Remissammanställning för. Handdiskmedel. version februari Nordisk Miljömärkning

Transkript

1 Remissammanställning för Handdiskmedel version februari 2012 Nordisk Miljömärkning

2 Svanmärkta Handdiskmedel - Remiss-sammanställning 025/Version 5.0, 1 Sammanfattning Om remissen Sammanställning av inkomna svar Kommentarer till kriterierna, i detalj Generella kommentarer Kommentarer till de individuella kraven Krav6 2 Effektivitet 23 3 Kvalitets- och myndighetskrav 27 4 Marknadsföring Bilagorna Kommenterar till bakgrunden, i detalj Diskussion och slutsatser Bilagor 1 Kommentarer angående akuta värden (Vendico) 2 SIFOs kommentarer på effektivitetstestet 3 KTFs kommentarer (inskickade i samband med tvättmedelsremissen) ii

3 1 Sammanfattning Kriterierna för handdiskmedel har reviderats av en nordisk projektgrupp under Kriterierna och bakgrundsdokumentet skickades ut på remiss under hösten remissinstanser svarade med kommentarer och/eller att de stöder förslaget, förkastar förslaget eller avstår från yttrande. Samtliga kommentarer som har inkommit finns återgivna under avsnitt 4, Kommentarer kring kriterierna i detalj. De krav som kommenterades mest var Parfymerna (krav 4-6) CDV (krav 13) Ämnen som inte får ingå (krav 7) Miljöfarliga ämnen (krav 11) Doseringsanvisningar/användarinstruktionen (krav 18) Effektivitetstesterna (krav19-20) Efter att denna remissammanställning skrivits har en del ändringar gjorts med kriteriedokumentet baserat på de inkomna kommentarerna. Nordisk Miljömärkning har under respektive kommentar skrivit ett svar till kommentaren. Vissa krav har justerats efter remissen baserat på inkomna kommentarer, tex har CDVakut återinförts efter remiss och den fasta doseringen har justerats. De viktigaste ändringarna gentemot remissutskicket är: CDV-kravet med avseende på doseringen samt även tillägget av akuta värden Miljöfarliga ämnen, uppdaterat med den nya fasta doseringen Effektivitetstestet, som nu är justerat och tydliggjort 2 Om remissen Remissen skickades ut under perioden 10 augusti till 5 oktober 2011, men då det visade sig att många inte hade fått det elektroniska utskicket så gjordes ytterligare ett utskick med en ny remissperiod 11 oktober 8 december, I remissbrevet var följande punkter med som de största ändringarna från i version 5: Ändrat krav för beräkning av CDV (K13) Övergång till endast kroniska data i CDV-beräkningen (K13) Ändrad beräkning och gränsvärden för miljöfarliga ämnen (K11) Effektivitetstestet finns i förslaget angivet som två alternativa tester (K19-20) Förbud mot bl.a. substances of very high concern samt potentiellt hormonstörande ämnen (krav K7) Skärpt krav för allergener i parfymerna (K5) Ändrade doseringsanvisningar (K18) 1

4 I denna sammanställning är alla kommentarer insamlade och besvarade av Nordisk Miljömärkning. Syftet är, förutom att samla in alla kommentarer, att visa hur externa synpunkter har påverkat kraven. Nordisk Miljömärkning är tacksam för alla svar som hjälper oss i vår utveckling och hjälper oss att se till att arbetet på kriterierna följer standarden ISO Sammanställning av inkomna svar Remissen skickades ut till 271 instanser, förelade på 75 danska, 86 svenska, 42 finska och 68 norska. Av dessa svarade 27 instanser. Svaren finns sammanställda för hela Norden i tabell 1. I tabell 2-5 finns remissinstanserna som svarat tabellerade per respektive land. Tabell 1: Sammanställning av svaren. Kolumnerna visar: A. Bara kommentarer, B. stöder förslaget, C. Stöder förslaget med kommentarer, D. Avstår från yttrande och E. Förkastar förslaget med motivering. Land A. Bara kommenta rer. B. Stöder förslaget. C. Stöder förslaget med kommentar er. D. Avstår från yttrande. E. Förkastar förslaget med motivering. Totalt Danmark Sverige Finland 0 Norge Island 0 Totalt Tabell 2: Danska remissvar. Remiss-instans A. Bara komme ntarer. B. Stöder förslaget. C. Stöder förslaget med kommenta rer. D. Avstår från yttrande. E. Förkastar förslaget med motivering. CO-industri Coop Trading A/S Diversey DK Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen Miljøstyrelsen Eurofins SPT Σ Danska svar:

5 Tabell 3: Svenska remissvar. Remiss-instans A. Bara komme ntarer. B. Stöder förslaget. C. Stöder förslaget med kommenta rer. D. Avstår från yttrande. Avfall Sverige Boverket Cleano Energimyndigheten Kemikalieinspektionen Konsumentkemi KTF McBride Procter&Gamble Stockholm Vatten Vendico Parfusale Σ Svenska svar: E. Förkastar förslaget med motivering. Tabell 4: Finska remissvar. Remiss-instans A. Bara komme ntarer. B. Stöder förslaget. C. Stöder förslaget med kommenta rer. D. Avstår från yttrande. E. Förkastar förslaget med motivering. Σ Finska svar: Tabell 5: Norska remissvar. Remiss-instans A. Bara komme ntarer. B. Stöder förslaget. C. Stöder förslaget med kommenta rer. D. Avstår från yttrande. Arbeidstilsynet Barne-, likstillings- og inkluderingsdepartenebtet Dr Aage Hegge Hansen Grønt Punkt Norge Klima- og forurensningsdirektoratet Lilleborg Direktoratet for Naturforvaltning SIFO Σ Norska svar: E. Förkastar förslaget med motivering. 4 Kommentarer till kriterierna, i detalj De punkter som har kommenterats mest är: Parfymerna (K4, 5 och 6) CDV (K13) 3

6 Ämnen som inte får ingå (K7) Miljöfarliga ämnen (K11) Doseringsanvisningar/användarinstruktionen (K18) Effektivitetstesterna (K19-20) Det var även dessa parametrar som lyftes fram i remissbrevet, se ovan under avsnitt 2. Kommentarerna rörande parfymerna har dels handlat om förbud eller tillåtelse av parfym i proffs produkter. Meningarna går lite isär där, mellan vad de olika remissinstanserna anser. Parfymkommentarerna har även handlat om halten allergener som skärpts för att även inkludera parfymämnen som inte finns på 26-listan men som är klassificerade som R42 och/eller R43, dvs allergiframkallande. Angående CDV har det inkommit kommentarer både om den nya beräkningsmodellen med en fast dosering samt angående att det i remissförslaget endast fanns CDVvärden för kronisk data. Kommentarerna om ämnen som inte får ingå handlar dels om att länkar ska uppdateras, men även om vilka ämnen på kandidatlistan som bör inkluderas eller ej. Kravet om miljöfarliga ämnen hänger ihop med parfymkravet, då en hel del parfymämnen är klassade som miljöfarliga. Gränserna och den nya viktningen har då kommenterats. Angående användarinstruktioner så handlar kommentarerna främst om att etiketterna har begränsat utrymme vilket gör det svårt att införa extra text på dem. Kommentarerna runt de två olika effektivitetstesterna går isär om vilket test som ska användas. De flesta tycker att IKW-testet borde kunna implementeras, men att det finns behov av ett par justeringar av testet. Nordisk Miljömärkning har valt att behålla svan-testet men med uppdateringar så att det som är mest relevant i IKW-testet ändå implementeras i svantestet. De enskilda kommentarerna från remissinstanser samlas och grupperas i detta avsnitt och följer siffrorna på kraven remissutkastet till kriterier. En del av remissinstanser har kommenterat flera områden i remissutkastet och kommentarer är sedan indelade efter tema. Nordisk Miljömärkning har givit svar på remisskommentarerna och det har gjorts gemensamt om det finns flera rådgivande organ som har kommenterat på samma tema. 4.1 Generella kommentarer KTF KTF håller sig till vår generella ståndpunkt om mogna produktgrupper och hänvisar till svar och dokumentation som togs fram gällande tvättmedel. Vi kommer troligen inte att ge något detaljerat svar på denna remiss (se bilaga 3 för remisskommentarer som inkom i samband med tvättmedelskriterierna). 4

7 Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Angående DID-listan så startas en revision av den i januari 2012 och väntas vara klar i juni I samband med revisionen av DID-listan kommer även parametrar som nedbrytningsfaktorerna att ses över. I övrigt hänvisar vi till tidigare svar i samband med tvättmedelsrevisionen (publicerad ). Procter & Gamble We note that the approach taken by Nordic Swan is to focus on hazard endpoints versus risk assessments based on product usage, which remains how P&G would prefer to approach the environmental impacts. Therefore, in compiling these comments, we have focused on the impact that the proposed changes in the criteria will have to our Dish care business. Within the proposed criteria we see that there is focus on perfumes consumer habits & practice data microstability implementation of CLP ahead of the 2015 deadline We have comments across these points, but the most concerning is the possible implementation of CLP before the 2015 deadline, relating to R2 and the classification of the product. The new piece of legislation (CLP or European GHS classification and labelling law) will enter into force in CLP changes the criteria for product hazard classification such that most of the Fabric & Homecare Industry (i.e. not just P&G) will have products classified for chronic environmental toxicity which will require them to carry a warning phrase harmful to aquatic life with long lasting effects. This clearly presents Ecolabel Bodies a challenge in awarding labels. Coupled to the retailers predisposition towards having an eco-label in order to secure trade listings, it would result in companies being unable to provide products to meet the needs of consumers in Sweden. P&G are members of both the National and European Trade Associations who have been reviewing this situation with a view to determine how we can ensure the continued provision of our products to consumers. Even if a derogation from labeling was obtained it would still not change the classification dictated by CLP. We would welcome further discussion on this point in order to share our reasoning the perspective. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. Concerning the new classification and the issue of products being classified as environmentally toxic we are aware that the CLP classification has a potential to become a problem concerning classification on certain surfactants that are used in cleaning products. If this becomes a real problem, it is a situation with proportions far beyond Nordic Ecolabelling s level alone, and Nordic Ecolabelling follow the situation closely. However the problem you describe still have to be verified as a real problem before Nordic Ecolabelling can make corrections due to this. We still have no documentation on the 5

8 CLP classification from the producers of these chemical substances. When/if a problem is identified, Nordic Ecolabelling will handle it on a general chemicaltechnical level, and not in each specific criteria document. So for now, in the criteria for hand dishwashing detergents, we refer to both the EU risk phrase classification and the CLP classification as it is proposed today. SPT Afslutningsvis vil foreningen på det kraftigste opfordre til at DID-listen revideres, og at det fremover bliver muligt at anvende data genereret i forbindelse med de REACHregistreringer mange virksomheder har medvirket til. Således bør listerne opdateres således, at de svarer overens med den nyeste viden og bedste videnskabelige praksis. Nordisk Miljömärkning: Tack för er kommentar. En DID-liste revision är inplanerad och kommer att påbörjas i januari Den reviderade DID-listan väntas vara klar i juni Den nya DID-listan förväntas vara uppdaterad med avseende på värden om nedbrytbarhet samt toxicitet. 4.2 Kommentarer till de individuella kraven Krav 1.1 Beskrivning av produkten K1 Information om formulering/recept 1.2 Exkluderade eller begränsade ingående ämnen och blandningar K2 Klassificering av produkten Procter&Gamble We believe these criteria (hazard labelling) penalises concentrated products. It is our belief that ecolabels should support the formulation of concentrated products, rather than diluted. We believe that a derogation is justified on the basis of the rapid degradation properties of the surfactants as required by the Detergent Regulations. It is very likely that major surfactants used in this category (DID 8, 9, 21, 22 and Amine Oxide) will be classified, triggering product classification when used above 25% active level. Formulating without classified material will very likely lead to less performing surfactant that will negatively impact product performance and overall environmental footprint. This is an ongoing topic that is being actively reviewed by both the European and National Trade Associations for Detergents. 6

9 Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. If surfactants end up being classified as environmentally harmful due to CLP, the Nordic Ecolabelling will review this requirement and will evaluate a derogation for surfactants. However this will be a radical deviation from the Nordic Ecolabellings chemical policy, which is why we need to be absolutely sure on the range of the problem and that there are no alternatives. We follow the change in classification of chemicals due to the CLP closely. K3 CMR ämnen Lilleborg Innspill til K3: Siste setning bør modifiseres Kraven gäller även för ämnen som kan frigöra/frånspalta ämnen med ovan nämnda Klassificeringar under normale lagrings- og bruksforhold. Presiseringen bør med for at kravet ikke skal utelukke ingredienser som er poteniselt skadelige ved helt andre forhold, men som er trygge slik de foreligger i produktet det aktuelle håndoppvaskproduktet ved normal lagring og bruk. Nordisk Miljömärkning: Att inte tillåta ämnen som är klassificerade som CMRämnen är något som återfinns i alla kriterier för kem-tekniska produkter. Tillägget om att ämnen som frånspaltar CMR-ämnen läggs in i de dokument som uppdateras och revideras. Att bedöma vad som är en säker användning eller ej är svårt. Det är svårt att veta hur transporten, detaljhandeln och framförallt hur användaren hanterar sina produkter och Nordisk Miljömärkning önskar därför inte att ta risken att CMR klassificerade ämnen kan uppstå i miljömärkta produkter, oavsett hur produkterna lagras. Nordisk Miljömärkning kommer därför behålla kravet om frånspaltning såsom det är skrivet i remissförslaget. Procter & Gamble We propose that it is necessary to allow months for reformulation after any material classification change or addition of substances onto the Prohibited substances lists. This is due to the fact that this is a very dynamic environment in the EU: due to REACH some ingredients could change classification in the future of being added to the Prohibited substances lists (which are reviewed every 6 months). We need to ensure there is a mechanism and the possibility to allow companies to reformulate out of these material following these changes without losing the ability for continued sale. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. A transition time for reformulations are included when new classifications arise. The length of them depend on what kind of change it is, as a part of handling of the licenses and applications, and will therefore not be relevant to implement in the criteria. K4 Allergiframkallande ämnen Miljøstyrelsen 7

10 K4. Allergifremkaldende emner: Det fremgår ikke klart om K4 med 0,10% er en akkumuleret værdi (summen af allergifremkaldende emner må max være 0,10%). Det bør det være, og omfatte alle tilsatte ingredienser. Miljøstyrelsen finder det vigtigt, at både parfumer, konserveringsmidler og farvestoffer begrænses mest muligt, og måske helt undgås, i forhold til de miljøog sundhedsskadelige effekter de kan have. Som udgangspunkt bør hverken parfumer, konserveringsmidler og farvestoffer kunne indgå, hvis de kan klassificeres som R50/53, R51/53, R42 eller R43, og desuden heller ikke være bioakkumulerende. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Nordisk Miljömärkning vill begränsa ämnen utifrån deras risker (gällande både miljö och hälsa) och inte utifrån deras funktion. Gränsen om 0,1% av allergiframkallande ämnen gäller för de enskilda ämnena. Detta ska tydliggöras i kriterie- och bakgrundsdokumenten. Förutom detta krav finns ytterligare krav till parfymer, färgämnen och konserveringsmedel i kriterierna för handdiskmedel som begränsar halten av de mest miljö- och hälsoskadliga ämnena. Procter&Gamble The limit to 0.1% should refer to any individual substance, and not to the sum of all substances. There is no evidence of synergy on the mechanism of action for this end point. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comment. It is correct that the limit is to each individual substance. This will be updated in the criteria and the background. Vendico Thanks for the opportunity to preserve the HDWL with at least 0.10 % R43 preservative due to the well known need of preserving liquid products. Grateful if you could apply the same logic thinking for liquid textile detergents. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. For handdishwashing detergents the limit of 0,1% allergens will be kept., For liquid laundry detergents there has not been a very large demand for preservation and therefore the requirement of no allergenic substances remain in the document for laundry detergents. K5 Parfym CO-industri Skärpt krav för allergener i parfymerna (max 100ppm av respektive allergen) (K5). LO kan ikke støtte kriterier som tillader parfume, da dette er helt overflødigt og skadeligt tilsætningsstof. Nordisk Miljömärkning: Se gemensamt svar nedan. 8

11 Dr Aage Hegge Hansen Det gjelder vaskemidler i sin alminnelighet, at det synes å være en sammenheng mellom dufttilsetninger og håndeksem. Jo sterkere lukt, desto større eksemtendens. Selv meget intense håndeksemer, som kan ha stått i årevis, med sprekkdannelser, og periodiske sekundærinfeksjoner, har i flere tilfeller roet seg helt ned bare uker etter at parfymerte midler er tatt bort. Dette er bare en klinisk erfaring fra en gammel landsens doktor, men jeg tror det vil være et stort framskritt om Svanen tar tak i parfymeproblematikken. Det er ingen overbevisende argument for å skulle tilsette lukt til alle salg hygieneprodukter. Den som vil parfymere seg, finner rikelig med flakonger på parfymeriet, og ellers bør luften i det offentlige rom (og privat, selvsagt, av hensyn til barna, ikke minst), være mest mulig luktfri og frisk, så alle kan trives. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Nordisk Miljömärkning håller med om att parfymämnen inte har en reell funktion i handdiskmedel och bland annat därför ställs hårda krav om parfymmängder. Framförallt gäller det begränsningen av de allergena parfymämnena men även i krav såsom CDV och miljöfarliga ämnen. Verkligheten är dock sådan att det fortfarande är en mycket stor andel av handdiskmedlen på marknaden som innehåller parfymer. Många konsumenter önskar parfymerade produkter samtidigt som de önskar göra ett miljömässigt bra val. Nordisk Miljömärkning har som målsättning att göra så stora miljövinster som möjligt och samtidigt ta hänsyn till hälsa. Om Nordisk Miljömärkning väljer att förbjuda parfym i konsumentprodukter mister vi möjligheten att påverka en mycket stor andel av marknadens produkter till att få en generellt bättre miljöprofil. Därför har Nordisk Miljömärkning valt att tillåta parfymer i konsumentprodukter och därmed även fortsatt tillåta små mängder allergener, men med extra skarpa krav på allergener i parfymer. Nordisk Miljömärkning har fokus på att det inte bör förekomma en ofrivillig exponering av parfymämnen vid användning av svanenmärkta produkter. Den vanliga konsumenten kan själv välja om han/hon önskar en parfymerade eller ickeparfymerad produkt. Men den professionella användaren har oftast inte själv möjlighet att välja vilken produkt som köps in. I sådana fall ska Nordisk Miljömärkning säkra att den professionella användaren inte riskerar att exponeras för parfym. Därför har Nordisk Miljömärkning ett förbud mot parfym i produkter till professionellt bruk. Konsumentkemi När Ni tittar över Era kriterier för rengöringsmedelmedel, men även andra kriteriedokument, bör Ni vara lite flexiblare gällande kraven på parfymer och ingående parfymämnen. Kunder väljer många gånger produkt helt efter hur de luktar och ingenting annat. Sedan är det givetvis bra att man deklarerar ingående allergiframkallande ämnen mm så att kunderna ser vad produkterna innehåller. Tyvärr börjar det bli väldigt svårt att hitta lämpliga parfymer. Vi som köper ca 200 liter parfym/ år till samtliga våra produkter blir inte heller prioriterade fullt ut när vi försöker hitta alternativa/ godkända parfymer. Detta p.g.a. att vi kostar mer än vad leverantören får tillbaka p.g.a. de små volymerna. De stora företagen prioriteras, vilka givetvis också är blir vinnarna. I mitt fall har det tagit över en månad att ens få svar 9

12 från mina leverantörer om jag kan använda nuvarande parfymer i Svanenmärkta produkter. Detta p.g.a. att parfymer betraktas som hemligheter hos leverantörerna och de lämnar inte ut vilka uppgifter som helst. Vi sitter även i händerna på våra leverantörer och kan inte utan deras hjälp beräkna innehållet av miljöfarliga/ allergiframkallande ämnen själva. Begränsas parfymernas urval, genom strängare kriterier, kanske t.o.m. kunderna väljer bort en miljömärkt produkt p.g.a. att den omärkta produkten har bättre doftegenskaper. Att ta fram ett bra rengöringsmedel som både innehåller aeroba och anaeroba tensider samt andra ämnen som inte är miljöfarliga eller allergiframkallande är inte svårt, det är parfymerna som är miljömärkningskriteriets käpp i hjulet. Det är förståligt att idag så många Personal Care produkter i detaljhandeln inte har miljömärkning. Deras fokusering av produkter rör sig mycket kring hur produkterna skall dofta. Inte för att jag är expert på området personal care, men mycket av huvudingredienserna i t.ex. tvålkrämer och andra hygieniska produkter fungerar mycket bra att miljömärka, det är dock vid val av parfym som problemen uppstår. Du kan ta med mina synpunkter till kriteriedokumentet för handdiskmedel. Även här finns detta med begränsningar av doftämnen med. Det kanske kan finnas andra sätt att informera kunderna om t.ex. allergiframkallande ämnen än att begränsa dessa till vissa mängder. T.ex. så kan ju Svanen lägga till en extra text utöver den information som är lagstadgad för allergiframkallande ämnen om dessa överstiger vissa mängder, men produkten ändå inte betraktas som märkningspliktig eller när t.ex. produkten kommer i kontakt med händerna i brukslösning. Miljöfarliga parfymämnen - Kanske kan det vara en idé att särskilja ingående parfymämnes miljöfarlighet från övriga ämnen. Det kanske ger en tillverkare större valfrihet att hitta en bra funktionell parfym. Det kan också bli ett litet bekymmer för Er om Ni ställer för höga krav. Kanske en konkurrent/ kollegas kriterier kanske är mer lockande. Att välja parfym hos Bra Miljöval är idag mycket enklare för oss som liten leverantör än att välja parfym hos Svanen eller Ecolabel. Anledning till detta är att liten tillverkare tittar vi på Bra Miljövals ingredienslista vilka parfymer som är godkända och sedan tar vi direktkontakt med respektive leverantör av parfym. Sedan kan man testa de prover som man beställt för att se om någon passar. Att välja parfym till Svanen beskrivs i min tidigare mail där jag helt är beroende av att jag får korrekt information från parfymleverantören, vilka även måste beräkna innehållet av allergiframkallande och miljöfarliga ämnen. En mycket tidskrävande hantering för oss. (Kriterierna mellan Bra Miljöval och Svanen skiljer sig också, så en produkt som är godkänd hos Bra Miljöval kan kanske inte användas i en Svanen produkt). Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Vi förstår att det blir svårare att hitta parfymer till Svanenmärkta produkter när kraven skärps. Vår förhoppning är dock att parfymtillverkarna ska jobba för att få fram produkter med mindre allergener tack vare de skärpta kraven. Nordisk Miljömärkning önskar ta hänsyn till hälsa i våra 10

13 kriterier och det innefattar en begränsning av allergena ämnen. Parfym är en ingående ämnesgrupp som inte har en generellt rengörande effekt i produkten och som samtidigt består av en mängd ingående ämnen med negativa hälsoaspekter. Nordisk Miljömärkning ställer därför skarpa krav på parfymerna. Både Svanen och Bra Miljöval är frivilliga miljömärkningar och det är upp till producenten att välja vilken märkning de önskar använda sig av. Nordisk Miljömärkning har valt att inte utveckla positiv listor över ingredienser som kan användas, utan har istället satt ramar för vilka krav ingredienserna ska leva upp till. Detta, menar vi, leder till att olika producenter och råvaruleverantörer likställs mer och att det ger bättre möjligheter till att nyutveckla och/eller introducera nya råvaror. Procter&Gamble We see no basis to amend the current criteria: maintaining it as today (i.e. known allergens, as per COLIPA list, limited to 0.01%). There are no safety issues associated with the use of perfume material above 0.01%. EU regulation mandates labelling (conservative approach) as of 0.1%, and product classification as of 1%. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. The limit of allergens to 100ppm (0,01%) has been set since that is the limit for the 26-listed perfume substances to be on the label and the Nordic Ecolabelling does not wish to have products with higher amounts of such allergenic substances. Other allergens in the perfumes have also been restricted to 100ppm to minimize the risks of allergens. This has already previously been introduced in the criteria for cleaning products and just recently for laundry detergents. Parfusale Jag beklagar dessa strängare krav för parfymer (allergener, max 100 ppm). Detta gör det ännu mycket svårare att finna parfymer som klarar kraven. Jag förstår inte poängen. Vi pratar om en parfym som doseras 0,3% i ett diskmedel som används i 2 ml / L vatten Vet redan nu att vi till exempel har stora problem med de nya kriterierna för handtvålar. Där kan man endast dosera ca 0,2% parfym för att klara kraven och det är för lågt. Det luktar inte tillräckligt starkt helt enkelt. Som konsument, att jämföra dessa Svanen märkta tvålar med andra multinationella varumärken som har helt andra parfymkriterier och en högre dosering blir som att jämföra två helt olika produkter. Jag har haft många långa diskussioner med kunder om era krav och jag tror att vi i förlängningen kommer att få se ett färre antal Svanenmärkta produkter om ni fortsätter att begränsa parfymerna på det här sättet. Givaudan och andra parfymleverantörer kan snart inte uppfylla kraven längre, tyvärr. Nordisk Miljömärkning: Nordisk Miljömärkning önskar att ta hänsyn till hälsa i våra kriterier, vilket också innebär att de allergena ämnena begränsas. Parfym är en ingående ämnesgrupp som inte har en generellt rengörande effekt i produkten och som samtidigt består av en mängd ingående ämnen med negativa hälsoaspekter, framförallt allergiframkallande. Nordisk Miljömärkning ställer därför skarpa krav på parfymerna. K6 Parfym i professionella produkter Cleano K6 Parfymer får inte ingå i professionella produkter. 11

14 Våra kunder på hotell och restauranger vill ha parfymerat handdiskmedel. Vi vill ha Svanenmärkning på våra produkter. Om vi tvingas utesluta parfymen så kommer våra kunder att välja att köpa Svanenmärkt YES på ICA i stället. Det är många professionella företag som säljer YES just av den anledningen. Vi är stolta över vår egen produkt och vill marknadsföra den med Svanenmärke. Nordisk Miljömärkning: Parfym är en ingående ämnesgrupp som inte har en generellt rengörande effekt i produkten och som samtidigt består av en mängd ingående ämnen med negativa hälsoaspekter, framförallt allergiframkallande. Nordisk Miljömärkning har fokus på att det inte får förekomma en ofrivillig exponering av parfymämnen vid användning av svanenmärkta produkter. En professionell användare har inte alltid själv möjlighet för att välja vilken produkt som köps in. I sådana fall ska Nordisk Miljömärkning säkra att den professionella användaren inte riskerar att exponeras för parfym. Därför har Nordisk Miljömärkning ett förbud mot parfym i produkter till professionellt bruk. SPT Det er foreningens opfattelse, at der bør være ens kriterier for produkter der sælges på hhv. detailmarkedet og på I&I-markedet. Dette skyldes at producenterne ikke kan styre på hvilket marked produkterne forbruges, hvilket gør det umuligt at håndhæve forskellige krav overfor producenterne. Samtidig er det foreningens opfattelse at kravene skal være gennemsigtige og tydelige, og at kravene skal kunne henføres til en specifik miljøpåvirkning. I forlængelse heraf er det foreningens opfattelse at et generelt forbud mod brugen af parfumestoffer ikke kan begrundes med de miljøpåvirkninger parfumestofferne har i miljøet. Desuden er der ingen registreret tilfælde af allergi som kan henføres til indholdet af parfumestoffer i vaske- og rengøringsmidler. Dernæst vil de fleste uparfumerede produkter alligevel fremstå parfumeret, idet mange ingredienser har en parfumelignende duft. I det lys foretrækkes parfumerede produkter af mange brugere, idet tilstedeværelsen af parfume i produkterne vil få den rengjorte service til at fremstå renere. Det er derfor foreningens opfattelse, at de nuværende regler på området, hvor parfumestofferne skal deklareres på produkterne og hvor særligt deklarationspligtige parfumestoffer ikke er tilladt i Svanemærkede produkter, er fuldt ud tilstrækkelig. Nordisk Miljömärkning: Tack för ert svar, se gemensamt svar nedan. Lilleborg Innspill til K6 Her savner vi en presisering for produkter som selges både til forbrukere og profesjonelle i grossistbutikk (f.eks Binders, Felleskjøpet og lignende). Får disse ha parfyme eller får de ikke ha det? Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer, se gemensamt svar nedan. Diversey DK R 6 Fragrances in professional products 12

15 Professional products can be sold via sales channels together with products from the consumer market. Hand dishwashing detergent for the consumer marked can contain perfume and at the same time be swan labelled. Thereby we ll be sending a signal for the shopper/consumer in channels that the perfumed products are just as green as the product without perfume. We would like the criteria concerning perfume to be equal for the consumer and the professional market. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. The reason for having different perfume requirements for products for the professional market and for the consumer market are that a consumer can choose for him/herself if he/she wants a perfumed product or not. That is usually not the case with professional users where the person buying the products is not the same as the person using them. The Nordic Ecolabelling wishes to avoid involuntarily exposure to perfumes. The Nordic Ecolabelling is therefore not accepting perfumes in products intended for professional markets. The perfumes used for the consumer products are limited by the strict requirements on amounts of allergens and environmentally hazardous substances and also by CDV. The criteria document and the background document will be updated with a clarification stating what a product should be considered as, when it is sold both to the professional and to the consumer market. There will be a text about this in the product definition. The text will say that products sold as 80% or more to the professional market will be considered as products for professionals. Miljøstyrelsen Miljøstyrelsen støtter, at parfume ikke er tilladt i professionelle produkter. Nordisk Miljömärkning: Tack för er kommentar kring parfymfria proffs produkter. Kravet om att inte tillåta parfym i proffsprodukterna kommer att kvarstå. K7 Ämnen som inte får ingå Kemikalieinspektionen 1) Kriteriet K7 listar ett antal olika ämnen, däribland CMR-ämnen, PBT-ämnen och SVHC-ämnen såsom de definierats av EU, som inte får ingå i Svanenmärkta produkter. Sådana ämnen är inte enbart problematiska i kemiska produkter utan även i varor, och bör därför begränsas inte bara i produkten utan även i den primära förpackningen. 2) Kriteriet K7 innehåller också en begränsning av ämnen som finns på den s.k. kandidatförteckningen inom Reach. Texten är emellertid formulerad så att det går att missförstå att denna är identisk med Reach bilaga IV (som innehåller betydligt färre ämnen, i skrivande stund sex stycken). Det vore önskvärt att det tydligare framgick att kandidatförteckningen inte finns i någon bilaga till Reach-förordningen utan endast på ECHA:s webbsida, se (En svenskspråkig upplaga går också att finna på Kemikalieinspektionens webbplats, se Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Vi förstår er oro om CMR-, PBT- och SVHC-ämnen i emballage, men i just handdiskmedel bedömer vi inte att 13

16 risken är så stor för sådana. Förpackningar består främst av hårdplaster och för just handdiskmedel ligger Miljömärkningens fokus på innehållet (handdiskmedlet) i flaskorna och hur det påverkar akvatisk miljö. Till kommande kriterier kan dock detta komma att lyftas upp mer som ett tvärgående projekt angående plaster.kriterierna kommer att uppdateras så att vi endast hänvisar till kandidatlistan och inte REACHbilagan. Lilleborg Innspill til K7: Følgende lenke, som er oppgitt i kriterium K7, fungerer ikke (jeg får i alle fall ikke tilgang på min maskin): Nordisk Miljömärkning: Tack för er kommentar. Länken tas bort och en hänvsning till REACHs bilaga II läggs in istället. Procter&Gamble PBT, SVHC: We propose that it is necessary to allow months for reformulation after any material classification change or addition of substances onto the Prohibited substances lists. This is due to the fact that this is a very dynamic environment in the EU: due to REACH some ingredients could change classification in the future of being added to the Prohibited substances lists (which are reviewed every 6 months). We need to ensure there is a mechanism and the possibility o allow companies to reformulate out of these material following these changes without losing the ability for continued sale. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. A transition time for reformulations are included when new classifications arise. The length of them depend on what kind of change it is as a part of handling of the licenses and applications, and will therefore not be relevant to implement in the criteria. SPT Foreningen mener ikke der skal indføres forbud mod brugen af kandidatlistestoffer i kriterierne for håndopvaskemidler. Dette skyldes at et sådant forbud vil indikere, at det alene er miljømærkede produkter der er uden disse stoffer og dermed skabe en unødig bekymring blandt brugerne af disse produkter, generelt set. Desuden er foreningen tvivlende overfor om disse stoffer indgå i produkter der markedsføres på nuværende tidspunkt. At indføre et forbud mod disse stoffer vil dermed skabe en pseudoregulering og det vil øge de administrative byrder for virksomhederne. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Ett förbud mot ämnena på kandidatlistan bör ses som en försiktighetsprincip. Det finns just nu ingen lagstiftning som säkrar att ämnena på kandidatlistan inte förekommer i handdiskmedel. Även om risken för att sådana ämnen kommer att användas i handdisk kan vara liten så önskar Nordisk Miljömärkning att försäkra konsumenten om att de inte finns i svanenmärkta produkter. Ett uteslutande av de så kallade Substances of Very High Concern ingår 14

17 nästan helt redan i uteslutandet av vpvb samt PBT-ämnen i kombination med CMRoch hormonstörande ämnen. Nordisk Miljömärkning vill dock ändå explicit utesluta är Substances of Very High Concern. K8 Färgämnen McBride R8 I think it will be difficult to get value about bioaccumulation from dye supplier. But if, I well understand, if we use foodstuff dye we don t need of these data??? Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. If a colouring agent has an E-number that is sufficient and then the bioaccumulation factor is not required. K9 Konserveringsmedel Procter&Gamble We would suggest that there is an exemption for companies with proven micro organisations/expertise. We are already optimizing formula strategy and preservative systems according to our high standards, often based on and going above the demands of Industry standards. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. As stated in the requirement we do accept other tests than just the Challenge test for tests of how much preservatives that are needed for a specific product. So if you have any other equivalent test that will be accepted as well. 1.3 Dosering, ekotoxicitet och bionedbrytbarhet K10 Maximal dosering K11 Långtidseffekter på miljön Kemikalieinspektionen 3) Bakgrundsdokumentet till kriterierna innehåller ett resonemang om kriteriet K11, där man hänvisar till den utgångna KIFS 1994:12. Bestämmelserna om klassificering och märkning enligt EU:s harmoniserade CLP-förordning återfinns nu i KIFS 2005:7 (se I dessa föreskrifter (tabellerna 13 och 13a, finns på s i den länkade upplagan), framgår också att förhållandet mellan klassificeringarna R50/53, R51/53 och R52/53 är något mer komplicerat än i tabellen i bakgrundsdokumentet. För ämnen klassificerade med R50/53 måste man ta ytterligare hänsyn till ämnenas toxicitet, på det sätt som framgår av tabell 13a i KIFS 2005:7. Även om de allra mest toxiska ämnena kanske inte kan förväntas ingå i handdiskmedel, kan denna ytterligare hänsyn komma att påverka hur man vill formulera kravet i K11. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Vi kommer att uppdatera bakgrundsdokumentet med korrekt version av KIFS, samt lägga till att vår tabell är en något förenklad variant av den. Se även gemensamt svar nedan gällande viktningarna. 15

18 Lilleborg Innspill til K11: Vektingen i K11 burde kanskje oppdateres i henhold til direktiv 2006/8/EC, der det er strengere vekting av 50/53-komponenter med lavere L(E)C50-verdi enn 0,1 mg/l (intervallbasert vekting med faktor 10 strengere vekting for L(E)C50-verdier mellom 0,01 og 0,1 mg/l, faktor 100 strengere vekting for verdier mellom 0,001 og 0,01 mg/l osv.). Denne vektingen er også inkludert i CLP-forordningen (1272/2008/EC), og betegnes i denne forordningen som M-faktor. Dermed ville kravet bli Krav: FV = i *C R50/ * C R51/53 + C R52/53 0,040 gram / liter brukslösning eller Krav: FV = i *C H * C H411 + C H412 0,040 gram / liter brukslösning Där: FV= Faktorvärde i = 100 for 50/53-komponenter med L(E)C50-verdi 0,1-1 mg/l i = 1000 for 50/53-komponenter med L(E)C50-verdi 0,01-0,1 mg/l i = for 50/53-komponenter med L(E)C50-verdi 0,001-0,01 mg/l Osv. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Nordisk Miljömärkning tackar för det mycket goda förslaget, men då vi inte har tillgång till L(E)C50-värden för varje ingående ämne i blandningar (tex parfymer) så blir det väldigt svårt att dela upp R50/53-ämnena i undergrupper enligt ert förslag. Vi menar dock, liksom er, att er formel är mer korrekt men väljer att på denna tidspunkt hålla kvar vår något förenklade variant, då den ändå är lite mer verklighetsanpassad än hur beräkningen tidigare gjordes. McBride R11 It s a new calculation method for R50/53, R51/53 & R52/53. With this new method we should have certainly to review all the perfumes we used today (but it has to be checked with perfume houses). Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. The new limit has been set to be in line with what is required in laundry detergents and also to correspond with the limits in the previous handdishwashing criteria and compared to some Swan labelled products. Miljøstyrelsen Miljøstyrelsen finder det vigtigt, at både parfumer, konserveringsmidler og farvestoffer begrænses mest muligt, og måske helt undgås, i forhold til de miljøog sundhedsskadelige effekter de kan have. Som udgangspunkt bør hverken parfumer, konserveringsmidler og farvestoffer kunne indgå, hvis de kan klassificeres som R50/53, R51/53, R42 eller R43, og desuden heller ikke være bioakkumulerende. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Kriterierna begränsar mängden parfym, färgämnen och konserveringsmedel med CDV-kravet samt även med gränserna på ingående mängder både miljöfarligt klassificerade ämnen och ämnen klassificerade som allergener. Nordisk Miljömärkning strävar efter att se på miljö- 16

19 och hälsorisker för samtliga ämnen, oavsett funktion och vill därför inte helt utesluta parfym, färgämnen eller konserveringsmedel men dessa ska uppfylla de krav som satts. För både konserveringsmedel och färgämnen finns även krav om bioackumulerbarhet. K12 Tensider aerob och anaerob nedbrytbarhet Vendico Anaerobic biodegradation is irrelevant for all substances that are aerobically readily biodegradable. This is confirmed and very well investigated by all independent institutes and organizations that have studied the issue. The demand for anaerobic data should only be kept for chemicals that are not aerobically biodegradable. Nordisk Miljömärkning: thank you for your comments concerning degradation. The Nordic Ecolabelleing still finds it relevant to demand that all surfactants should be degradeable both aerobic and anaerobic. There is a risk that surfactants end up in anaerobically environments before they have been fully aerobically degradeable, such as when they end up in sludge. Nordic Ecolabelling still finds it important to prevent that and therefore stays with this requirement on surfactants. K13 Kritisk förtunningsvolym (CDV) Coop Trading A/S Coop Trading anerkender problematikken omkring forbrugernes manglende nøjagtighed med doseringen, og støtter arbejdet med at sikre at forbrugerne doserer produkterne korrekt. Men Coop Trading mener, at kravet om, at alle CDV beregninger skal skal baseres på 1 g/liter ikke vil bidrage til dette. Derimod vil det resultere i, at det bliver nødvendigt at omformulere produkterne til mindre koncentrerede produkter, for at kunne overholde CDV kravene. Et resultat der er direkte i modstrid med intentionerne i miljømærkningen. Coop Trading vil derfor anbefale, at nuværende krav bibeholdes, men at der ved næste revision stilles krav om en doseringsanordning, der sikrer en korrekt dosering. Det vil give producenter/leverandører mulighed for at have tid til at stille krav til emballageproducenter om at udvikle doseringsanordninger til emballager til håndopvask. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer kring dosering och CDV. Nordisk Miljömärkning har kommit fram till att behålla beräkningar baserade på en fast dosering för de produkter som idag har en doseringsanvisning på 0,6g/liter eller lägre, se även svaret nedan. Angående förslaget om doseringsutrustning så är det inte heller i alla lägen ett perfekt sätt att få rätt dos vid alla tillfällen. En doseringsanordning som ger en dos lämplig för disk i en full diskho/diskbalja är för stor vid disk av endast ett fåtal diskgods. Nordisk Miljömärkning kommer därför inte att införa krav om doseringsanordning på handdisk. Lilleborg Innspill til K13 Vi støtter ikke forslaget om å beregne CDV med en dosering på 1 gram/liter. Til tross for store ulikheter i doseringsmønster og fare for overdosering hjemme hos forbruker, mener vi at man bør benytte anbefalt dosering ved beregning av CDV. 17

20 Ved å fastsette doseringen til 1 gram/liter ved beregning av CDV, vil det kunne være fristende for enkelte produsenter å øke anbefalt dosering til 1 gram/liter, blant annet for å score bedre i effektivitetstester ved anbefalt dosering. Videre vil det kunne være nødvendig for enkelte produsenter, herunder Lilleborg, å fortynne produktet for å klare de nye kravene til CDV. Mindre konsentrerte produkter er et steg i feil retning, da det innebærer mer transport av vann. Dette er ekstra uheldig med tanke på at Miljømerking ikke har kunnet fastsette miljøbelastning for transport, eller kriterier som motvirker unødig transport av vann. Økt kostnad og tekniske utfordringer ved å utvikle og produsere anordninger med fast dosering for oppvaskmiddel, som er tyktflytende produkter, vil kunne føre til at produsenter heller velger å tynne ut produktet for å klare CDV-kravet, enn å styre doseringen for å kunne beregne CDV med lavere dosering (se også kommentar til fast dosering nedenfor). For bevisste forbrukere som velger Svane-merkede produkter av miljøhensyn, og som faktisk følger doseringsanvisningen, vil høyere anbefalt dosering også føre til høyere forbruk. Hvis produktet er mer fortynnet blir det ikke høyere forbruk av tensider, men allikevel høyere forbruk av produkt, dermed økt transportbelastning og økt forbruk av emballasje. For forbrukere som ikke følger doseringsanvisningen, kan mer fortynnede produkter føre til større grad av overdosering, fordi produktet oppfattes som mindre drøyt/mindre konsentrert. Det at det åpnes for å bruke lavere dosering enn 1gram/liter i beregning av CDV ut fra forbrukerundersøkelser eller fast dosering er ikke tilstrekkelig til å oppveie de ovennevnte negative konsekvensene. Det er også betydelig usikkerhet forbundet med forbrukerundersøkelser og/eller fast dosering: Tidligere i bakgrunnsdokumentet står det beskrevet at detaljert bruksmønster for håndoppvaskmidler varierer mye. Bruksmønsteret og doseringen er vanskelig å undersøke på en hensiktsmessig og pålitelig måte. Fast dosering er også problematisk fordi bruksmønsteret og bruksområdene til håndoppvaskmidler varierer så mye. Fast dosering kan i mange tilfeller føre til økt dosering. Dette gjelder i situasjoner der man normalt bare bruker en liten mengde oppvaskmiddel (mindre enn én normal dose), f.eks til vask av én enkelt kasserolle, et enkelt fat osv. I denne sammenhengen kan det også nevnes at ulike vaskebaljer og oppvaskkummer har ulikt volum, noe som er vanskelig å ta hensyn til ved styrt dosering, slik at fast dosering også i dette tilfelle kan føre til feil dosering og spesielt til overdosering i mindre oppvaskkummer eller for mindre oppvasker. Angående CDV kronisk : For ingredienser som ikke er oppført på DID-listen, kan det være vanskelig å finne kroniske data for å beregne CDV kronisk. I den grad råvareprodusentene oppgir økotoksisitetsdata, er dette akutte data. Vi ønsker derfor at det skal åpnes for CDV-beregning med akutte data i tillegg. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Angående en fast dosering för beräkningarna har nu Nordisk Miljömärkning kommit fram till att räkna på en dos på 0,6g/l för de produkter som har en rekommenderad dosering mindre än 0,6g/l. Se även gemensamt svar nedan. Angående kommentarerna om CDVkronisk vs akut så ärvåra erfarenheter av handdiskmedel att de allra flesta råvaror som används till dem finns på DID-listan och det har hittills inte varit ett så stort problem med avsaknad av kronisk data. Vid användande av nya ingredienser som inte finns på DID-listan och de som då 18

21 saknar kroniska data, beräknas fram med hjälp av de akuta datan. DID-listan kommer att revideras under och förhoppningsvis kommer då mer kronisk data att läggas in. Vi kommer dock att i denna version av kriterierna lägga till möjligheten att räkna även på akuta data, men på sikt kommer vi sedan att gå mot endast kroniska data. Procter&Gamble We believe it is important to define dosing according to product performance and not simply consumer habits and practices. We know that consumers adjust dosing towards the job that they need to perform. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments concerning dosage and usage. See the summarized answer below. McBride R10 If we have to use a dosage of 1g/liter, we should have to reduce the active matter of our formulations and so Nordic Swan product will be less efficient than today and so it will be very difficult to match the performance of market leader in Nordic Country where very good quality level is proposed. (McBride) Nordisk Miljömärkning: Thank you for the comments on the dosage. We have decided to change the dosage to 0,60g/litres for products that have a recommended dosage of 0,60g/l or lower. The reason for this is that 0,60 g/l seem to be more in line with what is recommended on the labels and even though we do not want to give credit to the ones with the most concentrated products due to the common way of usage, but we do not wish to encourage too much transport of water either. For products that have a recommended dosage above 0,60g/litre we will instead use the recommended dosage for the calculations of CDV and environmentally hazardous substances. The performance test will be done at the lowest recommended dosage to make sure that the products are efficient if used at that level recommended. Vendico (2 kommentarer från 2 remissvarsbrev) All manufacturers of chemicals have invested a lot in providing acute ecotox data for the Det Reg 648 and for the Nordic Swan/EU Ecolabel. All of a sudden you demand chronic data which is not available. You have to understand that providing these data will take many years and it can be questioned if the raw material manufacturer even will do this as it is not a part of the legislation. We appeal to the Nordic Swan to stay with the acute ecotox as a part of this and future criteria. När ni nu föreslår att dessa ska ersätta akuta ekotoxdata (som tillverka lagt MYCKET tid och kostnader på att ta fram) leder det endast till att det blir ett svart hål i uppgifterna ni kräver in. Jag ställde frågan direkt till våra leverantörer och bad om skriftligt svar. Nedan följer kommentarer från våra 4 största leverantörer på tensidområdet, Sasol, Rhodia, Elementis och Seppic. De är alla ledande tillverkare inom sina produktområden. (Vendico) Se kommentarerna i bilaga 1. 19

22 Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Vi är medvetna om att kronisk data saknas för en del råvaror och att industrin har lagt pengar på att ta fram akut data. Under 2012/2013 kommer DID-listan att revideras, vilket förhoppningsvis leder till mer uppdaterad data. I EU Ecolabel har kraven hela tiden endast innefattat kronisk data just för att kroniska data är de som är mest relevanta för vattenmiljön på sikt. Till dess att DID-listan är uppdaterad kommer dock denna version av handdisk att ha med CDVgränser för både akuta och kroniska data. När DID-listan är uppdaterad kommer Nordisk Miljömärkning övergå till endast kroniska data vid beräkning av CDV. 1.5 Emballage Miljøstyrelsen Emballage: Der bør være krav til emballage/doseringsanordning, således, at der ikke kan doseres mere end den anbefalede dosis. Særligt for produkter til det professionelle marked er dette vigtigt, og producenten bør give grundig information sådanne forhold. Emballage og det professionelle marked: Kan der laves kriterier, der sikrer yderligere genanvendelse af emballage, særligt fra det professionelle marked. Svanen bør undersøge, hvorledes det er muligt at lave incitamenter til at licenshaver indsamler emballagen til genanvendelse, såfremt dette ikke er indført i lovgivningen. (Miljøstyrelsen) Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Det är svårt med en doseringsanordning som kan dosera korrekt vid de olika användningssätt som konsumenten har då han/hon handdiskar. En doseringspump eller liknande som doserar rätt för en full diskho/diskbalja är ju inte densamma som för den som endast diskar en tallrik eller en kniv. Nordisk Miljömärkning kommer inte att införa krav om doseringsanordning för handdiskmedel. Angående insamlandet av emballage så är Nordisk Miljömärknings krav om att företagen ska ingå i återvinningssystem (PYR, Grønt Punkt och REPA)ett kvarstående krav för att produkterna ska samlas in på ett bra sätt. Omsättningen på handdiskmedel till den professionella marknaden är inte så stor i jämförelse med tex omsättningen på professionella maskindiskmedel, så då är miljönyttan inte så stor med tilläggskrav på just återinsamlandet av proffsprodukternas emballage. K14 K15 K16 Plasttyp DIN märkning Vikt-nytta-förhållande (VNF) K17 Retursystem Grønt Punkt, Norge 20

23 Vi ber om at følgende standard formulering tas med: Retursystem. Relevante nasjonale regler, lover og/eller bransjeavtaler vedrørende retursystem for produkter og emballasje skal oppfylles i de nordiske land der de Svanemerkede produkt markedsføres. Erklæring fra søkeren om hvilke returordning selskapet har avtale med vedrørende gjenvinning/håndtering. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Vi ska se över texten i kravet angående retursystem. 1.6 Användarinformation och användarinstruktion om hållbart användande K18 Doseringsanvisning och användarinstruktion Kemikalieinspektionen 4) Fosfater kan förekomma som komplexbildare i handdiskmedel. Även om fosfatinnehållande handdiskmedel är ovanliga idag, och en begränsning därför kan anses oproportionerlig, är det inte otänkbart att fosfatinnehållande produkter kan introduceras. Då handdiskmedel kan komma att användas på platser som inte är anslutna till kommunalt avloppsnät, t.ex. båtar och sommarstugor, vore det värdefullt med ett krav på särskild märkning av handdiskmedel som innehåller fosfat. En sådan märkningstext skulle t.ex. kunna lyda Innehåller fosfat och bör därför inte användas utanför det kommunala avloppsnätet. Nordisk Miljömärkning: Tack för er kommentar. Vi inför denna skrivning i kriterierna, även om fosfater inte är så ofta förekommande i handdiskmedel. Klima- og forurensningsdirektoratet Det er ikke fastsatt krav til innhold av fosforholdige ingredienser i svanemerkede håndoppvaskemidler. Det framgår heller ikke om det er blitt vurdert å fastsette slike krav. Norge har særskilte krav til innhold av fosfor i vaskemidler, med ulike grenser avhengig av type vaskemiddel, jf produktforskriften 3-8. Håndoppvaskemidler omfattes av 3-8 e) hvor grensen for innhold av fosfor er 0,2 %. Vi mener at det norske regelverket må nevnes i dokumentet slik at det framgår at dette er krav som må være oppfylt for håndoppvaskemidler som skal omsette i Norge. Nasjonale regelverk for innhold av fosforholdige komponenter er omtalt i andre kriteriedokument for vaske/rengjøringsmidler. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. En text kring det norska fosforkravet har lagts till under kravet för användarinstruktioner. Lilleborg Innspill til K18: Det bør fremgå av kriteriedokumentet hvor mange milliliter en standard teskje tilsvarer (f.eks 1 teskje = 3 ml). 21

24 Nordisk Miljömärkning: Tack för kommentaren. Det tydliggörs i kriterierna att en tesked motsvarar 5ml. Coop Trading A/S Coop Trading støtter ikke forslaget om at stille krav til følgende tekst på emballagen: Undvik att skölja din disk under rinnande varmt vatten eller lignende tekst. Dette motiveres med følgende: 1) Nordiske forbrugere, især købere af miljømærkede produkter, er meget miljøbevidste, og er helt klar over, at opvask ikke skal skylles under rindende varmt vand. Derfor vil sådan en tekst være overflødig, og virke som om der tales ned til forbrugerne. 2) Håndopvask har i forvejen en relativ lille etiket, og set i lyset af, at den nye CLP mærkning vil stille større pladskrav til faremærkningen, vil det gøre det meget svært at have plads til al information på den lille etiket. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Se gemensamt svar nedan. SPT Det er foreningens opfattelse at produkterne ikke skal tilføres yderligere informationer omkring korrekt brug, herunder anvisninger om at undgå at vaske op under rindende vand. Dette skyldes at de fleste produkter allerede har tilsvarende informationer på produkterne (se f.eks. på nuværende tidspunkt. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Kravet om att uppmana konsumenten till att inte skölja sin disk under rinnande varmt vatten tas bort, då Nordisk Miljömärkning förstår att etiketterna inte kan innehålla all den information man skulle kunna önska. Procter&Gamble This needs to be reviewed and considered in parallel with the actual availability of space on the label, and would suggest that an exemption is possible if text cannot be fit on back label. Our priority is to ensure that consumers can safely use our product and we supply them with the essential safety warnings. In Sweden, we already label according to the strict DPD implementation (Irritant cross) which mandates that the safety labeling must be 5274 mm. Given this and the other regulatory information that must be included the actual availability of space is limited. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments. This text will be excluded from the criteria document, since we do understand that there is a lack of room on the labels. 22

25 2 Effektivitet Nordisk Miljömärkning K19 K20 Effektivitetstest enligt Svanens ramtest Effektivitetstest enligt EU Ecolabels ramtest Cleano K19 Punkten om referensprodukten. Om vi måste ange försäljningssiffror eller marknadsanalys om vår konkurrentprodukt, så betyder det att vi måste köpa in Nielsen-siffror på detta. Det har inte vi råd med. Jag kan förstå att det kravet ställs på marknadsledarna, men vi som mindre aktör kommer inte kunna vara med på detta. Tidigare har vi endast kunnat kontakta er och frågat vilken referensprodukt ni godkänner. Det skulle vi vilja fortsätta med! Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer omkring referensprodukterna. Nordisk Miljömärkning kommer att tillhandahålla en uppdaterad lista för respektive land med de aktuella produkterna som kan användas som referensprodukter. Denna lista kommer kunna fås från Nordisk Miljömärkning vid ansökan om licens. Cleano K20 Gällande K20 så är det svårt att säga något om det eftersom vi har mycket liten koll på hur referensdiskmedlet effektivitetsmässigt står sig mot marknadsledarna. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer kring effektivitetstesterna. Se svar nedan angående effektivitetstesterna och hur Nordisk Miljömärkning förhåller sig till referensmedel. McBride R19-20 Both test are not so different I think but the reference product yes.. It s not logical that for R19 we have to test againt one market leader and for R20 we have to test against IKW formula. But as mentioned above, it will be difficult to propose formulation in line with market leader due to the fact that the dosage for CDVtox calculation has been changed... Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comment. The updated criteria document will only hold one performance test, so all products will be tested by the same test. Diversey DK R19 R20 Performance test We are positive towards the proposal to introduce IKW's test method in the criteria documents for hand dishwashing detergents. However, it is important that the specified test can be performed in our laboratories. The same test should cover both EU Flower and the swan as the same formulations are often used for both swan and flower. 23

26 Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comments, see a summarized answer below. Lilleborg Innspill til K19: For å sikre en jevn minimumseffekt på produktene, må produktet testes mot et referanseprodukt (som i K20) i stedet for et tilfeldig valgt konkurrentprodukt. Angående testen beskrevet i bilag 5A: Selve rengjøringen under manuell oppvask er bestemt av den mekaniske bearbeidelsen med oppvaskbørste eller liknende, vaskevannets temperatur og oppvaskmiddelets effekt. Det er allment kjent innen bransjen at forbrukere oppfatter at oppvaskmiddelet har effekt så lenge det skummer, og at dårlig skummeevne kan føre til overdosering fordi forbruker ønsker skum i oppvasken. Så lenge oppvaskmiddelet skummer, vil forbruker kunne vaske ren enhver normalt tilsmusset oppvask med et hvilket som helst oppvaskmiddel, ved å tilpasse den mekaniske bearbeidelsen (bruk av oppvaskbørsten). Skumming er i den grad kritisk parameter innen måling av drøyhet/effekt, at IKW-standarden Recommendation for the Quality Assessment of the Cleaning Performance of Hand Dishwashing Detergents (SÖFW- Journal, 128: ) har varighet av skumming som eneste testparameter. Med dette som utgangspunkt bør ikke Värdering av renhet inkluderes som et testkrav. Dersom kravet om vurdering av renhet opprettholdes, vil man utelukke bruken av den aksepterte IKW-standarden, som er utviklet i samarbeid mellom ledende aktører i bransjen og ledende testinstitutter. Dersom man velger en test der endepunktet bestemmes av når det slutter å skumme, slik som IKW-standarden eller tilsvarende, er det heller ikke relevant å foreta et tilleggsforsøk kun med vann, i og med at rent vann ikke skummer (jfr avsnittet Ramar i bilag 5A). Nordisk Miljömärkning: Thank you all for your comments concerning the efficiency tests. See the summarized answer below. Eurofins 24

27 Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer angående effektivitetstestet. Se gemensamt svar nedan. Lilleborg Innspill til K20: Angående testen beskrevet i bilag 5B: IKW-metoden er en mulig metode for testen beskrevet i bilag 5B. Vi støtter forslaget K20/bilag 5B fremfor K19/bilag 5A. IKW-metoden er anerkjent innen bransjen. IKW er The German Cosmetic, Toiltery, Perfumery and Detergent Association. IKW håndoppvaskmetoden er utviklet i samarbeid mellom viktige håndoppvaskmiddelprodusenter, og i samarbeid med ledende europeiske testinstitutter. Merk at krav til normal blir ivaretatt også i tester der man kun vurderer skum som endepunkt, slik som IKW-testen. Dette fordi skum viser at det fortsatt er tensid tilstede i vaskeløsningen. Overskudd av tensid vil da sikre at fett og annet smuss vil fjernes med normal vaskekraft med oppvaskbørste/svamp/klut i vaskevarmt vann, som nevnt i innspill til K19 ovenfor. Måling av selve renheten, utover visuell bedømning som i alle tilfeller ville avdekke synlig skitten oppvask, er derfor unødvendig og er ikke inkludert i IKW-testen. IKW-testen er utviklet for å være enkel, relevant for daglig praksis, reproduserbar og differensierende. Punktet om dosering i bilag 5B bør oppdateres, fordi det i rammetesten skilles mellom normale og konsentrerte produkter, noe man ikke gjør andre steder i kriteriedokumentet. 25

28 Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer angående effektivitetstestet. Se även det summerade svaret nedan. SPT Foreningen er positiv overfor forslaget om at indføre IKW s testmetode i kriteriedokumenterne for håndopvaskemidler. Denne test er efter foreningens opfattelse den mest retvisende test på markedet i dag og vil derfor sikre producenterne de bedste muligheder for at formulere effektive produkter. Det er dog vigtigt at de angivne test kan udføres på egne laboratorier og af eget personale. Det bør samtidig understreges at der efter foreningens opfattelse alene skal henvises til én testmetode således at produkterne kan sammenlignes i forhold til hinanden, hvilket især er vigtigt på det professionelle marked. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer omkring testmetoderna. Nordisk Miljömärkning kommer att i de slutgiltiga kriterierna endast ha ett test, det kommer att vara IKW-testet med ett par justeringar. Se mer utförligt svar nedan. SIFO Statens institutt for forbruksforskning, SIFO, har lang erfaring fra testing av håndoppvaskmiddel. Vi ønsker kun å uttale oss om testmetoden og velger derfor å sende våre kommentarer på e-post til deg. Vi har valgt å referere til IKW metoden vel vitende om at denne kun blir referert til som en mulig metode. (se kommentaren i sin helhet i bilaga 2) OPPSUMMERING Vi ønsker å beholde Bilag 5A Effektivitetstest- rammetest Svanen i stor grad slik det er, men ser gjerne at det utdypes på noen punkter se foregående tekst. Vi ønsker ikke adopsjon av IKW metoden da denne er laget for testing med meget hardt vann, krever et definert referansemiddel og mangler bedømmelse av renhet. Vi ønsker derimot å ha en metode som i grove trekk følger IKW metoden og anbefaler at testene skal gjennomføres med hånd det vil si vasking av tallerkener som er påført smuss. Som en følge av dette må innledningsavsnittet i Bilaga 5A side 8 revideres. Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer och goda inspel på kravformuleringar för effektivitetstestet, se gemensamt svar här nedan. Summerized answer regarding comments on the performance tests: Nordisk Miljömärkning: Thank you for all your comments on the performance tests. The Nordic Ecolabelling has chosen to stay with the Swan test and do some modifications to make the test more specified and to make it clearer on what s required from the applicant. There are issues with the IKW-test that are not suitable for the Nordic region such as for example water hardness. There has also been a discussion on how well the reference formulation in the IKW-test would work in soft 26

29 water, the Nordic Ecolabelling has therefore decided to keep the requirement that the products need to be tested against a market leading product. That will keep the performance level at the same level as we have today, which is something the Nordic Ecolabelling wants to maintain. The parameter of cleanliness is also to be kept within the Nordic Ecolabelling to ensure that the product does perform well at the dosage recommended on the package. 3 Kvalitets- och myndighetskrav K21 K22 K23 Ansvarig för Svanen Dokumentation Handdiskmedlets kvalitet K24 Planerade ändringar och oförutsedda avvikelser Procter&Gamble We do not agree with this recommendation (primary reliance should be made on whether the product is safe for consumers and meets regulatory requirements). If it remains in the criteria we believe it is essential to have a defined SLA (Service Level Agreement) of, for example, 24hours, within which a decision would be made by Nordic Swan. Nordisk Miljömärkning: Thank you for your comment. This requirement is a standard requirement within the Nordic Ecolabelling. When we receive information on unplanned deviations we prioritize them highly and try to respond as fast as possible to the customer. K25 K26 Spårbarhet Lagar och förordningar 4 Marknadsföring Bilagorna Bilaga 3 Lilleborg Innspill til bilag 3 K17: Det skal stå Grønt Punkt, ikke Grønne Punkt for Norge. 27

30 Nordisk Miljömärkning: Tack för era kommentarer. Detta uppdateras i kriterierna. 5 Kommenterar till bakgrunden, i detalj De kommentarer som har kommit in rörande bakgrundstexten finns inlagda ovan under respektive krav, då de kommentarerna även rör utformingen av respektive krav. 6 Diskussion och slutsatser De punkter som huvudsakligen kommenterats i denna remiss är: Parfymer och dess halt av allergener Parfymer i professionella produkter CDV, både med avseende på den föreslagna fasta doseringen och med avseende på enbart kroniska data (istället för även akuta data) Effektivitetstesterna Många kommentarer har gett goda inspel och idéer till förbättring av dokumentet. De mest betydande ändringarna som gjorts efter remissen är: Ändring av den fasta doseringen från 1,0 till 0,60*g/literInförande av CDVakut som ett alternativ till CDVkroniskInförande av en modifierad variant av IKW-testet som effektivitetstest *0,60g/liter för de produkter med rekommenderad dosering med 0,60g/liter, övriga beräknas med sin rekommenderade dosering. I tabellen nedan finns en sammanställning över de större ändringarna som gjorts i dokumentet efter remissen. Tabell 6. Ändringar efter remiss 28

31 Krav Kravtext i remissen Krav efter remissen Kommentar 4 Produkten får inte innehålla mer än 0,10vikts% av ämnen som är klassificerade med H334/R42 och/eller H317/R43 enligt förordning nr. 1272/2008 och Direktiv nr. 67/548/EEC. Produkten får inte innehålla mer än 0,10 vikts% per ämne som är klassificerade med H334/R42 och/eller H317/R43 enligt förordning nr. 1272/2008 och Direktiv nr. 67/548/EEC. Förtydligande att gränsen om 0,10% gäller per ämne. 5a De ingående ämnen som tillsätts i produkten som en parfym ska vara producerade och/eller hanterade i enlighet med International Fragrance Association s (IFRA s) riktlinjer. Producenten ska följa de angivna kraven som finns i IFRAstandarden angående förbud, begränsad användning och specificerade renhetskriterier för material. Användning av parfymer ska följa IFRA s (International Fragrance Association s) riktlinjer. Kravtexten gällande IFRA-riktlinjerna har förenklats. 6 För produkter som säljs till både proffs och konsument så räknas produkten som en proffsprodukt om andelen som säljs till proffs är 80% eller högre. 7 -Ämnen som har evaluerats i EU att vara PBT (Persistent, bioaccumulable and toxic) eller vpvb (very persistent and very bioaccumulable), se esis/index.php?pgm=pbt) -Ämnen som värderas som Substances of very high concern, enligt REACH article 59, bilaga IV. ( m_data/authorisation_proc ess/candidate_list_table_e n.asp) -Ämnen som har evaluerats i EU att vara PBT (Persistent, bioaccumulable and toxic) eller vpvb (very persistent and very bioaccumulable), i enlighet med kriterierna i bilaga III i REACH. -Ämnen som värderas som Substances of very high concern, som finns på kandidatlistan: ist_en.asp. Förtydligande om att produkter räknas som proffs-produkter om de säljs 80% till proffs marknaden. Uppdaterade länkar till olika listor samt förtydligande av att det är kandidatlistans ämnen som avses. 11, 13 Fast dosering vid beräkningar 1g/l brukslösning Fast dosering vid beräkningar 0,60g/l för produkter med angiven dosering 0,60g/liter Beräkningar på angiven dosering för produkter med dosering > 0,60g/liter brukslösning Övergång från en fast dosering på 1,0g/l till 0,6g/l för de med en låg dosering, samt ett tillägg att de som har en dosering över 29

32 11 Krav: FV = 100 *C R50/ * C R51/53 + C R52/53 0,040 gram / liter brukslösning eller Krav: FV = 100 *C H * C H411 + C H412 0,040 gram / liter brukslösning 12 a) Alla tensider ska vara lätt nedbrytbara (aerobt) enligt testmetod nr. 301 A - F i OECD guidelines for testing of chemicals eller andra motsvarande testmetoder. b) Alla tensider ska vara anaerobt nedbrytbara, vilket betyder minst 60 % nedbrytbarhet under anaeroba förhållanden enligt ISO 11734, ECOTOC nr. 28 (juni 1988) eller motsvarande testmetoder. Krav: FV = 100 *C R50/ * C R51/53 + C R52/53 0,030 gram / liter brukslösning eller Krav: FV = 100 *C H * C H411 + C H412 0,030 gram / liter brukslösning a) Alla tensider ska vara lätt nedbrytbara (aerobt). b) Alla tensider ska vara anaerobt nedbrytbara. Hänvisning till DID-listan daterad 2007 eller senare versioner. Om DID-listan saknar relevant data för tensiden så kan data tas från säkerhetsdatablad under förutsättning att datan är trovärdig samt att testmetoderna är i överenstämmelse med bilaga 2. DID-listans del B visar hur beräkningarna av de olika faktorerna görs. Det är också tillåtet att hänvisa till analogibetraktningar, så länge de är utförda av en kompetent tredje part samt hänvisar till relevant litteraturdata som är vetenskapligt värderad. 0,60g/l ska beräknas med hjälp av den rekommenderade doseringen. Gränsen har justerats till 0,030g/l eftersom den fasta dosen har ändrats från remissförslaget. Tensidkravet har formulerats om för att göra det enklare för den som ansöker. Testmetoderna finns beskrivna i bilaga 2 och DID-listans del B och behöver alltså inte stå i kravtexten. Dokumentation som visar att alla tensider är nedbrytbara aerobt och anaerobt enligt kravet. Dokumentation ska i första hand hänvisas till DID-listan daterad 2007 eller senare versioner. Hänvisning till DIDlistan: om DID-listan saknar relevant data för tensider så kan dessa tas från säkerhetsdatablad under förutsättning att 30

33 datan är trovärdig samt att testmetoderna är i överenstämmelse med bilaga 2. På samma sätt är det också tillåtet att hänvisa till analogibetraktningar, så länge de är utförda av en kompetent tredje part samt hänvisar till relevant litteraturdata som är vetenskapligt värderad. 13 CDVkron 4000 *Doseringen sätts till 1 gram per liter om inte följande information finns: -Dokumentation som styrker att produkten används vid en lägre dosering (t.ex konsumentundersökning, fast doseringsutrustning eller liknande) och -Effektivitetstest (som uppfyller K19) gjord vid den lägre doseringen. 18 För konsumentprodukter ska doseringen finnas angiven som x antal milliliter till y liter vatten eller som z teskedar till y liter vatten. För produkter som är avsedda för professionellt bruk kan doseringen anges som till exempel x antal ml eller motsvarande y pumpslag eller liknande per z liter vatten. En tilläggstext om att sköljning inte ska göras under rinnande varmt vatten ska finnas med på etiketten, tex Undvik att skölja din disk under rinnande varmt vatten eller liknande. CDVkron 2500 eller CDVakut 2500 *Doseringen sätts till 0,6 gram per liter om den rekommenderade doseringen på förpackningen är 0,60gram/liter. Om doseringen är >0,60 gram så används den rekommenderade doseringen. För konsumentprodukter ska doseringen finnas angiven som x antal milliliter till y liter vatten eller som z teskedar* till y liter vatten. För produkter som är avsedda för professionellt bruk kan doseringen anges som till exempel x antal ml eller motsvarande y pumpslag eller liknande per z liter vatten. *1 tesked motsvarar 5ml För fosfatinnehållande produkter ska följande text, eller motsvarande, finns på etiketten: Innehåller fosfat och bör därför inte användas utanför det kommunala avloppsnätet. Observera att Norge har krav om max 0,2% fosfat i produkterna. Nya CDV-gränser införda i samband med övergång till en lägre fast dosering. Samt ett tillägg av CDVakut. Ett tillägg om att 1 tsk motsvarar 5ml har gjorts. Texten om att inte skölja vid kallt vatten har tagits bort. En ny text om att fosfatinnehållande produkter ska ha en informationstext har lagts till. En kommentar om norsk fosforlagstiftning har också lagts till. 20 Effektiviteten mäts som produktens rengöringsförmåga (förmåga att ta bort smuts) Effektiviteten mäts som produktens rengöringsförmåga, renhet (förmåga att ta bort smuts/göra rent), samt dryghet (hur dryg produkten är, hur mycket den räcker till) och jämförs med en referensprodukt. I remissen fanns två förslag på effektivitetstest. Baserat på inkomna kommentarer har 31

34 Bilaga 1 samt dryghet (sammanlagd mängd smuts som diskas bort per disk) och jämförs med en referensprodukt. Referensprodukten definieras som en av de vid tidpunkten mest väletablerade/marknadsled ande (tillhör en av de 3-4 marknadsledande) handdiskmedlen i ett nordiskt land eller i hela Norden. Det innebär att referensprodukten ska vara en av de vikt- eller volymmässigt 3-4 största produkterna i ett land eller i Norden. Valet av referensprodukt ska motiveras med en marknadsanalys, försäljningssiffror eller liknande Följande gäller för både tester rörande ekotoxiska effekter, Challengetester och effektivitetstest. Analyslaboratoriet ska vara kompetent och opartiskt enligt nedan. Analyslaboratoriet ska uppfylla de allmänna kraven enligt standarden EN ISO eller vara ett officiellt GLP-godkänt analyslaboratorium. Sökandens analyslaboratorium/mätni ng kan godkännas för att genomföra analyser och mätningar om: -myndigheterna övervakar provtagnings- och analyseringsprocessen, eller -om producenten har ett kvalitetssystem där provtagning och analyser ingår och som är certifierat enligt ISO 9001 eller ISO 9002 Produkten ska vara lika bra eller bättre än referensen. Detta innebär att i minst 80% av försöksomgångarna (tex 4 av 5) ska resultatet för testprodukten vara positivt (lika bra eller bättre än referensprodukten) för att testprodukten ska anses uppfylla effektivietskravet. Alternativt kan ansökaren använda sig av statistiska metoder och med ett enkelsidigt 95%-igt konfidensintervall visa att testprodukten ligger lika bra eller bättre än referensprodukten i minst 80% av försöksomgångarna. Referensprodukten definieras som en av de vid tidpunkten mest väletablerade/marknadsledande (tillhör en av de 3-4 marknadsledande) handdiskmedlen i ett nordiskt land eller i hela Norden. En lista över referensprodukter finns hos Nordisk Miljömärkning. Dokumentation angående testlaboratoriet i enlighet med bilaga 2. 1A Krav till analyslaboratoriet Följande gäller för tester rörande ekotoxiska effekter och Challengetester. Analyslaboratoriet ska vara kompetent och opartiskt enligt nedan. Analyslaboratoriet ska uppfylla de allmänna kraven enligt standarden EN ISO eller vara ett officiellt GLP-godkänt analyslaboratorie. 1B Krav till laboratorium vid effektivietetstet Laboratoriet ska uppfylla de allmänna kraven enligt standarden EN ISO eller vara ett officiellt GLP-godkänt analyslaboratorium analyslaboratorie. Sökandens analyslaboratorium/mätning kan godkännas för att genomföra analyser och mätningar om: Producenten har ett kvalitetssystem där provtagning och analyser ingår och som är certifierat enligt ISO Testmetoden för effektivitetstestet ska ingå i kvalitetssystemet. Nordisk Miljömärkning ska ha åtgång till all rådata. Nordisk Miljömärkning valt att behålla svanentestet men med en del ändringar och tydliggöranden. I kravet har texten om att det är 80% av testerna som ska visa att produkten är lika bra eller bättre än referensen, den texten fanns tidigare bara i bilagan. För att underlätta för de sökande har Nordisk Miljömärkning tagit fram en lista över tänkbara referensprodukter. Dokumentationskravet beträffande laboratorier har lagts in i kravet, vilket tidigare endast fanns i bilagan. Bilaga 1 har delats upp i två delar gällande laboratorier som gör tester, för att tydliggöra vad som gäller för effektivitetstester och andra tester. Producentens eget laboratorie kan användas vid tex effektivietetstest. Bilaga 3, K17 Grønne Punkt Grønt Punkt Ändring från det felaktiga Grønne Punkt till Grønt Punkt Bilaga Bilaga 5A+5B Bilaga 5 I remissen fanns två 32

35 5 förslag på effektivitetstest, men efter remissen har nu IKW-testet valts. Detta innebär att bilaga 5A och 5B ersätts av en ny bilaga 5. 33

36 Bilaga 1 Kommentarer från Vendicos kontakter angående kronisk toxdata 1. RHODIA Dear Anders Rhodia does not have chronic acute eco tox data readily available. It would involve a considerable time and cost investment (for an already saturated Regulatory Team) to make it available... Kind regards, Caroline Quick European Sales Manager / HPC Market Rhodia Novecare (Member of the SOLVAY Group) 2. ELEMENTIS Dear Anders, Currently we do not have chronic eco tox data available for our surfactants. Maybe in a specific case we have a very few. Maybe with REACh more chronic eco tox data will come available. Kind regards, Rob Elementis Specialties Netherlands B.V. Rob de Kroon Regulatory Affairs Manager 3. SASOL Hi Anders, so far we don t have many chronic data for our surfactants or other materials. However, for substances where REACH registrations are/were required, some information has been compiled and will be part of the MSDS. For non-reach materials no activities is currently ongoing to generate data. Regards Hans SASOL Germany GmbH Dr. Hans Certa Manager Global Product Safety & Sustainability Building 1033/PB 02 Paul-Baumann-Str SEPPIC From: GARCIA, Christine Sent: Wednesday, December 07, :19 PM To: ZOLFGHAR, Keivan; WOZNIAK, Jocelyne; BOUDET, Pascal Subject: RE: RE: chronic eco toxicity Hi Keivan We don t have any chronic ecotoxicity test on APGs. Salutations, Best regards Christine GARCIA Responsable Service Affaires Réglementaires Produit Head of Regulatory Affair Department SEPPIC 34

37 Bilaga 2 SIFOs kommentar till krav 20 angående effektivitetstestet enligt EU Ecolabel SIFO Statens institutt for forbruksforskning, SIFO, har lang erfaring fra testing av håndoppvaskmiddel. Vi ønsker kun å uttale oss om testmetoden og velger derfor å sende våre kommentarer på e-post til deg. Vi har valgt å referere til IKW metoden vel vitende om at denne kun blir referert til som en mulig metode. Tallerkenene bør vaskes opp for hånd/kommentarer om smuss Det er ønskelig at testmetoden er beskrevet slik at den gir reproduserbare resultater i de ulike laboratoriene som bruker den, og vi mener at testen skal utføres for hånd. Det innebærer at hver tallerken må påføres smuss. IKW metoden angir to oppskrifter på smuss. Det er de samme ingrediensene, men med forskjellige mengdeforhold. Smusset består av mange komponenter, og det står angitt leverandør. Vi støtter ikke innføringen av tabell 1 om smuss fra IKW metoden og teksten i avsnittet «soil parameters» på side 12 i remissforslagets bilaga 5B. Svanekriteriet kunne med fordel vært litt mer spesifisert når det gjelder valg av smuss. Vi mener det er tilstrekkelig med 5 6 ingredienser (hvorav ulike typer fett), og det er viktig at vi skal kunne kjøpe ingrediensene i våre respektive land. Det bør med andre ord ikke henvises til spesifikke leverandører. Hvor mye smuss som skal påføres hver tallerken kunne vært definert. Vi bruker 1 gram pr. tallerken. Det har vært passe med den typen smuss vi har brukt og rekker til vel 20 tallerkener. (Smusset vi bruker er uten tilsetting av vann.) Ramar Behold ordlyden i remissforslaget Bilaga 5A side 8. Vatten Det er viktig og etter vår oppfatning riktig å benytte springvann til testene. De fleste stedene i Norden har bløtere vann enn i Tyskland. Ved bruk av IKW metoden skal det benyttes vann av 16 ± 2 tyske hardhetsgrader. Vi foreslår å beholde teksten om «Vatten» slik det står i remissforslaget i Bilaga 5A på side 8. Beredning av diskvatten Det er praktisk å bruke 5 liter til en håndoppvask. Temperaturen på vannet kan gjerne angis. Vi har i våre forsøk brukt 50 ± 0,5 C, og IKW metoden angir 45 ± 1 C. Vi er fornøyd med den temperaturen som vi bruker, men har ikke stor motforestillinger mot å senke temperaturen med fem grader, det vil si harmonisere med IKW metoden på dette punktet. Det er ikke hensiktsmessig å holde temperaturen konstant under testen/vasking av ca. 20 tallerkener. Temperaturen vil falle i og med tallerkenene som behandles i baljen har lavere temperatur enn vaskevannet. Temperaturen i vaskevannet før vask av første tallerken og etter vask av siste skal registreres og rapporteres. På den måten kan det dokumenters at temperaturfallet er stabilt i alle delforsøkene. Det er viktig slik det står i Bilaga 5A på side 9, at diskmedlet blandas i vattnet på ett sådant sätt att det helt lösas upp. Vi foreslår at dette presiseres i den nye utgaven av kriteriedokumentet. f.eks. Løs opp det oppveide test- og referansemiddelet 35

38 i ca. 5 dl vann direkte i vaskebaljen. De resterende 4,5 literne helles ned i vaskebaljen fra en definert høyde og med en definert åpning på trakten/vanntankventilen som vannet slippes ut gjennom. IKW metoden angir 1 meter fallhøyde. Det er ikke nødvendig hos oss hvor vi har bløtt vann. Vi oppnår tilstrekkelig skum når vi heller fra ca. 50 cm gjennom en trakt med åpningsdiameter ca. 10 mm. I tillegg til å berede vaskevann, anbefaler vi i tillegg å tilberede skyllevann. Skylling vil motvirke at såperester kan virke forstyrrende ved visuell vurdering av renheten. Temperaturen på skyllevannet skal være det samme som i vaskevannet og temperaturen skal registreres ved start og slutt i alle delforsøkene. Försöksprocess IKW metoden angir antall bevegelser på for og bakside av hver tallerken + totaltid for behandling av hver tallerken. Vi har også beskrevet det i vår egen prosedyre. Vi bruker samme totaltid for behandling av hver tallerken. Denne tiden kunne også føyes inn i avsnittet om forsøksprosess på s.9, Bilaga 5A. 30 sekunder pr. tallerken er lempelig. Lik behandling av alle enhetene som vaskes opp er også viktig for at temperaturfallet i delforsøkene blir så like som mulig. Värdering av «dryghet» Behold ordlyden i remissforslaget Bilaga 5A side 9 Bruk av referansemiddel IKW metoden henviser til et standard referansemiddel og angir oppskriften for dette. Vi antar at dette midlet er utviklet for å være egnet til bruk i hardt vann. Vi ønsker derfor ikke å adoptere referansemiddelet fra IKW standarden. Vi ønsker å beholde kravet til referansemiddel slik det står i remissforslaget K 19 på side 13. Vädering av renhet IKW metoden har ingen vurdering av renhet. Det er også en grunn til at den metoden ikke kan adopteres slik den er. Vi vil forslå en metode for visuell bedømming som harmoniserer med den internasjonale standarden for oppvaskmaskiner EN Bedømmingen foretas av to personer under lampe med en lysstyrke på lux. Tallerkenene bedømmes i henhold til følgende skala: 5 = Helt ren 4 = Fra 1-10 små fettperler/flekker og samlet areal max. 4 mm 2 3 = Over 10 små fettperler/flekker og samlet areal fra 4 50 mm 2 2 = Fettbelegg på mm 2 1 = Fettbelegg på mer enn 200 mm 2 OPPSUMMERING Vi ønsker å beholde Bilag 5A Effektivitetstest- rammetest Svanen i stor grad slik det er, men ser gjerne at det utdypes på noen punkter se foregående tekst. Vi ønsker ikke adopsjon av IKW metoden da denne er laget for testing med meget hardt vann, krever et definert referansemiddel og mangler bedømmelse av renhet. 36

39 Vi ønsker derimot å ha en metode som i grove trekk følger IKW metoden og anbefaler at testene skal gjennomføres med hånd det vil si vasking av tallerkener som er påført smuss. Som en følge av dette må innledningsavsnittet i Bilaga 5A side 8 revideres. 37

40 Bilaga 3 Generella remisskommentarer från KTF 38

41 39