; Vf i 558 * Laboratorieundersökningar av bitumens. åldringsegenskaper
|
|
- Joakim Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISSN ; Vf i 558 * 1968 Laboratorieundersökningar av bitumens åldringsegenskaper Timo Blomberg, Marja - Riitta Häkkinen, Siv Schäller, Liliane Berglund och Ulf Isacsson w Väg-06,7 Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * Linköping Institutet swecish Road and Trattic Research Institute * S Linköping Sweden
2 V7' Inøeddelande ISSN ' Labaratorieundersökningar av bitum ens åldringsegenskaper Timo Blomberg, Maija - Riitta Häkkinen, Siv Schüller, Liliane Berglund och Ulf Isacsson VTI, Linköping m 1 f Vag-00/1 Paf/Ip Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Linköping IllStltlltBt Swedish Road and Traffic Research Institute Linköping Sweden
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sm SAMMANFATTNING SUMMARY I II 1 INLEDNING 1 2 LABORATORIEMETODER FÖR KARAKTERISERING 2 Av BITUMENS ÅLDRINGSEGENSKAPER 3 EXPERIMENT 5 4 RESULTAT OCH DISKUSSION Undersökningar av metodernas "reproducerbarhet" Jämförelse mellan viktändring vid TFOT OCh RTFOT Jämförelse mellan viktändring och ändring i 9 fysikaliska egenskaper 4.4 Undersökningar före och efter åldring 13 5 NÅGRA ALLMÄNNA SLUTSATSER 20 6 REFERENSER 21
4 Laboratorieundersökningar av bitumens åldringsegenskaper Av Timo Blomberg, Marja-Riitta Häkkinen och Siv Schüller Neste OY KULLO Finland samt Liliane Berglund och Ulf Isacsson Statens väg- och trafikinstitut (VTI) LINKÖPING SAMMANFATTNING Jämförande laboratorieundersökningar av bitumens åldringsegenskaper enligt två standardiserade metoder, TFOT (Thin Film Oven Test, ASTM D 1754) resp RTFOT (Rolling Thin Film Oven Test, ASTM D 2872), har utförts. ' 47 prov på bitumen framställda i tre raffinaderier ur sex olika råoljor har undersökts före och efter upphettning enligt TFOT resp RTFOT. De parametrar som studerats är penetration vid 25 resp 'looc, brytpunkt enligt Fraass, mjukpunkt (kula och ring), dynamisk viskositet vid 60 C, kinematisk viskositet vid 135 C samt viktändring vid TFOT resp RTFOT. Vidare har penetrationsindex, "retained penetration" och viskositetskvot beräknats. Av resultaten framgår bl a att: - mycket god korrelation föreligger mellan viktändring vid TFOT resp RTFOT - viktändringen är ca 50% större vid RTFOT än vid TFOT - ingen korrelation har påvisats mellan viktändring och ändringar i undersökta fysikaliska egenskaper - korrelationen mellan resultat efter TFOT resp efter RTFOT är bra eller mycket bra under förutsättning att bitumen från flera penetrationsklasser jämförs. Inom en penetrationsklass är korrelationen dålig eller obefintlig - bindemedlets förhårdning är oberoende av penetrationsklass. VTI MEDDELANDE 5.58
5 II Laboratory investigations of bitumen ageing properties by Timo Blomberg, Marja-Riitta Häkkinen and Siv Schüller Neste OY SF-0658O KULLO Finland together with Liliane Berglund and Ulf Isacsson Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) LINKÖPING Sweden SUMMARY Comparative laboratory investigations of the ageing properties of bitumen using two standardized methods, TFOT (Thin Film Oven Test, ASTM D 1754) and RTFOT (Rolling Thin Film Oven Test, ASTM D 2872), have been performed. 47 samples of bitumen produced at three refineries from six different crude oils have been examined before and after heating in accordance with TFOT and RTFOT respectively. The parameters investigated are penetration at 25 and 100C respectively, dynamic viscosity at 60 C, kinematic viscosity at 135 C and change in mass in TFOT and RTFOT respectively. The penetration index, retained penetration and viscosity ratio have been calculated. The following are some of the conclusions drawn from the results: - there is a high level of correlation between the change in mass in TFOT and RTFOT - the change in mass is about 50% greater in RTFOT than in TFOT - no correlation was found between change in mass and change in the physical properties examined - there is a high or very high level of correlation between the results in TFOT and RTFOT provided that bitumen from several penetration classes is compared. Within one and the same penetration class, correlation is poor or non-existent - hardening of the binder is independent of penetration class.
6 1 INLEDNING För hållbarheten hos en bituminös beläggning har bindemedlets egenskaper stor betydelse. Exempel på beläggningsskador som mer eller mindre kan ha samband med bitumenets egenskaper är t ex (1): - krymp-, utmattning- och lågtemperatursprickor - deformationer i form av spårbildning ("rutting") och skjutning ("shoving") - ytsönderfall ("raveling") - fuktskador ("stripping") Av väsentlig betydelse i detta sammanhang är bitumenets åldringsegenskaper, dvs egenskaper som bestämmer hur bindemedlet förändras vid produktionen (blandning, utläggning och packning) och på vägen. För att bedöma bitumens åldringsegenskaper har under årens lopp ett stort antal laboratoriemetoder föreslagits. Vid provning i laboratoriet utsätts bitumenet för värme och luft'under väldefinerade betingelser. Mekanismen för bindemedlets förhärdning är mycket komplex men i huvudsak tvâ faktorer (2) anses väsentliga i detta sammanhang: - kemisk reaktion mellan bitumenkomponenter och syre (oxidation) - avdunstning av lättflyktiga komponenter i bitumenet. Inom Nordiska Vägtekniska Förbundets (NVF) utskott 33 "Bituminösa beläggningar" har sedan början av 70-talet en kommitté arbetat med frågor som rör bituminösa bindemedels egenskaper. Denna kommitté lade 1975 fram ett förslag till gemensamma nordiska specifikationer för bitumen. Specifikationsförslaget har sedan med smärre förändringar antagits i de olika länderna. När det gäller laboratoriemetod för bedömning av bitumenets åldringsegenskaper antog bindemedelskommittén på grundval av erfarenheter i andra länder följande metoder likvärdiga:
7 - TFOT-metoden enligt ASTM Dl754 ("Thin Film Oven Test") - RTFOT-metoden enligt ASTM D2872 ("Rolling Thin Film Oven Test"). De två metoderna anses väl simulera den förhårdning av bindemedlet som sker vid tillverkning av massa i ett asfaltverk. Nyligen publicerade resultat (2) styrker antagandet om metodernas "likvärdighet". I de nordiska länderna har inga jämförande undersökningar gjorts. För att avhjälpa den "kunskapsbrist" har ett samarbetsprojekt genomförts. I projektet har det finska oljebolaget Neste Oy och Statens Väg- och Trafikinstitut i Sverige deltagit. 2 LABORATORIEMETODER FÖR KARAKTERISERING AV BITUMENS ÅLDRINGSEGENSKAPER Under årens lopp har ett stort antal laboratoriemetoder för karakterisering av bitumens åldringsegenskaper föreslagits (l, 2, 3). Metoderna kan indelas i två grupper. Den ena gruppen av metoden (4, 5, 6, 7, 8) kännetecknas av att blandningar av bitumen och stenmaterial prövas. Massan som sådan eller i form av provkroppar upphettas vid en bestämd temperatur under en given tid. Bitumenet återvinns och förändringen i bindemedlets konsistens bestäms, t ex genom penetrations- eller viskositetsmäta ningar. Åldringen kan också bedömas genom uppmätning av provkropparnas mekaniska egenskaper före och efter härdningen. Metoderna som tillhör den andra-gruppen, har det gemensamt att provningen innebär någon form av upphettning av bitumenet. Metoderna kan skilja sig från varandra vad gäller temperaturen och tiden för upphettningen, bitumenfilmens tjocklek och typ (statisk eller rörlig) samt yttre betingelser (t ex olika former av ventilation) vid upphett-
8 ningen. Tabell 1 visar ett antal aktuella metoder. I tabellen finns också ASTM D6 "The 1055 on heating of oils and asphaltic compounds" medtagen. Denna metod, som blev ASTM-metod redan 1916, används fortfarande i många länder (2), trots att den föreskriver en orealistiskt tjock bitumenfilm (20.8 mm). Tabelll Några laboratoriemetoder för bedömning av bitumens åldringsegenskaper (från ref. 2). Typ Metod Tempera- Tid för Film Typ Betingelser vid av prov- tur upphett- tjock- av film upphettning ning ning lek (oc) (h) (mm) "Viktförlust ASTM D statisk naturlig konvektion vid upphettning TFOT ASTM Dl statisk naturlig konvektion -1/8 tum TFOT Eisen Rijks- EVT statisk naturlig konvektion -1/8 tum watersta-at 170mm2/s (Holland) 1978 RTFOT Ref rörlig inbyggd ventilation utan luftcirkulation RTFOT ASTM D rörlig inbyggd ventilation med luft- + extra fläkt cirkulation RTFOT Ref "just inbyggd ventilation "lutad ugn" moving" + extra fläkt Roterande DIN rörlig inbyggd ventilation kolv rumstemperatur på den tillförda luften Förutom de i tabell 1 upptagna metoderna har ett antal "mikrofilmmetoder" föreslagits. Bitumenprovets tjocklek har i dessa fall varierat mellan 5 och 20 mikrometer ( mm) vid upphettningen. För närmare information rörande dessa metoder hänvisas i första hand till ref. l.
9 Av de i tabell 1 upptagna metoderna har i den aktuella undersökningen ASTM-metoderna Dl754 resp D2872 närmare utvärderats. Provning enligt dessa metoder går i korthet till på följande sätt: TFOT enligt ASTM Dl754 "Effect of heat and air on asphaltic materials (Thin Film Oven Test)" Prov av det bitumen som skall undersökas överförs i en flatbottnad, cylindrisk skål med inre diameter 140 mm och djupet 10 mm i sådan mängd (ca 50 g) att filmens tjocklek blir 3.2 mm. Minst två analysprov undersöks. Skålarna placeras på ett roterande bord i en ugn vid 163i10C under 5 h. Analysprovens vikt före och efter upphettningen bestäms och viktändringen, uttryckt i vikt-%, beräknas. Provens fysikaliska egenskaper, t ex viskositet, kan bestämmas efter upphettningen. RTFOT enligt ASTM D2872 "Effect of heat and air on a moving film of 'asphalt (Rolling Thin Film Oven Test)" Bitumenprov överförs i speciella cylindriska glasbehållare (höjd ca 140 mm, diameter ca 64 mm). Normalt används 8 st behållare vid provning av ett bitumen. Varje behållare innehåller g. Glasbehållarna med prov placeras i en ugn vid C under 85 min. Behållarna är horisontellt fastspända i en anordning som roterar och som gör att bitumenprovens yta kontinuerligt "förnyas". Under provningen blåses varm luft in i resp behållare när dessa passerar "bottenläget". Analysprovens vikt före och efter upphettningen bestäms och viktändringen uttryckt i vikt-% beräknas. Liksom vid TFOT kan provens fysikaliska egenskaper analyseras efter upphettningen.
10 3 EXPERIMENT Sammanlagt 47 bitumen med penetration i området har analyserats före och efter upphettning med avseende på de parametrar som anges i tabell 2. Valet av bitumen har gjorts med tanke på att deras egenskaper skulle variera på mycket som möjligt. Bitumen från tre olika raffinaderier framställda ur sex olika råoljor finns med i undersökningen. Några av proven har framställts speciellt för detta projekt genom att blanda sam man olika komponenter. Prov nr 1-33 har analyserats vid Neste, prov 36, och 44 vid Neste och VTI och övriga vid VTI. Förutom de i tabell 2 angivna parametrarna har penetrationsindex (P.I.), "retained penetration" (R.P.) och viskositetskvot (V.K.) beräknats enligt följande: P.. = F 25 P ' 500 lo _- g p log l-d-z-s- 10 TFOT p 25 R.P.= -100 (i /o) före P25 V.K " ' V TFOT _ 135 före V135 där Pågre och Färg-?OT är penetrationen vid 25 C före resp efter upphettning enligt TFOT (analogt för looc och RTFOT vid 25 och 10 C) samt Vi?? och VIgsoT kinematisk viskositet vid 135 C före och efter upphettning enligt TFOT (analogt för dynamisk viskositet vid 600C och RTFOT).
11 Tabell 2 Analysparametrar Parameter Dimension Metod Penetration vid 25 och looc 1/10 mm ASTM D5 Brytpunkt enligt Fraass 0C DIN Mjukpunkt (kula och ring) OC ASTM D36 Dynamisk viskositet vid 60 C Pas ASTM D217l Kinematisk viskositet vid 135 C mmz/s ASTM D217O Viktändring enligt TFOT vikt- /o ASTM Dl754 Viktändring enligt RTFOT vikt-% ASTM D RESULTAT OCH DISKUSSION 4.l Undersökningar av metodernas "reproducerbarhet" I tabell 3 finns resultaten från de 5 bitumenprov, som analyserats vid såväl Neste som VTI. Tabell 4 visar genomsnittliga avvikelser i medelvärden som erhållits i de bägge laboratorierna :för resp analysparameter samt "godtagbara" avvikelser angivna i resp metodbeskrivning. Det skall observeras att avvikelserna för penetration och viskositet är relativa (uttryckt i % av medelvärdet för de två laboratoriernas /medel/värden) medan avvikelserna för brytpunkt, viktändring vid TFOT resp RTFOT samt penetrationsindex är absoluta (för t ex brytpunkt angivnai oc). Av tabell 3 och 4 framgår bl a att - överensstämmelsen mellan de två laboratorierna är god. I endast 1 fall av 40 (dynamisk viskositet vid 60 C för prov nr 44) är avvikelsen större än den enligt metodbeskrivningen acceptabla. - Nestes värden på brytpunkten i 4 fall av 5 ligger lägre än VTI:s. Detta kan bero på att Neste använt en automatisk brytpunktsapparat medan brytpunkten vid VTI bestämts manuellt. Jämförande undersökningar vid Neste har också pekat i samma riktning.
12 Tabell 3 Resultat vid jämförande undersökningar på VTI och Neste. Angivna resultat är medelvärden av 2-3 analysresultat. Prov nr Laboratorium VTI N VTI N VTI N -- _ VTI N VTI N Parameter Penetration 25 C 1/10 mm Penetration 10 C 1/10 mm Brytpunkt 0C Viskositet 60 C Pas Viskositet 135 C mmz/s P.I TFOT: Viktändring % Penetration 25 C 1/10 mm R.P. 25 C % Penetration 10 C 1/10 mm R.P. 100C % Brytpunkt 0C Viskositet 600C Pas Viskositet 1350C mmz/s P.I V.K. 135 C V.K. 60 C RTFOT: Viktändring % l Penetration 25 C 1/10 mm R.P. 25 C % Penetration 10 C 1/10 mm R.P. 10 C % Brytpunkt 0C Viskositet 60 C Pas Viskositet 135 C mmz/s P.I V.K. 135 C V.K. 60 C
13 Tabell 4 Genomsnittliga avvikelser i medelvärden (5 prover) erhållna vid Neste resp VTI. \ Parameter Före upp- Efter \ Efter Godtagbar hettning TFOT.RTFOT avvikelse mellan två lab. Penetration vid 250C (%) * looc ( /o) Brytpunkt (OC) * Dynamisk viskositet vid 60 C (%) ** Kinematisk viskositet vid 1350C (%) *** Penetrationsindex Viktändring (%) vid viktändring 50.4 vikt-%. 40% av medelvärde vid viktändring >O.4 vikt- /o *) Före upphettning **) 33.0 efter TFOT och 11.9 efter RTFOT ***> 18.0 efter TFOT. 4.2 Jämförelse mellan viktändring vid TFOT och RTFOT I tabell 5 ges analysresultaten (medelvärden) på de 47 bitumenproven. För de 5 prov som analyserats vid både VTI och Neste (jfr avsnitt 4.1) har resultaten från VTI tagits upp i tabell 5. I figur 1 har viktändringen vid RTFOT avsatts mot den vid TFOT. Av figuren framgår bl a att - korrelationen mellan de bägge metoderna är mycket bra (korrelationskoefficient 0.972) - RTFOT ger ca 50% större viktändring än TFOT. En viktförlust vid TFOT på 0.4 vikt-% motsvaras t ex av en viktförlust på ca 0.6 vikt-% vid RTFOT.
14 Den beskrivna differensen mellan viktändringarna i TFOT- och RTFOTtesterna skulle kunna tyda på att förhållandet mellan avdunstning och oxidation är olika i de två metoderna. Eftersom idag använda bitumenkvaliteter har liten viktförlust kan specifikationerna normalt lätt uppfyllas med båda testerna. Viktündring vid RTFOT (Vikayo) R: 0 " n: '- Figur 1 0 I I I I Vikt'cindring vid TFOT (vikt-vol Viktförändring vid RTFOT som funktion av viktändringen vid TFOT. 4.3 Jämförelse mellan viktändring och ändring i fysikaliska egenskaper Bitumenprovens egenskaper har undersökts före och efter åldring enligt TFOT resp RTFOT. Resultaten ges i tabell 5. I figur 2 har ändringen i vissa fysikaliska egenskaper (penetration resp dynamisk viskositet) avsatts mot viktändringen. Som framgår kan inget samband påvisas. För övriga parametrar erhålls analoga resultat. Viktändringen hos ett bitumenprov kanalltså ej användas för att förutsäga förändringen i t ex provets penetration eller viskositet vid TFOT resp RTFOT. Då dessa metoder anses kunna simulera bindemedlets förhårdning vid tillverkning av massa i ett asfaltverk får man vara försiktig att dra slutsatser om egenskapsförändringar enbart utifrån viktändringen, åtminstone för bitumen med liten viktändring (<O.5 vikt-%).
15 10 Tabell 5 Resultat (medelvärden) vid analys av 47 bitumenprov före och efter åldring. Bitumen Viktförändring \ Penetration 250C Penetration 10 C Brytpunkt % 31., 1/10 mm 1/10 mm 0C TFOT RTFOT Före TFOT RTFOT Före TFOT RTFOT Före TFOT RTFOT 1 bit bit bit bit bit , \ bit bit bit ' bit l bit bit bit bit bit bit bit
16 11 Tabe115 Fortsättning: Resultat (medelvärden) vid analys av 47 bitumenprov före och efter åldring. Bitumen Viskositet 600C Viskositet 1350C Mjukpunkt P.I. Paå _ mmz/s 0C Före TFOT RTFOT Före TFOT RTFOT Före TFOT RTFOT Före TFOT RTFO'I 1 bit _ bit bit bit bit bit bit bit bit bit bit bit bit bit bit bit
17 12 PTFOT 25 före R: P25 _4_ O. Wo) 70 - n' 1 '. O O 0 ' 'o 0 O 0 55 q g O.. 45 ' 00. o 1r ' ' I I T I o.t. -o.2 0 Vikfündring vid TFOT (vikt-'70) TFOT V 6 R=O.103 före. 1,_, O.. C... 3* ' 0 o to. 0 '.å. I I OA -O.2 O Vikf'cindring vid TFOT (vikt-wo) Figur 2 "Retained penetration" vid 250C (övre bilden) resp viskositetskvot vid 60 C som funktion av viktändringen vid TFOT.
18 13 Om man antar att oxidationen har ringa betydelse för viktändringen bör man utifrån resultaten i figur 2 kunna dra slutsatsen att oxidationen i högre grad än avdunstningen påverkar ändringen i bitumenegenskaperna. 4.4 Undersökningar före och efter åldring I figur 3 sammanfattas RTFOT-resultaten för kinematisk viskositet och brytpunkt. Motsvarande diagram för övriga parametrar vid RTFOT samt TFOT-försöken är analoga varför dessa ej medtagits i rapporten. Korrelationen mellan resultat före och efter RTFOT är god. En sammanställning av erhållna korrelationskoefficienter ges i tabell 6. Det förefaller rimligt att anta att korrelationskoefficienterna i tabell 6 åtminstone delvis speglar resp analysmetods noggrannhet; bestämnning av kinematisk viskositet utförs normalt med stor precision medan noggrannheten vid bestämning av brytpunkt ofta är mindre tillfredsställande. En annan förklaring till den sämre korrelationen för brytpunkten kan vara att oxidationen av provet visar sig tydligast i brytpunkten och att graden av oxidation varierar från prov till prov. I tabell6 angivna korrelationskoefficienter har beräknats över breda intervall, t ex för penetration vid 25 C mellan 50 och 300 1/10 mm. Om man istället utför korrelationsberäkningen på penetrationsvärden inom en klass, t ex för bitumen BlZO, erhålls en annan resultatbild (se figur 4). Av detta kan man dra slutsatsen att man inte utan vidare kan prediktera penetrationen efter upphettning på grundval av penetrationsvärdet före upphettning. VTI MEDDELANDE.558
19 14 (mmzls) ' LOO ZOO " I 200 A00 I I 600 V före 135 I 800 (mmz/s) B rytp un kt enl. FRAASS efter RTFOT ( C) ' R: n: 43* -20 ' Figur 3 I I I *Brytpunkt enl. FRAASS före RTFOT ( C) Kinematisk viskositet vid 135C (övre bilden) resp brytpunkt (nedre bilden) efter RTFOT som funktion av samma parametrar före upphettning.
20 15 P RTFOT 25 R = (1/10mm) n = " 200 ' 150 " 100 ' 50 " ' I I I I T I ;bären/10 mm) P RTFOT 25 R: (1I10rnm) d n_ 0 70 " "* o C i] j I I I (00 före P 25 (1/10 rnm) Figur 4 Penetraticn vid 25 C efter RTFOT som funktion av samma parameter före upphettning för en (nedre bilden) resp flera (övre bilden) penetrationsklasser.
21 16 I figur 5 har "retained penetration" vid 250C avsatts som funktion av penetrationen vid samma temperatur. Ingen korrelation kan påvisas. Resultatet antyder att bindemedlets förhârdning är Oberoende av penetrationsklass. Resultat erhållna efter RTFOT resp TFOT har jämförts. Korrelationskoefficienter ges i tabell 6. Figur 6 illustrerar sambandet för kinematisk viskositet resp brytpunkt. Anmärkningsvärt höga korrelationskoefficienter har erhållits för kinematisk viskositet vid 135 C och penetration vid 250C (0.996 resp 0.994). PRTFOT 25 R. före : ' 0 p ( /o) 75 _ n_ O 0 O O ' 0 0 ' 60 a 0 0 O 0 55 d 0. M. 50 d ', 0 0 O O 0 O ' I I I I I I P före 25 (1/10 mm) Figur 5 "Retained penetration" vid 250C som funktion av penetrationen vid samma temperatur.
22 Tabell 6 Korrelationskoefficienter (se text); inom parentes n = antalet analysprov. Parameter KORRELATIONSKOEFFICIENTER före/efter före/efter efter A RTFOT/ TFOT RTF OT RTFOT/ A TFOT efter TFOT Kinematisk viskositet vid 1350C (n=40) (11:38) (n=39) (11:38) Dynamisk viskositet vid 6OOC (n=45) (n=42) (n=42) (n=42) Penetration vid 250C (n=4l) (n=41) (n=39) (n=39) Penetration vid 10 C (n=37) (n=3#) (n=34) (nz34) Mjukpunkt (n=26) (n=24) (n=23) (n=23) Brytpunkt :43) 01:43) (11:45) (0:43) A = parameter (före) - parameter (efter) Differensen i resultat för aktuella parametrar före och efter åldring enligt RTFOT resp TFOT har studerats. Med undantag för brytpunkt föreligger god korrelation mellan RTFOT- och TFOT-resultat (tabell 6). Vad gäller brytpunkt (se figur 7) kan också konstateras att differensen (ökningen) i brytpunkt före och efter åldring (TFOT) kan vara så stor som 12 C. Vidare framgår av figur 7 att åldringen för vissa bitumenprover leder till bättre lågtemperaturegenskaper (lägre brytpunkt).
23 '* LOO ' I I I V.,35 TFOT (mmzls) Brytpunkt enl. FRAASS " 0 efter RTFOT R: 0778 ( C) _ I -30 r -20 ' I Brytpunkt enl. FRAASS efter TFOT ( C) Figur 6 Kinematisk viskositet efter RTFOT (övre bilden) resp brytpunkt efter RTFOT (nedre bilden) som funktion av samma parametrar efter TFOT.
24 19 RTFOT A (00 FRAASS R :43 4 T I I I "10 ' TFUT '0 A FRAASS( 0 Figur 7 Ändringen ilbrytpunkt vid RTFOT söm funktion av samma parameter vid TFOT.
25 20 NÅGRA ALLMÄNNA SLUTSATSER Av resultaten presenterade i denna rapport framgår bl a att 1) mycket god korrelation föreligger mellan viktändring enligt RTFOT och TFOT 2) viktändringen är ca 50% större vid RTFOT än vid TFOT. Eftersom bitumenkvaliteter som idag används i de nordiska länderna ger liten viktförlust vid upphettning kan gällande specifikationskrav lätt uppfyllas med båda testerna 3) ingen korrelation har påvisats mellan viktändring och ändringar i undersökta fysikaliska egenskaper. Detta indikerar att oxidationen har större betydelse för bindemedlets förhårdning än avdunstningen 4) korrelationen mellan resultat på prov efter TFOT resp efter RTFOT är bra eller mycket bra för analyserade parametrar 5) föregående punkt gäller under förutsättning att resp korrelationskoefficient beräknats över ett brett intervall, t ex för penetration vid 25 C mellan 50 och 300 1/ 10 mm. Om beräkningarna begränsas till en penetrationsklass föreligger ej längre signifikant korrelation. Detta innebär att penetrationen hos ett bitumenprov efter upphettning ej kan predikteras på grundval av penetrationen före upphettning 6) bindemedlets förhårdning är oberoende av penetrationsklass 7) oxidationen är ungefär lika stor vid TFOT som vid RTFOT. Ytterli- gare undersökningar krävs för att validera detta påstående, t ex genom åldringsförsök i kvävgasmiljö. VTI MEDDELANDE.558
26 21 REFERENSER "Relationship of asphalt cement properties to pavement durability". NCHRP Synthesis 59 (1979). van Gooswilligen G, de Bats F Th och Berger H. "Oxidation of bitumen in various tests". The 3rd Eurobitume Symposium (1985) Vol. 1, Welborn J Y. "Physical properties as related to asphalt durability - State of the Art" TRR 99 (1984), Dow A W. "The testing of bitumen for paving purposes". Proc., 6th Annual Meeting, American Society for Testing and Materials, Philadelphia, Pa., Hubbard P och Gollumb H. "The hardening of asphalt with relation to development of cracks in asphalt pavements". Proc., Association of Asphalt Paving Technologists, Vol. 9 (1937), Lang F C och ThomasTW. "Laboratory studies of asphalt cements". Report 15, University of Minnesota, St. Paul (1939), Shattuck C H. "Measurements of the resistance of 011 asphalt (50-60 Pen) to changes in penetration and ductility at plant mixing temperatures". Proc., Association of Asphalt Paving Technologists, Vol. 11 (1940), 168. Pauls 3 T och Welborn J Y. "Studies of the hardening properties of asphalt materials". Proc., Association of Asphalt Paving Technologists, Vol. 21 (1952), 48. Hveem F N, Zube E och Skog J. "Proposed new tests and specifications for paving-grade asphalts". Proc., Association of Asphalt Paving Technologists, Vol. 33 (1963), 271.
27 Kemp G R och Predoehl N H. "A compariscn of field and laboratory environments of asphalt durability". Prcc., Association of Asphalt Paving Technologists, V (1981), 492.
28
Resultat Resultaten från de deltagande laboratorierna framgår av tabell 2 5 och diagrambilaga.
Ringanalysrapport 1 (7) RINGANALYS PÅ BITUMEN 2008 Bakgrund Denna ringanalys på bitumen har arrangerats av Vägverket. Deltagande laboratorier representerar Vägverket, Bitumentillverkare och Forskningslab.
Läs merNr347*19:35 r tee e2 81 ] ISSN l t d t e ee t d d t S stswedxshroadundtrafficresearchinsntuta! S5810,1Lmkophug;:.
Nr347*19:35 r tee e2 81 ] ISSN03476049 l t d t e ee t d d t S stswedxshroadundtrafficresearchinsntuta! S5810,1Lmkophug;:.»XSÄwede-nff i avulf Isacsson och Ylva Colldm Nr 347 0 1983 ISSN 0347-5049 Statens
Läs merFörslag till "Förkastelsekriterier" av Ulf Isacssonoch Ylva Colldin
Nr 186 : 1980 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) : 58101 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - S-58101 Linköping : Sweden Referensmaterial för kontroll av laboratonesuktar
Läs merBestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 12591
SVENSK STANDARD SS-EN 12591 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 2000-05-12 1 1 (1+15) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Bitumen
Läs merw:väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut VZfnotat Nummer : V 134 Datum:
VZfnotat Nummer : V 134 Datum: 19901122 Titel: Utredning av plastiska deformationer på E4, Skillingaryd, söder om Jönköping: laboratorieundersökningar av bindemedlet Författare: Liliane Berglund Avdelning:
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of adhesion between
Läs merBITUMINÖSA BINDEMEDEL
Sid 1 (5) BITUMINÖSA BINDEMEDEL Bestämning av utrinningstid hos bitumenemulsion med standardviskosimeter (STV 4 mm) Bituminous binders. Determination of bitumen emulsion viscosity using the standard viscosimeter
Läs merRinganalys bitumen. Viskositet. VTI notat 2-2015 Utgivningsår 2015. Emelie Karlsson Leif Viman. www.vti.se/publikationer
VTI notat 2-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Ringanalys bitumen Viskositet Emelie Karlsson Leif Viman VTI notat 2-2015 Ringanalys bitumen Viskositet VTI notat 2-2015 Ringanalys bitumen
Läs mer"Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel" års prover. Vägavdelningen, Materialsektionen
VT notat Nr: V178 1992 Titel: "Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel". 1991 års prover. Författare: Liliane Berglund Avdelning: Vägavdelningen, Materialsektionen Projektnummer: _4238008-9 Projektnamn:
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
Läs meräinstitutet Besök: OlausMagnusväg 37 Linköping
VLTfnotat Nummer: 23 Datum: 1987-03-05 Titel: Tillverkning av filler-bitumenblandningar enligt VTI:s metodik samt analys av blandningens mjukpunkt och/eller penetration Författare: Ulf Isacsson Avdelning:
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merTitel: "Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel" 1987 års prover. Författare: Liliane Berglund. Avdelning: Vägavde Iningen
VTfnotat Nummer: V/64» Datum: 1988-06-07 Titel: "Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel" 1987 års prover. Författare: Liliane Berglund Avdelning: Vägavde Iningen Projektnummer: 42313-7 Projektnamn:
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING
Läs merHåkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se
Prislista Laboratorieprovning Vägmaterial 2015 * Obundna material Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Provberedning (neddelning, krossning m.m.) Petrografisk beskrivning bergartsbestämning
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Bitminous pavement and mixture. Determination of water sensitivity of bituminous specimens using indirect tensile
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper. Fysiska egenskaper /2703. NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523
Ackrediteringens omfattning NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523 Provtagning SS-EN 932-1:2011 Vägmaterial, provtagning Ballast Ja Ja TRVMB 702:2011 Vägmaterial, provtagning Asfalt Ja Ja TRVMB 703:2011
Läs merBestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Läs merUnderlagför diskussion av specxflkaäloner för as'altlosnmgar Resultatfrån destillationsanalyser av asfaltlosnmgar av olika sammansättning,
-NP368-1979- ] ) Statensväg- ochtrafikinstitut (VT!) : Fack - 58101 Linköping.',W-.._._...._l_r.. ESP l e & - ISSN0347-6049 $ sign National Road & Traffic Research Institute- Fack - S-58101 Linköping -
Läs merEgenskap Provningsmetod Utgåva Fält
Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,
Läs merMineral aggregates. Determination of length thickness index.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av LT-index* Mineral aggregates. Determination of length thickness index. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merAvnötningstest för Herkulit strö
Avnötningstest för Herkulit strö Rapport för AB Lindec, Göteborg, Sverige Referens: ABL/AR/211200 M.Sadegzadeh BSc MBA PhD CEng MICE Aston Services December 2000 1 Innehåll Sid nr Inledning Avnötningsmotstånd
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (4) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av separationstalet Bituminous pavement and mixture. Determination of segregation value. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs mertok$ ww...) Pr tie äetan op - Sd idg -p Fia % 5 ole aven Sett Tx: AveEwa Mas.3 KCR Ku två...-..»? ak ) 5 ag_ajhvnuawwm.
läsd test td od pt l fart.. vn. J.M.»: gtrt t dnsekel 3 * Su Pr tie tok$ ww...) Carters rail ejr s e Eek 30A: okt fardde Ao ese E ker kadocent 2 2 s äio 25%& ; * av»;...nu museum-j. v te dx än not Tx:
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merIngjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof
Läs merPresentation Kenneth Lind
TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket
Läs merTRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005
TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005 Dokumenttitel: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Skapat av: Kullander
Läs merBITUMINÖSA BINDEMEDEL
Sid 1 (7) BITUMINÖSA BINDEMEDEL Destillation av bitumenlösning och vägolja Bituminous binders. Destillation of cutback and road oil. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING
Läs merStatens väg- och trafikinstitut Pa:58101Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. ?Wg-ochTrafik- Besök: OlausMagnus väg37,linköping
VZfnotat Nummer: V 91 Datum: 1989-05-11 Titel: "Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel". 1988 års prover. Författare: Liliane Berglund Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42313-7 Projektnamn:
Läs merNYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT
NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT - vad händer i Europa? Krister Persson Total Bitumen Nordic VEM ÄR JAG? Krister Persson Deputy Bitumen Manager, TOTAL Nordic - Arbetar med kunder i Danmark,
Läs merFöryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt
1 Upplägg Klimatpåverkan asfaltproduktion Asfaltforums studieresa till Berlin SBUF-projekt föryngringsmedel Viktigt att tänka på ASTA ZERO Hällered Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB
Läs merNr: Ylva Colldin, Sofi Åström
VT notat Datum: 1993-10-18 Nr: 18-93 Titel: BITUMINÖSA BINDEMEDEL - FÖRSEG- LING Inledande laboratorieprovning av funktionella egenskaper Författare: Ylva Colldin, Sofi Åström Programområde: Vägteknik
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper /1071. Peab Asfalt AB Hägersten Ackrediteringsnummer 1723 A
Ackrediteringens omfattning Bilaga 2 Peab Asfalt AB Hägersten Ackrediteringsnummer 1723 A000882-001 Fysiska egenskaper FAS 468:2000 Deformation Asfalt Ja Nej SS-EN 1097-1:2011 Nötningsmotstånd (Micro-
Läs merUNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT The National Swedish Road and Traffic Research Institute UNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS HÄLLFASTHETSEGENSKAPER Förundersökning av Carl Formgren RAPPORT Nr 10 Stockholm
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with
Läs merRINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN
VTI utlåtande 772 Dnr: 2011/0327-29 2011-11-10 RINGANALYS ENLIGT SS-EN 12697-11, DEL A RULLFLASKMETODEN 10 nov 2011 Ringanalysrapport 2(16) Bakgrund Denna ringanalys har initierats av Metodgruppen. VTI
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of abrasion by studded tyres. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3.
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs mer540 ' Bitumens mekaniska egenskaper- analys av de. konventionella empiriska provningsmetoderna. och synpunkter på dessa. Litteraturutredning
ISSN 0347-6049 $ VP/ meddelande $ 540 ' 1987 Bitumens mekaniska egenskaper- analys av de konventionella empiriska provningsmetoderna och synpunkter på dessa Litteraturutredning Äke Rosengren W Väg'OCh
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merAktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet
Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet Kenneth Lind, Trafikverket Hassan Hakim, NCC Metoddagen 2019 02 07 CEN/TC 227 Road materials CEN/TC 227 Road materials WG1 Bituminous mixtures TG2 Test
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning Bituminous pavement and mixture. Determination of resilient modulus of asphalt concrete
Läs merNABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.
Läs merMindre energiförbrukning och bättre miljö med vax som tillsatsmedel i asfalt
Mindre energiförbrukning och bättre miljö med vax som tillsatsmedel i asfalt Ylva Edwards Warm Mix Asphalt (AASHTO SC on Construction Annual Meeting, August 2-7 2009) Organic, Wax-like additives Sasobit
Läs merSeismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola
Seismik Nils Ryden, Peab / LTH Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola MetodgruppenVTI 091015 Nils Ryden, Peab / LTH Disposition VTI 091015 Bakgrund ljudvågor och styvhetsmodul Mätning i fält Mätning
Läs merHög återvinningsgrad Vägen framåt! NVF-SPECIALISTSEMINARIUM
NVF-SPECIALISTSEMINARIUM Hög återvinningsgrad Vägen framåt! 22.1.2015, Solna Lars Forstén, Lemminkäinen Infra Oy Återvinning Erfarenheter från Finland 1 Återvinning Terminologi Returasfalt Gammal asfalt
Läs merTypblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager
1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1
Läs merAvnötningstest för. Lithurin I & Lithurin II Special
Avnötningstest för Lithurin I & Lithurin II Rapport för AB Lindec, Göteborg, Sverige Referens: ABL/ABR/051009B M.Sadegzadeh BSc MBA PhD CEng MICE Aston Services Oktober 2009 1 Innehåll Innehåll 2 Sid nr
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt. Allmänt Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content. General. 1. ORIENTERING 2. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 3. SÄKERHET
Läs merMineral aggregates. Determination of impact value*
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av sprödhetstal Mineral aggregates. Determination of impact value* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merBestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip
Utgivningsdatum: 0-0-03 SS-EN 697-5:005 Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merIndustrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk
Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk Lime products for industrial purposes Determination of the slaking reactivity of quicklime. 0 Orienteering Detta är en empirisk metod
Läs merFramtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg
E4 Sundsvall Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium 2016 74 ton på väg Mats Wendel mats.wendel@peab.se Upplägg SBUF-projekt Alternativa beläggningskonstruktioner - Rv40 Ulricehamn - Etapp
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (9) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Framställning av provkroppar enligt Marshall Bituminous pavement and mixture. Preparation of Marshall specimens. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. JÄMFÖRELSE MED
Läs merTEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merNr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik
Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport 1976-11 av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport
Läs merModellering av en Tankprocess
UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.
Läs merAv: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269
Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10 Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Förord Halvvarma beläggningsmassor används i stor utsträckning på det låg- och medeltrafikerade
Läs merSVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 4 Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing ICS 91.100.30 Språk: svenska Publicerad: mars
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av stämpelintryck för gjutasfalt. Bituminous pavement and mixture. Determination of indentation of mastic asphalt. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING
Läs merNr: Utgivningsår: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar
VT1 notat Nr: 53-1995 Utgivningsår: 1995 Titel: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar Författare: Safwat F. Said Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggningar) Projektnummer: 60350 Projektnamn:
Läs merUndersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av deformationsresistens med dynamisk kryptest Bituminous pavement and mixture. Determination of the permanent deformation by the dynamic creep test 1.
Läs merHälsningar från Finland!
Metoddagen 2013 Hälsningar från Finland! Lars Forstén Forskningsdirektör Lemminkäinen Infra Oy Hälsningar från Finland! Projekt Vittangi Testning av PMB Skillnader i praxis för provning i Sverige och Finland
Läs merBestämning av friktion
Publikation 1987:142 Bestämning av friktion Metodbeskrivning 82:1983 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING... 3 4.MÄTNING... 3 4.1 Alternativ l. Friktionspendel TRRL (figur 1)... 4 4.2
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i filtercentrifug Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by extraction in a filter centrifuge.
Läs merSTATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute PREDIKTIONSMODELL FÖR TRAFIKOLYCKOR av Göran Nilsson Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 5 1975 Prediklionsmodeil
Läs merLaboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning?
Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning? Analytiska kemister vet att varje analysresultat är behäftat med en mätosäkerhet. Mätosäkerheten har sitt ursprung i fel som förekommit vid analystillfället,
Läs merBeständighet hos asfaltvägar. Safwat Said Teknologidagene 2011, okt. Trondheim
Beständighet hos asfaltvägar Safwat Said Teknologidagene 2011, 12-13 okt. Trondheim Beständighet hos asfaltvägar Vägens motstånd mot klimatinverkan genom: vatten/fukt, temperaturpåkänningar, frys-töväxlingar,
Läs merEnergieffektiva beläggningar
Nordiskt vägforum Utskott beläggningar Energieffektiva beläggningar Nordiska projekt och erfarenheter Lars Forstén Forskningsdirektör Lemminkäinen Infra Oy Finland NVF, Utskott beläggningar Utskottets
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merFörsökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson -Skanska 2018-10-23 Nabin 2018 1 Klimatneutralitet- Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Läs mersamverkan mellan SBUF, Nynäs
FÖRYNGRAD RETURASFA ALT FÖR ÖKAD ÅTERVINNIN NG Projekt: samverkan mellan SBUF, Nynäs och Trafikverket med referensgrupp från branschen Målsättning: förenkla tillverkningsprocessen höja gränserna för tillsatt
Läs merEn dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade
Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit
Läs mer4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll
4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen
Läs merBestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning
Publ nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och Bitumenbundna lager ISSN 1401-9612 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och VV Publ. nr 2001:91 Innehåll 1 ORIENTERING... 2 2 SAMMANFATTNING...
Läs merLIVSLÄNG FÖR FJÄRRVÄRMERÖR -FAS 1. Nazdaneh Yarahmadi Alberto Vega Ignacy Jakubowicz
LIVSLÄNG FÖR FJÄRRVÄRMERÖR -FAS 1 Nazdaneh Yarahmadi Alberto Vega Ignacy Jakubowicz PROJEKTET LIVSLÄNG FÖR FJÄRRVÄRMERÖR I HELHET OCH FÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA FASER Endast PUR cellplast Nytillverkade
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merKOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG
PROVVÄG E6 GEDDEKNIPPELN KALLSÅS POLYMERMODIFIERADE BINDEMEDEL SYFTE MED PROVVÄG PÅVISA NYTTA MED POLYMERMODIFIERAT BITUMEN (PMB) THORSTEN NORDGREN VÄGVERKET REGION VÄST 7 393 5 92 UNDERSÖKA OM PMB ÄR
Läs merH1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering
Läs mer8.1 General factorial experiments
Exempel: Vid ett tillfälle ville man på ett laboratorium jämföra fyra olika metoder att bestämma kopparhalten i malmprover. Man är även intresserad av hur laboratoriets tre laboranter genomför sina uppgifter.
Läs merUtfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No.
Stämpel/Etikett Security stamp/lable PROVNINGSBESTÄMMELSE OFRSTRANDE PROVNING AV STÅLGJUTGODS TEST SPECIFICATION NON-DESTRUCTIVE TESTING OF STEEL CASTINGS Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept.
Läs merQuestionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,
Läs merFatigue Properties in Additive manufactured Titanium & Inconell
Fatigue Properties in Additive manufactured Titanium & Inconell UTMIS, Jönköping, 6/2-2018 PÄR JOHANNESSON, TORSTEN SJÖGREN Research Institutes of Sweden RISE Safety and Transport Mechanics Research 2015
Läs merTEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 SAMPEL KONTRA POPULATION 1. Nedan beskrivs fyra frågeställningar. Ange om populationen är ändlig eller oändlig i respektive fall. Om ändlig, beskriv också vem eller vad som ingår
Läs merGJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083
GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083 Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept. GUM1 tb tvåspråkig 2008-06-17 1 (9) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer
Läs merBildanalys för vägbeläggningstillämplingar
Bildanalys för vägbeläggningstillämplingar Hanna Källén I denna avhandling har några forskningsfrågor gällande bestämning av vägars beständighetundersökts. Bildanalys har används för att försöka komplettera
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:
Läs merMetodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification
Stämpel/Etikett Security stamp/lable Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification Granskad av Reviewed by Göran
Läs merBestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning
Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement
Läs merKravnivåer i samband med laboratorietestning av filter Kravnivåer i samband med långtidsprov av filter Redovisning av data för P-märkt luftfilter
00-05-11 1 (3) Utgåva 4 SP-metod 1937 1 Inledning Avsikten med denna metod är att ange ett underlag för utvärdering av P-märkta luftfilter. Dokumentet utgör ett komplement till SS EN 779 och omfattar en
Läs mer