Hotell Gässlingen. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Skanörs socken i Vellinge kommun Skåne län

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Hotell Gässlingen Nybyggnation inom Skanör 25:2, RAÄ 14 Skanörs socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098 Petra Lundström

2

3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Hotell Gässlingen Nybyggnation inom Skanör 25: 2, RAÄ 14 Skanörs socken i Vellinge kommun Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Hotell Gässlingen Nybyggnation inom Skanör 25:2, RAÄ 14 Skanörs socken i Vellinge kommun, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098 Författare: Petra Lundström Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Översikt över lerbottnar A695 och A326. Bild tagen från söder. Foto: Petra Lundström ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Historik och fornlämningsmiljö 6 Undersökningsresultat 7 Område A- tillbyggnad till tvärlänga 7 Område B- norr om pool 9 Område C 9 Område D- djupschaktat område 11 Utvärdering 13 Referenser 14 Tekniska och administrativa uppgifter 14 Bilagor Bilaga 1 Sektion Bilaga 2 Fyndlista Keramik Bilaga 3 Fyndlista Övriga fynd

6 N ÊÚ Figur 1. Utdrag ur blad 1C:82, ekonomiska kartan. Heldragen linjer avser RAÄ 14. Stjärnan markerar undersökningsområdet. Skala 1: Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098

7 Sammanfattning Under vintern 2005 undersöktes delar av fastigheten Skanör 25:2, Skanör socken. Fastigheten är centralt belägen inom Skanörs äldre marknads- och stadsområde, strax öster om S:t Olofs kyrka och ruinerna efter Skanörs borg. Inom ytan påträffades omfattande och väl bevarade kulturlager. Utifrån undersökningen har följande resultat erhållits: Omfattningen av kulturlagren uppgår till ca 126 m 2. De äldsta lagren visar på ett säsongsmässigt utnyttjande. Yngre lager kan förmodligen kopplas till den gård som åtminstone sedan 1700-talet har funnits på platsen. Keramikmaterialet från området är varierat och ligger dateringsmässigt mellan 1200-tal fram till 1900-tal. Dock har det varit svårt att närmare datera flertalet anläggningar eller kulturlager. Två relativt stora, parallellt belägna lerbottnar påträffades. En av anläggningarna visade på lagning eller förbättring i form av nya lerskikt. Troligen har dessa fyllts igen, som tidigast, under början av 1500-talet. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098 5

8 Inledning Med anledning av utbyggnad av Hotell Gässlingen genomförde Malmö Kulturmiljö under december månad år 2005 en förundersökning. Fastigheten är centralt belägen inom Skanörs äldre marknads- och stadsområde, strax öster om S:t Olofs kyrka och ruinerna efter Skanörs borg. Byggnationen var från början avsedd att omfatta ett hus med källare samt en mindre tvärlänga i anslutning till det befintliga huset. Schaktet för källarhuset blev ca 2,75 m djupt medan området för tvärlängan, samt den norra och östra delen av området, endast schaktades ned ca 0,3 m. Totalt omfattade undersökningsytan 300 m 2. Vid besiktning av platsen konstaterades att schaktningsarbetena redan hade påbörjats. I anslutning till poolen hade man schaktat ned till en lägre nivå. På de övriga ytorna hade delar av matjorden avbanats. Undersökningsområdet hade även till en viss del påverkats av anläggandet av en pool samt tillhörande kablar och ledningar. Ett äldre poolhus som rivits i samband med den tänkta tillbyggnaden, samt nedgrävningen av bergsvärmeledningar hade skapat en kraterfylld yta. Orörda kulturlager, ca 126 m 2, påträffades dock bl. a. inom området för källaren då det djupschaktades. Vid undersökningen påträffades flera bebyggelsenivåer med spår efter kulturlager och gropar. I botten av schaktet för källarhuset påträffades två parallellt belägna, rektangulära lerbottnar. Fyndmaterialet bestod framförallt av djurben och yngre rödgods, men även skärvor av äldre rödgods, nästan stengods, samt äldre och yngre svartgods påträffades. Markarbete i form av stenkistor planerades under Men vid en omplanering togs beslutet att ansluta till befintliga stenkistor. Vid undersökningen dokumenterades huvuddelen av anläggningarna med hjälp av totalstation. Ett mindre område planritades för hand. Sektioner som bl. a. medföljer som bilaga i föreliggande rapport har digitaliserats i ArcView. För övrig information hänvisas till originalritningar i Malmö Kulturmiljös arkiv. Fyndmaterialet samt anläggningar har registrerats i dokumentationsprogrammet Intrasis. Inom området förekom ett antal nedgrävda rör och ledningar. I många fall har dessa inte mätts in då de har befunnit sig inom redan omrörda områden. Bevaringsförhållandena inom området var, i jämförelse med fornlämningen i stort, mycket goda, och det bör påpekas att under schaktbotten finns bevarade lämningar. Framtida markarbeten inom fastigheten bör mot bakgrund av detta ske under antikvariskt överinseende. Historik och fornlämningsmiljö Under medeltiden utgjorde Skanör och Falsterbo viktiga orter i den omfattande sillhandel som årligen ägde rum med deltagare från hela Nordeuropa. I anslutning till marknaden växte så småningom permanenta strukturer fram under den danska kungen. Under 1200-talet tilldelades flera utländska städer handelsprivilegier och mark, s.k. fiter, inom området. Inom dessa fiter bedrevs handel och annan verksamhet som hörde till marknaden. Under 12- och talet var Skanör den dominerande orten, men tyngdpunkten försköts under 1400-talet till Falsterbo för att senare tas över av Malmö (Ersgård 1988). Inom kvarteret har ett antal arkeologiska iakttagelser gjorts i samband med provschaktningar. I närheten har man stött på upp till 1,3 m tjocka kulturlager, raseringslager och lerbottnar. Strax väster om fastigheten ligger en kyrka vigd åt St: Olof, och byggd under 1200-talet. I anslutning till kyrkan och kyrkogärden har man funnit rester av en äldre kyrkogårdsmur samt en grav äldre än kyrkans grundmur (Ersgård 1984). 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098

9 Inom den aktuella fastigheten har, åtminstone sedan 1700-talet, en gård legat som har kallats både för Hans Pettersgården och Borgmästaregården, efter sina ägare. Gården var en av de byggnader som klarade sig under den stora branden 1885 som i princip ödelade hela Skanör. Undersökningsresultat Inom området hade man för avsikt att flytta ut väggen från en befintlig tvärlänga samt bygga ett hus med källare på platsen för det gamla poolhuset. Detta innebar att området blev uppdelat i mindre områden och med hjälp av grävmaskin schaktades det ned till olika djup (se figur 2). Nedan redogörs för de olika områdena. N D C B Pool A Del av byggnad Figur 2. Översikt över undersökningsområdet. Skala 1: 350. Område A- tillbyggnad till tvärlänga Inom det långsmala området A hade man för avsikt att flytta ut väggen från en befintlig tvärlänga. Nybyggnationen för tvärlängan skulle byggas på platta vilket innebar att schaktdjupet blev ringa. Hur mycket som banades av är okänt då schaktningen genomfördes innan vi kom till platsen, men troligen rör det sig om ett par decimeter. Inom området framkom delvis sandfyllda nedgrävningar för betong- och plaströr, både längs med poolens och husgrundens sida. Nedgrävningarna syntes tydligt mot det mörka underlaget som bestod av ett kompakt, brunt, humöst lerigt siltlager med inslag av träkol och mindre fläckar av bränd lera. Även en del djurben förekom i lagret. Ytan var nerschaktad till mellan +2,0 m ö. h. och +1,9 m ö. h. Sex stycken plintar har grävts ner inom området. Ingen av anläggningarna inom denna yta undersöktes närmare, men det framgick tydligt att lagren under rören är välbevarade. Efter att område D hade djupschaktats erhölls en schaktvägg mot söder som bl. a. visade en orörd stratigrafisk sekvens över, åtminstone, delar av område A norra del (figur 3). Större delen av schaktväggen visade att området längs med poolen mer eller mindre var söndergrävt (lager nr 2 och 3). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098 7

10 Upp till 0,7 m kulturlager verkar dock vara bevarat under och mellan diverse rör. I profilen kunde man se två rejäla nedgrävningar, varav den ena troligen är nedgrävningen till en stolpe (lager nr. 6), som skär kulturlagren. Stolphålet verkar delvis vara igenfyllt av raseringsmassor från någon typ av huskonstruktion med tanke på leran. Lagren väster om nedgrävningen visar på flera aktivitetsytor varvat med mindre kulturpåverkade sandlager. Det är möjligt att det har funnits en grop i bottensanden med tanke på hur lagren sluttar. Öster om nedgrävningarna finns en liknande lagerbild som visar på omväxlande intensiv aktivitet. Tyvärr påträffades inga fynd som kan datera lagren Figur 3. Östra delen av sektion mot söder. Streckad linje mot botten visar schaktdjup. Sektionen är dokumenterad efter att område A avbanats, m. a. o. saknas matjords och eventuella övre lager. Överytan av lager 13 ligger på nivån +1,4 m ö. h. 1: Grå sand, enstaka kolprickar. 2: Modern nedgrävning för rör. 3: Modern nedgrävning. 4: Mörkgrå, sotig sand med enstaka träkolsfläckar. 5: Grå sand med prickar av bränd lera och träkol. 6: Bränd lera, sandig silt och enstaka träkol. 7: Mörkgrå, flammig sand. 8: Grå sand. 9: Mörkgrå sand. 10: Ljusgrå sand, flammig med mörkare partier. 11 & 12: (Ljus)grå sand med enstaka träkol och stenar. 13: Vit sand med enstaka träkolsprickar. 14: Grå sand med träkol. 15: Mörkgrå sand, träkolsbitar, mot nedgrävningskanten ett lerstråk. 16: Vit och grå sand varvat. Enstaka träkolsprickar. 17: Träkol och sot. 18: Mörkgrå sand med kolprickar. 19: Mörkgrå, sotig sand. 20: Grå, sotig sand. 21: Vit sand, något skiktad med mörkare sand. 22: Mörkgrå sand med skikt av sot och kol. 23: Grå, sotig sand. 24: Mörkgrå sand. 25: Grå sand. 26: Vit sand, troligen bottensand. (Nr. 17 ligger troligen på bottensanden). 27: Som sektionen visar rör det sig om olika lager eftersom schaktet ej grävdes helt och hållet till bottensanden. Skala 1:20. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098

11 Område B- norr om pool Inom ett mindre, avlångt område längs med poolens nordsida, hade man schaktat ned till ett djup av ca +1,9 m ö. h. och frilagt en mängd kablar och rör till och från poolen i nordväst-sydvästlig riktning. Från början antogs det att det fanns orörda kulturlager under rören. En provgrop (ca 1,3 x 1,1 m) förlades därför inom området med avsikt att finna en oförstörd lagernivå. Undersökningen i gropen visade dock att det inte fanns bevarade kulturlager inom området. Troligtvis har man, då man anlagt poolen någon gång under 50-eller 60-talet, grävt upp en mycket större yta för att lättare kunna anlägga poolen. Poolens djup uppgår i den västra delen till ca 3 m, vilket kan ge en fingervisning om hur pass stort ingreppet var. Området utanför den gjutna poolen verkar sedan ha återfyllts med huvudsakligen omrörda massor bestående av sand och silt. Fyndförekomsten i denna fyllning var ringa, och bestod av några skärvor av äldre rödgods och yngre svartgods. Område C Inom ytan avlägsnades endast det övre skiktet med matjord. Efter avbaningen låg ytan på ca +2,7 m ö. h. Området sluttade åt söder. Väster om ytan fanns en modern stenbeläggning, förmodligen en gammal terrass. Längs med områdets (och fastighetens) norra gräns växer buskar och enstaka större träd. Närheten till buskar och träd har gjort att området delvis är söndersprängt av rötter. I den nordöstra hörnan fanns ett större träd som man beslöt att fälla. Då den befann sig inom ett område med kulturlager var det av vikt att man var försiktig vid borttagandet. Med hjälp av grävmaskin försökte vi ta bort stubben, men stubben och dess rotsystem var omfattande vilket resulterade i att skadorna på lagren blev stora, och den fick lämnas kvar för att avlägsnas vid ett senare tillfälle med hjälp av fräs. N Befintligt träd Pool Del av byggnad Figur 4. Skuggade anläggningar avser en stubbe samt nedgrävning för rör och bergvärme. Skrafferad yta visar provrutans placering. Skala 1:350. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098 9

12 Inom området sträckte sig även en bergvärmeledning som anlagts några år tidigare Nedgrävningen för rören har genomskurit kulturlagren ned till en nivå av ca +1,8 till +1,1 m ö. h. En provruta, ca 1,9 x 2,7 m, anlades intill kanten av fastigheten (figur 4). I provrutan undersöktes kulturlager med en omfattning av 1,6 1,8 m djup. De första decimetrarna undersöktes medelst spade, men det var mycket svårt och tidskrävande att i plan identifiera olika kulturlager, varför ca 0,5 m av massorna undersöktes skiktvis med grävmaskin. Vidare fortsattes undersökningen med spade ned till bottensanden varefter schaktväggarna dokumenterades (bilaga 1). Till skillnad från vad undersökningen i plan visade, kunde man i schaktväggarna lättare se skillnader i karaktären av de lämningar som finns bevarade inom området. De äldsta lagren visar skiktningar av mörkare, sotiga lager varvat med ljusare sand, vilket tyder på en växelvis intensitet i utnyttjande. På dessa nivåer fanns även två mindre gropar. Dessa äldre nivåer har inte kunnat dateras. Vidare i stratigrafin följde ett omfattande utjämningslager som innehöll en stor mängd benavfall (lager nr. 4, bilaga 1). Från provrutan tillvaratogs 60 (!) kg djurben. Detta lager verkar även vara omfattande i plan då det troligen är samma benrika lager som påträffades på 1970-talet i ett av provschakten intill. Förmodligen har det funnits behov av en utjämning av marken vilket även resulterat i att en mängd benavfall spridits ut (några spår efter benhantverk har vi dock ej kunnat finna). Keramikfynden från lagret visar på stor variation: äldre och yngre rödgods, yngre svartgods samt stengods. Fyndet av en mynningsbit från ett fat sätter en dateringsgräns kring 1600-tal. Vid schaktningen blev det även tydligt att man under en senare period grävt en större grop vars primära funktion är osäker. Gropen har stått öppen en tid varvid den gradvis har fyllts igen, och det verkar som om man vid något tillfälle anlagt en mindre nedgrävning i gropen. Denna har i sin tur fyllts igen med raseringsmassor av framförallt bränd lerklining. Kanske befinner vi oss på en slags dumphög inom tomten där man gjort sig av med avfall från bl. a. nedbrända konstruktioner eller att raseringsmaterial och avfall har använts som ett utjämnningslager. Slutligen har ytan överlagrats av ett matjordsskikt. Även matjordslagret uppvisar fynd av varierande dateringar, t.ex. äldre och yngre rödgods, glas, kakel, spik, stengods och yngre svartgods. Fyndet av porslin gör det dock troligt att gropen är anlagd någon gång under 1800-talets senare hälft eller början av 1900-talet. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098

13 Område D- djupschaktat område Med hjälp av grävmaskin banades området av som var avsett för det planerade huset med källare. På platsen hade det från början funnits ett äldre poolhus (figur 5). N Pool Del av byggnad Figur 5. Skuggad yta visar ungefärligt läge och storlek på det äldre poolhuset. Ringarna omdedelbart norr om huset visar tegelbrunnarna som troligen har tillkommit samtidigt med poolhuset. Skala 1:350. Innan undersökningen började hade man rivit poolhuset för att förbereda inför nybyggnationen. Grävmaskinisten hade enligt uppgift grävt ur huset ned till dess betongfundament som sedan lämnats kvar som en låg ram. Denna hade sedan fyllts igen med rivningsmassorna. Det exakta läget och storleken på poolhuset är osäkert, men av betongrester och diverse nedgrävningar är det troligt att huset har haft en utbredning enligt figur 5. Schaktningen påbörjades i den östra delen av området. Då det dels var omrört efter borttagningen av det gamla poolhuset samt av diverse rör och ledningar, var det svårt att hitta en orörd nivå. Enstaka mindre lagerrester påträffades vilket senare skulle visa sig vara fyllnadsrester från den stora grop som anlagts inom ytan (bilaga 1). I övrigt förekom över hela ytan ett mörkgrått, poröst, sandigt lager (A772) som var relativt homogent. Det var svårt att se om lagret har varit skiktat med icke kulturpåverkade lager eftersom lagret var torrt och lätt trampades runt och påverkades av vinden. En provruta i lagret undersöktes vilket, förutom det mörkgråa lagret, visade att det undertill fanns ett ljusare grått sandlager (A787). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098 11

14 N A695 A326, A1120 Provruta Figur 6. Skuggade områden visar störningar i form av bergvärmerör samt konstruktionselement från det äldre poolhuset. Anläggningsnumren avser lerbottnar. Skala 1:200. När betonggolvet slutligen avlägsnades påträffades två välbevarade lerbottnar. Troligen har anläggningarna varit anlagda i de båda mörka sandlagren som nämnts ovan. Anläggningarna låg parallellt med ca 0,2 m mellanrum. Båda två var rektangulära till formen. Den ena lerbottnen (A695) sträckte sig in i schaktväggen och hade en längd av ca 3,7 m och bredd av ca 1,3 m. Den andra lerbottnen (A326) hade en längd som totalt uppgick till 4,6 m samt en bredd av 1,55 m. I anläggningarna fanns en homogen fyllning bestående av grå sandig silt med träkol och enstaka klumpar av bränd och obränd lera. Troligen har anläggningarna fyllts igen vid ett och samma tillfälle. Fyndmaterialet från fyllningen bestod av keramik, djurben samt två spik. Godset i keramikmaterialet varierade, och det fanns skärvor av rödgods, äldre- och yngre svartgods, nästan stengods, stengods, yngre glaserat rödgods samt gods av jydepotta. I den östra konstruktionen var det möjligt att se fyra, mer eller mindre tunna, lerlager med mellanliggande, avsatta, mörka lager som visar på att man brukat lerbottnen under en längre tid, och att man efterhand har fått laga eller förstärka lerkonstruktionen. Enstaka fiskben från dessa lager påträffades. Det var även tydligt att man i samband med en renovering av anläggningen har kortat ner dess längd eftersom vi fann en slags lerlist längs med bredden, som förmodligen har fungerat som en ny kortända. Då det inte fanns så mycket kvar av kulturlagren inom denna yta blev schaktväggen intill lerbottnarna än mer viktig. Denna avslöjade hur kulturlagren troligen har sett ut på platsen. I och med schaktväggen fick vi även en tydlig genomskärning av den västra lerbottnen (A695). Av den östra lerbottnen (A1120) syns endast leran från den norra kanten. Flertalet av lagren visar 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098

15 på skiktningar av grå sand varvat med vit sand. Generellt tyder detta på perioder av aktivitet då man efterlämnar spår såsom sot, kol, fynd m.m., blandat med perioder då platsen har varit öde och förseglats av flygsand Figur 7. Sektion mot norr. Streckad linje mot botten visar schaktdjup. Ungefär i mitten av lager 9 är nivån +1,4 m ö. h. 1: Matjord. 2: Brunröd, sandig silt. Inslag av bränd lerklining och kol. 3: Grå sand. 4: Ljusgrå sand. 5: Skiktad vit och grå sand. 6: Sot- och sandlager, träkol. 7: Homogen, grå sand/silt med träkol och enstaka klumpar av bränd lera. 8: Homogen, mörk gråbrunsandig silt. 9: Skiktad vit och grå sand. 10: Grå sand. 11: Gul lera från lerbotten 1120s norra kant. 12: Grå sand med enstaka träkolsprickar. 13: Varvat sot- och sandlager. 14: Skiktad sotig sand och ljus sand. I botten aningen humöst. 15: Mörkgrå sand. 16: Brunrött, humöst lager med enstaka fläckar av ljus sand och träkol. 17: Mörkgrå sotig sand. 18: Gul lera från lerbotten : Ljusgrå sand med enstaka prickar av träkol och bränd lera. 20: Grå sandig silt som övergår till en ljusare nyans mot botten, trots det homogen. Enstaka tegelkross och träkol. 21: Bottensand. Skala 1:20. Utvärdering Området var söndergrävt sedan tidigare av byggnader, pool med tillhörande rör och ledningar, samt bergvärme. Dock fanns det mellan nämnda nedgrävningar samt inom orörda områden, välbevarade kulturlager. Rent allmänt har det varit svårt att datera enskilda anläggningar, eller kulturlager, samt att jämföra och se vilka som kan vara samtida eller inte. Detta hör dels ihop med den sönderskurna ytan i olika områden med olika schaktdjup och störningar på olika djup, samt att fyndfrekvensen inte har varit så hög. Fyndmaterialet ger snarare en allmän bild av det tidsspann som platsen har omfattat, från 1200-tal fram till 1900-tal. Utifrån de äldsta kulturlagren kan man se att platsen upprepade gånger har varit utsatt för intensiv aktivitet, vilket resulterat i olika avsatta lager. Intensiteten har emellanåt avtagit vilket Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098 13

16 har gjort det möjligt för flygsand och vädrets makter att överlagra och påverka aktivitetslagren. Fastigheten befinner sig inom de centrala delarna av Skanörs stads- och marknadsområde som under några månader varje år förvandlades till en av norra Europas största marknadsplatser. Förmodligen kan man knyta dessa säsongsbetonade aktiviteter till de äldre kulturlagren som undersöktes. Fynden av två rejäla lerbottnar, som sannolikt har använts vid fiskberedning, bidrar till att stärka antagandet. Dock kan det vara svårt att datera dessa konstruktioner till den period då Skanör hade sin höjdpunkt, d. v. s. under talet. Fynden från igenfyllnadsmassorna i anläggningarna visar på stor dateringsmässig spridning, men fynd av jydepotta tyder på att igenfyllnaden av lerbottnarna som tidigast har kunnat ske under 1500-talets början, en period då Hansan börjar förlora sin ställning som ekonomisk och politisk makt och nya centra för handel och fiske växer fram (Ersgård 1984). Men flertalet av de lämningar som kom i dagen vid undersökningen har nog sitt ursprung i aktiviteter som kan kopplas till den gård, som åtminstone sedan 1700-talet, har funnits inom fastigheten. Utjämningslager och stora gropar med bl. a. fyllnad av raseringskaraktär, gör det troligt att ett flertal konstruktioner har funnits på platsen. Referenser Litteratur Ersgård, Lars Skanör-Falsterbo. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport Medeltidsstaden 53. Stockholm. Ersgård, Lars Vår marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in Medieval Archaeology 4. Lund. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö 2005/ Arkivnummer:...S31:11 Inventarienummer:...MK 306, LUHM Län:... Skåne Kommun:...Vellinge Socken:... Skanör Fastighet:...Skanör 25:2 Kvarter:...Fyrmästaren Fornlämningsnummer:...RAÄ 14 Ekonomiska kartans blad:...1c:82 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: Y koordinat: M ö.h.:... +2,5 till +1,1 Fältarbetstid: t. o. m Antal arbetsdagar:...9 Antal arkeologtimmar: Exploateringsyta:...ca 300 m 2 Undersökt yta:...ca 300 m 2 Platschef:... Petra Lundström Personal:... Håkan Assarsson, Åsa Carlsson, Per Jansson och Fredrik Johansson Uppdragsgivare:...Fastighets AB Marty 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:098