Sammanträdesdatum Rådet för funktionshinderfrågor

Transkript

1 1 (8) Vid protokollet Åge Sollien Sekreterare Justerat den Carina Dahl Ordförande

2 2 (8) Plats Centrum för hjälpmedel, Propellervägen 14, Örebro Tid 13:00-16:00 Närvarande ledamöter Carina Dahl (s) ordförande Britt Alderholm (m) Paula Granqvist (m) Jesper Räftegård (mp) Kerstin Lundqvist Eriksson (l) Monica Lindahl (HRF) Tomas Ericsson (Neuroförbundet) Christer Andersson (DHR) Johan Sobelius (HSO-T) Ann-Charlotte Oksanen (Hjärnkraft) Pia Delin (Mag- & tarmföreningen) Tjänstgörande ersättare David Lindberg (SRF) Närvarande ersättare Kjell Lindblom (HSO-T) Ing-Marie Wessén (RTP) Siv Pettersson (Astma & allergiförbundet) Gun Carlestam-Lewin (Alzheimerföreningen) Närvarande adjungerade Övriga närvarande Åge Sollien (Funktionshinderkonsulent) Hassan Hadzic (Audiologen) Sven Larsson (Alzheimerföreningen)

3 3 (8) Reidun Hannersz Zita (Tandvårdsskadeförbundet) Siw Ingvarsson (Tandvårdsskadeförbundet)

4 4 (8) 101 Inledning Ordförande Carina Dahl hälsade alla välkomna. 102 Dagordning Eftersom Sven Larsson som skulle berätta om Alzheimerföreningen var försenad ändrades dagordningen så att det i stället blev Hassan Hadzic från Audiologen som fick börja. Följande övriga frågor anmäldes: - Assistansersättning - Fritt val av hjälpmedel - Resegaranti för färdtjänst och sjukresor - Storregion - Utrop på Länstrafiken 103 Presentation av mötesdeltagarna Samtliga deltagare presenterade sig. 104 Föregående protokoll Inga synpunkter framfördes på det senaste protokollet. 105 Aktuell information Flera deltagare tar upp att var svårt att hitta till Centrum för hjälpmedel eftersom de upplever att det är dåligt skyltat. -Gällande patientföreningarnas möjlighet till information på vårdcentralerna informerar Christer Andersson att det nu finns pärmar med föreningsinformation tillgängliga på vårdcentralerna i Karlskoga. Enligt flera andra ledamöter så ska pärmarna finnas på alla vårdcentraler men att man ofta måsta fråga efter dem eftersom de placeras undanskymt. 106 Information om hörhjälpmedel Hassan Hadzic, civilingenjör/enhetschef på Audiologiska kliniken, informerar om olika hörhjälpmedel och hörselrehabilitering på Audiologiska kliniken. Man gör alltid en individuell behandlingsplan för att patienten ska få rehabiliteringsstöd efter behov. En utredning brukar bestå av 1 3 besök. Hörapparatsortimentet delas in i 3 olika kategorier: Lätt till grav hörselnedsättning, grav till

5 5 (8) uttalad hörselnedsättning och sortiment för barn 0-5 år. Andra hörhjälpmedel är bland annat samtalsförstärkare, olika varseblivningshörhjälpmedel och BAHA som är ett kirurgiskt implantat för behandling av hörselnedsättning som fungerar genom direkt kontakt med skallbenet. Audiologiska kliniken kan också installera hörselslingor. Det finns lite olika för vuxna och för barn upp till 16 år. Det finns fast slinga om man bor i villa och portabel slinga eller soffslinga om man bor i lägenhet. Det finns även olika trådlösa slingor. Hörhjälpmedel utprovas till den adressen där man är mantalsskriven. Hjälpmedlen är personliga och lämnas tillbaka när behovet upphör. Man räknar en avskrivningstid på 5 år. I den efterföljande diskussionen togs det bland annat upp att man upplever att det kan vara svårt att komma i kontakt med Audiologiska kliniken då de begränsade jourtider. Enligt Hassan Hadzic arbetar man för att hitta en lösning på detta. Eventuellt kommer jourverksamheten att flytta till en annan lokal och då få längre öppettider. 107 Föreningsinformation: Alzheimerföreningen Sven Larsson ordförande i Alzheimerföreningen berättar om Alzheimerföreningens verksamhet, och hur det är att leva med sjukdomen och hur det är att vara anhörig. Vid Alzheimers sjukdom drabbas särskilt de områden av hjärnan som ansvarar för minnesfunktion, språklig förmåga, rumslig orientering samt praktiska färdigheter. Sjukdomen kan uppträda tidigt, redan i årsåldern, men vanligen efter 65 års ålder. Alzheimers sjukdom börjar smygande och utvecklas långsamt under flera år. Sven Larsson poängterar att Alzheimer inte beror på att man är gammal men att det finns en ökad risk vid hög ålder. Sjukdomen innebär vanligtvis en gradvis försämring. Många drabbade bor kvar hemma och vårdas av anhöriga åtminstone under de tidiga stadierna. Dagsjukvård och växelvård gör det också möjligt att bo kvar hemma trots betydande handikapp. När det inte längre är möjligt kan vård i gruppboende eller vårdhem bli aktuellt. Det finns i dag inga riktigt effektiva läkemedel men det är ända viktigt att det kommer in symptomlindring så tidigt som möjligt. Det kan vara svårt att vara anhörig till någon som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Ofta saknas stöd till anhöriga som får dra ett tungt lass. Alzheimerföreningen försöker därför även stödja de anhöriga och arbetar bland annat för att skapa mötesplatser och anhöriggrupper eftersom de anser att detta stöd saknas. Enligt statistiken finns de ca 1,3 miljoner i Sverige som har en anhörig med Alzheimerdiagnos.

6 6 (8) För att situation skall bli bättre för de som har Alzheimers sjukdom krävs det, enligt Sven Larsson, bland annat ett mera aktivt bemötande från sjukvården. Som det ser ut i dag är det bara en femtedel av de som har diagnosen i Örebro län som får adekvat behandling. Det finns i Sverige ca som har diagnosen medan det i Örebro län finns ca I Örebro kommun finns minst och ca 350 nya tillkommer varje år. 108 Lägesrapport, utvärdering av regionens funktionshinderpolitiska program Hälsa och livskraft för alla Den grupp som hade fått i uppdrag att titta närmare på regionens funktionshinderpolitiska program lämnade en rapport. De har träffats en gång och även gjort en skriftlig sammanställning (sammanställningen bifogas). De har utgått ifrån de 5 målområden som finns i programmet: Kunskap och respektfullt bemötande, God vård, Tillgänglighet och delaktighet, Arbete samt Samarbete och samverkan. En fråga som togs upp vara att man undrar om det finns någon samverkan mellan forskningen och funktionshindrade när det gäller målen i programmet. Carina Dahl berättar att det finns en undersökning utförd av omsorgsföretaget Humana som visar att tillgängligheten de 5 senaste åren har blivit sämre. Rådet diskuterade om det i fortsättningen bör finnas ett separat program för funktionshinderfrågor eller om innehållet ska införlivas i andra program istället. Rådet enades om att det även i fortsättningen måste finnas ett eget funktionshinderpolitiskt program. I väntan på ett nytt program bör det befintliga förlängas eller eventuellt justeras. Till nästa möte den 12 december skall Åge Sollien bjuda in den in Regionen som är ansvarig för funktionshinderpolitiskat programmet så att denna kan svara på frågor och ta del av rådets synpunkter. 109 Presentation av förslag till fördelning av föreningsbidrag och projektstöd till länets funktionshinderorganissationer 2017 Åge Sollien presenterade förslaget till fördelning av föreningsbidrag och bidrag till projektstöd för Förslaget har arbetets fram av Fördelningsgruppen som består av funktonshinderkonsulenten och fem företrädare för länets funktionshinderorganisationer.

7 7 (8) Bidragsnivån 2017 är densamma som under innevarande år. Fyrtiofem föreningar har ansökt om föreningsbidrag. Två av de föreningar som sökte i fjol har inte ansökt i år. Tre nya föreningar har i år lämnat in ansökan om föreningsbidrag. Av dessa föreslås två få startbidrag medan en förslås få avslag på sin ansökan. Gällande projektstöd beviljades det i fjol projektbidrag till 3 föreningar. I år har det kommit en ansökan om projektbidrag men den har inte beviljats. Beslut om fördelningen fattas av Regionstyrelsen den 15 november. Efter presentationen diskuterades det hur gränsdragningen mellan kommunala föreningsbidrag och bidrag från regionen till länsorganisationer kan bli tydligare. Man kom fram till att det skulle vara bra om den ansvariga för föreningsbidrag på Örebro kommun och funktionshinderkonsulent Åge Sollien har kontakt för att diiskutera detta. 110 Rapport från Hjälpmedelsdagen Det var flera deltagare som hade varit med på hjälpmedeldagen både i Karlskoga och i Örebro. I Karlskoga hade det bland annat handlat om MS-yoga, trappklättrare och ledarhundar. Också i Örebro hade det varit olika visningar av hjälpmedel. I samband med hjälpmedelsdagen har olika politiker varit ute och träffat medborgarna och tog emot frågor. 111 Föreningsinformation: Tandvårdskadeförbundet Reidun Hannersz Zita berättar om Tandvårdsskadeförbundets verksamhet Tandvårdsskadeförbundet är tandvårdens patientorganisation. Det ger rådgivning till medlemmar och arbetar för giftfri och säker tandvård och att tandvård ska ingå som en del i den allmänna hälso- och sjukvården. Tandvårdsskadeförbundet arbetar i huvudsak för att det ska ges korrekt information om risker för biverkningar av material inom tandvården, att det ska användas mindre riskfyllda tandvårdsmaterial och tekniker, att alla tandvårdsskadade ska ha rätt till samma vård som gäller för andra sjukdomar och att tandvårdsmaterial ska vara helt metallfria. De arbetar vidare för att tandvårdsskadade ska ha rätt till samma vård som gäller för andra sjukdomar, att sjukvårdens högkostnads-skydd ska gälla vid tandvård om risk för biverkningar föreligger och att det ska finnas ett biverkningsregister för material som används i tandvården De tar upp att tungmetallförgiftning kan ligga bakom olika diagnoser så som ADHD, autism och Alzheimer. De ser det som ett problem att socialstyrelsen inte har accepterat detta. Tandvårdsskadeförbundet är förespråkare för mera bruk av naturmedicin men upplever att de har fått dålig respons för detta från sjukvården.

8 8 (8) Tandvårskadeförbundet avslutade sin presentation med att dela ut kuvert med informationsmaterial. 112 Övriga frågor Britt Alderholm tar upp att det nu finns ett motion om fritt val av hjälpmedel. Carina Dahl säger att det inte finns positiv erfarenhet från de landsting som har provat detta. Enligt flera deltagare är det ett problem i dag att man inte kan gå utanför sortimentet när man ska välja hjälpmedel. Det är viktigt att man informerar sin arbetsterapeut om sina behov för att på så sätt sprida kunskap. Frågan om resegaranti för färdtjänst och sjukresor är fortfarande inte klar. Enligt Mats Gunnarsson beror det på det finns oklarhet om hur man ska tolka nya EU-regler. Carina Dahl informerar kort om Svealandsregionen. Eventuellt kommer det fattas beslut om storregion som ska börja gälla från Dock finns det mycket som är osäkert gällande detta. Gällande utrop på Länstrafiken säger Carina Dahl att systemet inte är klart beroende på att upphandlingen har dragit på tiden. Britt Alderholm tar upp frågan om assistansersättning men väljer sedan att vänta med detta till nästa möte då Försäkringskassan är närvarande. 113 Fyllnadsval Ann-Charlotte Oksanen väljs in som ny ledamot i Rådet för funktionshinderfrågor. Hon efterträder Stig Teodorsson och företräder medicingruppen. 114 Nästa möte Nästa möte hålls den 12 december i Linden, Eklundavägen 1, Örebro klockan 13:00-16: Avslutning Carina Dahl avslutade mötet.