Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Transkript

1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för stadsmiljön Riktlinjer för stadsmiljön 1

2 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar Stadens golv...5 Stadens möbler...7 Stadens grönska...9 Stadens konst...10 Stadens nyttobyggnader...11 Stadens belysning...13 Stadens skyltar...16 Stadens uteserveringar...18» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 9 juni 2011 För revidering ansvarar: Samhällsbyggnadsnämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med: Riktlinjer för stadsmiljön

3 Riktlinjer för stadsmiljön Borås Stad är en stad där alltfler möten sker, mellan kulturer, organisationer och företag. Män niskor har i grunden samma behov av att mötas för att interagera socialt, oavsett kön, ålder, etnicitet eller funktionsnedsättning. För att mötesplatser ska fungera ställs det olika krav på utformning beroende på varför man är på platsen. Kraven ser olika ut för till exempel en boende, en besökare, en yrkesutövare eller någon som vill leka. Borås Stad har en ambition att vara en attraktiv stad som är hållbar i sin karaktär, där människor trivs och vill vara. Hållbarhet i staden bygger på en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar tanke. Ekonomisk utveckling bygger på attraktivitet och att människor vill vistas i Borås. Den ekologiska dimensionen handlar till exempel om planering av grönska och av möjligheten att förflytta sig, till exempel känna sig trygg att cykla eller gå till staden med barn. De sociala värdena är intimt förknippade med känslor som kan åsidosätta målen med ekonomiska och ekologiska värden om de inte uppfylls. En stad ska först och främst upplevas som trygg och vara tillgänglig för alla. När dessa behov är uppfyllda kan man berika platsens värde ytterligare genom att skapa förutsättningar för andra värden såsom estetik och kreativitet. Kommunen har samordningsansvaret för gator, parker och torg. Både vid planering, underhåll och hur det ska skötas under året. Att bygga och utveckla en stad innebär konflikter mellan olika intresseområden. För är att skapa förutsättningar för ett gemensamt agerande och tänkesätt krävs dialog mellan stadens alla aktörer. Riktlinjer för till exempel uteserveringar, ljussättning, stadens golv eller hur klotter saneras kan var för sig ses som detaljer, men skapar tillsammans en helhet där varje del blir viktig för varumärket Borås Stad. Dessa riktlinjer strävar mot att så tydligt som möjligt klargöra hur utformningen av Borås centrum ska ske. De utgör ramen för en dialog mellan stadens olika aktörer. Riktlinjerna innehåller även en del ska-krav, till exempel om ledstråk och skyltkonstruktioners bärförmåga. I många fall måste dock den slutliga utformningen på olika platser styras av de olika förutsättningar som gäller. Detta dokument utgör därför klara riktlinjer, som tillämpas i samråd med personal från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Riktlinjer för stadsmiljön 3

4 SIMONS- LAND HÖG- SKOLAN P A HALLS TERRASS STORA TORGET RESE- CENTRUM GINA TRICOT KONTOR SVEN ERIKSONS- GYMN. STADS- PARKEN SANDWALLS PLATS SÖDRA TORGET STADS- PARKS- BADET PIN- OCCHIO Stråk och Bilden målpunkter visar stråk och för målpukter fotgängare för och fotgängare cyklister. och Vid cyklister. välanvända Vid välanvända stråk är stråk kvaliteten är kvaliteten på stadsmiljön på extra viktig. extra viktig. Teckenförklaring områdesgräns huvudstråk stråk promenadstråk planerat stråk målpunkter 4 Riktlinjer för stadsmiljön

5 Stadens golv Gatorna i Borås centrala delar har sedan länge varit stensatta. Traditionellt har körbanan varit be lagd med smågatsten. Trottoarerna har haft hällar i två rader i längsgående riktning och mjuka svängar runt hörn. Stadens centrala golv utgörs idag ofta av en kombination av gatsten och markbetongplattor. Vid ombyggnad av körbanor inom stadskärnan används idag enbart gatsten. På platser från senare tid finns ledstråk av smågatsten inlagda i markbeläggningen. Gestaltning Gestaltning och mönsterläggning av stadens golv ska ha ett tydligt sammanhang och knyta an till platsens historia. Idag domineras golvet av granit och betongsten. Där människor går och cyklar bör markbeläggningen visa rörelseriktningen genom längsgående linjer i material och fogar. Gator Vid nyanläggning ska gator beläggas med gatsten och hällar med liknande kulör som på omgivande gator och platser. Parkeringsplatser ska markeras med vit sten. På hårt trafikerade gator eller bussgator bör specialutformade lösningar med betong övervägas. Smågator ska ha markbeläggningar av smågatsten med tydligt avvikande rader av granit- eller betongplattor ur tillgänglighetssynpunkt. Torg och platser Platser och torg bör ha en mönsterläggning som inbjuder folk till att stanna upp. Beläggningen bör vara exklusivare och kan avvika från standard, men endast i ett begränsat antal variationer inom stadskärnan. Parker Gång- och vistelseytor i parker kan i större utsträckning ha en mjuk beläggning, exempelvis stenmjöl. För att knyta an till stadskaraktären och ge ett prydligt intryck bör gångarna kantas av gatsten eller granitkantsten. Gång- och cykelstråk Gångytor ska läggas med hällar eller betongplattor. När gångbanan beläggs med plattor ska utfarter förtydligas med marksten. Cykelbanor inom centrum ska ges en ren linjeföring, beläggas med grå marksten och en kantrad. Ledstråk utformas med sinusplattor och kupolplattor i knutpunkter eller med rader av smågatsten där det fungerar som kontrastmaterial. Riktlinjer för stadsmiljön 5

6 Format Granitstenens format varierar mellan smågatsten, storgatsten, rektangulära och kvadratiska hällar, och kantsten. För enhetlighet ska grå, kvadratiska betongplattor användas så långt som möjligt. En mindre betongplatta kan användas vid busshållplatser. Stora kvadratiska format kan ibland användas framför offentliga byggnader, som på Stora torget. Det är viktigt att undvika stora plattor över rör- och ledningsstråk då de försvårar underhållsarbete. Mönsterläggning Traditionellt har smågatsten använts på körbanor tillsammans med hällar i två rader i längsgående riktning på trottoarerna. Brunnar, stolpar, trädgaller och andra fundament ska ramas in med en bård av smågatsten, då det bildar fina detaljer i markbeläggningen. Hällar och betongplattor ska läggas i sammanhängande stråk för att förstärka riktningen och underlätta framkomligheten. Tillgänglighet Tillgänglighet är mycket viktig del av en stad för att den ska kunna användas av alla. Det ställer krav på planering och samordning när gator och trottoarer ska rustas upp. Ledstråk ska alltid finnas vid gångstråk, kommunikationspunkter och på offentliga platser. Längsgående gångstråk av slät beläggning ska alltid finnas och signalera längdriktningen. Kantstenar vid övergångsställen och viktiga passager ska vara fasade eller nedsänkta till gatunivå så att de främjar tillgängligheten för rullstolar. För att samma kant ska vara tydlig för syn skadade bör trottoarkantens halva bredd bestå av en tydlig kant som känns tydligt med käppen. Entréer ska så långt som möjligt tillgänglighetsanpassas utan att ramper anläggs på allmän plats. 6 Riktlinjer för stadsmiljön

7 Stadens möbler Stadens möblering ger ett omedelbart bidrag till stadens identitet. Borås strävar till att gatans möb ler ska vara vackra, stadsmässiga och funktionella. Möbler som är genomtänkta både vad gäller komfort och utformning skänker staden arkitektoniska skulpturer även när de inte används. Stadens sammanhållande gestaltning beror helt på hur många typer av möbler som används. Därför ska antalet vara begränsat, men utformningen ska kunna variera från en miljö till en annan. Placeringen av stadens möbler ska förstärka rumsbildningen. Det finns många ting i stadskärnan som tar vår uppmärksamhet. Enstaka detaljer som presenteras här har utanför sitt sammanhang inte så stort värde, men samlade i möbleringsstråk och en gemensam färgskala bildar möblerna tillsammans med övrig stadsmiljö en helhet som ger staden dess identitet. Färg- och materialval bör begränsas till ett fåtal varianter, vilka ska samspela med stadens olika karaktärer, till exempel urbant modernt eller historiska kvarter. Sittplatser Sittplatserna i staden ska vara tillgängliga för alla, vilket innebär att de ska vara lätta för rörelse hindrade att komma i och ur. Det är viktigt att sittplatsen känns trygg och att det finns över sikt över platsen. En häck eller mur ger sittplatsen skydd bakom ryggen. På gator och stråk behövs sittplatser för att skapa viloplatser och mötesplatser. Parkens struktur förstärks med hjälp av rörelsestråk och av bänkarnas placering. Bänkarna bör placeras längs gångar, på platser med överblick över parken eller där omgivningen är tilltalande. Vid bänkar ska marken beläggas med sten eller plattor, och det ska vara möjligt att låsa fast bänken. Blomster- och planteringskärl Blomsterurnor och planteringskärl används som dekoration med blomsterutsmyckningar. De används också i vissa fall som trafikhinder. Kärlen placeras så att de förstärker rumsbildningen. Materialvalet bör förstärka karaktären av park respektive stad. Planteringskärlen placeras vid sittplatser eller i grupper för att höja upplevelsevärdet på vissa ytor. I parker placeras planteringskärlen på hårdgjorda ytor. Riktlinjer för stadsmiljön 7

8 Papperskorgar Papperskorgar och hundlatriner ska vara inbjudande och signalera håll staden ren. De ska placeras där människor samlas och rör sig, de ska vara tillgängliga för alla och vara lätta att använda. Den praktiska driften, till exempel tömning eller tvättning, ska vara med i planeringen när nya papperskorgar ska köpas in. De bör ha en täckande ovandel för att hindra fåglar från att få tag på innehållet. Cykelställ Cykelställens funktion är att samla cyklar på avsedda platser och ge bra låsmöjligheter. Cykelställ ska vara stabila och ha en ren design. För god tillgänglighet bör cykelställen planeras in i stadens helhetsutformning. Cykelställ bör placeras i närhet till cykelvägarnas infarter till stadskärnan, vid parkernas entréer eller andra högfrekventerade stråk och samlingspunkter. 8 Riktlinjer för stadsmiljön

9 Stadens grönska I Borås Stad finns ett antal parker, alléer och trädrader som tillsammans med övriga grönområden bidrar till stadens gröna identitet. Den gröna karaktären bidrar starkt till Borås varu märke. Stadens parker ska vara ett vardagsrum med plats för alla, både människor och den biologiska mångfalden. Grönskan är en viktig del av vår upplevelse av staden. Stadens grönska bildar väggar och tak i utemiljön, vilket skapar rum och stråk mellan byggnaderna där man kan orientera sig. Genom planteringar och utsmyckningar kan grönskan också bidra till att en miljö känns ombonad och höja upplevelsen av den. Dessutom har stadsträd och planteringar flera hälsofrämjande effekter genom att de bland annat renar stadsluften, upprätthåller luftfuktigheten och bidrar till vindskydd. Planering av grönskan Stadens grönska bör hanteras med respekt och varsamhet, då livsvillkoren kan vara hårda och den lätt kommer till skada i trafik eller vid markarbeten. Ledningsdragningar och planeringen av grönskan bör samordnas så att de kan fungera tillsammans utan att skada varandra. Viktigt är att välja trädarter som är lämpliga i stadsmiljö. Stadens grönska omfattar parkmark, stadsträd och alléer, planteringar och planteringskärl. Gator och stråk På gator och stråk ska träden i första hand stå i rader och förstärka riktningen. Solitära träd kan förekomma och bildar då landmärken för att exempelvis markera en korsning eller en specifik plats. På nya och upprustade gator och stråk ska plantering av träd alltid övervägas. För att höja upplevelsen av platser kan planteringskärl placeras nära stadens möbler. Torg och platser På torg och platser bör träd, planteringar och planteringskärl i första hand förekomma som solitärer eller i grupp. För att ge ett formellt eller högtidligt intryck kan de stå på rad. Intrycket kan förstärkas av formklippning, som på exempelvis Stora torget. Parker I parker bör träd placeras i grupper eller rader. Planteringar ska hålla en hög kvalitet med tydliga kanter. Placeringen av planteringar och planteringskärl bör anpassas efter platsen, men ska vara genomtänkt för att främja rumsligheten och höja upplevelsen av platsen. Riktlinjer för stadsmiljön 9

10 Stadens konst Utsmyckning av det offentliga rummet skapar kreativa miljöer och de estetiska värdena ger en attraktivare stad. Konstnärlig utsmyckning ger karaktär och egenart åt byggnader, gator och torg. Konsten kan ge uttryck för och skapa identifikation genom att knyta an till lokala traditioner och särarter. Konstverk kan bli orienteringspunkter i stadsrummet och mötesplatser för unga och gamla. Konstverken kan med tiden bli synliga historiska minnesmärken. Konsten i det offentliga rummet ska inte behöva motiveras i andra termer än att vara konst. Ett meningsfullt konstverk väcker frågor och känslor hos betraktaren, snarare än att ge det svar på det redan kända eller förutsägbara. Den konstnärliga utsmyckningen bör vara åtkomlig för så många som möjligt. Detta kan göras genom satsningar på utsmyckningar i miljöer där publika genomströmningar är stora och där så många invånare som möjligt möter konsten i det gemensamma rummet. 10 Riktlinjer för stadsmiljön

11 Stadens nyttobyggnader Stadens nyttobyggnader är nödvändiga för att staden ska fungera. Funktions- och estetikkraven är olika beroende på hur nyttobyggnaderna ska användas. Kravet på tillgänglighet och trygghet varierar om brukare ska gå in i dem, nå dem utifrån eller om de enbart ska nås för service och underhåll. Kravet på säkerhet kan betyda skydd av byggnaden mot yttre skadegörelse eller skydd av omgivningen mot olycksfall där nyttobyggnaden själv kan ge upphov till skada. Detta gör att nyttobyggnaderna som helhetsbegrepp kräver olika tankesätt och kräver en dialog i planeringen. Det finns olika sätt att formge samma funktion, där val av placering, skala och gestaltning påverkar vår upplevelse av slutresultatet. Bra utformade nyttobyggnader kan tillföra mer värde till stadens identitet än bara sin funktion. En omsorg om nyttobyggnaderna är därför också en omsorg om stadens invånare och besökare. Placering Nyttobyggnadernas placering ska ta hänsyn till funktion, omgivande miljö och människors rörelsemönster. Gator och torg ska hållas öppna och inte fyllas med alltför många mindre byggnader. Anläggningarna ska integreras i närliggande byggnader eller anpassas till övrig möblering i stadsrummet. Även de minsta av nyttobyggnaderna ska anpassas till omgivningen. Utformning Det är viktigt att lägga stor omsorg på utformningen när platsen kräver detta. Stor påverkan på omgivningen ska generera att mer kraft läggs på utformning av byggnaden. Ibland är det nödvändigt att välja extra påkostade material för att anpassa nyttobyggnaden till platsen. Materialet bör väljas med anknytning till platsens omgivning och historia. Det är viktigt att planera för skötsel och drift ur estetiskt, praktiskt och ekonomiskt perspektiv. Offentlig service Exempel på offentlig service är telefonkiosker, affischpelare, väderskydd och toaletter. För att fungera bra ska de placeras där människor rör sig. Offentlig service är viktig för både besökare och invånare och bidrar starkt till känslan av tillgänglighet. Riktlinjer för stadsmiljön 11

12 Tekniska anläggningar Exempel på tekniska anläggningar är el- eller teleskåp och transformatorstationer. Placeringen av dessa bör göras undanskymt eller vid sidan av om möjligt. När en undanskymd plats inte är möjlig är det än viktigare att anpassa utformningen av den tekniska anläggningen till platsen. Återvinningsstationer Då staden växer är planering och utformning av sophanteringen en av de viktigaste frågor na för staden. En bra hantering är avgörande för att behålla stadens attraktivitet. Återvinningsstationer är en blandning av teknisk anläggning och offentlig service, vilket gör dem väldigt speciella. De måste vara tillgängliga för alla människor som ska slänga sitt skräp och samtidigt uppfylla dagens arbetsmiljökrav vid tömning av kärlen. De ska inte störa eller märkas men ändå synas. Det är den ultimata designutmaningen att göra denna hantering både funktionell och snygg. 12 Riktlinjer för stadsmiljön

13 Stadens belysning Belysning gör staden synlig efter mörkrets inbrott. Belysning tydliggör platsens identitet genom att framhäva platsens karaktär, hur platsen brukas och platsens historia. Belysning skapar miljöer, framhäver stämningar, plockar fram det vackra och döljer det fula, förtydligar, och ökar trygghet och säkerhet. Belysningen synliggör det som ska framträda och bestämmer hur en plats ska uppfattas un der den mörka delen av dygnet. Det görs med hjälp av samspelet mellan ljus och mörker. Armaturens placering, dess utformning och ljuskällans karaktär är de verktyg som används. Kunskapen om ljus och seendet och hur dessa två samverkar är en viktig del i belysningsplanering. Där det rör sig mycket människor ska belysningen i första hand vara anpassad efter de gående och bidra till att skapa trygghet, säkerhet och trevliga miljöer. Detta innefattar framför allt de kommersiella gatorna där gatubelysningen tillsammans med ströljus från butiker, entréer, skyltar och fasader ger en levande, varierande ljusmiljö som påvisar handel, liv och rörelse. Belysning för stadskärnan Borås stadskärna ska vara en mötesplats även efter mörkrets inbrott. Belysningen ska bidra till detta genom att lysa upp rum där människor kan vistas. Belysningen ska även bidra till att stadskärnan upplevs som trygg och säker, genom att besökaren kan känna igen stadsrummen även när det är mörkt. Väl utformad belysning inverkar på flera områden. Det är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att staden blir tillgänglig för alla, vilket ökar välbefinnandet och bidrar till att fler vistas där. Med moderna och energisnåla belysningslösningar blir miljöpåverkan så liten som möjligt. Funktionell belysning Gator med blandad funktion, exempelvis bostadsgator och cityringen, belyses med ett småskaligt, funktionellt ljus. Gator som bildar entréer till centrala Borås ges samma typ av belysning. Effektbelysning För att skapa effekter kan man arbeta med fasadbelysningar, belysa entréer eller använda mindre, väggfasta armaturer på lägre höjd. Effektbelysning skapar djup, fonder och blickfång samtidigt som vyer blir synliga även efter mörkrets inbrott. Att belysa mörka sidoområden ökar dessutom trygghetskänslan. I centrum finns vackra byggnader där hela fasader, vackra entréer eller detaljer kan belysas. Riktlinjer för stadsmiljön 13

14 Utformningen kan variera beroende på byggnadens utformning, men effektbelysningen ska harmonisera med varandra och den allmänna belysningen. Offentliga byggnader bör ha en framträdande belysning för att markera dess status och funktion. Borås är även känt för sina skulpturer, som kan förstärkas med hjälp av effektbelysningar. Gator och stråk Gator och stråk omfattar såväl genomfartsleder som promenadstråk och ljussätts framför allt med hjälp av stolpar, pollare och linspann. Vid utbyggnad och modernisering av gatubelysningen bör befintlig belysning vara utgångspunkt. Gatans karaktär, det vill säga dess skala, omgivning och hur den brukas, påverkar vil ken lösning som väljs. På Allégatan är det ständigt liv och rörelse med många olika typer av trafikanter. Gatan binder samman Pinocchioplatsen med högskolan och kan ses som en paradgata. Belysningen bör därför framhäva Allégatans status samtidigt som den tar hänsyn till trafikanter och fotgängare. Torg och platser På torg och platser utformas belysningen efter varje plats speciella identitet. Det är viktigt att ljuset dimensioneras så att det fungerar ihop med angränsande gators ljusnivåer och ljuskällor. Effektbelysningar fungerar väl på torg och andra öppna platser där de ses på håll. Fonder bildas och skapar en rumslighet. För att få en mer naturlig gräns mot himlen bör även taket belysas. Platser och vyer som kan effektbelysas är exempelvis broarna över Viskan, Stadsparken, Sandwalls plats, Stora torget, Borås Wäfveri, Caroli kyrka och PA Halls terrass. Parker och grönska Parker är miljöer där det är lätt att känna sig otrygg om belysningen inte är bra utformad. Be lysningens placering ska informera om parkens utformning, vilket bidrar till trygghet. Gång stråkens sträckningar ska vara tydliga och synas på håll. Det finns mycket grönska i centrala Borås. Det kan lyftas fram genom belysning som framhäver kvaliteterna även efter mörkrets inbrott. Borås kuperade centrum kan markeras genom belysning på höjderna. 14 Riktlinjer för stadsmiljön

15 Energieffektiva lösningar Borås Stads miljömål syftar till ett hållbart samhälle med hänsyn till människors hälsa och till miljön. Belysning är en stor energiförbrukare, och därför ska ett energitänk finnas med i planeringen. I största möjliga mån ska de mest energieffektiva lösningarna och tekniken väljas. Väl utformade ljusmiljöer skapar trivsel, trygghet och säkerhet. Oftast är dessa miljöer även energieffektiva då moderna ljuskällor används, ljusnivån anpassas och ljuset riktas dit det behövs och gör nytta. Riktlinjer för stadsmiljön 15

16 Stadens skyltar Borås Stad har en ambition att alla skyltar ska utformas med hög kvalitet och i samspel med stadsmiljön. Skyltar påverkar hur staden upplevs. Bra och välanpassade kan de bli ett tillskott som berikar och ger liv åt staden. En skylt upplevs på olika sätt beroende på betraktarens situation och bör anpassas därefter. En fotgängare har till exempel möjlighet att läsa mer detaljrika skyltar, medan en bilist behöver tydlig information. En skylt ska vara informativ, grafiskt tilltalande och anpassad till platsen, vilket gagnar både stadsrummet och skyltinnehavaren. En bra skylt ska kortfattat och tydligt förmedla vilka verksamheter som finns i en byggnad. Placering Skyltar ska placeras nära den verksamhet de företräder, i första hand ska skylten placeras vid verksamhetens entré. För att begränsa antalet skyltar på en fasad bör skyltar inte upprepa samma budskap. Skyltplaceringen ska stämma överens med detaljer i fasaden. En skylt ska placeras så att den inte innebär fara för allmänheten. Till exempel ska en trottarpratare inte placeras i ett ledstråk. I byggnader med flera verksamheter kan skyltningen med fördel samordnas så att skyltar med firmanamn och logotyper får liknande storlek och placering. Fastighetsägare, eller grupper av fastighetsägare, bör i sådana fall utforma skyltprogram för sina byggnader, gärna i samarbete med Borås Stad. Reklamskyltar som inte är direkt kopplade till verksamheten i en byggnad ska undvikas, då de uppfattas som störande och vilseledande. Utformning Skyltens form och färg ska anpassas efter byggnadens karaktär och arkitektur, gärna också till omgivande gaturum och platser. För att en skylt inte ska bli farlig för allmänheten måste den klara påfrestningar som till exempel hård vind eller mycket snö. Konstruktionen ska därför alltid ha en tillförlitlig bärförmåga, stadga och beständighet. Infästning av skyltar, kablar och reläer ska utföras med omsorg och anpassas till fasadens färg och utformning i övrigt. Skyltar kan monteras direkt på fasad eller i vinkel ut från fasaden. Vad som passar bäst beror på i vilken riktning informationen vänder sig och betraktarens avstånd till skylten. Logotyper fungerar bra då de kan förstås utan text och på långa avstånd. 16 Riktlinjer för stadsmiljön

17 Belysning av skyltar En skylt kan synas bra utan att vara belyst. Eventuell belysning bör väljas med utgångspunkt från skyltens utseende, placering och påverkan på omgivningen. En anpassad ljuskälla gör att skylten blir behaglig att titta på, medan en skylt med för kraftig belysning inte förmedlar budskapet lika bra. Belysningen från skylten får inte verka störande på omgivningen, exempelvis boende eller trafikanter. Belysning av skyltar sker med en direkt, indirekt eller utåtriktad belysning. En direkt belysning är ett ljus som riktas mot skylten, exempelvis spotlight eller LED-list. Vid indirekt belysning är ljuskällan dold och lyser upp den bakomliggande fasaden, vilket ger en skuggeffekt på skyltkonturen. En utåtriktad belysning beskrivs bäst med att skylten i sig är ljuskälla. Riktlinjer för stadsmiljön 17

18 Stadens uteserveringar Uteserveringar bidrar under sommarhalvåret till att göra Borås city till en vital och spännande plats. De ger ett viktigt bidrag till det sociala och kulturella livet. Med rätt utformning förhöjer uteserveringarna stadsrummet till en vacker och tilltalande miljö där människor trivs och vill vara. För att uteserveringarna ska passa in i stadsrummet bör designen anpassas till omgivningen på ett varsamt och balanserat sätt. Uteserveringar på allmän platsmark är placerade på mark som i grunden är till för invånarnas vistelse och rörelse. Därför ska de uppfylla kraven på tillgänglighet, följa ordningslagen och fungera tillsammans med stadens brukare och verksamheter. Tillståndshanteringen kon trollerar att dessa krav uppfylls. I Borås centrala delar används en del tomtmark som allmän platsmark. Även där behövs tillstånd för att utnyttja allmän platsmark. Utbredningen Borås Stad har tagit fram en karta där uteserveringarnas möjliga utbredning är redovisad i olika stråk, anpassade efter varje gatas förutsättningar. Kartan uppdateras kontinuerligt allt eftersom justeringar sker. Den senaste versionen finns på vår webbsida boras.se/uteservering. Utbredningen är i första hand anpassad efter fotgängares och övrig trafiks framkomlighet i det offentliga rummet. Utformningen Grundprincipen för uteserveringen är en avgränsning av tillfällig karaktär samt bord, stolar, parasoller eller markiser. Avgränsningens syfte är att tydligt markera området för uteserveringen, vilket är ett krav vid alkoholservering, men även att säkerställa framkomligheten utanför serveringen. Uteserveringens möblemang ska vara både funktionellt och stadsmässigt, och hållas i gott skick genom att vara helt och rent. Konstruktioner ska vara begränsade, därför ska golv, tak och väggar undvikas. 18 Riktlinjer för stadsmiljön

19 Mer information Mer information finns på Borås Stads webbsida om uteserveringar: boras.se/uteservering. Där finns blanketter och information om de handlingar som behövs för tillstånd och ansökan. Riktlinjer för stadsmiljön 19

20 postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 Tel e-post webbplats boras.se