Juridiska fakultetens handlingsplan för forskning och utbildning på forskarnivå

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Dnr V 2018/378 1 Juridiska fakultetens handlingsplan för forskning och utbildning på forskarnivå Juridiska fakultetens strategiska plan omfattar perioden , och bygger på den strategiska planen för Lunds universitet för samma period. Fakultetens strategiska plan kompletteras av treåriga handlingsplaner av ett mer operativt slag med tydligt uppsatta och uppföljningsbara mål och åtgärder. Det handlar om handlingsplaner för utbildning, forskning och utbildning på forskarnivå, samverkan, internationalisering, kompetensförsörjning, arbetsmiljö samt likabehandling. Stödverksamheten ska vara ett väl integrerat och ändamålsenligt, kompetent och effektivt stöd för att uppnå fakultetens mål för utbildning, forskning och samverkan. Fakulteten ska vidare bedriva ett aktivt förebyggande och systematiskt arbete med arbetsmiljö-, jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i all verksamhet och för både studenter och medarbetare. Handlingsplanerna, som beslutas av fakultetsstyrelsen, följs upp årligen i densamma. Inledning Enligt Juridiska fakultetens strategiska plan ( ) ska utbildning och forskning vara sammanflätade, sträva efter högsta kvalitet samt vara etiskt förankrad. Forskningen och utbildningen på forskarnivå ska vidare vara fortsatt präglade av internationalisering samt av gränsöverskridande samverkan och tvärvetenskapligt samarbete. Genom forskning och utbildning på forskarnivå som är nära kopplade ska Juridiska fakulteten bidra till kunskap om rättens utveckling, innehåll och tillämpning samt belysa rättens, rättsvetenskapens och juristernas roll i samhället. Juridiska fakulteten ska ta ett stort samhällsansvar, och ta sig an nationella och globala utmaningar på olika områden, såsom demografiska förändringar, digitalisering, fred och säkerhet, hållbar utveckling (bland annat som den adresseras inom ramen för Agenda 2030), hälsa och välfärd, migration, miljö och klimat samt mänskliga rättigheter. Handlingsplanen är uppdelad i två centrala delar: en första del om forskning och en andra del om utbildningen på forskarnivå.

2 2 Forskning Under perioden ska Juridiska fakulteten särskilt arbeta inom följande områden: 1) sammanflätning av utbildning och forskning 2) internationalisering 3) gränsöverskridande samverkan och tvärvetenskapligt samarbete 4) externfinansiering 5) forskningskommunikation 6) kvalitetssäkring, utvärdering och RQ20. Dessa sex områden konkretiseras nedan, och inom varje område kopplas det planerade arbetet till uppföljningsbara mål och åtgärder. Område 1: Sammanflätning av utbildning och forskning I Lunds universitets forskningsstrategi ( ) betonas att forskning och utbildning inom Juridiska fakulteten ska vara ömsesidigt berikande. Ett universitet har två centrala och oskiljaktiga uppdrag. Forskning, i förening med utbildning, är vad som utmärker ett universitet och skiljer det från andra kunskapsförmedlande och kunskapsproducerande institutioner. Det framgår av Juridiska fakultetens strategiska plan ( ) att all utbildning ska vara forskningsanknuten samt att utbildning och forskning ska sammanflätas i lärandemiljöer där det både undervisas och forskas, och där meritering inom utbildning och forskning likställs. - arbeta för att forskning och utbildning ska vara ömsesidigt berikande, exempelvis genom att ny forskning inspirerar till utvecklingen av utbildningen och uppbyggandet av nya kurser och genom att på olika sätt stimulera alla lärare att forska och söka externa forskningsanslag. - försäkra att kopplingen mellan utbildning och forskning sker redan tidigt i utbildningen, och sedan kontinuerligt under juristprogrammet och mastersprogrammen, och särskilt i anslutning till uppsatsskrivande. - utveckla arbetet med att lyfta fram forskningen och utbildningen på forskarnivå i undervisningen, exempelvis genom att informera om aktuell forskning, publikationer samt olika forskningsaktiviteter, såsom seminarier och konferenser, genom att inkludera moment rörande vetenskaplig redlighet och forskningsetik i undervisningen, genom att integrera rättsvetenskaplig litteratur i kursernas litteraturlistor samt genom att sprida kunskap om utbildningen på forskarnivå och att stimulera så många som möjligt att söka en doktorandanställning. Område 2: Internationalisering Den Juridiska fakultetens strategiska plan lyfter fortsatt fram internationalisering som ett prioriterat område, och utvecklingen som en internationell fakultet ska fortsätta. Forskningen och utbildningen på forskarnivå ska präglas av internationalisering. Det ska finnas ett internationellt perspektiv i verksamheten liksom i bemötandet och upplevelsen av fakulteten. Det ska finnas goda

3 möjligheter för internationell rörlighet, och fakulteten ska vara attraktiv och inkluderande för internationella medarbetare. Internationalisering syftar till ökad kvalitet i forskningen, men är inte endast ett medel för att uppnå detta mål, utan också ett mål och akademiskt värde i sig själv (se också den Juridiska fakultetens handlingsplan för internationalisering ). - säkerställa att det finns goda möjligheter för internationell rörlighet för forskare, särskilt yngre forskare, exempelvis genom att stimulera uppbyggnaden av internationella forskningskontakter, informera om de utbytesprogram och möjligheter som finns samt ytterligare praktiskt underlätta forskningsvistelser utomlands. - stimulera initiativ till samarbete inom ramen för internationella nätverk, exempelvis LERU och U21, vilket i sin tur kan leda till gemensamma forskningsansökningar och/eller gemensamma kurser. - uppmuntra forskningsmiljöer att stärka sin internationella profil genom att exempelvis knyta internationella forskargrupper till sin miljö eller ingå med sin forskargrupp i större internationella forskarnätverk. - utvärdera utformningen och tillämpningen av forskningsincitamentprogrammet, och fatta beslut om eventuella förändringar och fortsatt användning. - anordna en ny gemensam seminarieserie med syfte att lyfta fram vikten av och intresset för internationella perspektiv inom alla ämnesområden, även de som traditionellt i huvudsak har varit kopplade till nationell rätt. - utveckla och ytterligare professionalisera fakultetens Visiting Scholars Programme i syfte att attrahera framstående internationella forskare av olika generationer, fortsätta att bjuda in och samarbeta med gästprofessorer som bidrar till en forskningsmiljö av högsta kvalitet, samt dra nytta av gästforskarna och deras kompetens, exempelvis i arbete med gemensamma publikationer och forskningsansökningar. 3 Område 3: Gränsöverskridande samverkan och tvärvetenskapligt samarbete Lunds universitets forskningsstrategi ( ) framhåller att forskningen vid Lunds universitet har stor ämnesbredd och att resultaten av universitets forskning ska bidra till samhällets utveckling, något som ofta kräver ett gränsöverskridande tillvägagångsätt. Juridiska fakulteten ska bedriva gränsöverskridande samverkan och tvärvetenskapligt samarbete av högsta kvalitet. Förmågan att mobilisera slagkraftiga forskarkonstellationer är ett signum för Lunds universitet och utgör en stark framgångsfaktor i konkurrensen om externa forskningsmedel. Juridiska fakulteten ska ta tillvara universitetets unika ämnesbredd för att höja kvaliteten i forskning. Aktivt samarbete inom Lunds universitet och med andra lärosäten ska stimuleras och aktiv samverkan med exempelvis rättsliga institutioner, offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle samt alumner ska stimuleras. - uppmuntra forskarna att bredda sin kompetens utanför det rättsvetenskapliga fältet och att använda gränsöverskridande tillvägagångssätt i forskningen, exempelvis genom att stimulera arbete med

4 4 forskningsansökningar som är baserade på gränsöverskridande forskning och tvärvetenskapliga samarbeten, uppmuntra forskarna att delta i olika samarbets- och samverkansinitiativ, bland annat inom det tvärvetenskapliga Pufendorfsinstitutets ram och med Raoul Walllenberg institutet, samt att medverka i gränsöverskridande samverkan och tvärvetenskapligt samarbete i anslutning till MAX IV och ESS. - utveckla arbetet med samverkan med det omgivande samhället för att öka forskningens genomslag på olika sätt (se också den Juridiska fakultetens handlingsplan för samverkan ). - sträva efter att inkludera rättsliga institutioner, offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle samt alumner i fakultetens forskningsverksamhet samt att främja användningen av olika slags kombinationsanställningar. - aktivt delta i Lunds universitets gemensamma och gränsöverskridande forskarskola rörande hållbar utveckling och Agenda Område 4: Externfinansiering Externa forskningsanslag är väsentliga för att fakulteten ska kunna bedriva en forskningsverksamhet av högsta kvalitet. Konkurrensen i Sverige har ökat betydligt när det gäller externfinansiering. Det är således viktigt att den Juridiska fakulteten uppmuntrar sina forskare att söka extern finansiering inte bara i Sverige, utan också internationellt, särskilt inom Norden och EU. Inom EU handlar det exempelvis om betydande forskningsfinansiering inom det s.k. ramprogrammet Horizon 2020, och den kommande programperioden med arbetsnamnet FP9. Det är viktigt att den Juridiska fakulteten erbjuder en dynamisk forskningsmiljö och ett stöd till forskarna i arbetet med ansökningar om externfinansiering. - undersöka hur det redan effektiva och kompetenta forskarstödet vid fakulteten ytterligare kan utvecklas och samlas, samt bättre koordineras med forskarstödet vid universitetet, särskilt avdelningen för Forskningsservice. - utveckla användningen av den s.k. feedbackgruppen, och bredda dess ämneskompetens. Feedbackgruppen arbetar under ledning av prodekanen för forskning, och har till uppgift att läsa och ge synpunkter på forskares utkast till forskningsansökningar i syfte att bidra till att öka deras kvalitet och framgång. - uppmuntra forskare att ta tillvara universitetets bredd men också att samarbeta med forskare vid andra lärosäten för att skriva forskningsansökningar som är gränsöverskridande och tvärvetenskapliga. - dra nytta av fakultetens gästforskare och deras kompetens i arbetet med forskningsansökningar. - stimulera och stödja forskares arbete med ansökningar så att fakulteten kan lämna in åtminstone tre EU-ansökningar, exempelvis ERC-, Horizon eller Marie Curie-ansökningar, varav en av de tre ska vara en ERCansökan. - utveckla arbetet med fundraising i samverkan med avdelningen Donatorrelationer under ledning av dekanen och fakultetsledningen.

5 5 Område 5: Forskningskommunikation Forskningskommunikation i bred bemärkelse är en viktig aspekt för att synliggöra forskningen på både individuell nivå och fakultetsnivå. Fakultetens forskning ska ha stor synlighet såväl nationellt som internationellt. Genom att fakultetens forskningsresultat har hög kvalitet, samhällelig relevans och stort nyhetsvärde bidrar de till att synliggöra och profilera fakulteten nationellt och internationellt. Det är också betydelsefullt för enskilda forskare att kommunicera sin forskning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, exempelvis för att meritera sig och för att bidra till samhällets utveckling. Arbetet med att öka Open Access (OA)- publiceringen är också centralt, och bedrivs aktivt på ett nationellt och internationellt plan. Redan idag har de största svenska forskningsfinansiärerna krav på OA-publicering. - utveckla fakultetens arbete med, och stöd till, forskningskommunikation, bland annat genom att dra största möjliga nytta av universitetets informationssystem, såsom LUCRIS, samt genom att utveckla websidor och användningen av sociala medier och andra informationskanaler. - försäkra att information om forskning som bedrivs vid fakulteten (särskilt publikationer) är tillgänglig och sökbar i Lunds universitets forskningsdatabas (LUCRIS). - uppmuntra aktiva forskargrupper att utveckla egna websidor och använda sociala medier och andra informationskanaler för att sprida relevant forskningsinformation, också i syfte att bidra till sammanflätningen av utbildning och forskning, att stärka samverkan med det omgivande samhället samt forskningens genomslag. - kontinuerligt följa utvecklingen på OA-området och uppmuntra publicering i OA samt skapandet av OA-tidskrifter, exempelvis genom parallellpublicering, publicering i OA-tidskrifter och ansökningar om externa medel för OA-publicering och OA-tidskrifter. - uppmuntra forskningskommunikation till en bredare publik genom olika informationskanaler, exempelvis the Conversation, lokala, nationella och internationella medier, sociala medier samt öppna föreläsningar och debatter av olika slag. - kontinuerligt följa utvecklingen av hur universitetet och fakulteten rankas internationellt, upprätthålla en medvetenhet om vilken betydelse ranking har för bilden av den Juridiska fakulteten och dess attraktivitet samt utveckla ett aktivt förhållningssätt till ranking och kompletterande strategier för att synliggöra forskningens kvalitet och genomslag. - uppmuntra forskare att vara en aktiv del i det nationella och internationella vetenskapssamhället genom redaktörskap i vetenskapliga tidskrifter och genom andra former av förmedling av rättsvetenskaplig forskning.

6 Område 6: Kvalitetssäkring, utvärdering och RQ20 Enligt den Juridiska fakultetens strategiska plan ska forskningen vara av högsta kvalitet och etiskt förankrad. Lunds universitets forskningsnämnd har fått i uppdrag av rektor att diskutera och föreslå principer för den kommande kvalitetsutvärderingen av forskning vid Lunds universitet (RQ20). RQ20 har två mål. Det första målet är att identifiera hur forskningen vid Lund universitet presterar och åskådliggöra universitets utmaningar. Det andra målet är att identifiera potential och riktning för utveckling, inklusive rekommendationer, för att säkerställa att universitet är rätt organiserat i sin strävan mot excellens. Fyra gemensamma nyckelområden har identifierats, vilka panelerna särskilt bör analysera och fördjupa sina rekommendationer kring, nämligen: 1) rekrytering, 2) starka forskningsmiljöer, 3) sammanflätning av forskning och utbildning, och 4) samverkan och genomslag. - skapa en arbetsgrupp under ledning av prodekanen för forskning för att planera och genomföra RQ20 på bästa sätt. - informera och aktivt engagera sina medarbetare i genomförandet av RQ20. - genomföra kvalitetsutvärdering av forskningen inom ramen för RQ20. - skapa interna riktlinjer och ett konkret stöd i arbetet med etikprövningsansökningar. 6 Utbildning på forskarnivå Utbildningen på forskarnivå ska vara av högsta kvalitet. Den ska vara stark och expanderande och ha god genomströmning, och kunna utgöra en rekryteringsbas för framtida forskare och lärare. Utbildningen präglas av en internationell utbildningsmiljö, där engelska är det huvudsakliga utbildningsspråket och där doktorander som inte har svenska som sitt modersmål erbjuds utbildning i det svenska språket, vilket förbättrar möjligheterna till en karriär inom universitetet och ger en breddad undervisningskompetens för den enskilda läraren. Handledarna har en central funktion inom utbildningen på forskarnivå. Huvudhandledaren har huvudansvaret för att doktoranden får det stöd och den hjälp som krävs för att genomföra avhandlingsarbetet, och handledning inom utbildningen ska vara kvalificerad och ges på ett professionellt, initierat och reflekterande sätt. Handledarskap är ett långvarigt uppdrag och båda handledarna ska ha tillräcklig tid, kunskap, erfarenhet och engagemang för att kunna ge avhandlingsarbetet tillräckligt stöd. Nämnden för utbildning på forskarnivå ska fortsatt anordna handledarseminarier med interna eller externa seminarieledare samt regelbundna möten mellan fakultetens handledarkompetenta lärare och forskare där samtal och reflektion kring upplevda situationer i handledarrollen kan föras. Fakultetens doktorandkurs Forskarskola i rättsvetenskap (15 eller 30 hp) består av en kontinuerligt pågående seminarieserie som leds och struktureras av studierektorn för utbildning på forskarnivå, och bedrivs i nära samarbete med handledarna. Några doktorander deltar även i forskarskolor utanför Juridiska fakulteten. Sådana forskarskolor kan arrangeras på internationell, nationell, eller universitetsgemensam nivå. Under planperioden ska Juridiska fakulteten vara en

7 aktiv del av Lunds universitets gemensamma och gränsöverskridande forskarskola rörande hållbar utveckling och Agenda 2030, liksom av andra universitetsgemensamma forskarskolor som kan komma att initieras. Forskarutbildningsverksamheten vid Juridiska fakulteten ska fortsatt innefatta kontinuerliga kunskapsutbyten och samarbeten med rättsvetenskapliga forskarutbildningar vid andra nationella och nordiska lärosäten samt vid LERUuniversitet. Under perioden ska nämnden för utbildning på forskarnivå, inom ramen för fakultetens forskningsmiljö och i samverkan med handledare inom utbildningen på forskarnivå, särskilt arbeta inom följande områden (här angivna i en ordning som ska spegla utbildningens kronologi) för att uppnå det övergripande målet om högsta kvalitet i utbildningen på forskarnivå: 1) rekrytering 2) rättsvetenskaplig kursverksamhet 3) karriärutveckling 4) utvärdering. Dessa fyra områden konkretiseras nedan, och inom varje område kopplas det planerade arbetet till uppföljningsbara mål och åtgärder. 7 Område 1: Rekrytering Rekryteringsunderlaget till utbildningen på forskarnivå ska förstärkas En god och jämn genomströmning av nya doktorer är en väsentlig del i fakultetens kompetensförsörjning, och stärker fakultetens attraktivitet, nationellt och internationellt, hos potentiella studenter, lärare och forskare. Det är av största vikt att rekrytera dem som har allra bästa förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. För att kunna finna dessa kandidater krävs en så bred rekryteringsbas som möjligt. Nämnden för utbildning på forskarnivå ska därför - fortsätta att utveckla arbetet inom juristprogrammet med olika aktiviteter om forskningsverksamhet, tidigt och i anslutning till uppsatsskrivandet, i syfte att sprida kunskap om utbildningen och att stimulera så många som möjligt att söka en doktorandanställning. - fortsatt ledigförklara doktorandanställningar med allmän inriktning respektive särskild ämnesinriktning i öppen konkurrens i syfte att attrahera blivande doktorander från andra lärosäten inom och utom landet, och härvid identifiera och utveckla ytterligare kanaler som kan användas för att sprida information om lediga doktorandanställningar. Antalet externfinansierade doktorandanställningar ska öka Ansvaret för att söka externa medel till doktorandanställningar ligger på de seniora forskarna. Utlysning av anställning som doktorand sker som regel två gånger per år (normalt ledigförklaras minst en allmän doktorandanställning under vårterminen och minst en riktad doktorandanställning under höstterminen). Nämnden kan i de fall där så behövs göra undantag från denna princip och på så sätt åstadkomma en ändamålsanpassad rekryteringsprocess i syfte att stödja seniora forskare som erhållit externa medel till doktorandanställningar.

8 Nämnden för utbildning på forskarnivå ska därför: - utan dröjsmål besluta om antagning av externfinansierade doktorander eller datum för utlysning av externfinansierade doktorandanställningar. Ett sådant beslut ska fattas i enlighet med en tidsplan som tar särskild hänsyn till kontraktsmässiga bindningar i förhållande till externa finansiärer och i enlighet med de krav som uppställs i den allmänna studieplanen. 8 Område 2: Rättsvetenskaplig kursverksamhet Fakultetens obligatoriska kursverksamhet ska kontinuerligt utvecklas Vid sidan av att författa en avhandling omfattar doktorandutbildningen två obligatoriska kurser. Den ena kursen, Forskarskolan i rättsvetenskap, utvecklar doktorandernas vetenskapliga kreativitet, deras förmåga att ställa vetenskapliga frågor och tillämpa vetenskaplig metod. Den andra kursen, Teoretisk forskarkurs i rättsvetenskap, behandlar centrala teorier inom rättsvetenskaplig forskning och dess betydelse för konkreta forskningsprojekt, liksom även metodologiska angreppssätt som kan användas i rättsvetenskaplig forskning. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete ska bedrivas för att dessa kurser ska bidra till att doktoranden förvärvar de förmågor som behövs för att vara en självständig forskare. Nämnden för utbildning på forskarnivå ska därför: - öka integrationen mellan fakultetens två obligatoriska doktorandkurser. Särskilda insatser ska göras för att identifiera punkter där samspelet mellan de två kurserna kan stärkas på ett sätt som ytterligare bidrar till att doktoranderna når de i högskoleförordningen uppställda målen för en doktorsexamen. - under perioden lägga ett särskilt fokus på genus- och mångfaldsperspektivet i utbildningen. - säkerställa att fakultetens samtliga doktorander erhåller relevanta kunskaper och färdigheter i att bedriva forskning på ett etiskt förankrat sätt. Progressionen i avhandlingsarbetet ska säkras Doktoranden har under sin utbildningstid tre obligatoriska seminarier (uppläggnings- och mittseminarium inom ramen för Forskarskolan i rättsvetenskap, och därefter ett slutseminarium). Seminarierna är ett av flera sätt att i samråd med handledarna följa upp, utvärdera och planera avhandlingsarbetet i relation till tidsplanen i den individuella studieplanen och ett stöd för doktoranden att säkra progression i avhandlingsarbetet så att de i högskoleförordningen uppställda examensmålen uppfylls, och utgör samtidigt viktiga tillfällen för doktorandkollegor och fakulteten i övrigt att lämna konstruktiva synpunkter på projektet. Vid sidan av de möjligheter till progression i främst teoretiska och metodologiska avseenden som säkerställs inom de obligatoriska kursmomenten finns ibland ett behov av stöd för ämnesspecifik fördjupning genom kurser eller andra moment. Nämnden för utbildning på forskarnivå ska därför: - undersöka hur stöd för doktoranders deltagande i ämnesspecifika, fördjupande och omfattande utbildningsmoment skulle kunna utvecklas. Intresset av att främja mobilitet ska härvid särskilt beaktas.

9 - med utgångspunkt i de resultat som undersökningen givit, och i samråd med handledarna, inrätta ändamålsenligt stöd. - genom översyn av instruktioner och den rutinmässiga förberedelsen inför uppläggnings-, mitt- och slutseminarierna säkerställa seminariernas funktion för uppföljning, utvärdering och planering av avhandlingsarbetet, och se till att skapa bästa möjliga förutsättningar för konstruktiva synpunkter under seminarierna. 9 Område 3: Karriärutveckling Utbildningen på forskarnivå vid fakulteten är en av flera rekryteringsbaser för lärare och forskare. Redan idag är det dock självklart att inte alla disputerade kan erbjudas anställning efter examen, och det är heller inte målsättningen. Syftet med utbildningen på forskarnivå är också att förse andra lärosäten, inom och utom Sverige, liksom andra samhällssektorer med forskningskompetent personal. Det finns gott om exempel på disputerade jurister som verkar på arbetsmarknaden utanför universitet och högskolor. Doktoranderna måste mot denna bakgrund vara förberedda på att söka olika karriärvägar. Rapporten Goda och tydliga karriärvägar vid Lunds universitet (2018) betonar också behovet av att utveckla stödet för akademisk meritering, kompetensutveckling och karriärutveckling med start redan i utbildningen på forskarnivå. Stödet omfattar inte enbart meritering inför en akademisk karriär utan bör även omfatta stöd för meritering för arbete utanför akademin. Nämnden för utbildning på forskarnivå ska därför: - genomföra och kontinuerligt utveckla introduktionssamtal, årliga utvecklingssamtal samt studierektorns roll i det avslutande karriärplaneringssamtalet. - erbjuda samtliga doktorander möjlighet till pedagogisk utbildning. - inom ramen för forskarskolan ha lärandemoment som fördjupar doktorandernas kunskap och förmåga inom för vetenskaplig verksamhet centrala moment såsom exempelvis att presentera sin egen forskning, kommentera andras texter och genomföra litteraturöversikter. - följa upp att samtliga doktorander som inte har svenska som modersmål erbjuds möjlighet till utbildning i svenska språket (se också den Juridiska fakultetens handlingsplan för internationalisering ). - föra en dialog med handledarna om och ytterligare främja gränsöverskridande samverkan och tvärvetenskapligt samarbete för doktorander. Område 4: Utvärdering Utvärderingar är en central del i det kontinuerliga arbetet för att uppnå det övergripande målet om högsta kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Därtill har universitetet under 2018 antagit en policy och föreskrifter för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling för utbildning där det anges att fakultetsstyrelserna genomför utvärdering av utbildning med målsättningen att all examensgrundande utbildning ska utvärderas minst vart sjätte år, med start senast den 1 januari Under planperioden kommer sålunda frågan om utvärdering på flera sätt stå i fokus för nämndens arbete.

10 Nämnden ska därför: - säkerställa att kontinuerlig utvärdering av utbildningen genomförs, bl.a. genom kursvärderingar och regelbundna uppföljningar efter varje rekryteringsomgång. - medverka, genom ordföranden, i årliga kvalitetsdialoger med universitetsledningen. - regelbundet använda kollegial granskning med såväl interna som externa granskare. - säkerställa att doktorander ges möjlighet att medverka i utvärderingen av utbildningen. - säkerställa att handledarkompetenta lärare och forskare ges möjlighet att ta del av utvärderingsprocessen och inge synpunkter. - initiera en långsiktig modell för kvalitetsutvärdering i utbildningen (i enlighet med Lunds universitets nya föreskrifter om utvärderingar vart sjätte år) samt genomföra den första utvärderingen enligt denna modell. 10