Falsterbo 8:72. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Falsterbo 8:72 Nybyggnation inom RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010 Petra Lundström

2

3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Falsterbo 8:72 Nybyggnation inom RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Falsterbo 8:72 Nybyggnation inom RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010 Författare: Petra Lundström Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Situationsplan Tryck: Elanders Sverige AB ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 7 Utvärdering 8 Referenser 9 Tekniska och administrativa uppgifter 10

6 N ÊÚ Figur 1. Utdrag ur blad 1C:82, ekonomiska kartan. Heldragen linje avser RAÄ 15. Stjärnan markerar undersökningsområdet. Skala 1: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010

7 Sammanfattning Under ett par dagar våren 2007 undersöktes delar av fastigheten Falsterbo 8:72, Falsterbo socken. Inom ytan påträffades väl bevarade kulturlager. Fastigheten befinner sig inom Falsterbos stads- och marknadsområde, Falsterbo RAÄ 15. Utifrån undersökningen har följande resultat erhållits: Omfattningen av kulturlagren uppgår till ca 0,4 0,7 m. De äldsta kulturlagren antyder ett säsongsmässigt utnyttjande av området. Ett raseringslager bestående av bränd lera/lerklining antyder att det funnits någon typ av konstruktion eller byggnad i närheten i ett senare skede. Möjligen kan det vara lämningar efter varaktig tätbebyggelse. Någon gång under senmedeltiden lägger man ner stor möda på att anlägga ett utjämningslager inom området. Inledning I april 2007 genomförde Malmö Kulturmiljö, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne, en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastighet Falsterbo 8:72, Vellinge kommun, Skåne. Anledningen var att man skulle uppföra ett gästhus inom fastigheten. I anslutning till gästhuset grävdes även schakt för nedläggningar av elledningar, vatten- och avloppsrör, samt för en ny uppfart och terrass. Inom fastigheten finns sedan tidigare ett hus från år Fastigheten är belägen i den södra delen av näset, inom Falsterbo medeltida stadsoch marknadsområde (RAÄ 15). Inom fastigheten avbanades en yta om ca 130 m 2 för husgrund, uppfart och terrass. Inga kulturlager kom i dagen inom denna yta. Ytterligare arbeten gjordes i form av nedgrävningar för VA- och elledningar. Dessa ytor uppgick sammanlagt till ca 23 m 2. I dessa schakt framkom kulturlager ca 0,4 0,5 m från nuvarande markyta. Vid undersökningen upprättades sektionsritningar. Vid bearbetningen av materialet har sektionerna digitaliserats i Arc View. Fyndmaterialet registrerades i dokumentationsprogrammet Intrasis. Bevaringsförhållandena inom området var mycket goda, och det bör påpekas att det under schaktbotten finns bevarade lämningar. Framtida markarbeten inom fastigheten bör mot bakgrund av detta ske under antikvariskt överinseende. Historik och fornlämningsmiljö Under medeltiden utgjorde Skanör och Falsterbo viktiga orter i den omfattande sillhandel som årligen ägde rum med deltagare från hela Nordeuropa. I anslutning till marknaden växte så småningom permanenta strukturer fram med den danska kungen vid rodret. Under 1200-talet tilldelades flera utländska städer handelsprivilegier och mark (s.k. fiter) inom området. Inom dessa fiter bedrevs handel och annan verksamhet som hörde till marknaden. Under och 1300-talen var Skanör den dominerande orten, men tyngdpunkten försköts under 1400-talet till Falsterbo för att senare tas över av Malmö (Ersgård 1988). Troligtvis befinner sig platsen inom staden Lübecks fitområde på Skånemarknaden. Staden Lübeck var sannolikt en av de städer som tidigast etablerade sig i Falsterbo, och utmärker sig bl. a. genom den stora yta man disponerade. Om- Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010 5

8 rådet ligger ca 200 m öster om resterna av Falsterbos borganläggning som omtalas i historiska källor för första gången år De äldsta delarna av borgen uppfördes troligtvis på 1200-talet. Från början av 1400-talet blir Falsterbohus den kungliga fogdens huvudsäte på Skånemarknaderna, sedan borgen i Skanör lagts öde. Borgen är i bruk fram till 1530-talet då Falsterbo upphör att var ett självständigt län. Från och med slutet av 1500-talet utnyttjas borgen som stenbrott (Ersgård 1984). Strax nordost om borgen har den tyska Mariakyrkan varit belägen. Kyrkan omnämns första gången 1336 och rivs någon gång under senare delen av 1600-talet. Troligen har kyrkan varit gemensam för samtliga tyska köpmän men stått under speciell, lübsk överhöghet (Ersgård 1984; 1988; 2002). Marknadens utveckling i Falsterbo under talen framstår som helt dominerad av staden Lübeck. Under vintern år 2006 genomfördes en undersökning på intilliggande fastigheten Falsterbo 8:70. Vid schaktningen för VA-ledningar påträffades, förutom kulturlager, de övre delarna av två trätunnor (Heimer, 2007). I samband med en planerad tillbyggnad inom den aktuella fastigheten år 1996 genomfördes en arkeologisk förundersökning. Två undersökningsschakt visade på kulturlager med en omfattning om ca 0,8 1,1 m. I övrigt påträffades ett stenskott stolphål, vilket tillsammans med fyndsammansättningen, tydde på att senmedeltida bebyggelse funnits i undersökningsområdet (Sabo, 1996). I närområdet har för övrigt ett antal mindre undersökningar genomförts. Cirka 100 m nord och nordväst om undersökningsområdet anlades 1973, i samband med en arkeologisk undersökning, ett antal provschakt. Dessa visade att det fanns kulturlager, svämlager, lerbottnar samt nedgrävda tunnor inom området. Kulturlagren hade en mäktighet om 0,7 1,35 m (Ersgård, 1984). Uppfart Planerad gäststuga och terrass Befintlig terrass Sektion A Befintligt hus Befintligt garage Sektion B Figur 2. Fastighet Falsterbo 8:72. Skrafferad yta visar VA-schakt. Skala 1: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010

9 Undersökningsresultat Undersökningsområdet bestod vid undersökningstillfället av gräsmatta. Med hjälp av en grävmaskin avbanades de ytor som var avsedda för en terrass, gästhus samt uppfart. Dessa ytor uppgick tillsammans till ca 130 m 2 (figur 2). Generellt avbanades ca 0,1 0,2 m matjorden, samt ett underliggande ljust sandlager av, men då topografin är ojämn schaktades det inom husgrundens östra del ca 0,5 m. Inga kulturlager kom i dagen inom dessa ytor. Provstick inom ytan visade dock att kulturlager förekommer ca 0,1 m under schaktbotten. Dessa kulturlager uppgick till åtminstone 0,4 m. Under mark dolda lämningar kom dock att beröras av två vattenlednings- och avloppsschakt. I norr anlades ett ca 27 m långt, 0,4 m brett, schakt för el- och telekablar samt vatten. Djupet på schaktet uppgick till ca 1m. I hela schaktets längd var kulturlagren synliga med en tjocklek på upp till åtminstone 0,4 m. En sektionsritning, som upprättades över delar av den norra schaktväggen (sektion A), visar ett avsnitt av stratigrafin, som för övrigt var likartad i hela schaktet (figur 3) Figur 3. Sektion A mot nordöst. 1: Matjord. 2: Vit sand. Troligen flygsand. 3: Ljusgrå, lätt sotig sand, möjligen utjämningslager. 4: Mörkgrå, sotig sand. Aktivitetslager. 5: Brun sand och lera. Aktivitetslager. 6: Mörkgrå, sotig sand. Aktivitetslager. 7: Bottensand. Streckad linje avser botten på schakt. Skala 1:20. I söder drogs ett ca 17 m långt, 0,4 m brett, schakt i nord-sydlig riktning. Liksom i tidigare nämnda schakt påträffades kulturlager i hela sträckningen, men endast ett mindre parti dokumenterades (sektion B, figur 4). Även här var stratigrafin likartad i hela schaktet, med undantag av en del recenta mindre nedgrävningar. Utifrån de båda schakten kan man konstatera att det fanns kulturlager inom stora delar av fastigheten, och att dessa som mest uppgick till ett djup av 0,7 m. Gemensamt är att det över hela området finns ett större ljust, flygsandlager som har överlagrat ett gråaktigt, omfattande, utjämningslager. Under detta utjämningslager finns i sin tur ett antal tunnare, emellanåt sotrika, aktivitetslager. Vad dessa är resultat av för aktivitet är svårt att klargöra. Flertalet av lagren i stratigrafin består huvudsakligen av naturlig, icke kulturpåverkad sand från omgivningarna, men i några fall förekom tunnare horisonter med gul lera. Då lera inte finns naturligt på platsen kan man anta att leran är ditförd i ett speciellt syfte. Vad detta har varit är vanskligt att klargöra utifrån de lämningar som finns dokumenterade i sektionsritningarna. Men det brända lerlagret som förekom inom en del Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010 7

10 av VA-schaktet i söder, indikerar att det har förekommit bebyggelse eller någon annan typ av konstruktion med lerklining som konstruktionselement. Spår efter rasering påträffades inte under den undersökning som tidigare utförts inom fastigheten (Sabo, 1996). Dock påträffades ett stenskott stolphål inte långt ifrån det aktuella VA-schaktet i söder, vilket kan stödja hypotesen att det funnits bebyggelse på platsen. Dessutom menar Sabo att de fyndförande lagren, som tunnade ut åt öster, också indikerar att bebyggelsen har funnits väster om schaktet från den tidigare undersökningen Figur 4. Sektion B mot öst. 1: Matjord. 2: Vit sand. Troligen flygsand. 3: Gråbrun sand. Utjämningslager? 4: Mörkgrå, sotig sand. Aktiviteslager. 5: Bränd lera. Raseringslager. 6: Brunsvart, kompakt, aningen flammig och skiktad sand med ett litet inslag av lera. Aktivitetslager. 7: Ljus sand. Bottensand? Nedre streckad linje avser botten på schakt. Skala 1:20 I de nedre delarna av stratigrafin kunde man notera att det förekom antydningar till skiktningar i lagren. Dessa tog sig uttryck i tunna, ofta sotrika sandlager varvat med ljusa sandlager. Tillkomsten av dessa kan man tänka sig har sin grund i att man har trampat ner kulturkomponenter i sanden som senare har överlagrats av flygsand. Utvärdering I de schaktade områdena inom fastigheten fanns omfattande kulturlager. De äldsta skedena visade varviga lager som troligen tillkommit som resultat av säsongsbundna aktiviteter. Man kan tänka sig att under perioder av aktivitet efterlämnar sig spår av t.ex. sotrika eller leriga lager, och ljusare flygsand under tider då platsen är mindre utnyttjad. Om ett säsongsmässigt utnyttjande med mindre permanent bebyggelse tar sig uttryck på detta sätt kan man kanske anta att senare perioder, med ingen skiktning kan vara perioder med en mer skyddande, kanske permanent bebyggelse av något slag. Några direkta konstruktionslämningar har inte kunnat beläggas, men ett raseringslager talar för att det funnits någon form av bebyggelse på eller i närheten av platsen. Längre fram i tiden, troligtvis någon gång under senmedeltiden, påfördes ett utjämningslager över stora delar av undersökningsområdet. Insatsen måste ha varit omfattande med tanke på lagrets tjocklek och utbredning. Varför man har lagt ned så stor möda på att bereda marken är oklart, men efteråt verkar platsen har stått mer eller mindre öde eftersom flygsanden har fått breda ut sig. Fyndmaterialet från undersökning var litet, vilket givetvis försvårar datering av lämningarna. Fynden bestod av två skärvor av yngre svartgods (BI) och en skärva av yngre rödgods (BII:4). Dessa påträffades vid provgrävning med spade i den 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010

11 övre delen av vad som troligen är ett omfattande utjämningslager. Fyndmaterialet tyder på att utjämningslagret, som troligen förekom över hela undersökningsytan, tidigast har påförts någon gång under senmedeltiden. Bevaringsförhållandena inom området var mycket goda, och det bör påpekas att det inom fastigheten finns bevarade lämningar. Framtida markarbeten inom fastigheten bör mot bakgrund av detta ske under antikvariskt överinseende. Referenser Litteratur Ersgård, Lars Skanör Falsterbo. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport Medeltidsstaden 53. Stockholm. Ersgård, Lars Vår marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in Medieval Archaeology 4. Lund. Ersgård, Lars Nytt ljus över Falsterbo. Arton år efter Medeltidsstaden. Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Mogren, Mats (red.). Riksantikvarieämbetet, skrifter No 43. Stockholm. Heimer, Olle Arkeologisk förundersökning Falsterbo 8:70. Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Malmö Kulturmiljö. Malmö Sabo, Katalin Skåne, Falsterbo, Falsterbo 8: Arkeologisk förundersökning, RAÄ 15. UV Syd Rapport 1996:6. Riksantikvarieämbetet, Lund. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010 9

12 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 2007/ Inventarienummer:... LUHM Arkivnummer:... S29:015 Län:... Skåne Kommun:... Vellinge Socken:... Falsterbo Fastighet:... Falsterbo 8:72 Fornlämningsnummer:... RAÄ 15 Ekonomiska kartans blad:... 1C:82 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: Y koordinat: M ö.h.:... ca +2,3 Fältarbetstid: t.o.m Antal arbetsdagar:... 2 Antal arkeologtimmar:... 9 Undersökt yta: m m 2 Platschef:... Petra Lundström Personal:... Petra Lundström Uppdragsgivare:... Suzanne och Fredrik Arp 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:010