare ställningstaganden 12 Riksintressen och förordnanden 12 Planer och program 14 Befintliga förhållanden 19 Bebyggelse 19 Natur- och rekreation 20 Mark- och vattenförhållanden 22 Teknisk försörjning 23 Planförslag 24 Järnvägsanläggning 24 Trafik 26 Teknisk försörjning 26 Risk och säkerhet 26 Genomförande av projektet 30 Genomförandetid 30 Organisatoriska frågor 30 Tekniska frågor 40 Ekonomiska frågor 40

5 Konsekvenser 41 Miljökonsekvenser 41 Sociala konsekvenser 42 Ekonomiska konsekvenser 42 Medverkande 43

6 Inledning Syfte Syftet med detaljplanen för Västkustbanan genom Varberg, bergtunneldelen, är att möjliggöra utbyggnad av järnvägstunnel under centrala Varberg. Utbyggnaden består av en spårtunnel för dubbelspår och en service- och räddningstunnel som löper parallellt med spårtunneln. Detaljplan tas fram som ett tillägg till gällande detaljplaner som redan i dag finns inom planområdet (ovanför tunnlarna). Detta innebär att gällande detaljplaner ändras så att utbyggnaden av tunnlarna möjliggörs, men att befitliga detaljplaner i övrigt fortsätter att gälla jämsides med detta tillägg. Plandata Planområdet är ett långsmalt område som sträcker sig genom centrala Varberg, med början i norr i höjd med Magasinsgatan och med slut i söder vid Västkustvägen. Planområdet är cirka 2,4 kilometer långt och varierar i bredd mellan meter, se Figur 1. Betydande miljöpåverkan En behovsbedömning av miljöpåverkan har gjorts. Detaljplanens genomförande bedöms medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 miljöbalken. Därför har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanerna fokuserar på att utreda konsekvenserna av Västkustbanan genom Varberg under driftskedet. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i planhandlingarna och redovisas i ett särskilt dokument. En sammanfattning av MKB:n finns längst bak i denna handling. Detaljplanernas MKB använder sig till stora delar av underlag från Trafikverkets utredningar. Flertalet av dessa utredningar pågår vilket gör att MKB:n kommer att utvecklas till granskningsskedet. Uppdrag Byggnadsnämnden beslutade att påbörja planprövning för detaljplaner för Varbergstunneln. 6 Inledning

7 E6 Getteröns naturreservat Väg 41 GÖINGEGÅRDEN Getteröbron LASSABACKA LUGNET Värnamovägen Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM Varbergs fästning VARBERG KARLBERG Hästhaga MARIEDAL SÖRSE Västkustvägen Koloniområde Koloniområde Sjukhus BREARED Österleden APELVIKEN VAREBORG Figur 1. Planområde Planområdets avgränsning km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Inledning 7

8 Projektet och dess sammanhang Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Sedan 1980-talet har Västkustbanan successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår, med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel. Idag är cirka 85% av banan utbyggd till dubbelspår och i Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Trafikverket planerar därför en utbyggnad till dubbelspår utmed denna sträcka med en tunnel under centrala Varberg. Övergripande beskrivning av projektet Projektet Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 km. Norrifrån börjar utbyggnaden vid befintliga dubbelspår cirka 1,2 km norr om Getterövägen. Därifrån och söderut sker ny utbyggnad i markplan fram till cirka 100 meter norr om Monarkbäcken där nedsänkningen av spåren börjar och spåren går ner i ett tråg. På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) vara cirka 50 meter men smalna av till cirka mot norr och söder. Ett nytt läge för Varbergs station planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Det nya plattformsområdet kommer att i huvudsak ligga nedsänkt i det öppna tråget. Direkt söder om plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Inom kvarteret ovan betongtunneln kommer Varbergs nya stationsområde med nedgångar till plattformarna att anläggas. Ungefär i höjd med Engelbrektsgatan övergår betongtunneln i en cirka 3 km lång bergtunnel. Bergtunneln går under befintlig bebyggelse med ett varierande djup mellan 8-25 meter under markytan och mynnar i Breareds rekreationsområde. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel med en parallell servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunnelns norra mynning är placerad i Järnvägsparken, i centrala Varberg, och den södra är belägen inom Breareds rekreationsområde. Den nya järnvägen ansluter till befintlig järnväg vid Hamra. Figur 2. De olika delarna i projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra. 8 Inledning

9 Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden Varbergs kommun står inför en omfattande stadsomvandling. Industrihamnen planeras att flytta från stadens centrala delar åt nordväst där den nya Farehamnen anläggs. I kombination med att järnvägen förläggs i tunnel samt att bangården flyttas norrut frigörs stora ytor mark. Detta möjliggör för stadskärnan att växa mot havet och en ny stadsdel, Västerport, kan utvecklas. Stadsomvandlingen bedrivs samlat i ett stadsutvecklingsprojekt där Farehamnen, Varbergstunneln och Västerport utgör delprojekt. Parallella processer för järnvägsutbyggnaden Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, drivs av Trafikverket i samverkan med Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen. Projektet består av tre olika processer som är beroende av varandra: detaljplan, järnvägsplan och miljötillstånd. Figur 3. Parallella processer i projekt Varbergstunneln, Varberg-Hamra. Inledning 9

10 Framtagande av detaljplaner längs sträckan Parallellt med denna detaljplan tas ytterligare en detaljplan fram för sträckan Varberg- Hamra, vilken omfattar norra och södra delen. Detaljplanerna ska, tillsammans med järnvägsplanen, göra det möjligt att bygga dubbelspår i markplan, tråg och tunnel längs sträckan. Detaljplanerna kommer endast att beröra de delar av järnvägen som går genom detaljplanelagda delar av stadsområdet och där detaljplaneändringar är nödvändiga samt områden som bedömts nödvändiga att planlägga för järnvägsändamål. I övriga delar regleras den framtida markanvändningen endast av järnvägsplanen. Av den anledningen ser järnvägsplanens och detaljplanernas avgränsningar olika ut. Detaljplanernas avgränsning beskrivs nedan och illustreras i Figur 4 1. Detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen Ny detaljplan behövs för delar av den norra och södra delen för järnvägsplaneområdet, se två separata områden i Figur Tillägg till 24 detaljplaner - Ändring av detaljplaner för Västkustbanan genom Varberg, bergtunneldelen (denna handling) Utmed den sträcka där järnvägen ligger i tunnel under centrala Varberg finns 24 gällande detaljplaner. För att möjliggöra järnväg i tunnel under befintlig bebyggelse skapas ett tillägg till de gällande detaljplanerna. Detta innebär att de gällande detaljplanerna fortsätter att gälla jämsides med tillägg till dessa. Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen hanterar delar av järnvägsutbyggnaden genom Varberg som berör mark som sedan tidigare är detaljplanelagd och där det inte har ansetts nödvändigt att göra ny detaljplan. Detta innebär att denna plan möjliggör byggande av järnvägstunnel med början i norr i höjd med Magasinsgatan och med slut i söder vid Västkustvägen. Planen tillåter att järnvägstrafik får anläggas i tunnel under både kvartersmark och allmän platsmark. En service- och räddningstunnel löper parallellt med dubbelspårtunneln för vilken två mynningar planeras. Den norra mynningen, vilken omfattas av denna detaljplan, planeras i järnvägsparken, norr om Otto Torells gata. Service- och räddningstunnelns södra mynning planeras Breareds rekreationsområde, men omfattas inte av denna detaljplan utan ingår i detaljplanen för norra och södra delen av järnvägssträckningen. För att skydda tunnelanläggningen finns det i detaljplanen restriktioner för all form av arbete i berg inom hela planområdet. För att skydda mark och bebyggelse kommer tunnlarna att tätas för att minimera grundvattensänkningen. I arbetet med tunneln och järnvägen kommer åtgärder för att minimera stomljudet utföras. 10 Inledning

11 E6 Getteröns naturreservat Väg 41 GÖINGEGÅRDEN Getteröbron LASSABACKA LUGNET Värnamovägen Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM Varbergs fästning VARBERG KARLBERG Hästhaga MARIEDAL SÖRSE Västkustvägen Koloniområde Koloniområde Sjukhus BREARED Österleden APELVIKEN Planområde tillägg Planområde detaljplan Ny sträckning järnväg VAREBORG Lantmäteriet, Geodatasamverkan km Figur 4. Planområden och ny järnvägssträckning. Inledning 11

12 Tidigare ställningstaganden Riksintressen och förordnanden Riksintressen är geografiska områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintressen kan gälla för områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden, såväl som för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, totalförsvaret med mera). Bestämmelser om riksintressen finns i 3 och 4 kap miljöbalken. Riksintressen enligt 3 kap utses av centrala myndigheter inom sina respektive ansvarsområden, medan riksintressen enligt 4 kap beslutas av riksdagen och anges direkt i lagtexten. Planområdet berör tre riksintressen; riksintresse för kommunikation (3 kap miljöbalken), riksintresse för kulturmiljövård (3 kap miljöbalken) och riksintresse för kustzon (4 kap miljöbalken). se Figur 5 Planområdet berörs inte av några förordnanden, så som till exempel strandskydd, naturreservat eller naturminne. Riksintresse för kustzon Hela Varbergs kustområde, väster om väg E6, är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Planens genomförande bedöms inte utgöra en negativ påverkan på riksintresset. Riksintressen för kommunikation - järnväg och anläggning för tågtrafik Västkustbanan, med befintlig station i Varberg, växlingsbangård och järnväg på sträckan Varberg-Hamra, är av riksintresse. Västkustbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet, Transeuropeiska transportnätet, som är satsningar från EU:s sida på infrastruktur som kopplar samman Europa. Banan sträcker sig från Göteborg till Lund och är en mycket viktig bana för personoch godstågstrafik. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet. Även tillåtlighetskorridoren för planerad utbyggnad på sträckan Varberg-Hamra är av riksintresse. Riksintresse för kulturmiljövård, Varbergs innerstad Varbergs stadskärna, inklusive Platsarna och kurortsområdet, är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset består av medeltida slott och fästning med bevarade delar från såväl dansk som svensk tid. Det äldre stadsområdet Platsarna med enkel trähusbebyggelse från 1800-talet. Innerstaden med rutnätsplan från 1660-talet, småskalig trähusbebyggelse från och 1800-talen och monumental stenbebyggelse från ca samt Kustsanatoriet med välbevarad miljö. Förändringar av befintlig bebyggelse och andra anläggningar av betydelse för områdets samlade miljökaraktär samt rivningar prövas restriktivt. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar övervägs som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska värde. Förändringar i kulturmiljön beskrivs i detaljplanens MKB. Eftersom järnvägen delvis dras i tunnel kan miljön kring kulturvärden komma att förbättras. 12 Tidigare ställningstaganden

13 E6 Getteröns naturreservat Väg 41 GÖINGEGÅRDEN Getteröbron LASSABACKA LUGNET Värnamovägen Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM Varbergs fästning VARBERG KARLBERG Hästhaga MARIEDAL SÖRSE Västkustvägen Koloniområde Koloniområde Sjukhus BREARED Österleden APELVIKEN VAREBORG RI kulturmiljövård RI väg RI hamn RI järnväg RI sjöfart RI friluftsliv RI naturvård RI kustzon Natura 2000 RAMSAR-område RI järnväg - planerad Naturreservat Figur 5. Karta över riksintressen (förkortas som RI) och förordnanden. Se även miljökonsekvensbeskrivningen. Strandskydd utvidgat Strandskydd generellt Tidigare ställningstaganden 13

14 Planer och program Översiktsplaner Föreslagen sträckning av tunneln följer den kommunomfattande översiktsplanen samt den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet (båda antagna av kommunfullmäktige 2010). I gällande översiktsplan framgår att en utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår i en tunnel under staden ska möjliggöras. Ett järnvägsreservat för tunneln finns. Av planens inriktningar framgår att utbyggnaden ska prioriteras och att ingen bebyggelse får tillkomma som förhindrar utbyggnaden av dubbelspår på Västkustbanan med tunnel genom Varbergs stad och nytt stationsområde. Även den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet stödjer och möjliggör utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår och tunnel under staden. I fördjupningen finns järnvägsreservat för järnvägen ovan mark, i den sträckning som nu planeras. Fördjupningen lyfter också fram de stadsutvecklingsmöjligheter som järnvägens nya dragning i en tunnel under staden möjliggör, i form av utveckling av nya stadsområden och bättre tillgänglighet mellan staden och havet. Förstudie för utbyggnad av dubbelspår delen Varberg Hamra År 2000 gjordes en förstudie för delen Varberg-Hamra. I denna förstudie beskrevs effekter och konsekvenser av tre olika utbyggnadsalternativ, nämligen utmed befintlig sträckning, i tunnel under staden samt öster om staden, längs med motorvägen. Med hänsyn till de i förstudien redovisade positiva effekter vad avser främst samhällsutveckling samt trafik och miljö beslutade Banverket att gå vidare med systemalternativet Tunnel under staden. Järnvägsutredning År 2002 gjordes en järnvägsutredning där två tunnelalternativ, en Stadsmiljötunnel (SMTÖ) och en Centrumtunnel (CT) studerades. De båda tunnelalternativen jämfördes mot alternativet att inte göra någon åtgärd och låta järnvägen ligga kvar i befintligt läge. I september 2003 beslutade dåvarande Banverket att utredningsalternativ Stadsmiljötunnel (SMTÖ) ska ligga till grund för fortsatt arbete med järnvägsplan och projektering. Med järnvägsutredningen som grund fattade regeringen beslut om att ge projektet tillåtlighet enligt kap 17 miljöbalken. Tillåtlighetsbeslutet fattades den 21 mars Planprogram Ett program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg har tagits fram vilket godkändes i Kommunstyrelsens arbetsutskott Planprogrammet omfattar den korridor för tunnel, anslutande bana samt bangård som tagits fram i samband med järnvägsutredningen. Programmet omfattar, förutom själva spårområdet, även mark för bulleråtgärder, schakt, tunnelmynningar med mera kring spåret. Gällande detaljplaner Föreliggande detaljplan kommer att utgöra tillägg till 24 gällande detaljplaner. Detta innebär att de gällande detaljplanerna fortsätter att gälla jämsides med detta tillägg. Gällande detaljplaner redovisas i tabell nedan och i Figur 6 på motstående sida. I tabellen nedan anges planerna från norr till söder. Sex av planerna har en genomförandetid som fortfarande gäller. Gällande genomförandetid innebär att fastighetsägare har rätt att genomföra det planen medger och kommunen kan inte, utan att ersätta fastighetsägare, ändra planen. Aktuell ändringsplan utgör ingen begränsning av de byggrätter gällande detaljplaner medger. 14 Tidigare ställningstaganden

15 Plannummer nummerordn. Namn Genomförandetid pågår t.o.m 1 Stadsplan Stadsplanekarta över kvarteret Lagmannen och Kommersrådet - mm. 166 Kvarteret Berget mm Detaljplan för Prosten Detaljplan för Prosten Förslag till ändring av stadsplanen för del av södra - hamnvägen mm 345 Brunnsparken Detaljplan för delar av Kungsgatan och Torggatan Förslag till ändring i stadsplan för kvarteret Läkaren Detaljplan för stadshotellet- del av Läkaren 9 och Getakärr 3:46 47 Stadsplanekarta över kvarteren Magistern och Kronofogden Detaljplan kvarter bomlyckan - 52 Stadsplanekarta över kvarteret Igladammen och Freden - 34 Stadsplanekarta över kvarteret Spiggen m.m Förslag till ändring i stadsplanen för kvarteret Spiggen - 95 Förslag till ändring i stadsplanen för Landerigatan -!( 83!( 68!( 366!(!(!( !(!( 345!(Stadsplan1 378!( 105!( 43!( 47!( 228!(!( 52 75!(!( !( 78!( 95!( 399 Planområde Gällande detaljplaner med genomförandetid kvar Gällande detaljplaner Gällande detaljplan - Stadsplan 1!( 41!( 57!( 183!( ,125 0,25 0,5 0,75 1 Km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 6. Kartan visar vilka detaljplaner (24 st) som berörs av tilläggen i denna detalj plan. Tidigare ställningstaganden 15

16 Plannummer nummerordn. Namn Genomförandetid pågår t.o.m 41 Stadsplanekarta över kvarteren Löjan, Stenbiten mm Stadsplanekarta över del av Mariedalsområdet - 43 Stadsplanekarta över kvarteret Freden mm Stadsplanekarta över del av Mariedalsområdet Sörse- del av Getakärr 5:1, söder om förskolan Rundgården Sörsedammsområdet Detaljplan för Sörsedammen 2 mm, Sörsedammen del av Getakärr 6:71 och 5:1 91 Förslag till stadsplan för del av Varberg Sörsedammsområdet - Berörda fastighetsplaner I så kallade fastighetsplaner (tidigare tomtindelningar) har kommunen för vissa detaljplaner tidigare även lagt till bestämmelser om markens indelning i fastigheter, servitut, ledningsrätt och liknande. För att möjliggöra fastighetsbildning för tunnel behöver dessa upphävas under mark eller i sin helhet, se under rubriken Genomförande av projektet, Fastighetsplaner som upphävs. Inom planområdet finns 29 fastighetsplaner: Dessa listas nedan från norr till söder och redovisas på motstående sida på karta i Figur 7. Tomtindelning för kvarteret Prosten (1383K-12/1952), fastställd 3 juli Tomtindelning för kvarteret Gästgivaren (1383K-15/1953), fastställd 17 augusti Tomtindelning för kvarteret Magistern (1383K-11/1931), fastställd 20 april Tomtindelning för del av kvarter Bagaren ( 13-VAR-531), fastställd 9 februari 1982 Tomtindelning för kvarteret Folkskolan (1383K-60/1963), fastställd 26 februari Tomtindelning för kvarteret Gyltalyckan (1383K-19/1955), fastställd 16 februari 1955 Tomtindelning för kvarteret Igladammen (1383K-31/1943), fastställd 13 februari 1943 Tomtindelning för kvarteret Igladammen (1383K-69/1961), fastställd 8 september Tomtindelning för kvarteret Igladammen ( 1383K-9/1955), fastställd 4 december 1954 Tomtindelning för kvarteret Freden (1383K-1/1953), fastställd 9 januari 1953 Tomtindelning inom kvarteret Lubben (1383K-15/1938), fastställd 27 november Tomtindelning för kvarteret Lubben (1383K-24/1966), fastställd 5 april Tomtindelning för del av kvarteret Lubben (1383K-138/1966), fastställd 22 september Tomtindelning inom kvarteret Siken (1383K-53/1938), fastställd 30 december Tomtindelning inom kvarteret Siken (1383K-10/1944), fastställd 14 mars Tomtindelning för kvarteret Siken (1383K-35/1952), fastställd 9 september Tomtindelning för kvarteret Laken (1383K-75/1956), fastställd 11 december Tomtindelning för kvarteret Laken (1383K-15/1963), fastställd 12 januari Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-33/1954), fastställd 6 april Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-19/1938), fastställd 27 november Tidigare ställningstaganden

17 17 Tidigare ställningstaganden STENBITEN KRABBAN MARIEDAL RÄKAN GÄDDAN MUSSLAN SÖRSEDAMMEN 1383K-159/ VAR K-16/ K-74/ K-84/ K-80/ K-33/ K-83/ K-19/1938 SIKEN LUBBEN 1383K-138/ K-15/ K-53/ K-75/ K-15/ K-35/1952 FOLKSKOLAN IGLADAMMEN FREDEN 1383K-1/ K-60/ K-19/ K-69/ K-31/ K-24/ K-9/1955 MAGISTERN GÄSTGIVAREN PROSTEN BAGAREN 1383K-11/ VAR K-15/ K-12/1952 OSTRONET 1383K-82/1962 GYLTALYCKAN GÄDDAN 1383K-72/1956 STENBITEN STENBITEN LAKEN SIKEN 1383K-10/1944 SIKEN LUBBEN LUBBEN IGLADAMMEN IGLADAMMEN LAKEN Figur 7. Fastighetsplaner inom planområdet.

18 Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-72/1956), fastställd 14 december Tomtindelning för kvarteret Gäddan (383K-74/1956), fastställd 17 december Tomtindelning för kvarteret Gäddan (1383K-16/1963), fastställd 12 januari Tomtindelning för kvarteret Krabban (1383K-80/1962), fastställd 10 december Tomtindelning för kvarteret Musslan (1383K-84/1962), fastställd 10 december Tomtindelning för kvarteret Ostronet (1383K-82/1962), fastställd 10 december Tomtindelning för kvarteret Räkan (1383K-83/1962), fastställd 10 december Tomtindelning för kvarteret Mariedal (1383K-159/1971), fastställd 9 november Tomtindelning för kvarteret Sörsedammen (13-VAR-368), fastställd 26 januari Tidigare ställningstaganden

19 Befintliga förhållanden I detta avsnitt beskrivs nuläget utifrån olika aspekter. Hur dessa förändras av planförslaget och vilka konsekvenser det ger beskrivs längre fram i handlingen under Planförslag. Bebyggelse Inom planområdet, ovanför planerad järnvägstunnel, finns olika typer av bebyggelse. Planområdets norra del utgörs av de centrala delarna av staden, med en blandad stadsbebyggelse med bostäder, handel, kultur och service. Bebyggelsen i de södra delarna består av villor och flerbostadshus i Mariedal och Sörse. Figur 8. Markanvändning och bebyggelse inom och i anslutning till planområdet. Kulturmiljö En utredning av kulturmiljöer tas fram och beräknas vara färdig under våren Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Inom planområdet finns utpekade kulturmiljövärden. I planeringen för utbyggnaden av järnvägen har kulturmiljökaraktärer identifierats längs sträckan. Nedan följer en översiktlig beskrivning av identifierade kulturmiljökaraktärer tillsammans med värdefulla byggnader och miljöer inom dessa, Se figur Figur 8 och Figur 9. Riksintressen och förordnanden kopplade till kulturmiljön redovisas under Tidigare ställningstaganden Befintliga förhållanden 19

20 Karaktärsområde - Stationsområdet Ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha högt värde, framför allt gäller detta den befintliga stationsbyggnaden. Stationsbyggnaden ligger dock utanför planområdet och berörs inte av detta arbete. Den del av denna detaljplanen som ligger inom stationsområdet utgörs i huvudsak av Järnvägsparken. I samband med att järnvägen drogs genom Varberg anlades järnvägsparken. Järnvägsparken är en långsmal park med en central stig mellan höga ädelträd. Parken är belägen mellan Västra Vallgatan på ena sidan och parkeringsplats och järnväg på den andra. Parken fungerar som en buffert och en koppling mellan innerstaden och järnvägsstationen, men även som en länk till Engelska parken, som ligger söder om Järnvägsparken. Karaktärsområde - Centrala Varberg Centrala Varberg utgörs av innerstaden; rutnätsstaden med intilliggande stadsdelar. Planområdet berör främst de delar av karaktärsområdet som kallas rutnätsstaden. Rutnätsstaden - Rutnätsstaden ligger inom riksintresset Varberg och ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha ett mycket högt värde. Varberg inom Vallgatorna utgör med sin intakta rutnätsplan från 1660-talet ramen för Varbergs bebyggelse och stadsliv åren I sin helhet innehåller området en stor del välbevarad, småskalig träbebyggelse från och 1800-tal, samt en rad representativa byggnader från 1800-talets andra hälft. Flertalet byggnader inom centrala Varberg är utpekade och värderade i samband med den länsomfattande bebyggelseinventeringen som Kulturmiljö Halland genomförde Kommunen har tagit fram ett planeringsunderlag för Varbergs stadskärna (antaget av byggnadsnämnden 2012). Inom området finns ett antal fastigheter som försetts med skydd- och/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan. Bestämmelsernas innebörd varierar. Fastigheter som berörs av bestämmelserna ligger inom kvarteren Bomlyckan, Berget, Kvarnen, Brunnsparken, Prosten och Läkaren. Planområdets norra del berör två större fornlämningsområden, det är Varberg 61:1 och 62:1. Inom Varberg 61:1 kan kulturlager påträffas från Varberg på Platsarna Inom Varberg 62:1 kan kulturlager påträffas från Varberg inom Vallgatorna, från 1660-talet och framåt i tiden. I planområdets södra del finns ett antal gravsättningar och högar vid Västkustvägen. Natur- och rekreation Inom planområdet finns ett fåtal natur- och parkområden. Planområdets norra del omfattar Järnvägsvägsparken och en mindre del av Engelska parken, utmed Västra Vallgatan. Parkerna utgör målpunkter för rekreation. Inom Sörseområdet i planområdets södra del finns större öppna grönytor. Ett flertal inventeringar, för att identifiera naturvärden inom och i anslutning till utbyggnaden av järnvägen, har genomförts under 2013 och Under 2013 gjordes en naturvärdesinventering, en fågelinventering, en våtmarksinventering med fördjupning avseende groddjur och en biotopkartering. Utöver det utfördes elfiske i fyra vattendrag. Under 2014 kompletterades inventeringarna med fördjupade artinventeringar samt naturvärdesinventering av etableringsytor och längs den befintliga järnvägens sträckning. Planförslaget berör två naturmiljöer som har utpekat naturvärde. Järnvägsparken och Engelska parken har tilldelats Naturvärdesklass 2 (Stor positiv betydelse för biologisk mångfald). Park 20 Befintliga förhållanden

21 E6 Getteröns naturreservat Väg 41 GÖINGEGÅRDEN Getteröbron LASSABACKA LUGNET Värnamovägen Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM Varbergs fästning VARBERG KARLBERG Hästhaga MARIEDAL SÖRSE Västkustvägen Koloniområde Koloniområde Sjukhus BREARED Österleden Planområde APELVIKEN Odlingslandskapet i norr Industriområde-Lassabacka Apelvikens kurort Stationsområdet Centrala Varberg Fästningsområdet Kusten Södra Varberg Odlingslandskapet i söder VAREBORG km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 9. Identifi erade karaktärsområden ur ett kulturmiljöperspektiv. Befintliga förhållanden 21

22 med grova lövträd av bland annat alm, bok, björk, jakaranda, lind. På träden har tre rödlistade lavar påträffats. Sannolikt kan här finnas flera sällsynta lavar och insekter. Naturvärdesobjekten har klassificerats mellan 1-4, med utgångspunkt från deras betydelse för biologisk mångfald, där klass 1 är det högsta naturvärdet. Mark- och vattenförhållanden Ett flertal geotekniska och geohydrologiska undersökningar pågår. Varefter dessa sammanställs kommer kännedom om jord, berg och grundvattenförhållanden att öka. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Geotekniska förhållanden I norra delen av planområdet, från stationen till Engelska parken, ligger bergytan på upp till 12 meters djup och överlagras av mestadels lera. I höjd med Engelbrektsgatan ligger bergytan nästan uppe vid markytan och täcks enbart av någon enstaka meter jord. Berggrunden är av god kvalitet och består av en storblockig charnockit. Från Engelska parken till Pilhagsparkens norra del ligger berggrunden 7-10 meter under markytan. Jordlagren består främst av sand med silt- och lerskikt och närmast berget kan även morän påträffas. Berggrunden består av gnejsig granit vilken generellt är stor- till medelblockig, men den genomkorsas även av några svaghetszoner, där större behov av tätning, vid byggande av tunnel, kan föreligga. I Pilhagsparken ligger berget mycket ytligt och berg i dagen kan observeras. Från Pilhagsparken till Mariedalsskolan ligger berget generellt ca 5 meter under markytan och överlagras sannolikt av sand och underordnad silt och lera. Från Mariedalsskolan till Västkustvägen är berget åter ytligt och tittar ofta fram i markytan. Berggrunden består främst av gnejsig granit, vilken är normal- till storblockig, det vill säga av god kvalitet. Även mindre mängder charnockit förekommer. Berggrunden genomkorsas av enstaka svaghetszoner. Vatten och hydrogeologi Inom tunneldelen finns inga korsande vattendrag, diken eller dikningsföretag. Eftersom jordlagren längs tunnelsträckan mestadels är relativt tunna, så används de normalt inte för grundvattenuttag. Utifrån bedömningar gjorda i samband med borrningar av energibrunnar, så är berget (charnockit och gnejs) ofta måttligt till rikligt vattenförande beroende på förekomst av såväl brantstående som horisontella spricksystem. Några grundvattenuttag av betydelse, för dricksvattenförsörjning görs dock knappast inom bergtunneldelen. I området finns dock ett stort antal energibrunnar för uttag av värme ur bergmassan. Jordlagren ovan berget utgörs främst av friktionsjordar som, ur sättningssynpunkt, i huvudsak är okänsliga för grundvattenavsänkningar. Inom delområden längs planerad bergtunnel förekommer dock lerlager, ofta relativt nära bergytan, vilka skulle kunna medföra risker för sättningar om grundvattennivån skulle sänkas av mycket. Bedömningsvis är dock dessa lerlager rätt väl konsoliderade (stabila) och riskerna för sättningar bedöms som begränsade. Förorenad mark En utredning av förorenad mark tas fram och beräknas vara färdig under våren Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Inom planområdet kan det inte uteslutas att föroreningar (främst klorerade lösningsme- 22 Befintliga förhållanden

23 del) kan finnas i berggrundvattnet, men risken bedöms som liten. Teknisk försörjning En VA-utredning (2015) har tagits fram för detaljplanen vilken belyser förutsättningar för erforderliga VA-system inom berörda områden, dels i befintligt utförande samt i förhållande till framtida förusättningar. Utredningen belyser dagvatten, vatten, avlopp, el, tele, opto, gas och fjärrvärme. Dagvatten Varbergs kommuns dagvattenpolicy (2008) avser att säkerställa att dagvattnets föroreningar inte släpps ut i miljön, att grundvattenbalansen bibehålls, att skador på fastigheter och andra anläggningar inte uppkommer samt att bebyggelsemiljön berikas och att vattenprocesserna synliggöras. Där dagvatten bildas ska lokalt omhändertagande av dagvattnet ske inom aktuellt område i så hög utsträckning som möjligt. Befintligt stationsområde är i dag förlagt i markplan och är i huvudsak dränerat via täckt dränering. Omgivande områden samt övriga delar ovan mark längs tunnelområdet avvattnas i dagsläget via befintligt dagvattennät. Inom planområdet finns ett flertal korsande eller längsgående dagvattenledningar. Dessa redovisas i VA-utredningen. Vatten, avlopp, värme och el Inom planområdet finns ett flertal korsande och längsgående befintliga kablar och ledningar. Ledningsslag och ledningsägare redovisas i detalj i VA-utredningen. Befintliga förhållanden 23

24 Planförslag Järnvägsanläggning Tunnlar och skydd av järnvägsanläggningen Planen tillåter att järnvägstrafik får anläggas i tunnel under både kvartersmark och allmän platsmark. I denna plan hanteras 170 meter av den 300 meter långa, planerade betongtunneln och 2,2 kilometer av den 2,8 km långa bergtunneln. I planområdets norra del kommer järnvägen att gå i betongtunnel under marknivån för att sedan, i höjd med Västra Vallgatan/Engelbrektsgatan, övergå i en bergtunnel. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel. Parallellt med bergtunneln och cirka 10 meter från denna kommer det att gå en servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunneln förläggs på spårtunnelns västra sida och det kommer att finnas flera förbindelser mellan de båda tunnlarna. Avståndet mellan förbindelserna utreds. I planen anges inom vilka nivåer anläggning av järnvägstunnlar får ske. I halvcirklar på plankartan anges lägsta nivå i meter, under nollplanet, till vilken tunnel får anläggas. Längs tunnelsträckan varierar marknivån, vilket innebär att nollplanet längs sträckan hamnar mellan 2-38 meter under marknivån. Detta innebär att avståndet från marknivån till tunnelns tak varierar längs tunnelsträckan mellan ett par meter till cirka 26 meter. De nivåer som anges på plankartan ska sammanbindas så att de bildar ett lutande plan mellan sig. Detta plan utgör nedre gräns för område reserverat för järnväg. Från detta plan, och max 26,5 meter däröver (för betongtunneln) och max 21,5 meter däröver (för bergtunneln), får järnvägstrafik anläggas. Spårtunneln är cirka 9 meter hög och 14 m bred. Övrigt utrymme under och över tunneln är främst för skydd av tunneln. I detaljplanen finns bestämmelser som syftar till att skydda järnvägsanläggningen. Restriktioner finns för ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning, borrning och liknande vilket preciseras i planbestämmelser. Det finns också en bestämmelse som medger underjordiska konstruktioner, t.ex. behov av underjordiska vattenmagasin och ledningar för omhändertagande av anläggningens vatten. Se vidare beskrivning av höjdsättning och skydd mot översvämning under Risk och säkerhet. Figur 10. Principiell tvärsektion. Parallellt med spårtunneln ligger service- och räddningstunneln. Spårtunneln är en dubbelspårstunnel som är cirka 14 meter bred och 9 meter hög. Avståndet mellan spårtunnel och service- och räddningstunneln är cirka 10 meter. Med jämna mellanrum kommer det att finnas förbindelser mellan tunnlarna. 24 Planförslag

25 Figur 11. Planområdet sträcker sig från Magasinsgatan i norr till Västkustvägen i söder. Från Magasinsgatan går järnvägen i en betongtunnel och i höjd med Västra Vallgatan/Engelbrektsgatan går den över i bergtunnel. Avståndet mellan marknivån och tunneln varierar på sträckan. Betongtunneldelen ligger endast några meter under marknivån, medan bergtunneln i höjd med Kattegattsvägen, ligger cirka 19 meter under marknivån och strax innan Västkustvägen cirka 26 meter under marknivån. Planförslag 25

26 Servicetunnelns mynning I planen ingår även den nordliga nedfarten till servicetunneln vars mynning planeras i nuvarande Järnvägsparken. Planen reglerar placeringen av nedfarten. Trafik Planförslaget möjliggör en kraftig kapacitetsökning på järnvägen, jämfört med idag. Snabbtågen kan komma att gå med 1 tåg/timme och riktning varav hälften stannar i Varberg. Öresundstågen kan komma att gå med som mest 4 tåg/timme och riktning norr om Varberg. Godstrafiken på Västkustbanan kan utgöras av 20 genomgående godståg/dygn samt 18 godståg/dygn som angör godsbangården, att jämföra med dagens 29 godståg. Utöver dessa tåg antas två tåg/dygn angöra Varberg via Viskadalsbanan. Eftersom detaljplanen endast omfattar järnväg i tunnel bedöms inte övrig trafik påverkas av planförslaget. Teknisk försörjning Dagvatten De förändringar som sker inom planområdet och som påverkar dagvattensituationen är främst kopplade till servicetunnelns mynning i marknivå samt betongtunneldelen. Nedfart till servicetunneln kommer att behöva hårdgöras för att underlätta uppställning och framkomlighet för räddningsfordon. Dessa ytor kommer att behöva avvattnas. Den nya betongtunneln innebär även att en del ledningar måste läggas om. I VA-utredningen tillhörande detaljplanen redovisas en hållbar principlösning som skall uppfylla de krav som ställs på dagvattenhanteringen. Vatten, avlopp, värme och el Ett flertal befintliga fastigheter inom planområdet har servisanslutningar till det allmänna vattenförsörjnings- och spillvattennätet. Dessa kommer att påverkas i olika omfattning men framförallt genom att anslutande ledningsnät kommer att behöva läggas om i samband med utbyggnaden av järnvägsanläggningen. I en framtida situation ska dock säkerställas att befintliga förbindelsepunkter kan kvarstå eller ersättas med nya med motsvarande kapacitet och nivåförutsättningar. Planerad järnvägsanläggning kommer ha ett ökat behov av brandvatten jämfört med dagens situation. Omfattningen är under utredning. Parallellt pågår VIVAB s utredning gällande kapacitet i befintligt nät. Utifrån kommande resultat av dessa båda utredningar utarbetas lämplig lösning för att säkerställa tillräcklig brandvattenkapacitet för både järnvägsanläggningen och omgivande områden. Vid en eventuell brandsituation i järnvägsanläggningens tråg och tunneldel ska släckvatten omhändertas enligt särskilda normer. Likaså gäller vid en eventuell olycka med läckage av farligt gods. I dessa situationer ska anläggningens utlopp till recipient stängas för uppsamling och sanering av kontaminerat vatten. Risk och säkerhet Personsäkerhet I och med planens genomförande försvinner alla plankorsningar med spårbunden trafik, vilket innebär att trafiksäkerheten ökar och risken för personpåkörningar minskar. 26 Planförslag

27 I händelse av olycka och behov av utrymning från spårtunneln, kan detta ske via förbindelser till servicetunneln och vidare ut genom servicetunnelns mynning i Järnvägsparken, alternativt i Breared. Ytor för räddningsfordon finns i tunneln samt i anslutning till förbindelserna mellan servicetunnel och spårtunnel. Tunnelmynningarna ska vara tillgängliga för räddningstjänsten och återsamlingsyta för resenärer ska finnas vid respektive mynning. En rapport som fokuserar på personrisker och personsäkerhet pågår och beräknas vara färdig under våren Räddningstjänstens tillgänglighet till tunnelmynningar och tråg utreds också. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Farligt gods En riskanalys för farligt gods har tagits fram (2015). Sannolikheten att en farlig godsolycka på järnvägen ska inträffa i anslutning till aktuellt område är mycket liten. Om det trots allt skulle inträffa kan det inte uteslutas att konsekvenserna blir stora. Risk för tredje man avseende farligt godsolyckor ökar inte på grund av planerad utbyggnad av Västkustbanan/Varbergstunneln. På grund av ett inneboende skydd i form av tråget samt överdäckningen kommer konsekvenserna av en farligt godsolycka i stationsområdet snarare att minska risken jämfört med dagsläget. För befintlig bebyggelse som i dag ligger nära järnvägen och där sträckningen i framtiden kommer gå genom tunnel kommer risknivåerna för farligt godsolyckor att minska betydligt. Buller Eftersom detaljplanen endast omfattar järnväg i tunnel uppstår inget luftburet buller, däremot kan stomljud uppkomma, se nedan. Stomljud Stomljud uppstår genom att vibrationer sprids genom marken till närliggande byggnader och sätter konstruktionen i svängning som i sin tur avger ett lågfrekvent muller som i vissa fall kan höras inomhus. Stomljud är framför allt en fråga att beakta vid bostäder i närheten av tågtunnlar. Det saknas nationella krav gällande stomljud från spårbunden trafik i tunnel. I detta projekt föreslås att det projektspecifika målvärdet LASmax 30 dba ska tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Beräkning av stomljudsnivåer efter utbyggnaden av tunneln har utförts för kvarter med bostäder och andra känsliga fastigheter längs tunnellinjen. Utan åtgärder riskerar det projektspecifika målet LASmax 30 dba att överskridas för fastigheterna direkt ovanpå och väldigt nära tunnellinjen. Stomljudsdämpande åtgärder krävs. De föreslagna skyddsåtgärderna innebär att spåret kompletteras med vibrationsisolerad spårplatta eller elastisk befästning. En rapport om stomljud pågår och beräknas vara färdig under våren Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Vibrationer Vibrationsmätningar har utförts. Resultatet sammanställs i rapport som beräknas färdig under våren Preliminära resultat visar att samtliga registrerade nivåer på bjälklag understiger riktvärdet för befintlig miljö 1,0 mm/s. Riktvärdet för vibrationer för nybyggnad av bana är 0,4 mm/s. I nuläget går det inte utesluta att riktvärdena för vibrationsnivåerna från järnvägen kan underskridas utmed hela sträckan Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Planförslag 27

28 Elektromagnetiska fält Gränsvärden eller skyddsavstånd för elektromagnetiska fält finns inte fastslagna i Sverige. För att vara på säkra sidan tillämpas därför den så kallade försiktighetsprincipen. Det innebär att man har tagit fram värden att jämföra med, som innebär att man med marginal underskrider nivåer som kan innebära risk för hälsan. Trafikverkets målsättning är att det genererade elektromagnetiska fältet från kontaktledningen vid bostäder och stadigvarande arbetsplatser ska understiga värdet 0,4 μt som årsmedelvärde. Den nya järnvägsanläggningen bedöms vara bättre än befintlig och generellt ge förutsättningar för mindre elektromagnetiska fält. Att järnvägen förläggs i tunnel innebär att färre befintliga bostäder kommer att utsättas för elektromagnetiska fält. En rapport om elektromagnetiska fält pågår och beräknas vara färdig under våren Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Luftmiljö Ventilationsschakt från tunnlarna bedöms inte behövas. Inom stationen, på plattformarna, finns dock risk för förhöjda partikelvärden i luften. Detta föreslås förhindras genom att luften dras upp i ventilationsschakt innan den når plattformarna. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Förorenad mark Urgrävning av förorenade massor inom planområdet bedöms bli aktuellt vilka isåfall kommer avlägsnas och omhändertas. Risk för översvämning av anläggning Vid en stigande havsnivå finns det risk för översvämning. Trafikverket har beslutat att en permanent skyddsnivå på +3,5 m (över nollplanet) ska användas för att skydda tråg och tunnel från översvämning. Tråget och tunneln ska genom skyddskonstruktioner skyddas mot översvämning från havet eller översvämning vid skyfall. Möjlighet till påbyggnad vid behov ska finnas. Tunnelmynningen i norr ska skyddas med en spårtröskel och stängningsbara luckor. Även nedgångarna till perrongerna vid stationsområdet kommer att vara stängningsbara. I den södra delen ligger järnvägsanläggningen betydligt högre och risk för översvämningar på grund av höjt havsvattenstånd bedöms därmed inte finnas. Grundvattensänkning och bergvärmeanläggningar Vid anläggande av bergtunneln kommer grundvattnet i berget och överliggande jord att påverkas genom en sänkt grundvattennivå. Tätningsåtgärder kommer utföras för att minska grundvattenavsänkningen. Vid byggande av bergtunneln bedöms det troligt att förinjektering av bergmassan kommer att ske, det vill säga att cement trycks in i berget, före utsprängning av tunneln. Detta innebär att genomsläppligheten hos bergmassan och därmed grundvatteninströmningen kommer att reduceras. Omfattning av tätning eller andra åtgärder för att minska grundvattenavsänkningen kommer att vägas mot påverkan på omgivningen. Potentiella objekt i tunnelns omgivning som kan påverkas negativt av en grundvattensänkning är till exempel vissa äldre byggnader (ökad sättningsrisk) samt bergvärmeanläggningar/energibrunnar (minskad energipotential). Beaktande av eventuella ytterligare känsliga objekt, eventuella föroreningar i grundvattnet, saltvattenpå- 28 Planförslag

29 verkan från havet, med mera kommer också göras. En översiktlig utbredning av grundvattenavsänkningen är under framtagande för miljökonsekvensbeksrivningen för järnvägsplanen, men en mer detaljerad bild av avsänkningen samt påverkan på omgivningen kommer att arbetas fram till systemhandling och vattendomsansökan. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Inom hela planområdet finns restriktioner för nyetablering av bergvärmeanläggningar. Restriktioner finns för all form av ingrepp i berg. Inom område betecknat med T 1 och T 2 (områden inom vilket Trafikverket önskar äganderätt genom tredimensionell fastighetsbildning) är det inte tillåtet att ha någon form av brunnar i berg eller energibrunnar. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar. Planförslag 29

30 Genomförande av projektet Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Plan- och genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen av genomförandet av projektet är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Genomförandetid Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under genomförandetiden. Denna detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Organisatoriska frågor Markägoförhållanden Fastighetsägare och rättighetshavare inom planområdet framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. Fastigheter som berörs av planen redovisas i tabeller, nedan Konsekvenser för fastigheter och rättigheter. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Marken inom berörd detaljplan är dels kvartersmark i enskild och allmän ägo dels allmän platsmark (gator, torg och parkmark) i kommunens ägo. Varbergs kommun är huvudman för allmän platsmark. Varberg Vatten AB är huvudman för allmän vatten- och avloppsanläggning. Varbergs kommun, Hamn och Gata, äger gatuavvattningsledning. Varberg Energi AB äger el-, fjärrvärme-, gas- och fiberoptiska nät. Fortum Distribution AB äger elnät. Skanova äger telenät. VMA äger VA Jernhusen. IP-Only Networks AB, Telenor Sverige AB och TDC Sverige äger fiberoptiska nät. Finansiering och avtal Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg - Hamra är finansierat i den gällande nationella planen för transportsystemet för åren , där medel för byggnation finns avsatta under åren Det finns även ett genomförande- och finansieringsavtal mellan staten genom dåvarande Banverket å ena sidan och Varbergs kommun, Jernhusen AB och Region Halland å andra sidan. Avtalet undertecknades Innan detaljplanen antas ska avtal upprättas mellan Trafikverket och Varbergs kommun som reglerar ansvarsfördelning och förutsättningar för järnvägsprojektets och detaljplanens genomförande. Avtalet ska reglera mark- och rättighetsupplåtelser, drifts- och skötselfrågor 30 Genomförande av projektet