Bilaga 1

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Bilaga 1

9

10

11

12 Bilaga 2 Kognitiv neuropsykologi, 7, 5 hp Cognitive neuropsychology, 7,5 credits. Kurskod: 2KO022 Inrättad: Inrättad av: Prefekten Kursplan giltig från: 2015, vecka 30 Ansvarig enhet: Inst för psykologi SCB-ämnesrubrik: Psykologi Huvudområden och successiv fördjupning: Kognitionsvetenskap: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav (G1F). Psykologi: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav (G1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Grundnivå Behörighetskrav Kurserna 2KO015 Statistik och empirisk metod samt 1LI004 Vetenskaplig kommunikation inom kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap eller motsvarade. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten: Kunskap och förståelse Kunna beskriva och redogöra för teorier, centrala begrepp och metoder inom området klinisk neuropsykologi. Ha grundläggande kunskap om olika skador och störningar som kan drabba hjärnan och dess funktioner, till exempel neuropsykiatriska tillstånd, psykiatriska sjukdomar, demenssjukdomar. Ha grundläggande kunskap om neuropsykologisk utredning inklusive vanliga neuropsykologiska test och metoder. Ha grundläggande kunskap om rehabilitering av kognitiv dysfunktion inklusive metoder för rehabilitering. Ha kunskap om de mest vanligt förekommande metoderna inom området metaanalys och systematiska översikter. Färdighet och förmåga Känna till, identifiera och differentiera mellan olika skador och störningar som kan drabba hjärnan och dess funktioner, till exempel neuropsykiatriska tillstånd, psykiatriska sjukdomar, demenssjukdomar. Kunna identifiera olika faktorer som kan påverka hjärnans funktion: miljö, stress, sömnstörningar etc. samt att ge exempel på olika metoder att mäta och behandla dessa. Självständigt kunna göra en systematisk litteraturöversikt med metaanalys. Systematiskt kunna beskriva sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens. Värderingsförmåga och förhållningssätt

13 Kunna jämföra, diskutera och värdera teorier och metoder inom klinisk neuropsykologi samt systematiska litteraturöversikter och metaanalyser med avseende på reliabilitet, validitet, styrkor och svagheter. Ha ett kritiskt förhållningssätt till de teorier och metoder som tas upp under kursen. Innehåll Kursens mål är att ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper inom området för kognitiv neuropsykologi utifrån neurovetenskaplig och klinisk neuropsykologisk forskning. Tonvikt läggs på användandet av experimentell metodik för att belysa sambandet mellan hjärnans processer och våra mentala funktioner och tillämpning av neuropsykologiska kunskaper i bedömning och behandling av personer med olika hjärnskador. Kursen behandlar neuropsykologisk testning ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Momentet syftar till att ge kunskaper i neuropsykologiskt utredningsarbete inklusive några vanliga neuropsykologiska test för mätning av till exempel begåvning, minne och exekutiva funktioner. Vidare berörs hur störningar av kognitiva funktioner kan yttra sig, utredas och rehabiliteras. Fokus är dels på olika tillstånd såsom exempelvis neuropsykiatriska tillstånd, psykiatriska sjukdomar och demens och dels på arbetsrelaterad problematik, såsom exempelvis stress. Kursen behandlar också systematiska litteraturöversikter och metaanalys. Kursen genomförs i tematiska moduler där undervisningen bedrivs dels i föreläsnings- och seminarieform och dels genom eget problembaserat arbete under handledning. I kursen ingår också ett moment för att medvetandegöra studenten om utbildningens användbarhet och förbereda dem för de krav de kommer att möta i dagens och morgondagens arbetsliv. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbete. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som kurstillfället pågår som studenten har registrerats på. Kursen kan ges på svenska och/eller engelska. Examination Kursen examineras genom skriftlig tentamen (digital tentamen eller salstentamen), inlämningsuppgift, gruppredovisning samt skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete. Förekomst av examinerande moment anges i schema. All förekommande undervisning kan komma att examineras. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor. Betyg för kursen/respektive moment sätts när det skriftliga provet/proven och alla obligatoriska moment är godkända. Betygsskalan består av betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Studerande har rätt till fem examinationstillfällen. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 ). Begäran om ny examinator ställs till prefekt vid Institutionen för psykologi. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

14 Förekomst av examinerande moment anges i schema. All förekommande undervisning kan komma att examineras. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås. Kurslitteratur Hugo Hesser & Gerhard Andersson (276 kronor) Introduktion till metaanalys och systematiska översikter Upplaga 1:1, Studentlitteratur AB, Poland 2015, (169 s.) ISBN: LIBRIS-ID: Håkan Nyman & Aniko Bartfai (redaktörer) (391 kronor) Klinisk neuropsykologi Upplaga 2:1, Studentlitteratur AB, Poland 2014, (432 sidor) ISBN:

15 Bilaga 3 KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN Utbildningsplanen har ett stort antal lokala examensmål. Samtliga lokala mål är omskrivningar av de nationella målen. Förslag: De lokala målen kan tas bort. Överväg att också ta bort målen om att kommunicera på engelska och integration av genusvetenskapliga perspektiv om de inte faktiskt påverkar utbildningen. Gruppen diskuterade detta och föreslår följande: - Utbildningsplanens mål ses över och revideras - Vi stryker lokala mål som överlappar med nationella mål - Vi behåller dock lokala mål som vi anser nödvändiga - Vi måste undersöka om det finns lokala mål vi är ålagda att ha med (tex de som Lars nämnde som har att göra med att kommunicera på engelska samt genusvetenskapliga perspektiv) KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN Utbildningsplanens avsnitt om studieuppehåll stämmer inte längre. Förslag: Bör uppdateras. Se regler för studieadministration på grund- och avancerad nivå ( Gruppen föreslår att: - man länkar från Utbildningsplanen till en plats på våra lokala psy-hemsidor där man korrekt beskriver hur det fungerar med studieuppehåll. Fördelen med sådan länkning är att inte Utbildningsplanen behöver ändras varje gång regler och riktlinjer av detta slag ändras.

16 KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN Programutvärderingen saknas för läsåret vt 2014 (vilket anges i VB/VP 2015/2016). Det verkar vara lite svårt att få studenterna att delta i programutvärderingar. Förslag: De exakta formerna för utvärderingarna anges inte, men högre svarsfrekvens uppnås rimligtvis med en morot kanske kan programutvärdering genomföras så att den följs av en enklare måltid med studenterna vid läsårs-/programavslut? Gruppen diskuterade detta och konstaterade att - en åtgärd för att öka deltagande vid programutvärdering har redan införts från och med VT2017, och innebär att detta utgörs under lektionstid. Svarsfrekvensen var hög VT2017 (ca 95%). KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN I de täckningsmatriser (säkring av nationella examensmål) som finns i respektive VB/VP saknas FSR på kurser åtminstone under terminerna 2 och 4-6. En notering görs om att innehållet i kursernas FSR tolkats strikt, men frågan bör ändå ställas på vilka sätt motiveras att (delar av) kursernas FSR inte kan matchas mot de nationella examensmålen? Förslag: Revidera kursernas FSR så att de blir mer entydiga. De kan då bättre kopplas till examensmålen (eller inte kopplas till målen) och det ger bättre möjligheter att analysera måluppfyllelse och progression i programmet. Som det är nu ger täckningsmatriserna begränsat stöd i de analyserna. Det ger därmed begränsat underlag för kursutveckling. Med oklara FSR försvåras också möjligheterna att examinera kursmålen på entydiga sätt.

17 KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN 1) Se över kursernas FSR Varje kursledare bör se över sina kurser och se till att kursernas innehåll verkligen täcks av kursernas FSR Flera kursplaner är inte skrivna enligt rätt mall: de bör revideras. Flera kursplaner har alltför många FSR och bör revideras. Flera kursplaners FSR är alltför detaljerade. Kursledare bör ha de nationella examensmålens formuleringar i åtanke när de reviderar sina FSR. KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN 2) Uppdatera täckningsmatrisen Täckningsmatrisen är inaktuell och måste ses över Eftersom examensmålen är av väldigt generell karaktär, oftast inkluderande flera delmål, föreslås att vi övergår från strikt tolkning till mindre strikt i stil med FSR överlappar åtminstone till viss del med målet Till matrisen konstrueras en bilaga som beskriver med konkret information hur man mappat olika FSR mot målen Programrådet bör enas om en samsyn vad gäller exakt hur vi ska tolka de olika nationella examensmålen.

18 KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN 2) Uppdatera täckningsmatrisen (forts.) Kan programrådet enas om hur vi säkerställer både bredd och progression för fem ämnen inom ramen för ett kandidatprogram? Alla ämnen tyckte sig se en viss progression inom sina ämnen vad gäller uppfyllelse av de nationella målen, utom Psykologi. Övningen under programutvecklingsträffen belyste även att vi inte erbjuder någon väsentlig fördjupning i Filosofi samt Lingvistik, dvs enbart måttlig progression här. KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN Programmets tematik och status hur känt är kognitionsvetenskap och vilka möjligheter till karriär ger det? Förslag: fortsätt de påbörjade insatserna att marknadsföra programmet på ändamålsenliga sätt. Gruppen diskuterar detta och konstaterar att det är bra att vi får uppmuntran att fortsätta på den inslagna vägen

19 KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN Omsättning av programsamordnare, flera personer har ansvarat för programmet under de senaste åren. Förslag: ge den nuvarande programsamordnaren stöd i att arbeta uthålligt och långsiktigt. Gruppen diskuterar detta och är eniga med granskaren i detta. KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN Genomströmningen på programmet är låg. De uppgifter som anges i de två senaste årens verksamhetsberättelser varierar mellan 27 och 46 procent. Detta är den enskilt viktigaste frågan att hantera i programmet. Arbete pågår redan nu genom att programansvariga identifierat fyra stopp-kurser, dvs där studenterna i hög utsträckning inte klarar kursen inom ordinarie kurstillfälle. De kursansvariga som berörs har börjat analysera på kursnivå i fråga om bland annat förkunskapskravkunskapsnivå, analyser av FSR och antalet examinationer. Målet är att öka genomströmningen utan att ge avkall på kvaliteten. Samfak sammanställde år 2016 en rapport där tankar kring ökad genomströmning diskuteras. Rapporten innehåller allmänna förslag på program- och kursnivå. Den kan komplettera det arbete som redan görs inom programmet och som bygger på större verksamhetskännedom. Rapporten bifogas. Gruppen diskuterar detta och håller med Lars Larsson om att detta är den enskilt viktigaste frågan att hantera i programrådet. Vi är tacksamma för tipset om Samfaks rapport.

20 KOLLEGIALA GRANSKNINGEN: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN Programmets första termin är tematiskt upplagd och följer tänkandets och handlandets olika steg perception, kunskap och minne, resonerande och informationsbehandling samt handling. Ordningen är logisk. En tanke kan vara att inleda med handling som är mer konkret än perception, därefter låta övriga kurser under terminen fördjupa förståelsen av processer som skapar handling. Gruppen diskuterar detta och föreslår att: - Vi behåller ordningen på kurserna termin 1 så att vi har ett antal år med detta upplägg som vi kan utvärdera vid ett senare skede. I studentutvärderingen framkom att denna termin uppskattas. - Vi föreslår dock att upplägget på första kursen Perception ses över i syfte att göra den än mer konkret, med tanke på att det är första kursen på programmet likaväl som det är en introduktionskurs till Kognitionsvetenskap samt introduktion till universitetsstudier per se.

21 Bilaga 4 PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN mer praktiska tillämpningar med anknytning till privata arbetslivssektorn/arbetsliv utanför akademin Hur förbättrar vi arbetslivsanknytningen av programmet för ökad anställningsbarhet? Förslag till åtgärder/kommentar: 1. Till att börja med bör vi tydligare i lämpliga forum framhålla vilka möjligheter som redan ges vad gäller samverkan/arbetslivsanknytning 2. Utveckla den befintliga projektkursen 3. Undersök möjligheten att samköra projektkursen med jättekursen programvaruteknik som ges av Datavetenskap PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN (FORTS.) 4. Säkerställ att vi kan delta vid Datavetenskaps arbetsmarknadsdagar (Meijtoft samt Lena) 5. Inför valbar individuell projektkurs ( praktik ) 6. Inför kurs/moment/inslag om Projektledning under utbildningen (saknas nu helt) 7. Kan man införa praktiska tillämpningar med anknytning till privata arbetslivssektorn utanför akademin inom neuroämnet? tex inriktning rehab? 8. Kan man införa praktiska tillämpningar med anknytning till privata arbetslivssektorn utanför akademin inom filosofi? Tex inriktning etik?

22 PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN (FORTS.) Övrigt: 9. Införa kurs/moment i webdesign under utbildningen (saknas nu helt) 10. Något motsvarande branchråd: i alla fall bjuda in företagare med jämna mellanrum att berätta om varför de har anställt kognitionsvetare. 11. Mer AI? 12. Inkorporera the Big Data revolution? PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN (FORTS.) bättre stöd för/möjligheter till att välja inriktning på utbildningen Förslag till åtgärder/kommentar: Till att börja med: publicera lista på hemsidan med förslag på valbara kurser som kan passa särskilt bra

23 PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN (FORTS.) mindre överlapp och mer progression Förslag till åtgärder/kommentar: 1) Arbetet med FSR/emanensmål 2) Konkret uppdrag till lärarlag på flera kurser att synkronisera innehåll PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: ÅTERKOPPLING FRÅN ARBETSGRUPPEN (FORTS.) färre grupparbeten Förslag till åtgärder/kommentar: - Ge i uppgift till alla kursledare att motivera varför man har valt det pedagogiska upplägg samt examinationsformer man har valt, samt att se över de val man har gjort.

24 PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: VAD ARBETSGRUPPEN EJ HANN DISKUTERA större kännedom hos undervisande lärare och kursansvariga om vad denna studentgrupp läser på programmet i övrigt Förslag till åtgärder/kommentar: Fortsätt med programutvecklingsträffar PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: VAD ARBETSGRUPPEN EJ HANN DISKUTERA mer inslag av statistik och metod Förslag till åtgärder/kommentar: - Ge i uppgift till kursledare på ett antal kurser att undersöka möjligheten att införa inslag av statistikövning på kursen

25 PROGRAMUTVÄRDERINGEN VT17: VAD ARBETSGRUPPEN EJ HANN DISKUTERA mer information från studieadministration/studievägledare kring praxis för tentor, obligatoriska kurser, schema i god tid före kursstart osv eftersom det är många olika fakulteter och traditioner inblandade. Förslag till åtgärder/kommentar: - Programrådet står bakom allt förbättringsarbete i detta avseende

26 Bilaga 5 VB/VP 2017 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR OCH UTVECKLING Fortsätta arbetet med samtliga påbörjade åtgärder för att förbättra genomströmningen, tex o Fortsätta arbetet med marknadsföringen av programmet t.ex. genom inrättandet av ett sk årshjul. o Fortsätta arbetet med Supplemental Instructions o Följa upp arbetet med förbättring av de fyra identifierade stoppkurserna o Fortsätta detektivarbetet kring kartläggningen av skälen till avhopp Fortsätta arbetet med implementeringen av den samverkansintegrerade utbildningen VB/VP 2017 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR OCH UTVECKLING (FORTS.) Revidera utbildningsplanen Förbättra progressionen inom programmet: o Se över flera kursers FSR samt revidera täckningsmatrisen o Verka för att överlapp minimeras konkret på kursnivå Förbättra arbetslivsanknytningen av programmet: o Börja beta av punkterna som redovisades ovan

27 VB/VP 2017 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR OCH UTVECKLING (FORTS.) Övrigt: Anordnandet av en motsvarighet till förra läsårets programdagar. Verka för att projektet Aktiv studentmedverkan kan fortsätta i någon form Anordna informationsträffar om möjligheten till studier utomlands tidigt i programmet (termin 1 och termin 2)

28 Verksamhetsberättelse (VB) med verksamhetsplan (VP) VB för läsåret 16/17 VP för läsåret 17/18 Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap Programrådet för Kandidatprogrammet för Kognitionsvetenskap genom Linnea Karlsson Wirebring, programsamordnare Beskrivning av programmet Kandidatprogrammet för Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt program där institutionerna för psykologi, språkstudier, idé- och samhällsstudier, datavetenskap, integrativ medicinsk biologi, samt designhögskolan, institutionen för matematik och matematiskt statistik och enheten för statistik vid Handelshögskolan medverkar. De medverkande fem huvudinstitutionerna är alla representerade i programrådet tillsammans med studenter från de tre årskullarna. Programmets huvudområde är kognitionsvetenskap och progression sker också i psykologi, lingvistik, filosofi, datavetenskap och kognitiv neurovetenskap. Programmets teoretiska kärna ligger i studiet av kunskaps- och tänkandeprocesser och hur de realiseras i naturliga och artificiella agenter och system. Studenterna lär sig om perception, uppmärksamhet, minne, språk, beslutsfattande, problemlösning och handling från de ingående ämnesområdenas perspektiv. De lär sig också att studera kognitiva system genom beteendevetenskapliga, datavetenskapliga och andra formella metoder. Dessutom sker träning i generiska färdigheter som vetenskapligt tänkande och kommunikation. Under den senare delen av programmet ingår olika tillämpningar med inriktning mot arbetsliv och forskning, ofta med ett fokus på att förstå, analysera och förbättra människans interaktion med teknik utifrån kunskap om kognition. Människa-dator interaktion, interaktionsdesign, användbarhetsstudier, kognitiv design, mm, är exempel på sådana inslag. Under programmet har studenterna möjlighet till internationella erfarenheter genom att välja att läsa delar eller alla av sammanlagt 15 hp valbara kurser under termin 5 utomlands. Under programmet har studenterna också tillgång till något som numera kallas Samverkansintegrerad utbildning, utformat i samarbete med Enheten för externa relationer, vilket syftar till att förbereda för arbetslivet och stärka medvetandet om den egna kompetensen och yrkesidentiteten. Nyckeltal Tabell 1. Nyckeltal antagning Program: Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap Innevarande år (antagna HT17) Föregående år (antagna HT16) Antal nybörjarplatser (enl. budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 2 1,3 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor:

29 Kommentar antagning: Programrådet konstaterar att vidtagna åtgärder för att öka söktrycket (se nedan under Förändringar och utveckling) har börjat ge effekt. Från att ha haft ca 26 sökanden två år i rad (HT15 och HT16) ser vi i år nästan en dubblering (40 sökanden, 2 sökande per plats). Tabell 2. Nyckeltal genomströmning Examen: Kandidat-examen Innevarande år (antagna HT14) Föregående år (antagna HT13) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet Totalt: (30 sep) Män: Kvinnor: Genomströmning (%) Totalt: Män: Kvinnor: 29 % 35 % 12 % 43 % 37 % 36 % Kommentar genomströmning: Genomströmningen ligger detta år på enbart 29 % vilket är en minskning jämfört med föregående år. Detta är något som programrådet är väl medvetna om och som man har fastslagit som den stora utmaningen under kommande år (se nedan under Förändringar och utveckling) Säkring av examensmål Se Bilaga 1. Matrisen i bilagan är baserad på en strikt tolkning, vilket innebär att om det hade räckt med att en del av ett mål finns i FSR skulle fler celler ha kunnat fyllas i. Förändringar och utveckling Inom ramen för projektet Aktiv studentmedverkan, som startade 2014 vid Institutionen för Psykologi, har en mängd händelser till gagn för programmet och programmets studenter genomförts. Projektet har drivits av projektledare Jenny Nilsson och slutrapporterades våren (?) Ett välkomstarrangemang anordnades hösten 2016 för samtliga nybörjarstudenter, både programstudenter i kognitionsvetenskap och i psykologi och studenter på fristående studenter. Det blev välbesökt och mycket uppskattat. Studenterna fick ta del av information om allt från universitetets organisation till hur institutionen arbetar med studentinflytande. Studenterna fick också göra en mentometer-quiz med frågor av både praktisk och mer skämtsam karaktär. Välkomstarrangemanget avslutades med ett mingel i ljusgården i Beteendevetarhuset där studenterna fick träffa institutionens personal; administratörer, lärare och forskare. Projektledaren inledde även en rutin med att träffa studentrepresentanterna i programrådet regelbundet inför varje programråd. Syftet är att stärka studenternas roll i programrådet. Vid dessa träffar hjälper projektledaren studenterna att sortera, organisera och strukturera de frågor som studenterna vill ta upp. En annan viktig funktion med träffarna är att förbättra informationsöverföring mellan studentrepresentanterna och de övriga studenterna på programmet samt mellan studentrepresentanterna för de olika kullarna.

30 Pluggstuga för studenterna på kandidatprogrammet. Pluggstugan genomförs varje onsdag. I genomsnitt brukar studenter delta i verksamheten. Studenterna ansvarar själva för anmälan och genomförande, med stöd av projektledaren. Pluggstugan utvärderas var tredje vecka, med syfte att revidera och förbättra löpande. Målet är att det dels ska ge ytterligare en möjlighet till att stärka kunskapsinhämtningen för studenterna på programmet, men också att de som leder workshops får möjlighet till att tränas i redogöra för och diskutera information, problem och lösningar samt stärka sin egen ämneskompetens. Under det gångna läsårets hösttermin anordnades den november programdagar, Umeå Cognitive Science Days (UCSD), i ett samarbete mellan programsamordnaren för kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap, programvägledaren, projektledaren för projektet Aktiv studentmedverkan samt studentrepresentanter och medarbetare vid institutionen för Psykologi. Programdagarna finansierades av xxx. Forskare och alumner från arbetsliv bjöds in till att delta. Syftet var bland annat att tydliggöra kopplingen mellan programmet och arbetslivet och att ge studenterna en bild kring vad livet efter studierna kan innebära. Första dagen, som hade fokus på forskning, inleddes med Lars Nyberg, professor och verksamhetschef för Umeå center for Functional Brain Imaging, UFBI. Efter det talade forskande alumner från kandidat- och masterprogrammet i Kognitionsvetenskap om sina karriärvägar från student till forskare. Dag två inleddes av Anna Norberg från Enheten för externa relationer, varpå alumner gav presentationer på temat hur det är att arbeta inom det kognitionsvetenskapliga fältet utanför akademin. Under denna förmiddag hölls också en panel-diskussion, där några av de inbjudna alumnerna samt Anna Norberg från externa relationer diskuterade temat: Näringslivsperspektiv på utbildning och kognitionsvetarnas arbetsmarknad i framtiden. En middag anordnades också i anslutning till eventet. Dessa programdagar var mycket uppskattade av samtliga deltagare. Under det gångna läsårets vårtermin inleddes en hel del förändringar och utvecklingsarbete. Man fattade beslut om att den unika så kallade Samverkansintegrerade utbildningen, med syfte att öka studentens medvetenhet om utbildningens användbarhet och förbereda dem för de krav de kommer att möta i dagens och morgondagens arbetsliv, skulle integreras i utbildningen mer konkret som en strimma med inslag på flera av programmets kurser, med ett antal tillhörande FSR. Arbetet med detta inleddes år xx för att tydliggöra generiska kompetenser och kopplingen till arbetsmarknaden. Ansvarig för den Samverkansintegrerade utbildningen är Jenny Nilsson. Under den gångna terminen implementerades detta på X av totalt 12 kurser för vilka detta är planerat. Kursansvarig sätter det formella betyget på de inslag som ingår på respektive kurs. Samtliga av strimmans FSR måste vara godkända för slutbetyg. Kursinslagen kan ledas av ansvarig Jenny Nilsson, av kursansvarig på respektive kurs eller annan undervisande lärare, som då lämnar in underlag till Jenny Nilsson för betygssättning. I början av vårterminen tillsattes en ny programsamordnare. Arbetet med att förbättra genomströmningen intensifierades i och med att den nya programsamordnaren började sitt uppdrag. Arbetet utförs med avsikt att ge effekt på några års sikt. Följande är de projekt programrådet arbetar med för att förbättra genomströmningen på lång sikt: a) En systematisk kartläggning av skälen till avhopp har påbörjats. Många studenter dras med rester från tidigare kurser eller kommer in på annan utbildning. En utmaning är dock att få kontakt med de studenter som väljer att inte fortsätta studierna. Arbetet drivs av programvägledaren, b) Identifikation och förbättring av stopp-kurser. Under våren identifierades, genom att analysera de senaste årens resultat, fyra kurser på programmet där man av olika skäl inte klarar kursen inom ordinarie kurstillfälle. Kursledarna för dessa kurser har fått i uppdrag att se över kurserna med avsikt att förbättra genomströmningen utan att ge avkall på kursernas kvalitet, c) Studenter med rester blir kontaktade av programvägledaren för att lägga upp en personlig plan, d) En marknadsföringsgrupp har inrättats med syfte att ständigt förbättra marknadsföringen av programmet för att på detta sätt nå de studenter som är intresserade av att läsa utbildningen. Informationen på hemsidorna på förbättrats, nya broschyrer har tryckts upp, ny

31 informationsföreläsning för gymnasieelever har satts samman, och ett Facebook-inlägg delades av Umeå universitets officiella facebook-sida, e) Tydligare information ges första kursdagen på utbildningen om vad man kan förvänta sig samt f) en beprövad pedagogisk metodik kallad Supplemental Instruction (SI) har beslutats om att införas på ett antal kurser inom programmet (ersätter Pluggstugan för de kurserna). SI innebär att äldre utbildade gruppledare organiserar gruppträffar i grupper om ca 8-15 studenter. Innehållet bestäms av studenterna men är kopplat till pågående kurs. Gruppledaren ger strukturerad feedback på diskussionerna och kan således även vara med och forma effektiva studiestrategier. Två amanuenser är anställda i huvudsak för detta ändamål 4 timmar per vecka. Dessa kommer inledningsvis att bekostas av Institutionen för Psykologi. Sammantaget är programrådet hoppfulla om att dessa åtgärder på sikt bör leda till förbättrad genomströmning. Vissa resultat kan redan skönjas: antalet förstahandssökanden har närmast dubblerats jämfört med de senaste två åren (se Tabell 1 ovan). I början av HT17 anordnades återigen ett välkomstarrangemang av projektledare Jenny Nilsson [ ] I början av HT17 ordnades en programutvecklingsträff [ ] Programutvärdering Kandidatprogrammet för Kognitionsvetenskap Under slutet av vårterminen gjordes två programutvärderingar av programmet: dels en studentutvärdering och dels den första s.k. kollegiala granskningen. Programutvärderingen med studenter utfördes i maj 2017 där programmets studenter gavs möjlighet att utvärdera sin utbildning. Utgångspunkten var att få en så heltäckande bild som möjligt av studenternas synpunkter på programmet. Utvärderingen gjordes därför skriftligt i form av en enkät innehållandes frågor grupperade i följande avsnitt: a) öppna frågor om styrkor och svagheter, b) programmets grundläggande filosofi, c) mål för kandidatexamen i Kognitionsvetenskap, d) programupplägg, e) programmets kurser, f) progression, g) samverkan, h) internationalisering, i) ämneskunskap hos lärare, j) examination, k) administration samt l) övrigt. Vidare gjordes även en muntlig utvärdering med de som gick ut år 3 (sista året) med syfte att utvärdera programmet som helhet. Denna muntliga utvärdering kretsade kring styrkor, svagheter samt förslag på vad som kan förbättras med programmet. Sammanlagt svarade 29 studenter på den skriftliga enkäten, från alla tre årskullar. Detta får anses vara en god svarsfrekvens då programmet vid tidpunkten hade ca 30 aktiva studenter totalt. Det var 9 svarande från år 1, 12 från år 2 och 8 från år 3. Sju av 8 studenter deltog vid den muntliga utvärderingen av de som gick ut år 3. Som styrkor med programmet framhölls sammantaget framförallt att: a) det är en intressant och aktuell ämneskombination, b) det är tvärvetenskapligt med ämnen som hör ihop, c) utbildningen är bred så att man kan utvecklas åt sitt eget håll och får möjlighet att testa många olika områden, d) det är utmanande och utvecklande, e) det är kompetenta lärare, f) det finns en tänkbar praktisk tillämpning av det man lärt sig samt g) Koglabb framhölls som något positivt med programmet samt sammanhållningen bland studenterna. Sammantaget framhåller studenterna framförallt tre svagheter med programmet och saker som kan förbättras: 1) mer praktiska tillämpningar med anknytning till privata arbetslivssektorn/arbetsliv utanför akademin, 2) bättre stöd för/möjligheter till att välja inriktning på utbildningen, samt 3) mindre överlapp mellan programmets kurser och mer progression till år 3. Den kollegiala granskningen genomfördes av Lars Larsson vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia. Uppdraget handlade om att granska programmet och producera en rapport med analys och rekommendationer till åtgärder och förändringar [och] fokusera styrkor och svagheter samt möjligheter till, liksom hinder/hot, för utveckling samt rekommendationer och förslag på förändringar och åtgärder (Dnr FS ). Lars Larsson framhåller en rad styrkor med programmet: a) Tvärvetenskapligt över fakultetsgränser vilket ger bredd i programmets innehåll, b) Generellt program som ger utrymme för studenternas egen drivkraft och succesiva specialisering, c) Konkurrensen från övriga kandidatprogram i kognitionsvetenskap borde kunna hanteras väl

32 genom inslaget av världsledande forskning, och genom att d) programmet har en tydlig ambition att utveckla kopplingar till arbetsliv och forskning e) Programmet har flera inslag som syftar till att hjälpa studenterna att identifiera och synliggöra individuella kompetenser, bland annat genom... f) projektet aktiv studentmedverkan samt kompetensportfölj/samverkansintegrerad utbildning med tillhörande FSR programmet har stort fokus på studenternas röster och studentaktivitet samt g) Programledningens analys av skäl till tidiga avhopp; analys av skäl till den låga genomströmningen; handlingsplaner i vardande. Som de tre största utmaningarna framhåller Lars Larsson: 1) genomströmningen, 2) marknadsföringen av programmet, samt 3) hur vi säkerställer att man kan nå examensmålen med hjälp av våra kurser. Sammantaget utifrån dessa utvärderingar gör programrådet bedömningen att det framkommit en rad förslag på förbättringar som programrådet bör ta i beaktande i det fortsatta utvecklingsarbetet med programmet. Se vidare nedan under avsnittet Planerade förändringar och utveckling. Planerade förändringar och utveckling [ska skrivas i löptext i den slutgiltiga VB/VP] Fortsätta arbetet med samtliga påbörjade åtgärder för att förbättra genomströmningen, tex o Fortsätta arbetet med marknadsföringen av programmet t.ex. genom inrättandet av ett sk årshjul. o Fortsätta arbetet med Supplemental Instructions o Följa upp arbetet med förbättring av de fyra identifierade stopp-kurserna o Fortsätta detektivarbetet kring kartläggningen av skälen till avhopp Fortsätta arbetet med implementeringen av den samverkansintegrerade utbildningen Anordnandet av en motsvarighet till förra läsårets programdagar. Detta läsår blir det i mindre skala i form av en halvdag med inspirationsföreläsningar med forskare och KV-alumner. Planen är att ha fullskaliga programdagar vartannat läsår och småskaliga inspirationsföreläsningar vartannat rå. Verka för att projektet Aktiv studentmedverkan kan fortsätta i någon form Anordna informationsträffar om möjligheten till studier utomlands tidigt i programmet (termin 1 och termin 2) [Samt de förslag på förändringar/utveckling som föreslås av arbetsgruppen för Utvärdering av KV som rapporterar till programrådet den 17/10. Detta kommer bla innehålla förslag rörande arbetet med täckningsmatrisen i Bilaga 1]

33 Bilaga 1. Säkring av examensmål matris. Perception 2PS021 Kunskap och förståelse Examens mål 1 FSR 1-11 Färdighet och förmåga Examens mål 2 Examens mål 3 Examens mål 4 Examens mål 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt Examens mål 6 Examens mål 7 Examens mål 8 Kunskap och minne 1KG005 FSR 1-8 Resonerande och informationsbehandli ng 5DV027 FSR 1-9 Handling 3BM011 FSR 1-17 Vetenskapligt tänkande 1VE007 Statistik och empirisk metod 2KO015 Logik och formella metoder 1FL069 Vetenskaplig kommunikation 1LI004 Kognitiv neurovetenskap I 3KO003 Programmering i Python 5DV106 Lingvistik för kognitionsvetenskap 1KG006 FSR 2,7 FSR 3 FSR 9 FSR 1 FSR 2 FSR 2 FSR 1-7 FSR 1-7 FSR 1-4 FSR 5, 6

34 Kognitiv neurovetenskap II 3KO001 Tillämpad kognitiv psykologi 2KO017 Kognitiv neuropsykologi 2KO022 Applikationsprogram mering i Python 5DA000 Projektarbete i kognitionsvetenskap 2KO014 Människa-Dator interaktion för kognitionsvetare 5DV060 Artificiell intelligens - grunderna 5DV121 Visuell kognition 2KO005 Kognitiv design 5ID119 Examensarbete i kognitionsvetenskap 2KO016 FSR 1-9 FSR 1-4 FRS 2 FSR 6 FSR 6,7,9 FSR 1 FSR 1 FSR 1, 4, 5 FSR 1, 3, 4, 6-9 FSR 8,9 FSR 9 FSR 9 FSR 1,6,7 FSR 1,2 FSR 6 FSR 1,2 FSR 1 FSR 3 FSR 1-3 FSR 4 FSR 4 FSR 1,2 FSR 3-5 FSR 5 FSR 6 FSR 1 FSR 2 FSR 3 FSR 9-10 FSR 3-5 FSR 8,9 FSR 8 FSR 2

35 Teacher s course evaluation Logik och formella metoder VT17 Torfinn Huvenes 9th of October General information: The course consisted of a logic competent (3hp) taught by Torfinn Huvenes and a mathematics component taught by Klara Leffler (4,5 hp). Torfinn Huvenes was responsible for the course as whole. There were separate examinations for the two components. 2. Results: Out of 21 students, 8 students received a G and 6 students received a VG on the logic examination. For the mathematics examination, 8 students received a G and 2 students received a VG. In both cases, these are the results after the resit examination. 3. Student evaluations: The student evaluations were conducting online, using cambro. The response rate was very low. Only 3 students completed the evaluation form. That makes it difficult to generalise, but I have nonetheless provided a brief summary of the results. The answers were assigned scores between 1 and 5, with 1 being very bad and 5 being very good. The respondents evaluated the course to be of average to high quality (average 3,67). They were generally a bit happier with the lectures (average 3,67) than with the seminars and workshops (average 3). They did not indicate anything negative about the knowledge (average 4,33) and pedagogical skills (average 4) of the teachers. However, the respondents did not find the course interesting (average 2) and they were also somewhat negative about the course literature (average 2,67). Despite the results on the examination, the respondents did not make any comments indicating that they were particularly unhappy with the mathematics component. 4. Observations and reflections: It is worrying that so few students received a passing grade, especially on the mathematics examination. It should be noted that this was the first time Torfinn Huvenes and Klara Leffler taught the course. One the one hand, this means that any observations and recommendations will be based on fairly limited experiences due to only having taught it once. On the other hand, it may be an opportunity for a fresh perspective. In any case, the results were similar to the results in 2015 and For instance, in 2016, 9 out of 25 students received a G or VG after the resit examination in mathematics. While it is difficult to generalise on the basis of a limited number of responses, it is worth commenting on the low response rate itself. Combined with the respondents indicated that they found the course to be relatively uninteresting (average 2), this might be taken to indicate a fairly low engagement with the course. This is also supported by the observations of the teachers. The general impression is that the students were having a hard time seeing the relevance of the course and how it fits into the programme. For both parts of the course, both the lectures and the workshops had a fairly low turnout. 5. Potential measures: Two potential problems have been identified here. The first is that the number of students who receive a passing grade is low. The second is the worry that the students are not sufficiently engaged with the course and do not find it sufficiently interesting. There does not appear to be an obvious and easy solution to these problems, but I think it would be useful to start by seeing the problems as connected. For what it is worth, my recommendation would be to do a comprehensive review of the contents of the mathematics component of the

36 course, with an emphasis on making sure that connects well with other parts of the programme, in particular programming and computer science more generally. If the mathematics component could be made more streamlined and more directly applied to programming and computer science, that might improve both student engagement and the results. Furthermore, I think that as a part of this process, one might want to consider making the mathematics component smaller. A smaller and more focussed mathematics component might make easier to get the students through the course. This would have the additional benefit of freeing up more time for the logic component. As it stands, there is just enough time to cover what the students need to know for the examination. However, there is very little time to explain how logic can be a useful tool for other parts of the programme, such as linguistics and computer science. Again, this might improve student engagement. This kind of process would inevitably require a fair amount of work. It is also not something that I would be qualified to do. That means that someone else would have to be brought in to do it. There is also no guarantee that it would lead to an actual improvement in results. However, as I said, I cannot see any easy solutions. In the future, student evaluations should be conducted on campus in order to improve the response rate.