Miljöpåverkan Regionfastigheter 2007

Transkript

1 RAPPORT Miljöpåverkan Regionfastigheter 2007 Energianvändning, bränslemix och emissioner För Regionfastigheter Annika Gottberg Ulrik Axelsson Arkivnummer: U2322 Reviderad rapport godkänd Ann-Beth Antonsson Avdelningschef Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

2 Sammanfattning I detta uppdrag har en granskning skett av bränslemix och utsläpp från energianvändning vid sjukhus, vårdcentraler och övriga anläggningar i Region Skåne. Miljöpåverkan har analyserats med avseende på utsläppen av parametrarna CO 2, NOx, SOx (svavel) och stoft med syfte att studera den miljömässiga förbättringspotentialen i mediaanvändningen. En tidigare studie (Särnholm & Axelsson, 2007) av Regionfastigheters mediaanvändning och utsläpp 2006, drog slutsatsen att den största miljöpåverkan härrörde från användningen av värme och varmvatten, samt rekommenderade att Regionfastigheter kunde undersöka möjligheterna att få bättre miljöprestanda för den energi som levereras som värme och vatten (fjärrvärme). En ytterligare slutsats var att en förbättring av dataunderlaget skulle möjliggöra en analys av trender i mediaanvändningen och utsläpp. Den föreliggande rapporten redovisar det arbete som gjorts för att åtgärda de problem som belystes i det tidigare arbetet. I denna studie har bränslemix och emissionsfaktorer för år 2007 och i mån av tillgänglighet några år tillbaka, samlats in, samt leverantörernas prognoser för de närmaste åren. Liksom tidigare härrör den största energianvändningen och utsläppen från värme. Studien indikerar en generell ökning av användningen av biobränslen i fjärrvärmen och en minskning av fossila bränslen. Detta avspeglas också i generellt minskande emissionsfaktorer för utsläpp av CO 2 men i vissa fall en ökning av utsläppen av NOx. Trots denna utveckling utgör naturgas en relativt stor andel i bränslemixen för den fjärrvärme som används för uppvärmning av de större sjukhusen och vårdcentralerna som också är mest energikrävande. Resultaten av de beräkningar som gjorts i detta projekt visar att miljöpåverkan från olika typer av mediaanvändning fördelar sig enligt nedan: NOx (ton) CO 2 (ton) SOx (ton) Stoft (ton) Värme 39, ,81 0,28 Varmvatten 4, ,81 0,06 El 10, ,24 1,09 Fjärrkyla 0,3 73 0,16 0,03 54, ,8 14,0 1,5 I syfte att minska miljöpåverkan av mediaanvändningen ytterligare, bör fokus ligga på: 1. att minska energianvändningen per nyttomått 2. undersöka möjligheterna att få bättre miljöprestanda för den energi som levereras som värme, främst från de fjärrvärmeföretag som har en relativt hög andel fossila bränslen i bränslemixen och samtidigt levererar till de sjukhus som står för en stor del av värmeanvändningen 3. aktivt deltagande i utvecklingen av ursprungsmärkning av såväl fjärrvärme som el 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metod Datainsamling Databearbetning och uträkningar Enheter och enhetsomvandling Rapportering av emissionsfaktorer och emissioner Resultat Bränslemix Bränslemix fjärrvärme Svensk elmix Emissionsfaktorer Fjärrvärme Bränslen Direkt energi El Miljöpåverkan - mediaanvändning Värme Varmvatten El Fjärrkyla Summerad miljöpåverkan anläggningar Sjukhus Vårdcentraler Övriga anläggningar Miljöpåverkan i livscykelperspektiv Slutsatser och rekommendationer Referenser

4 1 Inledning IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på uppdrag av Regionfastigheter beräknat miljöpåverkan från fastighetsbeståndets energianvändning under verksamhetsår Regionfastigheter är ett bolag inom Region Skåne som ansvarar för energiförsörjningen för merparten av de lokaler som Region Skåne använder. IVL har samlat in historiska och prognostiserade emissionsfaktorer och bränslemix från energileverantörer. Med hjälp av information om energikonsumtion för de olika anläggningarna i fastighetsbeståndet, samt produktionsdata om bränsleslag, räknat ut miljöpåverkan för enskilda anläggningar och typer av anläggningar. Utifrån resultaten av insamlade data och beräkningar har rekommendationer gjorts för var den största miljöpåverkan av mediaanvändningen uppkommer och vilka åtgärder som kan göra störst nytta för att minska miljöpåverkan till följd av energianvändning. 2 Metod Detta avsnitt beskriver datainsamling och databearbetning inom ramen för ovan beskrivna uppdrag. De fastigheter som omfattades av uppdraget var sjukhus, de 45 vårdcentraler i Region Skåne för vilka Regionfastigheter ansvarar, samt övriga anläggningar, som till exempel ett museum, en tvättinrättning och Regionhuset i Skåne. Regionfastigheter tillhandahöll ett underlag med namn på de olika anläggningarna, deras energiförbrukning för 2007 uppdelat på olika media, samt leverantörer av värme till de olika anläggningarna. Detta underlag användes såväl för datainsamling som för analys. 2.1 Datainsamling Utifrån underlaget från Regionfastigheter identifierade IVL kontaktpersoner hos leverantörerna. IVL kontaktade dessa personer med förfrågan om bränslesammansättning och emissionsfaktorer för fjärrvärme för åren samt prognoser för de närmsta fem år. Ett Excelark med en mall för sagda information skickades med e-post till kontaktpersonerna, vilka tillhandahöll den efterfrågade informationen via e-post. Uppgifter för år 2007 inkom från samtliga fjärrvärmeföretag, varav flertalet i form av ifyllda Excelark och i ett par fall endast telefonsamtal. Några av företagen lämnade också uppgifter för tidigare år. Några företag hade inte uppgifter för tidigare år, till exempel på grund av ägarbyte, eller att fjärrvärmeverksamheten startade år I andra fall angav företagen att uppgifter för tidigare år fanns men var svårtillgängliga på grund av nyinfört miljörapporteringssystem eller saknade tid att ta fram dessa uppgifter av andra anledningar. En tidigare studie av emissioner från Regionfastigheters mediaanvändning (Särnholm & Axelsson, 2007) fann att vissa emissionsfaktorer från energileverantörerna föreföll orimliga och rekommenderade att dessa skulle jämföras med och eventuellt ersättas av emissionsfaktorer från andra källor, till exempel Uppenberg m fl (2001). Därtill rekommenderades att emissionsfaktorer för bränsleproduktion och distribution skulle läggas till emissionsfaktorerna för direkt 3

5 energianvändning vid värmeverk och kraftvärmeverk för att få en mer rättvisande bild av miljöpåverkan av mediaanvändningen. Av dessa anledningar samlades sekundärdata in från Uppenberg m fl (2001) för såväl bränsleproduktion och distribution, som användning i värmeverk. Sekundärdata för bränsleproduktion och distribution fanns för många bränslen men inte för alla. Därför ska de resultat som visar utsläpp från hela bränslecykeln för några få anläggningar ses som indikativa, men inte heltäckande och jämförbara för alla fjärrvärmeföretag. Utöver fjärrvärme använde Regionfastigheter också el och några anläggningar använde bränslen som olja, gasol och biobränsle i pannor i anläggningarna. För såväl el som dessa bränslen användes sekundärdata. För denna användning har emissionsfaktorer för respektive bränsle för användning i bostadsanläggningar (Uppenberg m fl, 2001) tillämpats. Svensk medelmix användes som underlag för beräkning av miljöpåverkan för den el som Regionfastigher förbrukar. Data för svensk medelmix 2007 inhämtades från Svensk Energi (2008). Den gröna el som Regionfastigheter köper har inte räknats in i bedömningen av miljöpåverkan. Anledningen till detta är att det i dagsläget saknas ett robust system för ursprungsmärkning/ avräkning av miljöel på nationell nivå. Även om Regionfastigheters elleverantör gör avräkning för den miljöel som säljs är det ändå sannolikt att den extra vattenkraft som Regionfastigheter köper dubbelräknas på nationell nivå. När ett robust system för ursprungsmärkning av el införs så bör också metoden för utvärderingen av Regionfastigheters miljöpåverkan av energianvändning revideras. En utredning genomförs för närvarande på uppdrag av Energimyndigheten som skall mynna ut i rekommendationer om vilka data för elmix som bör användas. Detta arbete genomförs i samråd med viktiga intressentgrupper. 2.2 Databearbetning och uträkningar Enheter och enhetsomvandling Fjärrvärmeföretagen lämnade uppgifter i varierande enheter och något olika format som krävde uppföljning och bearbetning. Dessa skillnader måste tas i beaktande vid framtida datainsamling och analys för att uppgifterna från de olika fjärrvärmeföretagen ska vara jämförbara. Mängderna bränsle i bränslesammansättningen angavs oftast i MWh i enlighet med mallen som skickades till fjärrvärmeföretagen, men vissa av företagen angav bränsleåtgången i kubikmeter eller MJ. Likaledes rapporterades emissionsfaktorerna i olika enheter. Faktorer för värmeinnehåll och enhetskonvertering från Uppenberg m fl (2001) tillämpades för att få fram jämförbara siffror Rapportering av emissionsfaktorer och emissioner Vissa fjärrvärmeföretag angav emissionsfaktorer för bränslemixen, andra angav totala utsläpp för bränslemixen. Några angav enbart emissionsfaktorerna för de enskilda bränslena. Dessa viktades då mot det respektive bränslets andel i bränslesammansättningen för att få fram emissionsfaktorerna för bränslemixen. I ett par fall där emissionerna föreföll tveksamma och inte kunde verifieras har emissionsfaktorer från Uppenberg m f l. (2001) tillämpats. Ytterligare en viktig fråga är huruvida emissionsfaktorerna avser producerad värme eller levererad värme. Insamlade data granskades därför i detta avseende och i vissa fall kontaktades fjärrvärmeföretaget igen för förtydligande. 4

6 Nettoemissionen av CO 2 vid förbränning av biobränslen anses ofta vara noll (Uppenberg m fl, 2001) även om själva förbränningen ger upphov till utsläpp av CO 2. Vissa fjärrvärmeföretag rapporterade endast CO 2 från fossila bränslen medan andra även rapporterade CO2-emissioner från biobränslen. Endast CO 2 emissioner från fossila bränslen har räknats med i de emissionsfaktorer som redovisas i detta uppdrag. Det förefaller som att biogent CO 2 i vissa fall har räknats med i de emissionsfaktorer som Regionfastigheter samlat in gällande 2005 (Särnholm & Axelsson, 2007). Många fjärrvärmeföretag angav utsläppen av svavel som svaveloxider (SOx) men några hade räknat om massan utsläppt svavel till rent svavel (S). Eftersom den största delen av utsläppen av svaveloxider bestod av SO 2 och molmassan för SO 2 är dubbelt så stor som den för S, multiplicerades massan för S med faktor 2 för att få massan för SOx. I något enstaka fall upptäcktes under databearbetningen att de siffror som angivits för SOx i själva verket avsåg rent S, utan att fjärrvärmeföretaget hade ändrat rubriken för att återspegla detta. Fjärrvärmeföretagen i undersökningen har inte angivit några emissioner från spillvärme och hetvatten och anser då antagligen att denna inköpta värme är en biprodukt av annan verksamhet och att denna verksamhet skulle bedrivas även om efterfrågan saknades för värmen. Denna studie har tillämpat den hanteringen av spillvärme och hetvatten. I vissa fall kan diskuteras huruvida det rör sig om spillvärme och huruvida det rör sig om hetvatten/fjärrvärme för vilka emissioner bör allokeras. Primärenergimetoden tillämpades för allokering av bränsleanvändning och emissioner till värme från kraftvärmeverk. 3 Resultat 3.1 Bränslemix Bränslemix fjärrvärme Detta avsnitt behandlar endast bränslesammansättningen för den fjärrvärme som Regionfastigheter köper och inte elen, eftersom svensk elmix har tillämpats i studien av skäl som angavs i avsnitt 2.1. Bränslesammansättningen för fjärrvärme samlades in från de olika fjärrvärmeleverantörerna som angavs i underlaget från Regionfastigheterna. Den insamlade informationen visar att bränslesammansättningen skiljer stort mellan de olika fjärrvärmenäten. Många olika bränslen finns representerade i den totala bränslemixen (se Figur 1). De flesta fjärrvärmeföretagen specificerade sina biobränslen, medan två av företagen endast angav ospecificerade biobränslen. De senare representeras av stapeln längst till höger i Figur 1. Med andra ord är det fler fjärrvärmeföretag än dessa två som använder biobränslen (vilket också framgår av de andra staplarna). Därtill finns rapsolja specificerat såväl som ospecificerade biooljor. Figur 1 visar att tre fjärrvärmeföretag använder biooljor: två företag använder ospecificerade biooljor och ett företag använder rapsolja. Samma sak gäller trädbränsle som bland annat omfattar bark, flis, RT-flis, spån och tallbeckolja. Regionfastigheter har nitton fjärrvärmeleverantörer, av vilka några ingår i samma koncerner. 5

7 Antal fjärrvärmeföretag som använder varje typ av bränsle 2007 Antal företag avfall biogas Biomal Bioolja direktel flis gasol Figur 1 Antal leverantörer som använder varje bränsle halm hetvatten naturgas olja Bränsle pellets värmepumpar Rapsolja RT-flis spillvärme trädbränsle värmepump Biobränslen Ingen av Regionfastigheters leverantörer använde bark, kol, spån, tallbeckolja eller torv. 1 Olja är det bränsle som används av flest fjärrvärmeföretag. Detta beror på att många av företagen använder en liten andel olja som reservbränsle. Sett till den totala bränslemixen, där bränslemixen för respektive leverantör matchats med värmeanvändningen på olika anläggningar, utgör olja däremot en mycket liten andel (se Figur 2). Sammanvägd bränslemix fjärrvärme - alla anläggningar 2007 Andel i bränslemix 25% 20% 15% 10% 5% 0% avfall biogas biomal bioolja flis gasol halm hetvatten naturgas olja pellets RT-flis spillvärme trädbränsle värmepump biobränslen Bränsle Figur 2 Sammanvägd bränslemix för Regionfastigheters alla fjärrvärmeleverantörer 2007 utifrån total värmeförbrukning 2 1 Dessa bränslen ingår i Svensk Fjärrvärmes statistik för bränslen använda av föreningens medlemmar. 2 Bränslen som utgör mindre än 0,02% av bränslemixen är utelämnade ur diagrammet eftersom andelen är för liten för att ge utslag. 6

8 Sjukhusen, särskilt i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad står för den största fjärrvärmeanvändningen av alla anläggningar. Därför får bränslemixen i de fjärrvärmenät som levererar värme till dessa sjukhus 3 stort genomslag i den sammanvägda bränslemixen. Figur 2 visar den sammanvägda bränslemixen för Regionfastigheters fjärrvärmeleverantörer Diagram med sammanvägd bränslemix för fjärrvärme för respektive typ av anläggning återfinns i bilagd Excelfil. Tabell 1, respektive Figur 3 visar bränslemixen för de olika fjärrvärmeföretagen. Ett fåtal företag inkom med uppgifter om tidigare års bränslemix. I denna information kan generellt noteras en minskande användning av fossila bränslen, som naturgas och olja. Istället har en ökning skett i andelen biobränsle i bränslemixen. 3 Lunds Energi, EON Malmö, Öresundskraft och C4 Energi. 7

9 Tabell 1 Fjärrvärmeföretagens bränslemix 2007 Fjärrvärme -företag Avfall Biogas Biomal Bioolja Direkt -el Olja Pellets Värme pump ar Bromölla energi 5% 95% 100% C4 Energi 9% 25% 66% 100% EON Malmö 49% 25% 1% 6% 8% 11% 100% EON Staffanstor p 85% 15% 100% Eslövs Energi 6% 2% 72% 1% 19% 100% Hässlehol ms energi 50% 44% 7% 100% Höganäs Energi 1% 1% 98% 100% Kreab 8% 14% 3% 4% 3% 19% 11% 38% 100% Landskron a Energi 3% 31% 2% 28% 35% 100% Lunds Energi 45% 14% 40% 100% Perstorps Energi 98% 2% 100% Skurup Energi 99% 1% 100% Tomelilla Energi 100% 1% 100% Vinslövs skola 100% 100% Ystad Energi 8% 60% 21% 3% 9% 100% Ängelholm s Energi 10% 20% 6% 1% 63% 100% Öresunds Kraft 10% 50% 40% 100% Örkelljung a Energi 90% 4% 6% 100% Österlens Kraft 91% 8% 1% 100% RT-flis Flis Gasol Halm Hetvatten Naturgas Rapsolja Spillvärme Trädbränsl e Värme -pump Biobr Total 8

10 Österlens Kraft Örkelljunga Energi Öresunds Kraft Ängelholms Energi Ystad Energi Kreab Landskrona Energi Lunds Energi Perstorps Energi Skurup Energi Tomelilla Energi Vinslövs skola 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fjärrvärmeföretag 9 Biobränslen Värmepump Trädbränsle Spillvärme RT-flis Rapsolja Värmepumpar Pellets Olja Naturgas Hetvatten Halm Gasol Flis Direktel Bioolja Biomal Biogas Avfall Höganäs Energi Hässleholms energi Bromölla energi C4 Energi EON Malmö EON Staffanstorp Eslövs Energi Figur 3. Bränslemix för de olika fjärrvärmeföretagen 2007

11 Ingen av fjärrvärmeleverantörerna hade kvantifierade prognoser för bränslesammansättningen under kommande år. Däremot har de angivit kvalitativa prognoser över utvecklingen mot bakgrund av gjorda eller planerade investeringar och strategier. Nedan redovisas dessa kvalitativa prognoser. I avsnitt diskuteras de miljömässiga konsekvenserna av dessa prognoser mot bakgrund av emissionsfaktorerna för olika bränslen som redovisas i avsnitt 3.2. Bromölla planerar ingen förändring de närmaste åren. C4 håller på att bygga ut fjärrvärmenätet och en ny flispanna kommer att ersätta bioolja. Med andra ord ersätter ett biobränsle ett annat. EON värme Malmö kommer från och med år 2009 att utöka andelen spillvärme från Öresundsverket (naturgaseldat kraftvärmeverk). Denna spillvärme kommer att ersätta värmepumpar. Hässleholms Energi planerar att bygga en ny flispanna och därmed öka andelen biobränsle och minska andelen olja. Samtidigt planeras en utbyggnad av fjärrvärmenätet. Höganäs Fjärrvärme planerar att öka andelen spillvärme och minska andelen bioolja. Kreab har nyligen investerat i nya pannor och använder en stor andel trädbränsle och biogas. Därför kommer inga större förändringar att ske de närmaste fem åren, men man strävar efter att minska andelen fossila bränslen. Landskrona Energi kommer eventuellt att investera i en ny panna de närmaste åren. Detta, liksom val av bränsle för den nya pannan är ett politiskt beslut. Sannolikt kommer antingen avfall eller biobränslen att användas i en ny panna. Vid årsskiftet 2005/06 togs en ny överföringsledning mellan Helsingborg och Landskrona i drift, vilket innebar en ökning av andelen spillvärme och en minskning av fossila bränslen. Lunds Energi har fattat beslut om att bygga ett biokraftvärmeverk i Örtofta. Första etappen planeras vara klar 2011 och den andra och sista etappen ska färdigställas Övergången från tjockolja till bioolja kommer att fortsätta. Perstorp Energi har avtal med Perstorp AB om hetvatten de närmaste fem åren och strävar efter att fortsätta detta avtal. Därtill används en liten andel olja. Mängden olja kan skifta något från år till år, men har sett ungefär likadan ut de senaste fem åren och inga förändringar är planerade för de närmaste fem åren. Skurup Energi har utökat leveranserna och samtidigt minskat andelen fossila bränslen och därmed CO 2. Planer finns på fortsatt utbyggnad (beroende på efterfrågan) och man strävar efter att minska andelen fossila bränslen. Vinslöv skola planerar att gå över från olja till biobränsle. Ystad Energi tog en ny fliseldad panna i drift 2008 och har därmed minskat oljekonsumtionen något. Inga större förändringar är planerade de närmaste åren. 10

12 Öresunds Kraft planerar att öka andelen flis och avfall i bränslemixen och minska andelen pellets. Inom de närmaste fem åren planeras en till två nya anläggningar för avfallsförbränning. Örkelljunga Energi ska ta en ny panna i drift hösten 2008 som ökar verkningsgraden genom rökgaskondensering. På så sätt kommer sannolikt mängden tillförd flis att minska. Österlens kraft planerar att installera en pelletspanna det närmaste året och därmed halvera gasolanvändningen genom denna ersättning med ett biobränsle. Prognoser saknas för Eslöv Energi (en del av Lunds Energi), Rindi (Tomelilla) och Ängelholm Energi (en del av Öresunds Kraft). Sammanfattningsvis kan sägas att fjärrvärmeföretagen successivt ersätter fossila bränslen med biobränslen och spillvärme, och att det finns stor variation i de biobränslen som används. Emellertid utgör ett fossilt bränsle (naturgas) den största andelen i den sammanvägda energimixen för alla anläggningar på grund av att de energiföretag som levererar fjärrvärme till de av Regionfastigheters anläggningar som förbrukar mest energi, har en relativt stor andel naturgas i sina respektive bränslesammansättningar Svensk elmix Svensk elmix för 2007 inhämtades från Svensk Energi (2008), se Tabell 2 nedan: Tabell 2 Svensk elmix 2007 Kraftslag Andel Vattenkraft 45% Kärnkraft 44% Kraftvärme industri 4% Kraftvärme fjärrvärme 5% Kondensproduktion 0% Vindkraft 1% 3.2 Emissionsfaktorer Fjärrvärme Emissionsfaktorerna (utsläpp i massa per energienhet, t.ex. kg/mwh) uppkommer som en kombination av bränslets egenskaper och den teknik som används i förbränning och distribution. Av den anledningen kan emissionsfaktorerna för samma bränsle skilja sig åt något för olika fjärrvärmeleverantörer. Möjligheter att påverka utsläppen hos en fjärrvärmeproducent ligger således i såväl bränsleval som produktions- och reningsteknik. Några av Regionfastigheters fjärrvärmeleverantörer angav emissionsfaktorer per bränsle, medan andra endast angav emissionsfaktorer för bränslesammansättningen. Tabell 3 visar emissionsfaktorerna för olja för de fjärrvärmeföretag som angav dessa per bränsle, jämfört med Miljöfaktabokens (Uppenberg m fl, 2001) emissionsfaktorer för samma bränsle. 11

13 Tabell 3 Emissionsfaktorer för olja i värmeverk från några olika leverantörer respektive Miljöfaktaboken (Uppenberg m fl, 2001) NOx CO 2 SOx Uppenberg mfl 0, ,648 Höganäs 0, iu Skurup Fjärrvärme 0, ,042 Perstorp 0, ,096 Tabell 3 visar att det är främst emissionsfaktorerna för NOx och SOx som skiljer sig åt mellan de olika fjärrvärmeföretagen. Emissionsfaktorerna för NOx och SOx i Uppenberg m fl (2001) är höga jämfört med fjärrvärmeföretagens. Det beror sannolikt på att tekniken för kväve- och svavelrening har utvecklats avsevärt under det senaste decenniet och därför har lett till lägre utsläpp jämfört med de tekniker som användes i de studier som Uppenberg m fl (2001) bygger på. Utöver skillnader i teknik, har olika bränslen egenskaper som gör att de har olika emissionsfaktorer. Dessa emissionsfaktorer är inte uniformt bättre eller sämre för ett bränsle än för ett annat. Till exempel leder förbränning av naturgas till ett nettotillskott av CO 2 eftersom naturgas är ett fossilt bränsle, än till exempel ett trädbränsle, men till lägre utsläpp av NOx per MWh än trädbränslet. Tabell 4 Emissionsfaktorer för använd bränslemix (kg/mwh) NOx CO 2 SOx Stoft Bromölla energi 0,013 14,0 0,000 0,000 C4 energi 0,299 1,4 0,106 0,005 EON (Malmö) 0, ,0 0,090 0,000 EON (Staffanstorp 0,371 33,9 0,000 0,096 Eslövs energi 0,084 74,0 0,100 0,000 Hässleholms energi 0,180 19,3 0,021 0,002 Höganäs energi 0,008 3,5 0,000 0,001 Kreab 0,272 15,0 0,009 0,000 Landskrona energi 0,135 5,5 0,004 0,000 Lunds energi 0,199 93,0 0,042 0,000 Perstorp energi 0,005 5,1 0,002 0,000 Skurup energi 0,005 5,1 0,002 0,000 Tomelilla energi 0,567 1,7 0,229 0,000 Vinslövs skola* 0, ,8 0,002 0,000 Ystad energi 0,260 9,9 0,003 0,005 Ängelholms energi 0,170 15,0 0,005 0,000 Öresunds kraft 0,102 8,0 0,002 0,000 Örkelljunga 0,612 0,0 0,212 0,414 Österlens kraft 0,460 26,5 0,080 0,170 *Emissionsfaktorer från Uppenberg m fl. (2001) använda Figur 4 visar emissionsfaktorerna för CO 2 för de respektive fjärrvärmeföretagens bränslemix. 12

14 kg/mwh Bromölla energi C4 energi Figur 4. Emissionsfaktorer för CO 2 för använd bränslemix 2007 EON (Malmö) EON (Staffanstorp Eslövs energi Hässleholms energi Höganäs energi Kreab Landskrona energi Lunds energi Perstorp energi Skurup energi Tomelilla energi Vinslövs skola Ystad energi Ängelholms energi Öresunds kraft Örkelljunga Österlens kraft Vad beträffar emissionsfaktorerna för respektive fjärrvärmeföretags bränslesammansättning, framgår för de som redovisat emissionsfaktorer ett par år tillbaka i tiden, att emissionsfaktorerna för CO 2 i de flesta fall minskat ganska kraftigt (se Tabell 5, respektive Figur 5). Detta är förmodligen en följd av minskad andel fossila bränslen i bränslesammansättningen. Tabell 5 Emissionsfaktorer för CO 2 för olika fjärrvärmeföretag (kg/mwh) Fjärrvärmeföretag Bromölla energi i.u. i.u. 14 C4 energi i.u. i.u. 1 EON (Malmö) i.u EON (Staffanstorp i.u. i.u. 34 Eslövs energi Hässleholms energi i.u. i.u. 19 Höganäs energi i.u. i.u. 4 Kreab i.u. i.u. 15 Landskrona energi i.u. i.u. 6 Lunds energi Perstorp energi i.u. i.u. 5 Skurup energi i.u Tomelilla energi i.u. i.u. 2 Vinslövs skola i.u. i.u. 0 Ystad energi Ängelholms energi i.u. i.u. 15 Öresunds kraft i.u. i.u. 8 Örkelljunga i.u. i.u. 0 Österlens kraft i.u. i.u. 26,5 13

15 kg/mwh År Bromölla energi C4 energi EON (Malmö) EON (Staffanstorp Eslövs energi Hässleholms energi Höganäs energi Kreab Landskrona energi Lunds energi Perstorp energi Skurup energi Tomelilla energi Vinslövs skola Ystad energi Ängelholms energi Öresunds kraft Figur 5 Emissionsfaktorer för CO 2 för använd bränslemix Tabell 5 visar också att det är stor skillnad i emissionsfaktorerna för CO 2 mellan de olika fjärrvärmeföretagen. De med hög emissionsfaktor för CO 2 använder en relativt stor andel fossila bränslen, främst då naturgas och i någon mån olja. De fjärrvärmeföretag med höga emissionsfaktorer för CO 2 är också de som levererar värme till sjukhusen i Region Skåne som är de största användarna av värme. Konsekvensen av detta är att de totala emissionerna av CO 2 från Regionfastigheternas anläggningar blir högre än om fjärrvärmeföretag med övervägande biobränslen hade levererat värme till sjukhusen i Region Skåne. Grovt sett kan man urskilja tre olika grupper av företag beträffande emissionsfaktorn för CO 2 : de med en emissionsfaktor under 10 kg/mwh (mellan ca 3,5 och 8,5 kg/mwh), de med en emissionsfaktor mellan 10 och 35 kg och de med en emissionsfaktor över 70 kg/mwh (mellan knappt 75 och knappt 110 kg/mwh). I den senare gruppen ingår två företag i Lunds Energikoncernen: Lunds Energi och Ringsjö Energi, vilka båda har en stor andel naturgas i sin respektive bränslemix. Eftersom Lunds Energi levererar fjärrvärme till Universitetssjukhuset i Lund, som är den anläggning som använder mest energi i Regionfastigheters bestånd, så innebär det också relativt höga utsläpp av fossilt CO 2. Det skall dock tilläggas att Lunds Energi sedan år 2004 har minskat emissionsfaktorn för CO 2 från 136 kg/mwh till 93 kg/mwh 2007, efter en ökning från 119 kg 2002 till 136 kg/mwh Samtidigt som emissionsfaktorerna för CO 2 har minskat så har emissionsfaktorerna för NOx ökat något (se Tabell 6 respektive Figur 6). Detta beror sannolikt på att de biobränslen som ersatt fossila bränslen i bränslemixen ger upphov till högre kväveutsläpp än de fossila bränslena. 14

16 Tabell 6 Emissionsfaktorer för NOx (kg/mwh) Fjärrvärmeföretag Bromölla energi i.u. i.u 0,013 C4 energi i.u i.u 0,299 EON (Malmö) i.u 0,088 0,113 EON (Staffanstorp i.u i.u 0,371 Eslövs energi 0,089 0,075 0,084 Hässleholms energi i.u i.u 0,180 Höganäs energi i.u i.u 0,008 Kreab i.u i.u 0,272 Landskrona energi i.u i.u 0,135 Lunds energi 0,163 0,171 0,199 Perstorp energi i.u i.u 0,005 Skurup energi i.u 0,605 0,750 Tomelilla energi 0,3 0,297 0,567 Ystad energi 0,263 0,18 0,260 Ängelholms energi i.u i.u 0,170 Öresunds kraft i.u i.u 0,102 Örkelljunga i.u i.u 0,612 Österlens kraft i.u i.u 0,46 kg/mwh 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, År Bromölla energi C4 energi EON (Malmö) EON (Staffanstorp Eslövs energi Hässleholms energi Höganäs energi Kreab Landskrona energi Lunds energi Perstorp energi Skurup energi Tomelilla energi Vinslövs skola Ystad energi Ängelholms energi Öresunds kraft Figur 6 Emissionsfaktorer för NOx

17 Leverantörernas prognoser för kommande år redovisade endast kvalitativa förändringar i bränslemix. och som ett resultat därav, förändringar i emissioner relaterade till bränsleanvändning. Mot bakgrund av utvecklingen i emissionsfaktorerna för CO 2 och NOx de senaste åren kommer detta sannolikt att leda till minskade utsläpp av fossilt CO 2 och något ökande utsläpp av NOx Bränslen Några av Regionfastigheters anläggningar hade 2007 värmeförsörjning från egna olje-, gasol-, och biobränslepannor. Särnholm & Axelssons (2007) studie visade att de emissionsfaktorer som Regionfastigheter tidigare angivit för dessa bränslen föreföll orimliga och därför ersattes av emissionsfaktorer från miljöfaktaboken för bränslen (Uppenberg m fl, 2001). Detta tillvägagångssätt har därför tillämpats även i denna studie, med de emissionsfaktorer som framgår av Tabell 7. Tabell 7 Emissionsfaktorer för bränslen (Uppenberg m fl. 2001) (kg/mwh) Bränsle NOx CO 2 SOx Stoft Naturgas 0,01 183,6 0,0004 i.u. Olja 0,25 280,8 0,0018 i.u. Trädbränslen 0,36 0 0,144 i.u Direkt energi El Tabell 8 visar emissionsfaktorer för svensk elmix Dessa emissionsfaktorer räknades ut med hjälp av algoritmer från Uppenberg m fl. (2001), då officiella emissionsfaktorer saknas. Vid denna uträkning fördelades vissa av bränsleslagen i svensk elmix på den indelning i bränsleslag som Uppenberg m fl. (2001) baserades på. Det ska också noteras att de data som Uppenberg m fl (2001) är baserad på är ca 10 år gamla. Tabell 8 Emissionsfaktorer för svensk elmix 2007 (kg/mwh) NO x CO 2 SOx Stoft Svensk elmix ,068 19,2 0,043 0, Miljöpåverkan - mediaanvändning I detta avsnitt redovisas miljöpåverkan från olika media. Tabell 9 visar hur mycket energi som använts för uppvärmning, uppvärmning av varmvatten, övrig elanvändning och fjärrkyla. Tabell 9 Energianvändning (MWh) fördelat på olika media och typer av anläggningar Värme (korr) Varmvatten El (exkl. fjärrkyla) Fjärrkyla Sjukhus Vårdcentraler Övriga anläggningar Totalt Tabell 10 nedan visar utsläppen av den direkta energianvändningen per medium. 16

18 Tabell 10 Totala utsläpp per medium NOx (ton) CO 2 (ton) SOx (ton) Stoft (ton) Värme 39, ,81 0,28 Varmvatten 4, ,81 0,06 El 10, ,24 1,09 Fjärrkyla 0,3 73 0,16 0,03 54, ,0 1,5 Nedan redovisas energianvändning och utsläpp per medium och anläggningstyp Värme Tabell 11 visar den totala energianvändningen för uppvärmning per anläggningstyp, och utsläppen som härrör från denna. Energianvändning och utsläpp för uppvärmning för enskilda anläggningar återfinns i den excelfil som bilagts till denna rapport. Den graddagskorrigerade värmeförbrukningen har använts eftersom den eliminerar den påverkan som vädret har på värmeförbrukningen det aktuella året. Emissionsfaktorerna för fjärrvärme, respektive bränsle och el har tillämpats. Energianvändningen för uppvärmning (exklusive varmvatten) utgör ca 44% av den totala energianvändningen. Tabell 11 Total energianvändning och utsläpp för värme per anläggningstyp Värme 2007 MWh Nox (ton) CO 2 (ton) SOx (ton) Stoft (ton) Sjukhus ,5 0,05 Vårdcentraler ,3 0,22 Övriga anläggningar ,3 0,01 Totalt ,1 0, Varmvatten Tabell 12 visar den totala energianvändningen för varmvatten per anläggningstyp och utsläppen som härrör från denna. Energianvändning och utsläpp för varmvatten för enskilda anläggningar återfinns i den excelfil som bilagts till denna rapport. Den graddagskorrigerade värmeförbrukningen har använts eftersom den eliminerar den påverkan som vädret har på värmeförbrukningen det aktuella året. Emissionsfaktorerna för fjärrvärme, respektive bränsle och el har tillämpats. Energianvändningen för varmvatten utgör ca 10% av den totala energianvändningen och ca 16% av CO 2 -utsläppen. Utsläppen av NOx från energianvändningen för varmvatten utgör ca 8% av de totala NOx-utsläppen. Tabell 12 Energianvändning och utsläpp för varmvatten per anläggningstyp Varmvatten 2007 MWh Nox (ton CO 2 (ton) SOx (ton) Stoft (ton) Sjukhus , ,59 0,011 Vårdcentraler , ,16 0,050 Övriga anläggningar 953 0,2 38 0,06 0,002 Totalt , ,81 0,062 17

19 3.3.3 El Elanvändningen (exklusive uppvärmning och fjärrkyla) utgöra ca 45% av den totala energianvändningen och utsläppen av CO 2 från denna elanvändning utgör ca 19% av CO 2 - utsläppen från den totala användningen av direkt energi (produktion och distribution av bränslen är inte inräknade i dessa siffror. I ett livscykelperspektiv kan dessa resultat därför bli missvisande 4 ). Tabell 13 Elanvändning (exkl. fjärrkyla) och utsläpp per anläggningstyp 2007 Anläggningstyp MWh Nox (ton) CO 2 (ton) SOx (ton) Stoft (ton) Sjukhus , ,4 0,95 Vårdcentraler , ,6 0,10 Övriga anläggningar ,3 98 0,2 0,04 Totalt , ,2 1,09 Som förklarades i avsnitt 3 har den miljöel som Regionfastigheter köper av EON inte tillgodoräknats i ovanstående beräkningar av utsläpp. När ett robust nationellt system för ursprungsmärkning av el (avräkning för försåld ursprungsmärkt el) träder i kraft kan denna miljöel tillgodoräknas och det är då sannolikt att miljöpåverkan av elanvändningen minskar Fjärrkyla I de fall fjärrkyla används har Regionfastigheter inte särredovisat denna i sitt underlag, utan antar att den producerats med el där tre delar fjärrkyla producerats med en del el. Denna energi utgör drygt ca 1% av den totala energianvändningen. Emissionsfaktorer för svensk elmix har använts för att beräkna utsläppen från fjärrkyleanvändningen. I de fall där kylan genereras internt ingår den troligen i den totala elförbrukningen som redovisades i föregående avsnitt. Enligt underlaget från Regionfastigheter förekom fjärrkyla endast på sjukhus och inte på vårdcentraler eller övriga anläggningar. Tabell 14 Energianvändning för och utsläpp från fjärrkyla MWh Nox (ton) CO 2 (ton) SOx (ton) Stoft (ton) Totalt , ,16 0, Summerad miljöpåverkan anläggningar I detta avsnitt redovisas miljöpåverkan från de olika typerna av anläggning. Tabell 9 ovan visade hur mycket energi som använts för uppvärmning, uppvärmning av varmvatten, övrig elanvändning och fjärrkyla. Tabell 15 nedan visar utsläppen från energianvändningen per typ av anläggning. 4 Som redogjodes i avsnitt 2.1, saknas i dagsläget data för produktion och distribution av flera bränslen i bränslemixen för fjärrvärme och därför har ingen heltäckande jämförelse kunnat göras som inkluderar bränsleproduktion och distribution för samtilga mediar och anläggningar. 18

20 Tabell 15 Utsläpp från total energianvändning per anläggningstyp NOx CO 2 SOx Stoft Anläggningstyp MWh (ton) (ton) (ton) (ton) Sjukhus ,7 1,0 Vårdcentraler ,0 0,4 Övriga anläggningar ,3 0,0 Summa ,0 1,5 Nedan redogörs för miljöpåverkan för de olika anläggningstyperna Sjukhus Sjukhusen står för ca 85% av den totala energianvändningen för alla anläggningar och ca 90% av CO 2 -utsläppen. De flesta sjukhusen använder fjärrvärme för uppvärmning. Undantaget är Trelleborgs sjukhus som använder en naturgaspanna. Tabell 16 visar de totala utsläppen för olika sjukhus per kvadratmeter. Av tabellen framgår att det högsta utsläppet per kvadratmeter av CO 2 kommer från Trelleborg som har egen naturgasförbränning, vilket brukar vara mindre effektivt än fjärrvärme. Övriga sjukhus med höga utsläpp av CO 2 per kvadratmeter köper alla fjärrvärme från fjärrvärmeföretag med relativt stor andel naturgas i sin bränslesammansättning. Tabell 16 Utsläpp från värmeanvändning i sjukhus (g/m 2 ) Sjukhus NOx CO 2 SOx Stoft UMAS 13, ,9 0,0 Helsingborg 10, ,2 0,0 CSK 16,7 77 5,9 0,3 Hässleholm 17, ,1 0,2 USIL 25, ,3 0,0 Ystad 21, ,2 0,4 Simrishamn 61, ,8 22,8 Landskrona 19, ,6 0,0 Ängelholm 18, ,5 0,0 Trelleborg 1, ,0 0,0 Figur 7 nedan visar utsläppen av CO 2 per kvadratmeter för de olika sjukhusen. 19

21 Utsläpp av CO2 (g/m2) per sjukhus Gram UMAS Helsingborg CSK Hässleholm USIL Ystad Simrishamn Landskrona Ängelholm Trelleborg Sjukhus Figur 7 Utsläpp av CO2 per sjukhus (g/m 2 ) Vårdcentraler Vårdcentralerna står för ca 12% av den totala energianvändningen. Utsläppen av CO 2 från vårdcentralernas energianvändning är ca 8% av de totala CO 2 utsläppen från energianvändningen. Majoriteten av vårdcentralerna använder fjärrvärme för uppvärmning. De vårdcentraler som står för de största utsläppen av CO 2 från fjärrvärmeanvändning är de vårdcentraler som köper sin värme från de fjärrvärmeleverantörer som också levererar till några av de stora sjukhusen i regionen och som har en relativt stor andel fossila bränslen i sin bränslemix. Genom att påverka dessa leverantörer att öka andelen biobränsle i sin bränslemix, minskas alltså klimatpåverkan av den direkta energianvändningen för såväl vårdcentraler som sjukhus. Många av de fjärrvärmeföretag som levererar till mindre vårdcentraler har en stor andel biobränsle och/eller spillvärme i sina bränslemixer och ger därför upphov till relativt små koldioxidutsläpp. De vårdcentraler som värms genom oljeledning i egen panna släpper ut nästan dubbel så mycket CO 2 per kvadratmeter som den vårdcentral som har högst CO 2 utsläpp för sin fjärrvärme. Även om dessa få vårdcentraler med oljepanna totalt sett har en liten energianvändning så står de för en oproportionerligt stor andel av CO 2 utsläppen från uppvärmning av vårdcentraler (ca 8% av CO 2 utsläppen jämfört med mindre än 2% av energianvändningen för uppvärmning). Detta avsnitt har fokuserat på CO 2 -utsläpp. Utsläpp av svaveloxider och kväveoxider kan i vissa fall vara högre för fjärrvärmeföretag med lägre CO 2 -utsläpp, på grund av att en del biobränslen har högre emissionsfaktorer för kväveoxider och svaveloxider än en del fossila bränslen. 20

22 Tabell 17 Utsläpp från fjärrvärme, vårdcentraler (g/m 2 ) Vårdcentral Värmekälla NOx CO 2 SOx Stoft Vårdcentral Staffanstorp fjärrvärme 4, ,0 1,22 Tågarp 18:5; Vårdcentral Arlöv fjärrvärme 14, ,8 0,00 Örkelljunga; Vårdcentral, tandklinik fjärrvärme 97,6 0 33,8 66,05 Bjuv ;Folktandvården fjärrvärme 17, ,3 0,00 Vårdcentral Lomma fjärrvärme 14, ,1 0,00 Vårdcentralen Skurup fjärrvärme 113, ,7 0,00 Tallen 13,Tomelilla;Tandklinik fjärrvärme 25, ,2 0,00 Bromölla ; vårdcentral,tandklinik fjärrvärme 1, ,0 0,00 Perstorp; vårdcentral,tandklinik fjärrvärme 0, ,1 0,01 Klippan ; vårdcentral,tandklinik fjärrvärme 24, ,8 0,00 Måsen 14;Vårdcentral fjärrvärme 18, ,8 0,00 Brandstationen 3 ; Kävlingevillan fjärrvärme 20,2 0 0,0 0,00 Drottning Sofia1; Annetorpshemmet fjärrvärme 28, ,9 0,00 Banken 7; Vårdcentral Dalby fjärrvärme 23, ,0 0,00 Bergaliden ; vårdcentral fjärrvärme 10, ,2 0,00 Folktandvården Motorn fjärrvärme 8, ,2 0,00 Vårdcentral Planteringen fjärrvärme 9, ,2 0,00 Pålsjö sjukhem fjärrvärme 27, ,5 0,00 Annedal 1 fjärrvärme 13, ,3 0,00 Höganäs, Delfinen 8 fjärrvärme 0, ,0 0,03 Höganäs, Stinsen dagcenter fjärrvärme 0, ,0 0,04 Solrosen 1 Eslöv;Tåbelund fjärrvärme 11, ,5 0,00 Specialisthuset Eslöv fjärrvärme 12, ,9 0,00 Paviljongen 1 BUP fjärrvärme 41, ,7 0,70 Kristianstad 3:09 Tandvårdshuset fjärrvärme 18,8 87 6,7 0,31 Åhus 3:108 ; Vårdcentral,tandklinik fjärrvärme 48, ,2 0,81 Solrosen 9 ;Habilitering fjärrvärme 71, ,5 26,57 Vänhem Doktorn 1 fjärrvärme 13, ,5 0,14 Vinslöv, Vårdcentral,tandklinik fjärrvärme 7, ,1 0,00 Några vårdcentraler använder också bränsle direkt på anläggningen för uppvärmning. Bränsle samt utsläpp per kvadratmeter visas i Tabell 18. Tabell 18 Utsläpp från uppvärmning på anläggning (g/m2) Vårdcentral Bränsle NOx CO 2 SOx Stoft Knislinge ; Vårdcentral, tandklinik olja ,1 0 Ljungbyhed; vårdcentral,tandklinik olja ,1 0 Tandklinik Näsby olja ,0 1 Tollarp 5:52 ; Tollarp gasol 29, ,9 0,0 0,0 Björkbackens vårdcentral, Sjöbo egen biobränslepanna 48,0 0 19,2 0,00 Orup egen biobränslepanna 51,9 0 20,8 0,00 Brinken 1 Höör;Vårdcentral egen biobränslepanna 35,1 0 14,0 0,00 Slutligen använder några vårdcentraler också elvärme. Tabell 19 visar utsläppen per kvadratmeter från uppvärmningen av de vårdcentraler som använder elvärme. Det är viktigt att notera att utsläppsdata för olika media inte inkluderar utsläpp från produktion och distribution av 21

23 kraften/bränslet. Därför ska försiktighet iakttas vid jämförelse mellan elvärme, fjärrvärme och de olika bränslena. Tabell 19 Utsläpp från elvärme, vårdcentraler (g/m2) Vårdcentral Värmekälla NOx CO 2 SOx Stoft Brösarp 12:22 ; Vårdcentral elvärme 0,014 3,84 0,009 0,002 Hyllinge; distriktssköterskemottagning elvärme 0,002 0,48 0,001 0,000 Båstad; vårdcentral,tandklinik elvärme 0,014 3,84 0,009 0,002 Vä 157:10 ; Vårdcentral elvärme 0,007 1,92 0,004 0,001 Degeberga 12:47;Vårdcentral,tandklinik elvärme 0,008 2,32 0,005 0,001 Munka-Ljungby; Vårdcentral elvärme 0,006 1,73 0,004 0,001 Sösdala, Vårdcentral,apotek elvärme 0,005 1,36 0,003 0,001 Hjälmaröd 4:94. Kivik Distr.sköt.hem elvärme 0,001 0,27 0,001 0,000 Ambulansstation i Hörby elvärme 0,010 2,92 0,007 0, Övriga anläggningar Övriga anläggningar står för ca 3% av energianvändningen för alla anläggningar och samma andel av de totala CO 2 -utsläppen från alla anläggningar. Samtliga övriga anläggningar får sin fjärrvärme från samma fjärrvärmenät som flera av sjukhusen. Genom att påverka dessa leverantörer att öka andelen biobränsle i sin bränslemix, minskas alltså klimatpåverkan av den direkta energianvändningen för såväl vårdcentraler som sjukhus. Tabell 20 visar utsläppen från energianvändningen i övriga anläggningar. Tabell 20 Utsläpp från total energianvändning i övriga anläggningar (ton) Anläggning NOx CO 2 SOx Stoft Vattentornet 5, museum 0,02 2 0,001 0,000 Kristianstad 3:11 ; Skånehuset 0, ,123 0,012 Skånetvätten 0, ,109 0,013 Landsdomaren1; Regionhuset 0, ,169 0,013 Ystad lasarett, daghem 0,02 1 0,002 0,001 Lasarettet Helsingborg (garage +..) 0,01 2 0,003 0,000 Kristianstad 3:10 Hemhultsområdet 0, ,128 0,008 Lasarettet Landskrona. Adm.+ekonomicentrum 0, ,019 0,003 1, ,553 0, Miljöpåverkan i livscykelperspektiv Eftersom miljöprofilen för produktion och distribution av olika energikällor skiljer sig åt, så ger utsläppsdata från enbart den direkta användningen av ett energislag inte en heltäckande och rättvisande bild av den totala miljöpåverkan. Därför är det lämpligt att också ta hänsyn till miljöpåverkan som uppkommer i ytterligare livscykelstadier, till exempel produktion och distribution när en miljöbedömning av energianvändningen ska göras. I de föregående avsnitten har endast utsläppen kopplade till den direkta energianvändningen beaktats. Eftersom jämförbara data för produktion och distribution saknas för flera av de bränslen som ingår i bränslesammansättningen för fjärrvärme, så har inte ett genomgående livscykelperspektiv kunnat 22

24 anammas i denna rapport. I detta avsnitt illustreras effekter ett livscykelperspektiv kan ha på miljöprofilen av energianvändningen. Emissionsfaktorer som omfattar såväl bränsleproduktion, distribution och användning i fjärrvärmeverk beräknades genom att tillämpa emissionsfaktorer för produktion och distribution av olika bränslen, från Uppenberg m fl (2001), vikta dessa för bränslenas andel i bränslesammansättningen för några fjärrvärmeföretag som hade bränslen för vilka sekundärdata fanns tillgängligt, och slutligen lägga till fjärrvärmeföretagens emissionsfaktorer för direkt användning för använd bränslesammansättning. Dessa emissionsfaktorer redovisas i bifogad excelfil. Tabell 21 visar hur stor andel utsläppen från den direkta bränsleanvändningen utgör av de totala utsläppen i ett livscykelperspektiv 5. Som framgår av tabellen kan denna andel skilja stort för olika bränslesammansättningar och ämne. Det bör noteras att emissionsfaktorerna för produktion och distribution härrör från data som avser situationen i mitten till slutet av 1990-talet. På grund av ny produktions- och reningsteknik kan utsläppsprofilen ha ändrats något sedan dess. Det skall också noteras att data för produktion och distribution för biogas, vilket var ett av bränslena som användes av en av nedanstående fjärrvärmeföretag, avsåg biogas för fordonsdrift. I siffrorna för produktion och distribution av biogas ingår distribution till tankställen och tankning. Det är oklart hur mycket utsläppen skiljer sig åt för de olika användningsområdena för biogas. Tabell 21 Andelen utsläpp från direkt energianvändning av utsläppen i livscykelperspektiv NOx CO 2 SOx EON Staffanstorp 71% 76% i.u. Landskrona energi 68% 55% 51% Tomelilla energi 77% 14% 96% Ystad 16% 58% 14% Tabell 22 visar de totala utsläppen från direkt respektive indirekt (dvs. produktion, distribution och direkt användning) energianvändning för uppvärmning för några anläggningar i Region Skåne. Skillnaden mellan direkt och indirekta utsläpp är en direkt avspegling av skillnaderna i emissionsfaktorer som återgavs i Tabell 21 ovan. Tabell 22 Utsläpp från direkt respektive indirekt energianvändning för några anläggningar i Region Skåne 2007 (ton) Anläggning NOx CO 2 SOx Ystad lasarett direkt 0, ,01 indirekt 6, ,08 Ystad lasarett, daghem direkt 0,02 0,66 0,0002 indirekt 0,11 1,13 0,0015 Lasarettet Landskrona. Adm.+ekonomicentrum direkt 0,070 2,9 0,002 indirekt 0,104 5,3 0,004 En uppdatering och komplettering av Miljöfaktaboken (Uppenberg, m fl. 2001) skulle möjliggöra mer heltäckande jämförelser av alla anläggningar i Region Skåne på livscykelbasis. 5 Med livscykelperspektiv avses här bränsleproduktion och distribution, samt användning i värmeverk. 23

25 4 Slutsatser och rekommendationer I detta uppdrag har en granskning skett av utsläpp från sjukhus, vårdcentraler och övriga anläggningars energianvändning under verksamhetsår 2007 (utifrån det underlag som Regionfastigheter tillhandahållit). Miljöpåverkan har analyserats med avseende på utsläpp av CO 2, NOx, SOx och stoft, främst från direkt energianvändning. Resultatet av beräkningarna visade att en stor del av energianvändningen och den största delen av CO 2 -utsläppen kommer från uppvärmningen av anläggningarna. Därför bör åtgärder för att förbättra miljöprestandan fokusera på uppvärmningen och då särskilt fjärrvärme. Den största energianvändning för uppvärmning förelåg på de största sjukhusen. Leverantörerna av fjärrvärme till några av dessa sjukhus använde en relativt hög andel fossila bränslen, främst då naturgas i sin bränslemix. Dessa leverantörer levererar också fjärrvärme till flera vårdcentraler i de större städerna. En minskning av andelen fossila bränslen i dessa fjärrvärmenät är den åtgärd som skulle få den enskilt störta effekten på miljöprestandan av energianvändningen i anläggningsbeståndet. Generellt kan också sägas att energieffektiviseringar, dvs. minskning av energianvändning per nyttomått, som t.ex. yta, skulle minska miljöpåverkan, allt annat lika. Under arbetets gång har ett antal frågor eller osäkerheter dykt upp. De flesta diskuterades i metodavsnittet. En sådan osäkerhet ligger i kvaliteten på och granskningen av de siffror som fjärrvärmeföretagen inkommer med för att säkerställa jämförbarhet. En särskild fråga är hur miljöprestandan av olika media ser ut när utsläpp från bränsleproduktion och distribution räknats in. Referensdata saknas i dagsläget för flera bränslen och förhindrar således en heltäckande jämförelse. Idag saknas metoder och system för att kunna tillgodoräkna sig miljöfördelar av att upphandla el och värme med ett specifikt ursprung. Regionfastigheter köper idag el som har sitt ursprung från Vattenkraft. Men eftersom det idag saknas fungerande system för att avräkna den försålda elen med ett specifikt ursprung från residualen (kvarvarande el efter avräknande av såld el med specifikt ursprung) så kan miljönyttan av det aktiva valet inte sägas tillfalla Regionfastigheter. Arbete pågår både inom el och värmeområdet för att finna lösningar på hur en modell för ursprungsmärkning i praktiken ska fungera för att vara tillförlitlig. De största sjukhusen köper idag fjärrvärme från leverantörer med stor andel fossilt bränsle. Genom att kunna köpa värme med ett specifikt ursprung (miljöattribut frikopplade från den fysiska leveransen) skulle den totala miljöpåverkan från energianvändning kunna minskas i betydande grad (>50 % 6 ). Vår rekommendation är att Regionfastigheter aktivt deltar i de pågående arbetena för att driva på utvecklingen av system för ursprungsmärkning av såväl el som värme. 5 Referenser Svensk Energi (2008) Elåret Stockholm Särnholm, E. & Axelsson, U. (2007) Emissioner från Region Skånes mediaanvändning. U2152, Stockholm Uppenberg, S., Almemark, M., Brandel, M., Lindfors, LG., Marcus, H-O., Srtripple, H., Wachmeister, A. & Zetterberg, L., (2001) Miljöfaktaboken för bränslen, IVL Svenska miljöinstitutet B-rapport B1334B-2, Stockholm 6 Utsläpp av CO 2 från direkt energi. 24